Miljöeffekter av ny sluss i Södertälje och farledsförbättringar i Mälaren översiktlig kunskapssammanställning

Miljöeffekter av ny sluss i Södertälje och farledsförbättringar i Mälaren översiktlig kunskapssammanställning 2009-08-27 Upprättad av: Susanna Nilsson och Anna Gustafsson Granskad av: Mikael Wallin

RAPPORT Miljöeffekter av ny sluss i Södertälje och farledsförbättringar i Mälaren översiktlig kunskapssammanställning 2009-08-27 Kund Anders Ljungberg Sjöfartsverket Avd Sjöfart och samhälle 601 78 Norrköping Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 69 99 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Susanna Nilsson, susanna.e.nilsson@wspgroup.se, tel. 08-688 66 56 2 (61)

Förord På uppdrag av Sjöfartsverket har WSP Samhällsbyggnad gjort en översiktlig kunskapssammanställning över möjliga miljöeffekter av en ny sluss i Södertälje och farledsförbättringar i Mälaren. Syftet med uppdraget har varit att sammanställa resultat av gjorda undersökningar, befintliga rapporter och annan litteratur för att möjliggöra en bedömning av den miljöpåverkan och de miljöeffekter som kan uppkomma vid en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss och vid muddring av farleden i Mälaren för att medge passage av större fartyg. En primär frågeställning har varit: Vilken kunskap finns i dag om påverkan, effekt och konsekvens för miljön av liknande åtgärder i Mälaren och på andra platser? Baserat på inhämtat material har följande frågor besvarats: Vilken miljöpåverkan och vilka miljöeffekter kan en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt farledsförbättringar i Mälaren medföra? Finns det sakområden för vilka den negativa miljöpåverkan och miljöeffekterna riskerar att vara mycket stor?, och Finns det sakområden för vilka det saknas kunskap eller råder stor osäkerhet om eventuell miljöpåverkan och miljöeffekter? Kontaktperson och beställare för studien har varit Anders Ljungberg, Sjöfartsverket. WSP:s organisation har bestått av Susanna Nilsson; uppdragsansvarig; Anna Gustafsson, utredare; Stina Åstrand, expert vattenbyggnad; samt Mikael Wallin, granskare. 3 (61)

4 (61)

Sammanfattning Frågan om en utbyggnad av Södertälje kanal och farleden genom Mälaren för att medge passage av större fartyg har varit aktuell under en följd av år. Genom att tillåta större fartyg kan transportkostnaderna sänkas för företag som transporterar gods via hamnarna i Mälaren. Det utbyggnadsalternativ som i första hand övervägs är att dimensionera slussen och kanalen i övrigt för att medge passage av fartyg med en största längd och bredd på 160 respektive 23 meter och ett djupgående på 7 meter. En samhällsekonomisk analys visar dock att den samhällsekonomiska nyttan väger ungefär lika tungt som den samhällsekonomiska kostnaden. Det är därför väsentligt att, i ett första miljöbedömningssteg, sammanställa all befintlig kunskap om miljöpåverkan och miljöeffekter av liknande åtgärder. Syftet med denna rapport har därför varit att sammanställa resultat av gjorda undersökningar, befintliga rapporter och annan litteratur för att möjliggöra en översiktlig bedömning av den miljöpåverkan och de miljöeffekter som kan uppkomma vid en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss och vid muddring av farleden i Mälaren. Genom den översiktliga kunskapssammanställningen har följande potentiella miljöpåverkan och miljöeffekter identifierats: Översvämningsrisk En utbyggnad enligt huvudalternativet (utbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt muddring av farleden i Mälaren) bedöms medföra positiv miljöpåverkan. En utbyggnad möjliggör ökad avtappning av Mälaren, viket bidrar till att minska översvämningsriskerna. En utbyggnad av slussen i Södertälje kan dock inte ensamt minska riskerna för översvämning av Mälaren. För detta krävs en ombyggnad av Slussen i Stockholm också. Hushållning med dricksvatten En utbyggnad enligt huvudalternativet medför möjlighet att öka avtappningskapaciteten, vilket är positivt ur dricksvattensynpunkt. Genom att de högsta nivåerna i Mälaren kan sänkas minskar riskerna för problem med bräddning av avloppsvatten, läckage av föroreningar etc. En utbyggnad av slussen i Södertälje kan bidra till detta. Risker förknippade med större fartyg samt transporter av farligt gods bedöms preliminärt vara små, men ytterligare undersökningar behövs för att belägga detta. Negativ miljöpåverkan på grund av grumling och föroreningsspridning vid muddring kan uppstå under anläggningstiden. Natur- och vattenmiljö En utbyggnad enligt huvudalternativet kan medföra både negativ och positiv miljöpåverkan. Den negativa miljöpåverkan uppstår främst vid muddrings- och sprängningsarbeten under och strax efter anläggningstiden. Muddring kan bland annat orsaka skador på vegetation och bottenlevande organismer. Förorenade muddermassor (vilket kan misstänkas finnas i och i anslutning till Södertälje kanal) kan vara svåra att hantera och deponering i vattenmiljö kan vara svårt. Den negativa miljöpåverkan av muddrings- och sprängningsarbeten bedöms potentiellt som stor. En ökad avtappningskapacitet kan medföra positiva effekter för den biologiska mångfalden i Mälaren. Möjligheten till ökad avtappning bidrar till lägre översvämningsrisker och därmed lägre risk för påverkan på växt- och djurliv från till exempel utläckage från förorenade områden. Vidare medför en ökad avtappningskapacitet större möjlighet att variera vattenståndet, vilket generellt sett är positivt för naturmiljön. Kulturmiljö En utbyggnad enligt huvudalternativet kan medföra måttlig negativ miljöpåverkan för kulturmiljövärden. Med tanke på att relativt omfattande muddringsarbeten kommer att utföras är det rimligt att anta att kulturhistoriska fynd kommer att påträffas. Det är samtidigt så att muddringsarbeten kommer att ske i 5 (61)

