ÅTVIDABERGS KOMMUN Drift- och investeringsbudget

BUDGET 2014 ÅTVIDABERGS KOMMUN Drift- och investeringsbudget Planerings- och ekonomiutskottet 2013-10-15, 108 Kommunstyrelsen 2013-11-06, 213 Kommunfullmäktige 2013-11-27, 112

PROTOKOLL KF

... 1 Budget och ramar... 12 Resultatbudget... 12 Finansieringsbudget... 13 Ramar... 14 Kommunstyrelsen... 16 Kommunledningsförvaltningen... 17 Samhällsbyggnadsförvaltningen... 25 Fastighetsförvaltningen... 27 Barn- och utbildningsförvaltningen... 29 Vård- och omsorgsförvaltningen... 33 Bygg- och räddningsnämnden... 41 Miljönämnden... 43 Valnämnden... 44 Överförmyndarnämnden... 45 Kommunens mål... 46 Investeringsbudget 2013... 58

Åtvidaberg - Kommunen med framåtanda Vår övergripande vision Åtvidaberg har, med sin närhet till såväl kust som storstad, sin fina natur, sjöar, bad och rika friluftsliv, ett attraktivt läge. Tillsammans med medborgare, föreningar och näringsliv har kommunen arbetat fram en vision med sikte på 2020. Visionen syftar till att utveckla både den geografiska kommunen som en del i East Sweden och som en framåtsträvande organisation. Framåtanda ett förhållningssätt som vägleder oss från ord till handling En förutsättning för att uppnå visionen är att ha en helhetssyn och tänka och agera långsiktigt. För att nå målen måste vi arbeta med ständiga förbättringar och utveckling. Det är nödvändigt att vara tydlig i kommunikationen, ha mod, sticka ut och prova nya lösningar. I sammanfattar vi detta i ordet framåtanda. Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens arbete och därmed skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv. För att uppnå detta har det i visionen identifierats fyra framgångsförhållanden: 1. Stolthet och gemensamt ansvar 2. Bra vardagsliv och trygghet 3. Ekonomi och hållbarhet 4. Näringsliv 1

1. Stolthet och gemensamt ansvar, medborgare och företagare är tillsammans delaktiga i samhällsbyggandet. Demokratin i ska präglas av öppenhet och bra informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna och visa stolthet över det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara goda ambassadörer för Åtvidaberg. Stolthet och gemensamt ansvar från ord till handling märks bland annat genom att kommer 2014 för sjunde året i rad arrangera ett sommarlovsläger för barn i samarbete med föreningslivet. Syftet är ta ett gemensamt ansvar och samverka för goda uppväxtvillkor på fritiden för barn och ungdomar i Åtvidaberg samt att skapa förutsättningar för att fler barn ska bli fysiskt aktiva och gå med i en förening. Att vara en kommun som präglas av framåtanda och stolthet där samhället ska känna ett gemensamt ansvar för dess utveckling är utmanande och kräver mod. Ett steg för att skapa en enhetlig bild av kommunen som organisation och geografiskt område är att ha ett enhetligt sätt att förmedla budskap i kommunen, regionen och nationellt. Målsättningen är att s vision och profil ska vara väl känt av såväl kommunens medborgare som andra aktörer i samhället. En prioriterad utmaning för kommuner är att lyckas stimulera så många elever som möjligt att klara av att slutföra sina gymnasiestudier med godkända betyg. Trenden de senaste åren har nationellt varit det motsatta. Vi behöver lokalt i Åtvidaberg arbeta med att synliggöra varje enskild elev och erbjuda rätt stöd i rätt tid för att minimera antalet elever som inte avslutar sina gymnasiestudier. Kommunen har i sin framtida äldresatsning valt att bygga upp en kooperativ hyresrättsförening med Riksbyggen som samarbetspartner. Med hjälp av samarbetet vill vi öka möjligheterna för olika grupper av äldre att bo bra, fortsätta kunna leva ett självständigt liv och kunna röra sig på egen hand i hus och närområde. För att möjliggöra detta krävs både fysiska och sociala och praktiska insatser. Det är ett arbete som kräver aktiv samverkan mellan flera olika aktörer såväl lokalt som regionalt. Åtvidaberg har en historia som ska återspeglas genom ett samlat kulturcentrum där dåtid, nutid och framtid möts över generationsgränser. Vi vill satsa på ett kulturellt centrum där museum, bibliotek, kulturskola och turistbyrå samspelar med varandra. Ett centrum med utrymme för ett Ungdomens hus, en framtida biograf och en inbjudande kafeteria. 2. Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg ska vara en kommun där innevånarna upplever ett intressant och bra vardagsliv. Åtvidaberg är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli. Centralorten Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas till en ort med småstadskaraktär och övriga orter i kommunen ska utvecklas var och en efter sina förutsättningar. Attraktionskraften att bo i Åtvidabergs centrum är stark. Det finns idag i stort sett inga lediga lägenheter i närheten av centrum. Vi ska under 2014 ta initiativet och söka lösningar genom alternativa former för nybyggnation av hyres- och/eller bostadsrätter med centralt läge och hög tillgänglighet. Med en tydlig profilering av våra förskolor blir det lättare för föräldrar i Åtvidaberg att vara trygga med att förskolan arbetar målinriktat och långsiktigt strukturerat för att stimulera och aktivera barnens alla sinnen och ge dem bästa möjliga förutsättningar för en framtida skolgång. Under 2014 ska kommunens förskolor arbeta med att tydligare profilera sina verksamheter. har tagit viktiga steg mot att skapa en grundskoleverksamhet som långsiktigt kan ge våra barn och unga bästa möjliga förutsättningar att nå så goda resultat i skolan för varje enskild elev som möjligt. Att lyckas med samverkan i övergångarna mellan skolstadier är en av nyckelfaktorerna som vi ska fokusera extra på under 2014. 2

