Den ojämlika barnfetman presentation av aktuell forskning Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa Leg sjuksköterska, Med dr Vårdcentralen Angered Enheten för Folkhälsoepidemiologi, GU
Barnfetma är en riskfaktor för vuxenfetma relaterat till många negativa hälsoeffekter svårt att behandla ojämlikt fördelat i befolkningen De flesta är överens om att bästa sättet att motverka fetma-epidemin är att arbeta förebyggande.
Kartläggningsstudierna 2003 2008 n=112 11-12 åringar (98%) Skola i ett område med låg socioekonomisk status Folkhälsogrupp Jämvikt ( HEI ) jämförelse n=105 11-12 åringar (100 %) Samma skola i området med låg socioekonomisk status DATAINSAMLING Frågeformulär Intervju Vägning och längdmätning jämförelse n=123 11-12 åringar (100 %) Skola i ett område med hög socioekonomisk status
Fetma och BMI z-score Låg SES 1 2003 S 2 LågSES 1 2008 Referens S 2 Hög SES 1 Fetma 3 % 13.0 6.7 * 0.8 BMI z-score 4 Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) Flickor + pojkar 0.80 (1.4) 0.46 (1.4) * 0.06 (1.1) Girls 0.89 (1.2) * 0.31 (1.5) -0.01 (1.1) Boys 0.74 (1.5) 0.59 (1.3) 0.15 (1.1) 1 Socioeconomisk status * p<0.05 vs reference 2 Statistiskt signifikant jämfört med referens 3 Fetma definierat enligt Cole (2000) 4 BMI z-score beräknad enligt Karlberg et al (2001)
Jämförelser livsstil Parameter (%) Låg SES 1 2003 S 2 Låg SES 1 2008 Referens Hög SES 1 2008 S 2 Ansåg att deras livsstil kunde påverka deras hälsa 37 ** 55 87 *** Åt grönsaker med skollunchen åtminstone tre dagar i veckan 52.0 * 69.0 82.8 * Åt mer än sju frukter i veckan 26.8 * 41.2 54.9 Åt alltid frukost på skoldagarna (åtminstone komplexa kolhydrater) 50.0 62.9 88.5 *** Frukost med livsmedel innehållande järn, kalcium och vitamin C 8.3 7.2 46.0 *** Söta drycker dagligen 15.7 7.2 0.8 * Söta drycker minst fyra dagar i veckan 43.5 * 26.8 2.5 *** Feta och söta mellanmål 19.4 * 8.2 0.1 * Hade alltid godis hemma för fri tagning 38.0 * 23 8.1 ** Deltog i organiserad träning på fritiden 66.7 50.0 89.9 * 1 Socioekonomisk status 2 Statistiskt signifikant jämfört med referens * p<0.05 vs referens, **p<0.01 vs referens, ***p<0.001 vs referens
Socioekonomisk status : Utbildning (för barn ofta mammans) Inkomst Yrke/sysselsättning
Demografiska uppgifter om två olika bostadsområden i Göteborg (2008) (Från Göteborgs stads statistikblad) område med låg socioekonomisk status område med hög socioekonomisk status Antal invånare (n) 7 806 10 176 Invånare födda i länder där det utspelat sig våldsamma konflikter de senaste två decennierna (fd Jugoslavien, Iran, Irak, Somalia) (%) 25.0 0,6 Medelinkomst* 62 154 Förvärvsintensitet* 58 118 Eftergymnasial utbildning* 44 133 *Jämförelseindex för hela Göteborg =100
International committee of medical journals editors (ICMJE) When authors use such variables as race or ethnicity, they should define how they measured these variables and justify their relevance. http://www.icmje.org/manuscript_1prepare.html
STRESS Barn ur miljöer med låg socioekonomisk status har högre stressnivåer ( Lupien 2001) Diskriminering skapar stress (Kumanyika 2008)(Hjern 2009)
GP 2 oktober 2007 R FÖ E T LI K S I S FY T E T I V I T K A Sämre utemiljöer i fattiga områden (Cecil-Karb 2009, Morgan 2004) Många föräldrar med tungt arbete anser att man vilar bäst när man är stilla (Kumanyika 2008) Ungdom från fattiga familjer tränar mindre (Borracino 2009)
FÖR MYCKET STILLASITTANDE
REKLAM
T R O T S D U B T U AV T Ä T I G R E N E T A M Billig mat har hög energitäthet (Darmon 2008) Sociokulturella normer (Burns 2008, Mintz 1996) Energität mat och dryck är norm i populära filmer (Bell 2005).