befintliga farleder, viket minskar risken/chansen för att nya kulturhistoriska fynd ska hittas. En preliminär bedömning är att marinarkeologiska undersökningar kommer att behövas för de ställen där muddring planeras i kanterna av befintliga mudderrännor. I Södertälje kan fornlämningsområdet väster om kanalen komma att beröras. Även här kan en marinarkeologisk undersökning bli aktuell. Rekreation och friluftsliv En utbyggnad enligt huvudalternativet bedöms potentiellt medföra liten miljöpåverkan på rekreation och friluftsliv. Större fartyg kan eventuellt upplevas störande. Störningar uppstår främst i anläggningsskedet. Luft och klimatpåverkan Baserat på det underlag som funnits tillgängligt har det inte gått att bedöma hur en utbyggnad enligt huvudalternativet påverkar utsläpp till luft samt utsläpp av växthusgaser i jämförelse med nollalternativet och det modifierade nollalternativet. De föreslagna åtgärderna medför dock att större och nyare fartyg kan användas vilket ger en effektivare energianvändning och därmed minskade luftutsläpp. Detta, i kombination med (framtida) strängare utsläppskrav, gör att huvudalternativets miljöpåverkan och miljöeffekter med avseende på luft och klimat blir mindre jämfört med dagsläget. Stadsmiljö i Södertälje En utbyggnad enligt huvudalternativet kan medföra måttlig negativ miljöpåverkan främst under anläggningstiden. Den kunskapssammanställning som gjorts i denna rapport är översiktlig och beskrivningar och bedömningar av miljöpåverkan och miljöeffekter är till största delen baserade på generella underlag och dokument. Det finns således stora osäkerheter förknippade med bedömningarna. För att kunna uttala sig mer säkert kring miljöpåverkan och miljöeffekter krävs mer detaljerade och specifika miljöutredningar. Vidare behöver de olika utbyggnadsalternativen utvecklas och klargöras ytterligare. Det kan också finnas behov av att samordna projektet med det redan pågående arbetet med en ny miljödom för att ändra Mälarens reglering. 6 (61)

Innehåll 1 INLEDNING...8 1.1 BAKGRUND...8 1.2 SYFTE...8 1.3 METOD...9 1.4 RAPPORTSTRUKTUR...11 2 MOTIV FÖR PROJEKTET...12 2.1 SÖDERTÄLJE SLUSS OCH DAGENS MÄLARSJÖFART...12 2.2 ANDRA RELEVANTA PROJEKT...13 3 PROJEKTETS OMFATTNING OCH ALTERNATIV...15 3.1 HUVUDALTERNATIV...15 3.2 TIDIGARE ÖVERVÄGDA UTBYGGNADSALTERNATIV...17 3.3 NOLLALTERNATIV...17 3.4 MODIFIERAT NOLLALTERNATIV...17 4 DET GEOGRAFISKA OMRÅDET OCH ANDRA PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR...19 4.1 OMRÅDESBESKRIVNING...19 4.2 SKYDDADE OMRÅDEN...22 4.3 MÅL OCH RIKTLINJER...23 5 MILJÖPÅVERKAN OCH MILJÖEFFEKTER...26 5.1 ÖVERSVÄMNINGSRISKER OCH LÅGA VATTENSTÅND...26 5.2 HUSHÅLLNING MED DRICKSVATTEN...30 5.3 NATUR- OCH VATTENMILJÖ...33 5.4 KULTURMILJÖ...39 5.5 REKREATION OCH FRILUFTSLIV...42 5.6 LUFT OCH KLIMATPÅVERKAN...43 5.7 STADSMILJÖ I SÖDERTÄLJE...45 5.8 ÖVRIGT...47 6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION...48 6.1 PROJEKTETS OCH NOLLALTERNATIVENS MÖJLIGA MILJÖPÅVERKAN...48 6.2 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR...49 6.3 FORTSATT ARBETE...49 7 KÄLLFÖRTECKNING...51 7.1 KÄLLOR ANVÄNDA FÖR ATT BESKRIVA OCH BEDÖMA MILJÖPÅVERKAN OCH MILJÖEFFEKTER FÖR DE BEHANDLADE SAKOMRÅDENA...52 BILAGA 1. PLANERADE MUDDRINGSARBETEN I MÄLAREN...55 BILAGA 2. RIKSINTRESSEN I OCH KRING MÄLAREN...56 BILAGA 3. SKYDDADE OMRÅDEN I OCH KRING MÄLAREN ENLIGT VATTENDIREKTIVET...57 BILAGA 4. SKYDDADE OMRÅDEN I OCH KRING MÄLAREN ENLIGT MILJÖBALKEN...58 BILAGA 5. SVERIGES MILJÖMÅL...59 7 (61)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Frågan om en utbyggnad av Södertälje kanal och farleden genom Mälaren har varit aktuell under en följd av år. Hösten 2003 redovisade Sjöfartsverket till regeringen resultatet av en, tillsammans med Mälarintressenterna, genomförd utredning. Utredningen innefattade en teknisk/nautisk studie av förutsättningarna och kostnaderna för att tillåta större fartyg att passera kanalen. Med användandet av större fartyg kan transportkostnaderna sänkas för företag som transporterar gods via hamnarna i Mälaren. Det utbyggnadsalternativ som i första hand övervägdes var att dimensionera slussen och kanalen i övrigt för att medge passage av fartyg med en största längd och bredd på 160 respektive 23 meter och ett djupgående på 7 meter. Vid tiden för utredningen var de tillåtna största fartygsmåtten 135 meters längd, 18 meters bredd och 6,8 meters djupgående. I samband med utredningsarbetet gjordes enbart en översiktlig analys av nödvändiga farledsåtgärder i själva Mälarleden för att motsvara de större kanalmåtten. Frågan om förutsättningarna för Mälarsjöfarten har nu åter förts fram. Sjöfartsverket och intressenterna har därför under 2008 genomfört en översyn och uppdatering av den tidigare analysen för att återigen värdera de samhällsekonomiska förutsättningarna för en utbyggnad. Den uppdaterade samhällsekonomiska analysen visar att den samhällsekonomiska nyttan väger ungefär lika tungt som den samhällsekonomiska kostnaden. Det är därför väsentligt att, i ett första miljöbedömningssteg, sammanställa all befintlig kunskap (studier, utredningar, rapporter, analyser, beräkningar) om miljöpåverkan och miljöeffekter av liknande åtgärder och den trafikomflyttning åtgärderna kan medföra. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport har varit att sammanställa resultat av gjorda undersökningar, befintliga rapporter och annan litteratur för att möjliggöra en bedömning av den miljöpåverkan och de miljöeffekter som kan uppkomma vid en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss och vid muddring av farleden i Mälaren för att medge passage av större fartyg. En primär frågeställning har varit: Vilken kunskap finns i dag om påverkan, effekt och konsekvens för miljön av liknande åtgärder i Mälaren och på andra platser? Baserat på inhämtat material har följande frågor besvarats: Vilken miljöpåverkan och vilka miljöeffekter kan en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt farledsförbättringar i Mälaren medföra? Finns det sakområden för vilka den negativa miljöpåverkan och miljöeffekten riskerar att vara mycket stor?, och Finns det sakområden för vilka det saknas kunskap eller råder stor osäkerhet om eventuell miljöpåverkan och miljöeffekter? Den gjorda kunskapssammanställningen syftar således till att översiktligt beskriva och bedöma den förväntade miljöpåverkan och de förväntade miljöeffekter som ett genomförande av projektet kan ge upphov till. Tanken är att sammanställningen ska fungera som ett underlag inför beslut om Sjöfartsverket ska gå vidare med projektet. 8 (61)

