Bedömning för lärande Andreia Balan 2012
Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik
Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och social bakgrund. Finns det andra faktorer som är viktigare?
Rangordna följande faktorer Individualisering Frekventa prov Socioekonomiskt status Lärarens tydlighet Utmanande mål Öppna vs. traditionella klasser Klasstorlek Från Hattie (2009): Visible learning
Rangordna följande faktorer Lärarens tydlighet 0.75 Utmanande mål 0.66 Socioekonomiskt status 0.57 Frekventa prov 0.34 Klasstorlek 0.21 Individualisering 0.20 Öppna vs. traditionella klasser 0.00 Från Hattie (2009): Visible learning
Effekter 0,40 0,15 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING? 0,15 0,12 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Nivågruppering = 0,12
VILKA EFFEKTER GER LÄXOR? 0,15 0,40 0,43 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Lärarens förväntningar = 0,43
och vinnarna Rank Faktor Antal studier Effekt 1 Självbedömning 209 1.44 2 Klassrumsbeteenden 160 0.80 3 Undervisningens kvalitet 141 0.77 4 Ömsesidig undervisning 38 0.74 5 Tidigare prestationer 3387 0.73 6 Relationen lärare-elev 229 0.72 7 Feedback 1276 0.72 8 Formativ bedömning till lärarna 21 0.70 9 Kreativitetshöjande program 658 0.70 10 Metakognitiva strategier 43 0.69 Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,70 ZONE OF ZONE OF DESIRED DESIRED EFFECTS EFFECTS REVERSE REVERSE Formativ bedömning = 0,4 0,7
Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Elevens kamrater Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Ge nyancerad och framåtriktad respons Förtydliga och Beakta förstå elevernas mål syn på och föreställningar om skola, och kriterier undervisning och skolarbete Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen (Wiliam & Thompson, 2007)
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur
Tekniker Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Förklara mål och kriterier i början av varje moment Ge konkreta exempel Formulera mål i handling Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser
Effekter Bedömningsmatriser 1. Ökar transparensen (mål och kriterier blir tydligare) 2. Underlättar feedback 3. Underlättar självbedömning 4. Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever 5. Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever men
Förutsättningar Praktisera användningen Engagera eleverna i matriskonstruktionen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg
Relationen mål - resultat Utmanande mål ger mer effekt på elevprestationer än gör ditt bästa Effekt 0.66 Utmanande mål är viktigare än elevernas engagemang (undantag elever med specialundervisning) Effekt 0.41
Motivation: orsak eller effekt? high anxiety arousal Flow challenge worry control low apathy boredom relaxation low competence high (Csikszentmihalyi, 1990)
Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Grundtanke: att stimulera elevers lärande att få syn på mångfalden i elevers tänkande att förse läraren med information i syfte att förändra sin undervisning eller få stöd för det som redan görs Har ett nära samband till klassrumskultur och ämnesdidaktik
Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Problemlösning effekt 0.61 Utmanande uppgifter Rika uppgifter Diskussioner i klassrummet effekt 0.46 o o Nyckel frågor Alla ska svara på Lätt att samla in och bedöma Öppna frågor Stimulerar kreativa tänkandet Ger information till läraren
Övningar som gör lärandet synligt Vilket tal är minst? a) 1 6, b) 2 3, c) 1 3, d) 1 2. Rätt svar 88% Vilket tal är störst? a) 4 5, b) 3 4, c) 5 8, d) 7 10. Rätt svar 46%; 39% valde (b) [Vinner, PME conference, Lahti, Finland, 1997]
Rita en triangel uppochner
I vilka av dessa figurer är en ¼ del av arean skuggad? A B C D
Strategi 3- Feedback Grundtanke: att stimulera reflektion att ge information om lärandeprocessen och undervisningens effekter Elevernas uppfattningar påverkar deras sätt att reagera på feedback
Formativ feedback Ofta förekommande feedback behöver inte vara formativ Feedback som leder till förbättring behöver inte vara formativ Feedback är formativ om de används för att göra förbättringar Feedback är formativ om den innehåller anvisningar för kommande handlingar
Feedback Vart är jag på väg? mål Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur går jag vidare? uppgiftsnivå processnivå metakgnitivnivå individnivå
Feedback på olika nivåer Uppgiftsnivå t.ex. faktafel effekt 0.43 Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift effekt 0.53 Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får förbättrar självbedömningsförmågan, skapar intern feedback Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm- effekt 0.09-0.34
Olika typer av feedback Svag feedback 0.16 o Poäng Feedback 0.23 o + korrekt svar eller tydliga mål Svag formativ bedömning 0.30 o + förklaring Medel formativ bedömning 0.33 o + indikation på förbättring Stark formativ bedömning 0.51 o + förslag på åtgärder som kan minka gapet Nyquist, 2003
Prestation Attityd Poäng ingen vinst Höga poäng : positiv Vad händer när elever får både poäng och kommentarer? Låga poäng: negativ Kommentarer 30% vinst Hög presterande : positiv Låg presterande: positiv A. Vinst: 30%; Attityd: alla positiva B. Vinst: 30%; Attityd: höga poäng positiva, låga poäng negativa C. Vinst: 0%; Attityd: alla positiva D. Vinst: 0%; Attityd: höga poäng positiva, låga poäng negativa E. Något annat (Butler, 1988)
Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Grundtanke: att stödja elevers lärande genom kollaborativ lärande Sociala och kognitiva aspekter Tekniker: Ömsesidig undervisning Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp) Kamratfeedback
Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Effekter av kamratfeedback 1. Underlättar för elever att ha en aktiv roll 2. Är direkt och individualiserad 3. Hjälper elever att vara objektiva i förhållande till bedömningskriterierna 4. Synliggör andra strategier och sätt att tänka 5. Hjälper eleverna att få insikt i bedömningsprocessen 6. Utvidgar lärandeprocessen till en gemensam domän (Nicol & MacFarlane-Dick, 2006; Topping, 2009)
Kamratfeedback Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än att få feedback Genom att lära sig söka, hantera och agera på kamratfeedback blir elever bättre på att hantera lärarfeedback (Nicol, 2010)
Vad ska kamratfeedback innehålla? Vilket är mest effektivt av: omformuleringar förslag motivering lämplighet specificering (Gielen et al., 2010)
Olika typer av feedback En expert (E) enkla ändringar En kamrat (EK) 3 gånger mindre generella kommentarer än FK Flera kamrater (FK) effekt 1.23 komplexa ändringar (Cho & MacArthur, 2007, 2010)
Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition Tekniker: Självbedömning Sambedömning (lärare och elever tillsammans) Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar
Strategi 5 eleverna som ägare av lärandeprocessen Effekter av självbedömning 1. Ökat självförtroende 2. Ökad medvetenhet om olika kvalitéer 3. Utveckling av strategier för lärande 4. Djupare inlärning 5. Ökad meningsfulhet (Topping, 2003, Dochy et al., 1999)
Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om ens förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer
Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. Kamratbedömning och sambedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning
Vad handlar denna studie om? Implementeringen av de senaste forskningsresultaten inom fältet formativ bedömning och matematikdidaktik.
Metod Studien genomfördes som en kvasistudie med föroch efter-test, interventionsgrupp (21 elever) och kontrollgrupp (24 elever). Eleverna gick första året på gymnasiet och läste kursen Matematik A och B. Studien pågick under två ternminer.
Interventionens särdrag En ökad transparensen genom göra kriterier tydliga för eleverna.
Interventionens särdrag Ersättning av poäng med minimatriser
Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra Prov 1 Algebra Prov 2 Funktioner Prov 3 Geometri Prov 4 Statistik Betyg Då 9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G Namn Kriterier Gr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broar Andra Prov 1 Algebra Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Lösa G1 1 1 1 1 7 7 8 8 problem V1 1 1 1 1 6 6 6 8 V5 0 1 1 1 3 3 4 5 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Resonera G2 1 1 1 1 7 7 8 8 V2 1 1 1 1 6 7 6 8 M3 1 1 0 0 2 3 2 4 Redovisa G3 1 1 1 1 7 7 8 8 V4 0 1 1 1 5 7 7 8 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Tolka G4 1 1 1 1 7 7 8 8 V3 1 1 0 1 6 7 6 8 M2 1 1 0 0 2 3 1 2 M4 0 0 0 0 2 3 0 1 Max Prov 2 Nu
Interventiones särdarag Kamratbedömning i grupp samt sambedömning Gruppuppgift Kamratbedömning Sambedömning Introduktion Par av grupper bedömer varandra med hjälp av matrisen Helklassdiskussion Grupperna arbetar med uppgiften Grupperna får muntlig feedback från varandra Läraren ger feedback till varje grupp
Exempel
Data insamling A B C D Enkät Problemlösningsuppgifter Intervjuer Nationellt prov
Vad säger läraren i studien Att arbeta på detta nya sätt tycker jag har varit väldigt stimulerande och lärorikt det har till viss del ökat arbetsbelastningen men jag tycker att vinsten i arbetssättet väger upp den tid det tar. Det har varit nyttigt och man har fått en annan syn på både undervisningen och på hur man kan göra matematiken stimulerande för eleverna. och jag känner att jag har en annan koll på hur eleverna verkligen tänker.
Vad säger eleverna i studien Det har hjälpt, vad jag ska tänka på, vad jag gör när jag löser uppgifter. Det är lättare att se de olika stegen i en uppgift. Maten har blivit svårare och roligare. Det är svårare för jag är inte van vid denna sort att lära in. Men jag lär mig mycket mer. Och när jag förstår någonting då blir det roligare. För om jag sitter där och vet ingenting då blir det tråkigt. Det har varit svårare men det blir lättare och så roligare.
Resultat Förbättrade prestationer i problemlösning - tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder - matematiska resonemang - presentera en matematisk lösning och använda ett matematiskt språk Störst förbättring visade elever med låga resultat
VILKA EFFEKTER GER KAMRATFEEDBACK? 0,40 0,15 0 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS Kamratbedömning + matris = 1,43 Zone of extreme effects 1,43
Resultat Förändring i elevernas matematikrelaterade föreställningar, i riktning mot mer produktiva föreställningar som stödjer lärande i matematik. - om vad matematisk förståelse är - om vad det innebär att arbeta matematiskt - om nyttan av matematik kunskaper
Från Hattie (2009): Visible learning