Under 2014 kommer överta ansvaret för hälso- och sjukvård som utförs i hemmet från landstinget. Målsättningen är att genom visionen om Framåtanda skapa bästa möjliga förutsättningar för personer med varierande behov av hälso- och sjukvård att känna sig trygga i bo kvar i det egna hemmet med stöd av den kommunala hemsjukvården. En av de största utmaningar, tillsammans med landets övriga kommuner, står inför i närtid är den allt mer utbredda ungdomsarbetslösheten. Det är ett globalt problem som vi måste hitta lokala former för att hantera och minska. Här krävs en stor portion nytänkande och ett utvecklat samarbete mellan skola, näringsliv, arbetsförmedling och socialtjänst. 3. Ekonomi och hållbarhet ska alltid sträva efter en god ekonomi. Kommunen som organisation och serviceleverantör ska våga prova nya vägar där medborgarnas behov sätts i fokus. En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla medborgare tar ett gemensamt långsiktigt ansvar för miljö och klimat. Att bevara det riksintressanta eklandskapet, med sitt unika djur och växtliv, är en viktig del i god ekonomisk hushållning och hållbarhet. Arbetet med dialogträffar med kommunens fyra strategiska orter utanför centrala Åtvidaberg ska fortsätta prioriteras och lyftas fram i den översiktliga planeringen av kommunen. De strategiska grupperna har stor betydelse för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utvecklingen av våra strategiska orter. Under 2014 ska konkreta utvecklingsplaner och med dem tillhörande behov av investeringar tydliggöras. De orter som utsetts till strategiska är Grebo, Björsäter, Falerum och Hannäs/Kvarnvik. Under 2014 ska projekteringen av Åtvidabergs framtida avloppsreningsverk i Håckla påbörjas. Under 2013 har kommunen på grund av det ekonomiska läget tvingats göra avsteg från den plan för vägunderhåll som fanns föra året. Under 2014 ska kommunen återgå till den ursprungliga planen. 4. Näringsliv Utveckling av näringslivet är viktigt för alla. Politiker och tjänstemän ska sträva efter en bra dialog och kommunikation med näringsliv och företagare. Kommunen ska tillsammans med näringslivet samverka för fortsatt utveckling av samhället och skapa bra relationer med universitet och högskola. Kommunens kommunikationer och pendlingsmöjligheter inom East Sweden ska förbättras. I har vi ett bra företagsklimat där kommunen och företagen aktivt skapar och vidmakthåller goda samverkansarenor. Kommunens gymnasieskola utsågs 2013 till Sveriges bästa UF-skola (Ung Företagsamhet). Det blir nu en utmaning att ta tillvara alla positiva innovationer och krafter och låta dessa inspirera och stimulera till ett växande nyföretagande. En viktig aspekt för företagsetableringar är de yttre fysiska förutsättningarna i form av byggnader och dess miljöer. Under 2014 ska arbetet med att skapa en ny framsida av Facettenområdet mot riksväg 35 påbörjas. Här ska det växa fram en välkomnande företagsentré med tillhörande parkering för såväl anställda som besökare. En attraktiv kommun präglas också av ett gott näringslivsklimat. Åtvidabergs mål är att lyhört arbeta med ständiga förbättringar utifrån lokala behov som ett led i strävan efter att klättra ännu högre upp i Svenskt Näringslivs ranking. Ett positivt näringslivsklimat är av stor betydelse för tillväxt, utveckling och infriande av framgångsförhållanden i sin helhet. Kommunen ska därför i möjligaste mån fortsätta att utifrån gällande regelverk stimulera det lokala näringslivet på bred front. T ex genom ett förändrat förfarande vid upphandlingar som ökar möjligheterna för mindre lokala aktörer att lämna anbud. 3