Vidare kan sammanställningen utgöra ett första underlag för de miljökonsekvensbeskrivningar som behöver tas fram om projektet genomförs. 1.3 Metod Den översiktliga kunskapssammanställningen av möjlig miljöpåverkan och miljöeffekt har gjorts för det aktuella projektet (huvudalternativet) samt för två nollalternativ, enligt följande: Huvudalternativ utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt muddring av farleden i Mälaren för att medge passage av större fartyg. Nollalternativ sluss, kanal och farled behålls i nuvarande standard. Byte av övre slussport sker inom ett till två år. Modifierat nollalternativ installation av större slussport för att möjliggöra ökad avtappning av Mälaren. Utbyggnadsalternativen beskrivs utförligare i kapitel 3, Projektets omfattning och alternativ. Information och material för studien har bland annat inhämtats från myndigheter (kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter) verksamma inom området. Vidare har vetenskapliga rapporter och konsultrapporter också utgjort underlag i sammanställningen. Muntliga källor har också använts. Material har sökts relativt brett med målsättningen att få en god och översiktlig uppfattning över eventuell miljöpåverkan och miljöeffekt. Både generella (till exempel råd och riktlinjer för muddring) samt mer specifika (till exempel resultat från undersökningar av bottensediment) underlag har samlats in och sammanställts. För vissa sakområden har lite material hittats kring eventuell miljöpåverkan och miljöeffekter. Detta har då påpekats i rapporten. Den insamlade litteraturen har gåtts igenom och möjlig miljöpåverkan och miljöeffekter av de tre ovan nämnda alternativen har sammanställts och redovisats. För att beskriva och bedöma de förändringar som projektet kan medföra för olika sakområden har olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk använts. Generella mål och riktlinjer finns redovisade i kapitel 4, Det geografiska området och andra projektförutsättningar. I källförteckningen (längst bak) redovisas för varje behandlat sakområde vilka referenser som använts. 1.3.1 Avgränsning 1.3.1.1 Avgränsning i sak I ett första steg identifierades och avgränsades de sakområden för vilka miljöpåverkan och miljöeffekter (både positiva och negativa) kan uppkomma med anledning av en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss, samt muddring av farleden i Mälaren. Identifiering och avgränsning gjordes främst med stöd av tidigare utförda utredningar 1. Avgränsningen av eventuell miljöpåverkan och miljöeffekter gjordes 1 Till exempel Utbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt farleden till hamnarna i Mälaren Samlad effektbedömning, Sjöfartsverket, Banverket, Vägverket och Luftfartsstyrelsen 9 (61)

också utifrån WSP:s och Sjöfartsverkets allmänna kunskaper kring miljökonsekvensbeskrivningar och vattenbyggnad. I 6 kap 3 miljöbalken står att: Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Även om denna rapport inte är någon miljökonsekvensbeskrivning i formell mening har vi valt att utgå från stora delar av ovanstående resonemang vid avgränsningen av de sakområden för vilka en kunskapssammanställning bör göras. Det bör dock påpekas att denna avgränsning inte ska betraktas som statisk. Huvudalternativet och nollalternativen är i dagsläget relativt schematiskt och översiktligt beskrivna och om dessa i framtiden förändras eller preciseras behöver följaktligen också de behandlade sakområden och möjlig miljöpåverkan och miljöeffekter ses över. Vidare har det inte heller funnits resurser för att utförligt beskriva och bedöma miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser på ett sådant sätt som görs i miljökonsekvensbeskrivningar. Den översiktliga kunskapssammanställningen av miljöpåverkan och miljöeffekter av en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt muddring av farleden i Mälaren har avgränsats till att behandla följande: Översvämningsrisker och låga vattenstånd Hushållning med dricksvatten Natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Luft och klimatpåverkan Stadsmiljö i Södertälje Övrigt (jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske och buller) 1.3.1.2 Avgränsning i tid En utbyggnad av Södertälje kanal och sluss, samt muddring av farleden i Mälaren kommer att medföra påverkan och effekter på miljön under olika lång tid. Miljöpåverkan och miljöeffekter av vattenbyggnadsarbeten, så som muddrings- och schaktarbeten i anslutning till Södertälje sluss och kanal samt i Mälaren kvarstår sannolikt under en relativt kort tidsperiod av några år (även om undantag kan finnas) 2. En ökad avtappningskapacitet för en ändrad reglering av Mälaren - vilket 2009; Översyn av den samhällsekonomiska bedömningen av en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna, Sjöfartsverket 2008; Ny uppströms slussport i Södertälje sluss, miljökonsekvensbeskrivning, Sjöfartsverket och Ramböll 2007; Södertälje kanal och sluss förutsättningar för större fartyg, Sjöfartsverket 2001. 2 Se till exempel erfarenheter dokumenterade i Erfarenheter från dumpningar till havs, Sveriges Hamnar, Sjöfartsverket och Ramböll, 2007. 10 (61)