Vad kostar kalorierna? (siffrorna är från år 2009) Livsmedel Kalorier per krona Pris för 2000 kalorier Broccoli Kolja Kycklingfilé Morötter Pizza Smågodis Baguette med vitlökssmör Havregrynsgröt 5 10 10 22 24 50 70 199 kcal 400 200 200 91 83 40 29 10 Sv kr
2004 Samtalsstudierna 40 skolsköterskor tillfrågades om att delta i studien 14 skolsköterskor tackade ja 8 skolsköterskor involverade en eller flera familjer i studien DATAINSAMLING Samtalen spelades in på ljudband och transkriberades ordagrant 2005-2007 20 barn (8 flickor och 12 pojkar) deltog i sammanlagt 22 hälsosamtal (varav 10 med föräldrar närvarande). 13 av samtalen ägde rum på skolor i områden med låg socioekonomisk status och en hög andel invandrare och flyktingar.
DISKURSANALYS OCH KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS: Missförstånd uppstod genom att -skolsköterskorna utgick från att de visste vilka råd som behövdes - skolsköterskorna inte fäste tillräckligt stort avseende vid vad eleverna och föräldrarna sade - språkliga svårigheter Skolsköterskorna hade svårt att benämna övervikt och fetma När skolsköterskorna lämnade otillräckliga förklaringar blev rådgivningen mindre personcentrerad
KVANTITATIV ANALYS Samtal skolsköterska/elev (12/22) Skolsköterska % -andel ord (range) 85 (54-89) Antal turer 119 Antal ord/tur (range) 27,1 (10,4-68) Introducerar samtalsämne 4 Elev 15 118 5 0 (5-24) (1,9-15,2)
Samtalsutdrag Skolsköterskan: Om vi går tillbaka lite till maten, tänkte jag på, lagar du i ugnen maten eller steker du den i friterar? Mamman: Jag lagar den i ugn. Skolsköterskan: Ja, det är ju mycke bättre i ugnen som du vet. Mamman: Ja, mycke bättre. Skolsköterskan: För där har du inte det feta. (Mamman: Fettet, ja) Neej.
Ur: Pérez & Luquis Cultural Competence in Health Education and Health Promotion Jossey-Bass, San Fransisco 2008
uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra, utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003) bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön, etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning (Kumagai & Lypson 2009) Den medicinska kulturen Personcentrerad rådgivning kännetecknas av ömsesidig respekt och förståelse utvecklande av terapeutisk relation respekt för individens rättigheter, värden och uppfattningar (McCance et al 2009) Kulturell kompetens. beskrivs ofta som förmåga att stödja multikulturella befolkningar (Vaughn 2008) kritiseras för att förenkla identitetsbegreppet och bidra till stigmatisering (Lee & Farrell 2006, Kleinman & Benson 2006) Kärnan i begreppet bör vara kritisk medvetenhet och ett distanserat förhållningssätt till egna fördomar, antaganden och värderingar (Kumagai & Lypson 2009)
Vad kan man göra åt saken? Lyft samhällets ansvar att garantera att alla har en sund boendeoch arbetsmiljö Sprid problemformuleringsprivilegiet till fler aktörer i samhället Låt de berörda själva vara med och leda utformningen av hälsofrämjande interventioner i sin stadsdel eller på sin arbetsplats Utveckla utbildning och teamarbete för förebyggande och behandlande insatser på individnivå Ur Patientsäkerhetslagen: 2 b Patienten skall ges individuellt anpassad information
Gluten eller inte gluten det är frågan!
Tack för uppmärksamheten!