Ekonomi Underlag för budgeten Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 19:e juni antogs anvisningar för budget och verksamhetsplanarbete 2014 2016 (Kf 65). Budgetanvisningarna grundades på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) cirkulär 13:17 daterat 2013-04-24 samt Ekonomirapporten april 2013. Anvisningarna innehöll bland annat följande planeringsförutsättningar: Planeringsförutsättningar enligt budgetanvisningarna 2014 2015 2016 Befolkningsförändring (antal personer) 0 0 0 Förändring av skattesats (%) 0 0 0 Resultat (Mkr) *1) 15 15 15 Ks oförutsedda utgifter (Mkr) 5 10 10 Timlöneutveckling per 1 april (%) 2,9 3,2 3,6 Prisökning avs varor och tjänster (%) 1,3 2,1 2,5 Internränta (%) *2) 2,5 2,5 2,5 Hyreshöjning (%) 0 0 0 Arbetsgivaravgifter (%) *3) 38,46 38,46 38,46 Investeringsnivå (Mkr) Enl inv plan Enl inv plan Enl inv plan Källa SKL, cirkulär 13:17 samt Ekonomirapporten April 2013 *1) Resultat före jämförelsestörande poster 2011 uppgick till 14,2 Mkr. Motsvarande resultat för 2012 uppgick till 5 Mkr. Budgeterat resultat för 2013 uppgår till 10 Mkr och 2014 uppgår det till 15 Mkr, d v s 34,2 Mkr för mandatperioden. *2) SKL föreslår sänkt internränta från 2,9 procent 2013 till 2,5 procent 2014. *3) Arbetsgivaravgift 2014 är oförändrad jämfört med 2013. Efter att budgetanvisningarna upprättades har SKL behandlat den ekonomiska utvecklingen i cirkulär 13:31 och 13:40 samt i MakroNytt 2/2013. Budgeten grundas på SKL:s prognos för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt kommunal fastighetsavgift enligt cirkulär 13:40 daterat 2013-08-15. Kommunens skattesats för 2014 är i grunden oförändrad med 21,73 procent. Därtill kommer skatteväxling med Landstinget i Östergötland om 0,25 procent då länets kommuner övertar hemsjukvården. Skattesatsen för kommunen uppgår således efter skatteväxlingen till 21,98 procent. Budgeten grundas på antagande om nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem från och med 2014. Det nya utjämningssystemet antas förbättra kommunens intäkter med cirka 8 Mkr per år jämfört med nuvarande system. I budgeten antas också att det kommunalekonomiska utjämningssystemet uppräknas med 3 procent per år för perioden 2014 till 2016. Budgeten har upprättats med antagande om befolkningsökning om 25 personer 2014 samt därefter oförändrad befolkning. Budgeterat resultat för 2014 uppgår sammantaget med redovisat resultat för 2011 och 2012 samt budgeterat resultat för 2013 till 34,2 Mkr, vilket är 25,8 Mkr lägre än det finansiella resultatmålet för mandatperioden som helhet (60 Mkr). Kontot för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader uppgår till 2,0 Mkr 2014 samt 5,0 Mkr 2015 samt 10,0 Mkr 2016.. Kommunernas ekonomi i ett längre tidsperspektiv De senaste decennierna har stora delar av ansvaret för landets offentliga service förts över från stat och landsting till kommunerna. De dominerande kommunala verksamheterna utbildning och omsorg är genom omfattande rättighetslagstiftningar tvingande för kommunerna. Kommunerna utsätts i varierande grad för spänningar mellan behov och tillgängliga resurser. SKL:s långtidsutredning Kommunala framtider en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050 visar tydligt att åldersfördelningen under de närmaste 30 åren medför en mycket kraftig ökning av försörjningskvoten från 68 barn, ungdomar och äldre per 100 personer i arbetsför ålder till 82 barn, ungdomar och äldre per 100 personer i arbetsför ålder. 4

Sveriges kommuner har mycket olika demografiska och geografiska förutsättningar att klara framtidens utmaningar. Kommuner med ekonomiskt ofördelaktig demografi och geografi eller med svagt skatteunderlag kompenseras dock i viss utsträckning via det kommunala utjämningssystemet. Kommunernas förmåga att möta framtiden skiljer sig dock åt i framför allt tre avseenden, dels skuldsättning dels anläggningarnas storlek och skick dels de kommunala bolagens omfattning, förutsättningar och ekonomi. Kommuner som genom åren haft tillräckliga resultat för att självfinansiera sina investeringar har låg skuldsättning och därmed positiva finansnetton. Kommuner som genom åren haft otillräckliga resultat har i varierande grad finansierat sina investeringar genom lån, med åtföljande negativa finansnetton och ränterisk. För att säkerställa kommunernas förmåga att uthålligt kunna tillhandahålla god kommunal service har lagstiftaren infört begreppet god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär i normalfallet en resultatnivå som utöver värdesäkring av det egna kapitalet också motsvarar årets förändring av pensionsåtagandena. SKL har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Som tidigare beskrivits har kommunerna via sina balansräkningar, sina anläggningar och sina bolag mycket olika förutsättningar. Att leva upp till kravet om god ekonomisk hushållning kan i en kommun med hög skuldsättning, eftersatta anläggningar och ekonomiskt svaga bolag medföra resultatkrav som vida överstiger SKL:s rekommendation om 2 procents resultat. De senaste åren har kommunsektorn haft goda resultat. Kommunerna har i budgetprocesserna anpassat kostnadssidan till en måttlig ökning av skatteunderlaget. Därutöver har kommunerna erhållit sent aviserade engångsintäkter, så som tillfälligt konjunkturstöd och återbetalning av avtalspremier avseende tidigare år. Kombinationen av återhållsamma kostnadsbudgetar och starkare intäktsökning än budgeterat har medfört goda resultat för sektorn. Regeringens bedömning av samhällsekonomin i vårpropositionen 2013 Den svenska tillväxten bromsade in under 2012 och prognoserna för 2013 som helhet är fortsatt dämpade. Den svaga tillväxten innebär att arbetslösheten förväntas stiga något 2013 och 2014. Från 2015 väntas en uppgång i konjunkturen. Men det finns en tydlig motvind som gör att återhämtningen i Sverige hålls tillbaka. Svag internationell efterfrågan med begränsat penning- och finanspolitiskt utrymme för stimulanser, en stärkt krona samt en hårdnande internationell konkurrens riskerar att försvåra återhämtningen och nedgången i arbetslösheten. Sammantaget indikerar prognosen att Sverige nu befinner sig mitt i en period om minst nio år med lågt resursutnyttjande. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är stor och riskerna för en sämre utveckling överväger. Detta är främst en följd av osäkerheten kring de skuldtyngda euroländernas möjlighet och förmåga att genomföra reformer som stärker konkurrenskraften och hållbarheten i deras offentliga finanser.den svaga ekonomiska utvecklingen gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms uppvisa ett underskott både 2013 och 2014. Därefter förstärks det finansiella sparandet gradvis till ett överskott på 2 procent av BNP 2017. Sammanfattning av regeringens prognos i vårpropositionen, procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 0,8 1,2 2,2 3,6 3,9 Skatteunderlag 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 Arbetade timmar 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 Timlöner 2,9 2,8 2,9 3,1 3,4 KPI Källa: Vår propositionen 2013 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 5