möjliggörs vid en utbyggnad - kommer å andra sidan att ge möjlighet att påverka Mälarens vattenstånd för en väldigt lång tid framöver. De klimatscenarier som används i Klimat- och sårbarhetsutredningen sträcker sig fram till slutet av detta sekel (år 2100). Den tidsmässiga avgränsningen för denna rapport varierar således med berört sakområde. 1.3.1.3 Avgränsning i rum En utbyggnad av Södertälje kanal och sluss, samt muddring av farleden i Mälaren kan ge upphov till miljöpåverkan och miljöeffekter som spänner över olika stora påverkansområden. Följande har identifierats som huvudsakliga påverkansområden: 1) Påverkansområde Södertälje sluss och kanal 2) Påverkansområde Södertälje med närområde (lokal nivå) 3) Påverkansområde Mälaren och dess stränder (lokal och regional nivå) 4) Påverkansområde Mälarregionen med de för sjöfarten viktigaste städerna Södertälje, Västerås, Köping, Stockholm och Bålsta (regional nivå) Som tidigare påpekats har det i denna studie endast funnits resurser att översiktligt beskriva och bedöma miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser av ett genomförande av projektet. Generellt sett har det funnits möjlighet till utförligare beskrivningar och bedömningar för lokala påverkansområden, jämfört med den regionala nivån. 1.4 Rapportstruktur Målsättningen har varit att göra rapporten logisk och lättöverskådlig. Tanken har varit att beslutsfattare, tjänstemän och övriga intresserade lätt ska kunna få en översiktlig uppfattning om potentiell miljöpåverkan och miljöeffekter av de behandlade alternativen. Man ska också snabbt förstå på vilka källor de beskrivna och bedömda effekterna grundar sig på och var mer detaljerad information kan hämtas. Rapporten är strukturerad enligt följande: Kapitel Innehåll Inledning - Bakgrund till projektet - Syfte med rapporten - Metod och avgränsning Motiv för projektet - Kort beskrivning av Södertälje sluss och dagens Mälarsjöfart samt problem och önskemål - Andra relevanta projekt Projektets omfattning och alternativ - Beskrivning av huvudalternativ - Beskrivning av nollalternativ - Beskrivning av modifierat nollalternativ Miljöpåverkan och miljöeffekter - Kunskapssammanställning av potentiell miljöpåverkan och miljöeffekter för de olika alternativen redovisat per sakområde Sammanfattande diskussion - Översiktlig jämförelse av potentiell miljöpåverkan och miljöeffekter av de olika alternativen - Sammanfattning av osäkerheter förknippade med projektet och kunskapsluckor - Fortsatt arbete 11 (61)

2 Motiv för projektet 2.1 Södertälje sluss och dagens Mälarsjöfart Slussen i Södertälje, som ligger mycket centralt i staden, invigdes år 1924. Slussmåtten är 135x19,6 meter, vilket är något större än Hammarbyslussen i Stockholm som har måtten 115x17 meter. Kanalen har muddrats och förstärkts med sponter, ledverk och erosionsskydd vid ett flertal olika tillfällen; själva slussen är dock i ursprungligt skick 3. Farleden till hamnarna i Mälaren går från Östersjön genom skärgården utanför Södertälje, genom slussen i Södertälje och därefter vidare till Västerås, Köping, Stockholm (flera hamnar) och Bålsta med flera. Hamnarna i Västerås och Köping spelar en viktig roll för många industri- och handelsföretag i Mälardalen och Bergslagen. Hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) pekar inte ut några hamnar i Mälaren som nationellt strategiska hamnar, men betonar betydelsen av hamnarna i Västerås och Köping för att upprätthålla miljömässigt goda transportlösningar i Mälardalsområdet. Godsvolymen på hamnarna i Mälaren har legat på en relativt stabil nivå under de senaste 10-15 åren. Eftersom den sjöledes transporterade godsvolymen har vuxit i många av kusthamnarna har hamnarna i Mälaren under dessa år fått en något sjunkande marknadsandel. Varuflödena domineras av oljeprodukter, insatsvaror för energiomvandling i kraftvärmeverken, cement, mineraler och övriga bulkprodukter samt containergods. Oljeprodukterna avser främst flödena till OK/Q8:s terminal i Västerås. Fasta bränslen levereras sjöledes bland annat till kraftvärmeverket i Västerås. Trots att godsvolymerna stagnerat under senare år har containerflödena vuxit i linje med den allmänna utvecklingen av containertransporterna i Sverige 4. 2.1.1 Problem och önskemål Dimensionerna på de fartyg som används för sjöfarten på hamnarna i Mälaren begränsas dels av djupförhållandena i farlederna i Mälaren, dels av dimensionerna för sluss och kanal i Södertälje. Djupgåendet begränsas både av slussen och av farlederna i Mälaren medan fartygens längd och bredd i huvudsak begränsas av slussens dimensioner. De största tillåtna fartygsdimensionerna i nuvarande sluss är: längd 135 meter, bredd 18 meter (19 meter med dispens) och djupgående 6,8 meter (7 meter med dispens). Hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58 sid 107) tar också upp detta problem och säger: Ett problem för främst containertrafiken, men också i viss utsträckning för bulktrafiken till och från Mälaren, är att slussen i Södertälje är för liten för de fartyg som kommer att trafikera Östersjön i framtiden. Även farleden är för grund. 3 Södertälje kanal och sluss förutsättningar för större fartyg, Sjöfartsverket 2001. 4 Utbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt farleden till hamnarna i Mälaren Samlad effektbedömning, Sjöfartsverket, Banverket, Vägverket och Luftfartsstyrelsen 2009. 12 (61)

Fartygsstorleken spelar en stor roll för transportkostnaderna eftersom det finns betydande skalfördelar i transporterna. Detta gäller både de omfattande bulktransporterna och containertrafiken. Det finns därför ett starkt önskemål från många intressenter kring Mälaren att en utbyggnad av sluss och kanal kommer till stånd och att farlederna i övrigt säkerställs för ett större leddjupgående. En utbyggnad av Södertälje kanal och sluss och muddring av farleden i Mälaren för att medge passage av större fartyg skulle medföra en avsevärd möjlighet till förbättring av sjötransporternas kostnadseffektivitet jämfört med nuvarande situation 5. 2.2 Andra relevanta projekt Nedan ges en kort redovisning av andra projekt som har bedömts vara av relevans för en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt farledsförbättringar i Mälaren. Ombyggnationen av Slussen i Stockholm och arbetet med en miljödom för Mälarens reglering är relevanta eftersom de har kopplingar till hur (eller om) en ökad avtappning av Mälaren ska ske även genom Södertälje sluss. 2.2.1 Ombyggnation av Slussen i Stockholm Hela slusskonstruktionen (Karl Johanslussen) i Stockholm behöver byggas om efter mer än 70 års användning. Ombyggnaden har bedömts vara nödvändig av flera skäl 6. Ett skäl är att den tekniska livslängden för betongkonstruktionerna har uppnåtts. Ett annat skäl är att delar av Slussen sjunker kontinuerligt, vilket gör att konstruktionerna har börjat brytas sönder. Ytterligare ett skäl är att studier på senare tid har visat att översvämningsriskerna för områdena runt Mälaren är oacceptabelt höga och att avbördningen av Mälaren därför behöver ökas. Stockholms kommunfullmäktige uppdrog i december 2005 åt de tekniska förvaltningarna i Stockholm Stad att starta planprocessen för en ombyggnation av Slussen. Ett detaljplaneprogram för ombyggnad av Slussen i Stockholm med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning togs fram och samråddes om under år 2007. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en detaljplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, vilken beräknas kunna antas under år 2010 7. 2.2.2 Miljödom för Mälarens reglering Parallellt med arbetet med detaljplan och projektering för ombyggnationen av Slussen i Stockholm löper också processen med att ändra Mälarens reglering. Dagens reglering är fastställd i en vattendom från år 1966. För att möjliggöra en ny reglering krävs miljödom för vattenverksamhet enligt miljöbalken 8. Ett första samråd hölls i slutet av år 2007 och en ansökan om miljödom beräknas kunna lämnas in i början av år 2010. 5 Utbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt farleden till hamnarna i Mälaren Samlad effektbedömning, Sjöfartsverket, Banverket, Vägverket och Luftfartsstyrelsen 2009. 6 Slussen Miljökonsekvensbeskrivning, Program: Bilaga 3, Stockholms Stad, 2007. 7 Slussen Ställningstagande inför fortsatt arbete, Gemensamt tjänsteutlåtande Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret, Stockholms Stad, 2009-04-28. 8 Slussen samråd om vattenverksamhet enligt miljöbalken, samrådshandlingar, Exploateringskontoret, Stockholms Stad 2007. 13 (61)

Structor har tagit fram en PM 9 som sammanfattar kunskapsläget och redogör för planerade miljöutredningar för en utbyggd avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren. I deras uppdrag har också ingått att bedöma behovet av miljöutredningar i Södertälje för att finna en bästa lösning för var (i Stockholm, eller i Stockholm och Södertälje) Mälarens avtappningskapacitet bör byggas ut. Olika regleringsföreslag framtagna av SMHI visar att miljökonsekvenser längs Mälarens stränder (i form av till exempel minskade översvämningsrisker, förbättrat skydd av dricksvatten och förbättring för strandnära naturmiljöer) är oberoende av om en utbyggnad sker i Stockholm eller både i Stockholm och Södertälje. Till underlag för var avtappningskapaciteten för Mälaren lämpligast byggs ut utreder därför projektet alternativskiljande miljökonsekvenser av en utbyggd avtappningskapacitet. De miljökonsekvenser som bedömts vara alternativskiljande, och därmed utslagsgivande för var Mälarens avtappningskapacitet bör byggas ut, är: konsekvenser för vattenmiljön lokalt och nedströms respektive sluss, konsekvenser/erosion på vattenanläggningar i närområdet samt konsekvenser för sjöfarten i Södertälje. Därutöver görs en kostandsuppskattning för utbyggnaden på respektive plats. Underlag för beslut om var (i Stockholm, eller i Stockholm och Södertälje) avtappningskapaciteten bör byggas ut beräknas finnas färdigt under senhösten 2009. 9 PM Underlag för beslut om ökad avtappningskapacitet samt ny reglering av Mälaren, Kunskapsläge februari 2009, Structor. 14 (61)

3 Projektets omfattning och alternativ Tre utbyggnadsalternativ behandlas i denna rapport, ett huvudalternativ, ett nollalternativ och ett modifierat nollalternativ. Dessa beskrivs mer utförligt nedan. 3.1 Huvudalternativ Det huvudalternativ för en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt farled i Mälaren som Sjöfartsverket har valt att gå vidare med motsvaras av alternativ A i rapporten Södertälje kanal och sluss förutsättningar för större fartyg, Sjöfartsverket 2001. Samma alternativ benämns alternativ 1 i rapporterna Utbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt farleden till hamnarna i Mälaren Samlad effektbedömning, Sjöfartsverket, Banverket, Vägverket och Luftfartsstyrelsen 2009; samt Översyn av den samhällsekonomiska bedömningen av en utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna, Sjöfartsverket 2008. Nedanstående beskrivning är hämtad från ovanstående publikationer. Det föreslagna huvudalternativet motsvarar en utbyggnad av slussen och muddring av farlederna för att klara fartyg med en längd på 160 meter, en bredd på 23 meter och ett djupgående på 7 meter. För att klara de dimensionerade måtten behöver en ny sluss ges följande mått: 180 meter i längd, 25 meter i bredd och 8,3 meter i djup. 3.1.1 Utbyggnad av nuvarande sluss I huvudalternativet skapas en större slusskapacitet genom att den befintliga slussen byggs ut. Utbyggnaden görs preliminärt på följande vis: Den västra sidan av den befintliga slussen och slussplanen behålls och den sydvästra porten behålls som kulturhistoriskt värde. Breddning sker på östra sidan. Det befintliga påldäcket rivs så att en ny spont kan slås innanför den befintliga. De östra slussportarna demonteras och kamrarna bilas ned så att den nya bredden erhålls. Norr och söder om befintliga slussportar byggs kamrar för nya slussportar. De nya slussportarna blir av typen stämport av stål med hydrauldrift. Vattennivån regleras med en skjutlucka i vardera porten. Botten i den nya slussen måste kompletteras med erosionsskydd. Norr och söder om den nya slussen erfordras nya ledverk samt erosionsskydd på botten. En ny Slussbro byggs också söder om den nya slussen. Utbyggnaden av slussen medför i sin tur att avtappningen av Mälaren via Södertälje kan öka. Ökningen av avtappningskapaciteten bedöms kunna uppgå till ca 300 m 3 /s, det vill säga samma volym som Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog i sitt delbetänkande. Det ska dock påpekas att en ökad avtappningskapacitet medför att strömhastigheten ökar vid vissa tillfällen. Sjöfartsverket har tidigare gjort bedömningen att redan vid 150 m 3 /s kommer fartygens manövreringsförmåga att påverkas, vilket innebär att vissa fartyg kommer att få ligga stilla och invänta lägre flöden. Ökad avtappning innebär också ökad erosion från kanalens botten och kanalslänter, vilket gör att sediment riskerar att flytta på sig och lägga sig på platser som hindrar sjöfarten. 3.1.2 Åtgärder i Södertälje kanal Omfattande spontningsarbeten krävs i kanalen för att eliminera erosions- och skredrisker på grund av en ökad strömningshastighet. I princip hela kanalen måste spontas in, vilket medför totalt ca 3 km spont. 15 (61)