SKL:s bedömning av samhällsekonomin i Ekonomirapporten 2013 Den kraftiga globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår 2008 och 2009 slog extra hårt mot starkt exportberoende ekonomier (i Sverige utgör exporten över 50 procent av BNP, motsvarande siffror i euroområdet är 40 procent och i USA 12-13 procent). Den minskade exportefterfrågan på såväl konsumtionsvaror som tjänster och investeringar sammantaget med den minskade inhemska konsumtionen och investeringstakten slog hårt mot Sveriges BNP-utveckling. Sveriges BNP minskade med 0,6 procent 2008 och med 5,3 procent 2009. Som en rekyl på den kraftiga nedgången 2008 och 2009 så växte svensk ekonomi starkt under 2010 då BNP ökade med 6,6 procent. BNP-ökningen stannade på 3,7 procent 2011. Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin åter försämrats. 2012 ökade BNP endast 1,1 procent. SKL bedömer att ökningen av BNP 2013 blir lika svag som 2012, det vill säga cirka 1,1 procent. Prognosen för BNP-utveckling 2014 uppgår till 2,4 procent för att därefter öka till 3,5 procent 2015 och 3,7 procent 2016. Höga statsskulder sammantaget med underbalanserade statsbudgetar i flera europeiska länder har lett till den så kallade skuldkrisen. Skuldkrisen är egentligen en förtroendekris. Bristande förtroende om återbetalningsförmåga pressar successivt upp räntekostnaderna för Grekland m fl europeiska länder. I dessa länder genomförs besparingar i statsbudgetar, dels för att söka återställa finansmarknadernas förtroende dels för att uppfylla de krav som ställs för olika typer av stödprogram. Besparingarna leder till minskad efterfrågan, vilket direkt och indirekt påverkar svensk export. Konjunkturförändringar påverkar skatteunderlaget framförallt via arbetsmarknaden. Lägre sysselsättning och svagare löneutveckling minskar skatteunderlagets tillväxttakt. Sammantaget redovisade kommunerna trots finanskris och lågkonjunktur mycket starkt resultat från och med 2009. Förklaringen är att kommunerna via effektiviseringar och besparingar anpassade kostnadssidan till förväntade minskade skatteintäkter. Tillfälliga faktorer så som premiebefrielse från AFA-försäkring, tillfälligt konjunkturstöd samt återbetalning av avtalspremier medförde att kommunerna redovisade betydligt bättre resultat än budgeterat. Tillskotten aviserades sent i kommunernas budgetprocess och försäkringspremierna sänktes under löpande budgetår. De sena beskeden begränsade kommunernas möjlighet att använda medlen till annat än tillfälliga insatser eller förstärkning av resultat. Tack vare effektiviseringar, besparingar och tillfälliga faktorer redovisade kommunerna resultat om 10,6 Mdkr för 2009. Resultatet ökade till 13,6 Mdkr för 2010 och uppgick till 9,4 Mdkr 2011. För 2012 uppgår resultatet till drygt 14 Mdkr, mer än hälften beror dock på återbetalning av avtalspremier för åren 2007 och 2008. Tabell 1. Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen, procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 Skatteunderlag 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 Sysselsättning, timmar 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 Timlön, nationalräkenskaperna 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 KPI 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 Källa Ekonomirapporten April 2013, SKL cirkulär 13:40 samt MakroNytt 2/2013 Mot bakgrund av det svårbedömda ekonomiska läget för planeringsperioden har SKL i Ekonomirapporten april 2013 gjort traditionell prognos för åren 2013 och 2014 medan beräkningarna för 2015 och 2016 är mer schablonmässiga kalkyler som utgår från att kostnadsvolymen och det kommunalekonomiska anslaget i statsbudgeten ökar i takt med den historiska trenden. Scenariot förutsätter således att skuldkrisen i Europa kan hanteras på ett ordnat sätt. Enligt ovanstående prognos och kalkyler kommer kommunernas resultat att ligga på nivån 13 14 miljarder kronor 2013, i likhet med 2012 beror dock mer än hälften av resultatet på återbetalning av avtalspremier för åren 2005 och 2006. För perioden 2014 2016 bedöms resultatnivån uppgå till 4-5 miljarder kronor per år. Från och med 2014 når således kommunerna sammantaget inte upp till målet för god ekonomisk hushållning. 6