En trång sektion i kanalen är vid passagen av Järnvägsbron. För att skydda Järnvägsbrons mellanstöd i kanalen mot erosion måste ett nytt erosionsskydd utföras i hela kanalsektionen vid Järnvägsbron. För att skydda de befintliga broarna i kanalen från påkörningskrafter föreslås att man kompletterar hela sträckan förbi Järnvägsbron och Saltsjöbron med ett hellångt ledverk. Även sträckan förbi Mälarbron kompletteras med ett nytt ledverk. Det finns vidare behov av ett antal nya angörningsplatser/väntplatser i kanalen. För att skapa erforderlig farledsbredd krävs muddring i kanalen. Muddringen sker i kanalslänterna, mellan de nya sponterna. För huvudalternativet har den totala mängden massor som muddras i kanalen uppskattats till ca 105 000 m 3. Man har vidare antagit att en övervägande del av massorna inte innehåller föroreningar och att dessa massor kan avsättas eller tippas inom rimligt transportavstånd. Stor osäkerhet råder dock kring detta. Visar det sig att massorna innehåller föroreningar måste de omhändertas på annat sätt. 3.1.3 Åtgärder i farleden i Mälaren För farlederna i Mälaren behöver dagens leddjupgående på 6,8 meter öka till 7 meter. Detta innebär att muddring till ett minsta djup av 8,2 meter samt 0,6 meters övermuddring krävs. För att uppnå detta kommer muddring och/eller sprängning att behövas i ett 15-tal avsnitt i Mälaren (se bilaga 1). I tidigare utredningar har man antagit att hälften av massorna är hårda och att hälften går att muddra. Vidare har man antagit att muddermassor och sprängsten går att deponera i närområdet där arbetet utförs. Det råder dock stor osäkerhet kring dessa antaganden. 3.1.4 Utveckling av godstransporter på Mälaren Bedömningen av den framtida utvecklingen av godstransporter sträcker sig fram till ca år 2020. Bedömningen baserar sig, förutom på statisk över den historiska utvecklingen av trafiken, även på SIKA:s rapport om Modellanalyser av godsflöden i Östra Mellansverige (2005:2). Enligt rapporten förväntas godstransflödena till och från Östra Mellansverige öka med 20 procent mellan år 2001 och 2020. Godstransporterna på Mälaren har bedömts utvecklas på följande sätt vid en utbyggnad enligt huvudalternativet: Strukturen på godsflödena i sjötransporterna är i stort sett oförändrad jämfört med år 2001-2003. Den strukturella förändring som sker är att allt mera gods övergår till att utnyttja container. Det sker inte någon autonom tillväxt av godsvolymerna sjöledes på Mälarens hamnar utom beträffande containergods där tillväxten bedöms till 5-8 procent per år. Volymerna av petroleumprodukter och fasta bränslen bedöms också öka. Nedläggningen av distributionen av oljeprodukter i Stockholm väntas leda till en volymökning i Västeråsterminalen med 350 000 m 3 bensin och diesel efter år 2011. Den fortsatta substitueringen av fossila till icke-fossila bränslen tillsammans med en lokal brist på den senare typen av bränslen väntas öka bränsleimporten sjöledes under de närmaste åren. Den transportkostnadssänkning som kan uppnås med större fartyg i Mälaren medför sannolikt att transportarbetet flyttas från andra transportkedjor till sjötransportkedjor 16 (61)

på Mälaren. Från vilka transportslag (lastbil, järnväg) och med vilken fördelning en överflyttning av trafik kommer att ske är dock oklart. 3.2 Tidigare övervägda utbyggnadsalternativ Alternativet att bygga en mycket lång sluss i Södertälje som tillåter fartygen att sakta gå framåt vid slussning och därmed ger vissa positiva effekter är bortvalt då tekniken får anses obeprövad. Alternativet att fördjupa och bredda befintlig farled i alla sträckningar till Köping har valts bort då det skulle medföra alltför snäva girar på vissa platser. Detsamma gäller farledssträckningen mot Västerås. 3.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att sluss, kanal och farled behålls i nuvarande standard och utformning. Portarna i slussen är och har varit i dåligt skick, vilket har lett till att Sjöfartverket har bytt nedströmsportarna i slussen som en underhållsåtgärd. Uppströmsportarna är också i dåligt skick och dessa behöver bytas inom ett till två år. Underhållsmuddring (sker ca vart 15:e år) kan komma att ske i farlederna i Mälaren, samt i slussen och kanalen. 3.3.1 Utveckling av godstransporter på Mälaren De totala godsvolymerna i Mälaren var i stort sett lika stora år 2002 som år 2007 (senare statisk har inte funnits att tillgå). I detta alternativ bedöms godstransporterna på Mälaren förbli desamma som transporterna under åren 2002 till 2007. Enligt den officiella statistiken uppgick de totala godsvolymerna till och från hamnar i Mälaren år 2007 till ca 3 300 tusen ton. Någon överflyttning av trafik från andra transportslag till sjöfart sker inte; sannolikt sker det omvända. Detta innebär att andelen gods i Mälarregion som fraktas med andra transportslag än sjöfart kommer att öka. Troligen skulle godset gå till kusthamnarna för vidare transport på land (på väg och järnväg). Exakt vilka vägar godset skulle gå har inte utretts. 3.4 Modifierat nollalternativ En fråga som under senare år tilldragit sig ökad uppmärksamhet är möjligheterna att öka avtappningen av Mälaren genom Södertälje kanal. År 2007 lämnade Sjöfartsverket in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen i Stockholms län. Anmälan, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, behandlade en ny uppströms slussport i Södertälje sluss 10. Förslaget på ny slussport utformades så att den klarar en ökad avtappning om 300 m 3 /s. Parallellt med denna ansökan inlämnades en dispensansökan till Naturvårdsverket om dumpning av ca 12 000 m 3 muddermassor från planerade vattenarbeten i Södertälje sluss. Naturvårdsverket avslog 2008-01-30 10 Ny uppströms slussport i Södertälje sluss - Miljökonsekvensbeskrivning, Sjöfartsverket och Ramböll 2007. 17 (61)