Olika skatteunderlagsprognoser Skillnaden mellan SKL:s, Ekonomistyrningsverkets (ESV) och regeringens prognoser är förhållandevis stor. ESV prognostiserar något starkare skatteunderlagstillväxt än SKL för åren 2012 2014, men betydligt svagare utveckling för åren 2015 och 2016. ESV:s prognos baseras på en mera utdragen återhämtning i ekonomin. Regeringens prognoser för de kommande åren utgår från en lägre löneökningstakt och långsammare ökning av beskattningsbara transfereringar än SKL:s prognos. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 12-16 SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 22,1 Ekonomstyrningsverket, juni 2012 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 21,7 SKL, april 2012 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Vårpropositionen, april 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 Källa: SKL, cirkulär 13:40 s ekonomi Vid jämförelse av s verksamhetskostnader (verksamhetens nettokostnad) med standardkostnad (bör-värde vid genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet, givet kommunens demografi) framgår att kommunens huvudsakliga verksamheter bedrivs med en normal ambitionsnivå och med normal effektivitet, däremot har kommunen en mycket svag förmögenhetsställning med en soliditet om 20,8 procent (soliditet är obelånad andel av kommunens totala tillgångar) vid bokslut 2012. För att klara framtidens utmaningar i form av ökande försörjningskvot, ökande pensionsutbetalningar och reinvesteringsbehov är det primärt att konsolidera kommunens balansräkning så att kommunen på sikt kan uppnå soliditet som motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande cirka 54 procent. Balansräkningen stärks genom positiva resultat samt att investeringsnivån över tid ej överstiger 150 procent av resultatnivån. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i innebär planering och hantering av kommunens verksamhet och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska kommunen på sikt uppnå soliditet som motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande cirka 54 procent. För att kommunen ska nå soliditetsmålet erfordras genomsnittligt positivt resultat om 15 Mkr per år under respektive mandatperiod samt att investeringsnivån för skattefinansierad verksamhet maximalt får uppgå till 150 procent av respektive mandatperiods resultat Finansiella mål Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets kommuner (för närvarande cirka 54 procent). Resultat - Resultatet före jämförelsestörande poster ska i genomsnitt uppgå till minst 15 Mkr per år under respektive mandatperiod. et för respektive år fastställs i budgeten. Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska maximalt motsvara 150 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. 7

Verksamhetsmässiga mål Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg (kommunen ska i medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna). Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste kommuner (kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent tryggaste kommunerna). Ekonomi och hållbarhet - tar ansvar för hållbar miljö genom låga koldioxidutsläpp (kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna som har lägst koldioxidutsläpp per invånare). Näringsliv och kommunikation - ska bidra till näringslivets utveckling (kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent bästa kommunerna). s verksamhets- och ekonomistyrning Ramverket för den kommunala verksamhetsplaneringen utgörs av den kommunala visionen som beslutades vid fullmäktiges sammanträde i december 2009 (Kf 119). En förutsättning för att åstadkomma balans mellan verksamhet och ekonomi är att omfattningen för båda begreppen fastställs. Kommunledningsförvaltningen/ekonomienheten prognostiserar kommunens generella intäkter (kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning), samt övriga centrala poster så som räntekostnader, avskrivningar etc. Respektive nämnd/förvaltning prognostiserar verksamhetens kostnader och intäkter m h t demografi och lagstiftning. Kommunens verksamhet utgår från de verksamhetsbehov som finns. Vilka behov som ska tillgodoses regleras till del av lagstiftning och till del av politiskt fattade beslut inom kommunen. De verksamhetsbehov som ska tillgodoses ska avspeglas i relevanta och realistiska mål för verksamheterna. Budgetprocessen Respektive nämnd/förvaltning har upprättat budgetförslag utifrån bl a lagstiftning, demografi samt budgetanvisningar. Givet kommunens skatteintäktsprognos och resultatkrav har sedan förvaltningarnas budgetförslag omarbetats till dess att balans uppnåtts mellan verksamhet och ekonomi. Kommunens ekonomi år 2011 Kommunfullmäktige antog i juni 2010 budget för 2011. Budgeten angav resultat om 7,6 Mkr. År 2011 redovisade kommunen positivt resultat före jämförelsestörande poster om 14,2 Mkr (ca 3,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), vilket var 6,6 Mkr bättre än budget. Kommunstyrelse och nämnder redovisade negativ budgetavvikelse om 4,5 Mkr. 8

Budgetavvikelsen fördelade sig enligt följande: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunstyrelse Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Kultur- och samhällsbyggnad Miljönämnd Bygg- och räddningsnämnd Övriga centrala poster + 10,3 Mkr - 0,6 Mkr + 5,3 Mkr - 6,0 Mkr - 2,8 Mkr + 0,2 Mkr - 0,6 Mkr + 0,9 Mkr Barn- och utbildningsförvaltningen redovisade överskott avseende barnomsorg, grundskola och gemensamma övergripande kostnader. Vård- och omsorgsförvaltningen underskott var relativt omsättning störst inom individ- och familjeomsorg samt handikappomsorg. Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningens största underskott var inom fastigheter och marknadsföring. Bygg- och räddningsnämndens underskott avsåg bostadsanpassningsbidrag. Överskott avseende centrala poster berodde bland annat på högre ränteintäkter än budgeterat. 2010 års bokslut belastades med kostnader om 0,7 Mkr för strukturförändring av kommunkoncernen (jämförelsestörande poster) varför resultatet efter jämförelsestörande poster uppgick till 13,5 Mkr Kommunens ekonomi år 2012 Kommunens budget för 2012 antogs av kommunfullmäktige 2011-06-15 115. Beslut om skatteväxling från och med 2012 mellan kommuner och Landstinget i Östergötland avseende kollektivtrafik samt avsevärt försämrad prognos om skatteintäkter medförde att kommunfullmäktige 2012-03-28 26 beslutade om kompletteringsbudget. Budget för 2012 angav resultat om 14,2 Mkr varav 7,0 Mkr avsåg realisationsvinst för försäljning av fastigheten Bottnarna. Kommunen redovisade 2012 negativt resultat före jämförelsestörande poster om 5 Mkr (ca -1,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), vilket var 19,2 Mkr sämre än budget. Kommunstyrelse och nämnder redovisade negativ budgetavvikelse om 18,0 Mkr. Budgetavvikelsen fördelade sig enligt följande: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunstyrelse Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Kultur- och samhällsbyggnad Fastighet Miljönämnd Bygg- och räddningsnämnd Övriga centrala poster + 1,7 Mkr + 3,9 Mkr + 1,5 Mkr - 10,5 Mkr + 1,4 Mkr - 14,7 Mkr + 0,4 Mkr - 0,1 Mkr - 2,9 Mkr Kommunledningens överskott berodde bland annat på oförbrukad del av kommunstyrelsens konto för oförutsedda kostnader samt lägre utfall än budget för förvaltningens enheter. Inom barn- och utbildning lämnade såväl barnomsorg som grundskola och gymnasieskola mindre överskott. Inom vård- och omsorg lämnade äldreomsorgen ett mindre överskott medan individ- och familjeomsorg samt handikappomsorg hade överskridanden. Kultur- och samhällsbyggnads överskott uppkom huvudsakligen inom verksamheten gata / park. Fastighets överskridande beroende på kostnader för tillfälliga lokaler vid Långbrottsskolan samt därutöver omfattande underhållsarbeten vid andra fastigheter. Den negativa avvikelsen avseende centrala poster berodde bland annat på ökade kostnader för pensioner samt ökad semesterlöneskuld. 9