denna ansökan 11. Sjöfartsverket meddelade därefter att man åtminstone tillfälligt - avbryter processen med byte av uppströms slussportar. Mot bakgrund av ovanstående har Sjöfartsverket beslutat att även utreda ett modifierat nollalternativ, där en större slussport installeras för att öka möjligheterna till avtappning av Mälaren. Som tidigare nämnts håller Structor, inom ramen för Projekt Slussen, för närvarande på att ta fram ett underlag för beslut om var avtappningskapaciteten för Mälaren bör byggas ut (i Stockholm eller i Stockholm och Södertälje) 12. Nedanstående beskrivning av det modifierade nollalternativet är framförallt hämtad från ovanstående miljökonsekvensbeskrivning som ingick i handlingarna för en anmälan om vattenverksamhet från år 2007. Dock har vissa generaliseringar gjorts, då det i dagsläget är osäkert om en större slussport skulle utformas exakt så som föreslogs år 2007. I det modifierade nollalternativet kommer en ny slussport troligen att förläggas uppströms befintlig slussport. Genom att ta bort uppströms sektorportar och i stället installera en ny segmentport möjliggörs avtappning av Mälaren vid höga nivåer (ökad avtappning med 300 m 3 /s). Planerade åtgärder innebär muddring, spontning och pålning samt en del byggnadsförberedelser för att bereda plats för den kassun som porten ska placeras i. Totalt görs uppskattningen att ca 12 000 m 3 lösa massor behöver muddras bort på ett ca 400 m 2 stort område. Muddermassorna ska deponeras i närområdet om möjligt. 3.4.1 Utveckling av godstransporter på Mälaren Utvecklingen av godstransporter på Mälaren bedöms bli densamma som i nollalternativet. 11 Ansökan om dispens från förbud mot dumpning av avfall enligt 15 kap 31 miljöbalken, Södertälje sluss. Naturvårdsverket 2008-01-30.Dispensansökan. Sjöfartsverket Dumpning av muddermassor från vattenarbeten i Södertälje sluss. Ramböll 2007-06-28. 12 PM Underlag för beslut om ökad avtappningskapacitet samt ny reglering av Mälaren, Kunskapsläge februari 2009, Structor. 18 (61)

4 Det geografiska området och andra projektförutsättningar 4.1 Områdesbeskrivning 4.1.1 Södertälje sluss och kanal Den 7 oktober 1819 invigdes Södertälje kanal. Redan långt tidigare hade dock en fungerande sjöväg varit en förutsättning för handelsplatser i Mälaren som Helgö och senare Birka. Mot slutet av 1800-talet väcktes tankarna på en utvidgning av Södertälje kanal för att kunna ta emot större fartyg. Ombyggnaden av kanalen började 1917 och 1924 invigdes den nya kanalen och slussen. Slussmåtten är: längd 135,0 meter, bredd 19,6 meter och djup (vid medelvatten) 8,0 meter. Kanalen utgör en central del av Södertälje och staden har utvecklats på båda sidor av den. Kanalen fungerar både som tillgång och barriär för staden. De tidiga roddförbindelserna över kanalen har efterhand ersatts av broar. I direkt anslutning till slussen ligger slussbron som är en dubbelklaffbro för vägtrafik med två körfält. På var sida om körfälten finns en smal gångbana. Norr om slussen ligger Mälarbron som är från 1970. I stadens södra del passerar E4-bron och Saltsjöbron. Parallellt med dessa går även den gamla järnvägsbron. Genom Södertälje kanal och sluss passerar ca 4000 fartyg per år (figur 1). Till detta kommer ca 10 000 fritidsbåtar under sommarmånaderna. Figur 1. Tankfartyget "Tärnfors" i Södertälje sluss. Hon är ett av de största fartygen som kan passera slussen (Källa: Sjöfartverket). Södertälje kanal går genom den så kallade Södertäljeåsen, som i huvudsak består av silt, sand, grus och sten. Även torrskopelera och lera förekommer i lager eller linser. I åsmaterialet finns även block. Åsmaterialet vilar på grövre friktionsjord på berg. Söder om kanalen, i Igelstaviken, har lermäktighet på upp till 30 meter påträffats. Längs Södertälje kanal finns ett flertal sponter installerade. De flesta är utförda på 1970- och 1990-talen och är installerade genom vibrering och tryckning, men även slagning och borrning har förekommit. Sedan början av 1970-talet har Sjöfartsverket genomfört två omfattande farledsinsatser med muddringar i Södertälje kanal, Linaviken samt Igelstaviken. En mindre muddring genomfördes även 1999 med syfte att erosionssäkra den södra ingången 19 (61)

till slussen. Vidare har muddringar respektive schaktning utförts i kanalen, Lina sundet och Igelstaviken i samband med olika typer av byggprojekt som till exempel byggandet av Igelstabron, Saltsjöbron och Igelstakajen. Muddringar som har utförts i Sjöfartsverkets regi berör framförallt bottenområden i farleden men i muddringen 1996/97 ingick även ett begränsat ingrepp i kanalslänterna. Muddringen 1996/97 utfördes med enskopeverk och muddermassorna tippades från bottenströmmande pråmar i en djuphåla söder om Halls holme i Hallsfjärden. 13 4.1.2 Mälaren Mälaren är Sveriges tredje största sjö. Den har ett medeldjup på 12,8 meter och ett största djup på 66 meter. Tillrinningsområdet är 226 kvadratmil (1/20 av Sveriges yta) och omsluter sjön som en stor rektangel (figur 2). Sex län och ett 40-tal kommuner ligger mer eller mindre inom Mälarens tillrinningsområde och inom området finns en befolkning på nästan en miljon människor. Figur 2. Mälarens tillrinningsområde (från Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 2009, Samrådshandling, Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt). 13 Ovanstående beskrivning är främst hämtad från Södertälje kanal och sluss förutsättningar för större fartyg, Sjöfartsverket 2001. 20 (61)