Kommunens ekonomi år 2013 Kommunens budget för 2013 antogs av kommunfullmäktige 2012-11-28 115. Budgeterat resultat uppgår till 10 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade 2013-05-29 47 om kompletteringsbudget avseende investeringar och verksamhetsmål. Helårsprognos per den siste augusti indikerar att kommunen kommer att redovisa positivt resultat före jämförelsestörande poster om cirka 8 Mkr. I likhet med 2012 har AFA:s styrelse beslutad om återbetalning av avtalspremier avseende tidigare år, dessa kommer dock att redovisas som jämförelsestörande post. Prognos för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning är något lägre än budget. Prognos för realisationsvinst är lägre än budget samtidigt som kommunledning, kultur- och samhällsbyggnad samt fastighet visar positiv prognos. Kommunens ekonomi år 2014 2016 Som tumregel motsvarar s ekonomi ungefär en tusendel av Sveriges kommuners ekonomi, d v s 1 Mkr i Åtvidaberg motsvarar 1 Mdkr för Sveriges kommuner sammantaget. Åtvidabergs kommun har under femårsperioden 2006 2010 haft resultat om 20 33 Mkr per år. Resultaten har då årligen motsvarat 4 6 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, vilket är klart över riksgenomsnitt. Jämfört med dessa fem år så sjönk resultatnivån före jämförelsestörande poster 2011 till 14,2 Mkr vilket motsvarade cirka 3 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Även 2011 var s resultat något starkare än genomsnittskommunens. Kommunen redovisade 2012 negativt resultat före jämförelsestörande poster om 5 Mkr, vilket motsvarar minus en procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Sveriges kommuner sammantaget redovisade samtidigt ett resultat om cirka 6 Mdkr (exklusive återbetalning av avtalspremier). Resultatprognosen för 2013 indikerar att kommer att nå ett resultat som är i nivå med genomsnittet för landets kommuner eller något högre. För åren 2014 2016 planerar kommunen en resultatnivå om 15 Mkr per år, motsvarande siffror för rikets kommuner sammantaget enligt SKL är 4-5 Mdkr per år. Sammanfattningsvis har haft starkare resultat än genomsnittskommunen under perioden 2006 2011, resultatet blev sedan svagare än genomsnittet 2012. Prognosen för 2013 indikerar ett resultat i nivå med genomsnittet för landets kommuner och budgeten för 2014 anger en resultatnivå som är högre än genomsnittet för rikets kommuner. Att förbättra kommunens resultat jämfört med övriga kommuner medför högre krav på besparingar och effektiviseringar än genomsnittliga sådana (se diagram 1). Kommunens resultat före jämförelsestörande poster (Mkr) samt rikets kommuners resultat exklusive återbetalning av avtalspremier (Mdkr) RESULTAT 35 33 30 31, Mkr 29 25 23 20 Mkr resp Mdkr 15 10 5 10 11 7 Sveriges kommuner, Mdkr 13 14 8 5 10 15 15 6 6 6 0-5 -5-10 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 10

Kommunens finansiella mål, resultat och investeringsutgifter Kommunen klarade med råge såväl soliditetsmålet som resultat- och investeringsmålet för mandatperioden 2007 2010. För mandatperioden 2011 2014 kommer inte kommunen att klara resultat- och investeringsmål. Kommunen har under de två mandatperioderna haft nettoinvesteringsutgifter för skattefinansierad verksamhet i nivån 100 Mkr per mandatperiod. Skillnaden mellan mandatperioderna ligger i resultatnivåerna. För mandatperioden 2007 2010 hade kommunen sammantaget resultat före jämförelsestörande poster om cirka 116 Mkr, för senaste mandatperioden kommer resultatnivån att uppgå till cirka 34 Mkr. Vid en första anblick så förefaller resultatskillnaderna för mandatperioderna mycket stora. Å andra sidan så omsätter kommunen drygt 600 Mkr per år eller cirka 2,5 Mdkr per mandatperiod. Om mandatperiodernas resultatskillnad sätts i ett relation till en mandatperiods omsättning så blir resultatskillnaden drygt 3 procent av omsättningen, den relativa resultatskillnaden är således inte så stor. Däremot är skillnaden väsentlig när det gäller kommunens förmåga att konsolidera balansräkningen och nå soliditetsmålet. Kommunens resultat och investeringar under de två senaste mandatperioderna (Mkr) Resultat före jämförelsestörande poster Nettoinvesteringsutgift för skattefinansierad verksamhet 2007 22,8 22,1 2008 31,1 39,5 2009 32,9 26,1 2010 29,3 8,1 Summa *1) 116,1 95,8 2011 14,2 34,8 2012-5,0 20,2 2013 Budget 10,0 42,0 2014 Budget 15,0 5,5 Summa *2) 34,2 102,5 *1) Dåvarande finansiella mål angav resultatkrav om genomsnittligt resultat före jämförelsestörande poster om 20 Mkr per år, det vill säga 80 Mkr för mandatperioden som helhet. De finansiella målen angav också att mandatperiodens nettoinvesteringsutgift för skattefinansierad verksamhet maximalt fick motsvara mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. *2) Nuvarande finansiella mål anger resultatkrav om genomsnittligt resultat före jämförelsestörande poster om 15 Mkr per år, det vill säga 60 Mkr för mandatperioden som helhet. De finansiella målen anger också att mandatperiodens nettoinvesteringsutgift för skattefinansierad verksamhet maximalt får uppgå till 150 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. Känslighetsanalys 1 Procents ränteökning avseende kommunen medför på sikt ökade kostnader för kommunen med ca 2 Mkr/år. 1 Procents löneökning motsvarar ökade kostnader för kommunen med drygt 3 Mkr/år 1 Procents ökning av verksamheternas nettokostnader medför ökade kostnader för kommunen med ca 5 Mkr/år. 1 kronas skattehöjning medför ökade intäkter för kommunen med ca 20 Mkr. 11

Budget och ramar Resultatbudget Intäkter, kostnader och resultat för 2012 enligt bokslut. Utfall 2013 från prognos per den siste augusti. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2014-2016 beräknad enligt SKL:s modell "Skatter och bidrag" grundat på SKL:s prognos enligt cirkulär 13:40. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknad m h t skatteväxling avseende hemsjukvård fr o m 2014 samt ökad befolkningsmängd med 25 personer 2014. Löneökningar och prisökningar enligt budgetdirektiv. Kommunal fastighetsavgift 2014-2016 beräknad enligt SKL:s cirkulär 13:40. Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Verksamheternas nettokostnader -522,0-522,3-523,4-540,6-559,5-582,8 Avskrivningar -21,5-21,1-21,1-23,6-23,6-23,6 Verksamhetens nettokostnader -543,6-543,4-544,5-564,2-583,1-606,5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 544,8 559,1 558,3 571,6 587,1 608,4 Prognos för slutavräkning för skatteintäkter Mellankommunal utjämning p g a skatteväxling 0,4 0,4 1,3 0,6 Antagande om uppräkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet motsvarande prognos för skatteunderlagsutveckling 0,0 0,0 3,8 7,6 11,3 Antagande om nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem från och med 1/1 2014 0,0 0,0 8,0 8,0 8,0 Tillfälligt konjunkturstöd Finansiella intäkter 0,7 0,9 0,5 0,5 0,5 0,5 Finansiella kostnader -7,0-7,0-6,6-6,0-6,0-6,0 Resultat före jämförelsestörande poster -5,0 10,0 8,0 15,0 14,8 15,7 Jämförelsestörande poster 9,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 4,7 10,0 8,0 15,0 14,8 15,7 12

Finansieringsbudget Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Löpande verksamhet Årets resultat 4,7 10,0 8,0 15,0 14,8 15,7 Av- och nedskrivningar 22,7 21,1 21,1 23,6 23,6 23,6 Förändring av avsättningar -1,4-0,5-0,5-0,8-0,6-0,4 Övriga ej likviditetspåverkande poster -4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 21,5 30,6 28,6 37,8 37,8 38,9 Förändring kortfristiga fordr o kortfr skulder 19,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från löpande verksamhet 41,0 30,6 28,6 37,8 37,8 38,9 Investeringsverksamhet samt anskaffning och avyttring av anläggningstillgångar -20,6-8,6-8,6-9,5-18,7-13,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -20,6-8,6-8,6-9,5-18,7-13,8 Amortering, lösen och nyupptagning av lån -20,4-21,1-21,1-23,6-23,6-23,6 Minskning av långfristiga skulder -20,4-21,1-21,1-23,6-23,6-23,6 Årets kassaflöde 0,0 0,9-1,1 4,6-4,5 1,5 13