Mälaren har sitt naturliga utlopp till Östersjön genom Norrström i Stockholm. Medelvattenföringen vid utloppet är drygt 160 m 3 /sekund. Sjön har sedan lång tid tillbaka varit reglerad, men först genom vattendomar åren 1943 och 1966 uppnåddes en mer samlad reglering av vattennivån. Mälarens vattenstånd regleras av totalt åtta dämmen, varav ett är Södertälje sluss. Vattenståndet tillåts idag variera med 0,7 meter. Mälarens flikighet och örikedom gör att sjön kan delas in i tydligt avgränsade fjärdar, som kan ses som olika bassänger, sammanbundna av flera sund (figur 3). Fjärdarna uppvisar stora skillnader i morfologi och vattenomsättning. Bassängernas olika volymer i kombination med tillrinningen avgör vilken uppehållstid vattnet får i varje bassäng. Fjärden Galten som är den västligaste bassängen (A) tar emot hälften av tillrinningen till Mälaren men har minst volym och har därför den snabbaste vattenomsättningen, tillsammans med bassäng F där vattnet passerar på väg till Norrström. Den teoretiska vattenomsättningen för Galten är 0,5-1 månad och för hela Mälaren 2,8 år. Figur 3. Mälarens olika delbassänger med avgränsningar markerade med grövre linjer, provtagningsstationer i fjärdar markerade med röda prickar och i sund med blå prickar. Tidigare använd bassängindelning visas i övre vänstra hörnet (från Mälaren miljötillstånd och utveckling 1965-1998, Mälarens vattenvårdsförbund, 2000). I bassänger med långsam vattenomsättning fastläggs en större andel av tillförda ämnen ur vattenmassan i sedimenten, jämfört med bassänger med snabb vattenomsättning. Djupförhållandena har också betydelse för omsättningen i vattnet. I grunda bassänger blir ämnesomsättningen intensivare än i djupa, dels för att större bottenarealer har kontakt med varmt ytvatten och dels för att större bottenarealer är utsatta för vind- och vågpåverkan och uppvirvling av sediment. Detta gör att olika bassänger naturligt har olika bakgrundsnivåer för olika ämnen. Mälarbassängernas stora variation vad gäller morfologi och vattenkvalitet gör att sjön hyser en stor mångfald av biotoper. I Mälaren förekommer dels en välutvecklad pelagialzon (fria vattenmassan utanför vegetationsbältet), dels stora områden med 21 (61)

en karakteristisk vindskyddad litoralzon (grunda bottenområden med rotade växter), dels stora områden med en vindexponerad litoralzon (bränningszon, utan rotade växter) och slutligen förekommer en mycket tydlig profundalzon (djupa bottenområden som saknar gröna växter). I en så stor sjö som Mälaren spelar skillnader i landhöjning mellan den norra och södra delen en viss roll för sjöns utveckling. I norr är landhöjningen ca 5 dm per århundrade, medan den vid trösklarna i Stockholm endast är 4 dm. Mälaren tippar således sakta mot söder. Mälaren utgör dricksvattentäkt för 2 miljoner människor fördelat på åtta större uttag för kommunal vattenförsörjning och ett 20-tal mindre anläggningar. Uttaget för dricksvattenförsörjning uppgår totalt till ca 8 m 3 /sekund. I och med att Mälaren är reglerad har riskerna för saltvatteninträngning minskats kraftigt, lågvattenstånden har höjts och vattenståndsvariationerna utjämnats. Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp. En volym som motsvarar drygt fem procent av det vatten som lämnar Mälaren genom Norrström tillförs via kommunala avloppsreningsverk, dagvatten och industrier. Detta är ett för svenska förhållanden intensivt recipientutnyttjande. När det gäller växtnäringsämnen kommer den största delen från jordbruk. De kommunala reningsverken svarar för en förhållandevis stor andel av kvävetillförseln (ca 25 procent) till Mälaren. Utsläppen från glesbygdens enskilda avloppsanläggningar är också betydande, framför allt vad gäller fosfor. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter från olika verksamheter till Mälaren är betydande. Avgaserna från motorbåtar och kemiska ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk, industri och hus kan utgöra hot mot vattenkvaliteten. Undersökningar visar dock på låga eller mycket låga halter av metaller och stabila organiska ämnen (DDT och PCB) i abborre, gös och gädda, samt dioxiner i ål. Den biologiska mångfalden i sjön hotas även av förekomst av främmande arter. Främmande arter av växter och djur kan ofta orsaka svåröverskådliga skador där de får fäste och kan börja sprida sig. Exempel på sådana arter i Mälaren är sjögull, vattenpest, vandrarmussla och signalkräfta 14. 4.2 Skyddade områden 4.2.1 Områden av riksintressen Mälaren är riksintresse enligt miljöbalken för bland annat: Mälaren med öar och strandområden är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet av riksintresse enligt 4 kapitlet 1-2. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön bör komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala 14 Ovanstående beskrivning är hämtad från Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 2009, Samrådshandling, Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt; och Mälaren miljötillstånd och utveckling 1965-1998, Mälarens vattenvårdsförbund, 2000. 22 (61)

näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Flera Natura 2000-områden finns i Mälaren och de är därmed av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 8. Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (7 kapitlet 28a miljöbalken). I naturvårdverkets handbok med allmänna råd 15 finns tillståndsprövningen utförligare beskriven. Mälaren är riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kapitlet 5. Mälarfarleden och hamnarna i Västerås och Köping är av riksintresse för sjöfarten enligt 3 kapitlet 8. Flera områden i och vid Mälaren är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv enligt 3 kapitlet 6. Ett område som förklarats som riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. En karta över riksintressen i och kring Mälaren redovisas i bilaga 2. 4.2.2 Skyddade områden enligt vattendirektivet Mälaren är upptagen som skyddade områden enligt ramdirektivet för vatten (vattendirektivet) med anledning av förekomst badplatser, fiskevattensområden, art- och habitatdirektivet, nitratkänsliga områden, avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) samt dricksvattenförekomster (ytvatten). En karta över skyddade områden enligt vattendirektivet redovisas i bilaga 3. 4.2.3 Övriga värdefulla eller skyddade områden Det finns ett 20-tal vattenrelaterade Natura 2000-områden i och runt Mälaren. Vidare finns ytterligare ett antal områden som pekats ut som värdefulla ur naturmiljösynpunkt. Dessa områden omfattar bland annat naturreservat, ramsarområden, naturvårdsområden, naturvårdsprogram och djur- och växtskyddsområden. Även ur kulturmiljösynpunkt finns värdefulla områden, främst de medeltida kulturlagren i Södertälje och fornlämningar utmed kanalen i största allmänhet. En karta över skyddade områden enligt miljöbalken redovisas i bilaga 4. I november 2008 inrättade Länsstyrelsen i Stockholms län ett vattenskyddsområde för Östra Mälaren. 4.3 Mål och riktlinjer 4.3.1 Transportpolitiska mål Det av riksdagen antagna övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet 16. Kopplat till det övergripande målet 15 Natura 2000 i Sverige - Handbok med allmänna råd, Naturvårdsverket, 2003. 16 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål, SIKA rapport 2009:2. 23 (61)