Ramar Bokslut Ramar Prognos Ramar Ramar Ramar 2012 2013 2013 2014 2015 2016 1,00% 2,87% 3,27% Kommunledning -43 822-52 124-52 124-58 851-60 540-62 520 Ks oföeutsett -91-2 000-300 -1 800-4 800-9 800 Vård och omsorg -203 062-199 505-199 505-211 980-217 429-223 922 Barn- och utbildning -239 379-233 524-233 524-236 322-243 104-251 054 Samhällsbyggnad -41 668-53 887-52 387-45 857-47 173-48 716 Fastighet -12 540 2 550 4 550 4 000 4 115 4 249 S:a kommunstyrelsen -540 562-538 490-533 290-550 810-568 931-591 762 Miljönämnd -1 950-2 449-2 449-2 450-2 520-2 603 Bygg- och räddningsnämnd -2 981-2 818-2 818-3 195-3 287-3 394 Valnämnd -13-41 -41-773 -41-42 Överförmyndarnämnd -815-1 030-1 030-1 257-1 293-1 335 Besparing, effektivisering Ramar för styrelse och nämnd -546 321-544 828-539 628-558 485-576 073-599 136 Semester-/ferielöneskuld -885 0 0 0 0 0 Pensionskostnader -13 691-12 400-14 300-14 200-13 500-13 800 Kalkylerad kapitaltjänstkostnad 31 842 27 885 26 985 30 120 30 120 30 120 Kalkylerad kapitaltjänst reserv Realisationsvinst/realisationsförlust 7 014 7 000 3 500 2 000 0 0 Verksamheternas nettokostnader -522 041-522 343-523 443-540 565-559 453-582 816 I kommunen finns fem nämnder, kommunstyrelsen, bygg- och räddningsnämnden, miljönämnden, valnämnden samt överförmyndarnämnden. 14

Verksamhet Bokslut Budget Budget Budget Budget Nämnder 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen -540 562-538 490-550 810-568 931-591 762 Miljönämnd -1 950-2 449-2 450-2 520-2 603 Bygg-och räddningsnämnd -2 981-2 818-3 195-3 287-3 394 Valnämnd -13-41 -773-41 -42 Överförmyndarnämnd -815-1 030-1 257-1 293-1 335 Summa -546 321-544 828-558 485-576 073-599 136 15

Kommunstyrelsen Ordförande. Lennart Haraldsson Vice ordförande: Sverre Moum Antal ledamöter. 15 Organisation Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Hit hör också samhällsbyggnadsförvaltningen samt fastighetsförvaltningen. Den politiska organisationen under kommunstyrelsen är indelad i utskott som ersatt de tidigare nämnderna. Det ekonomiska ansvaret åvilar kommunstyrelse och övriga nämnder. Utskotten är beredande organ och har inget formellt ekonomiskt ansvar. Utskotten är planerings- och ekonomiutskottet, personalutskottet, barn- och utbildningsutskottet, vårdoch omsorgsutskottet, sociala myndighetsutskottet, utskottet för samhällsbyggnad samt fastighetsutskottet. Detaljbudget- och ekonomiska ramar Verksamhet Bokslut Budget Budget Budget Budget Kommunstyrelsen 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunledning -43 822-52 124-58 851-60 540-62 520 Samhällsbyggnad -41 668-53 887-45 857-47 173-48 716 Fastighet -12 540 2 550 4 000 4 115 4 249 Barn- och Utbildning -239 379-233 524-236 322-243 104-251 054 Vård- och omsorg -203 062-199 505-211 980-217 429-223 922 Kommunstyrelsen oförutsett -91-2 000-1 800-4 800-9 800 Summa -540 562-538 490-550 810-568 931-591 762 16

Kommunledningsförvaltningen Detaljbudget och ekonomiska ramar Verksamhet Bokslut Budget Budget Budget Budget Kommunledning 2012 2013 2014 2015 2016 Komm unledning (Politisk organisation) -8 385-14 894-9 345-9 613-9 928 HR -6 518-6 150-6 212-6 390-6 599 Kansli -16 299-17 130-12 741-13 107-13 535 Ekonomi -4 572-5 346-5 225-5 375-5 551 AME -1 313-1 349-1 728-1 778-1 836 Räddningstjänst -6 735-7 255-7 083-7 286-7 525 Information, kommunikation och marknadsför x x -439-452 -466 Turism, kultur och besöksnäring x x -9 806-10 087-10 417 Näringsliv x x -1 572-1 617-1 670 Gemensam administraton x x -4 700-4 835-4 993 Summa -43 822-52 124-58 851-60 540-62 520 Beskrivning av verksamheter Kommunledningen Inom kommunledningsförvaltningen finns ekonomi-, kansli- och HR-enhet. Här administreras också nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig politisk verksamhet. God ekonomisk hushållning utifrån vision 2020 Gemensamt för stabsverksamhetens arbete är att den ska stödja kommunens förvaltningar i arbetet genom att de kan använda sina resurser så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att god ekonomisk hushållning utifrån vision 2020 uppnås. HR-enheten HR-enheten är en kvalificerad stödfunktion för kommunens verksamheter inom hela HR-området. Det innebär framför allt systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, lagar, avtal och löner. Ytterligare arbetsområden är: chefs- och ledarutveckling friskvård rehabilitering/företagshälsovårdsfrågor avtalsförsäkringar och pensioner organisationsutveckling HR-enheten tillhandahåller på konsultbasis stöd inom ovanstående områden till de kommunala bolagen och ITSAM. 17

Verksamhetsidé utifrån vision 2020 och HR-enheten har som övergripande personalpolitiska mål att vara en attraktiv arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare till en allt mer komplex och föränderlig verksamhet. En bra arbetsmiljö och ett gott ledarskap ska leda till en hög grad av arbetstillfredsställelse och god hälsa. På så sätt ska målet om engagerade medarbetare som alltid sätter medborgarnas behov i centrum uppnås. HR-enhetens uppdrag är: att utveckla och förvalta stödsystem och processer inom HR-området att underlätta och utveckla HR-administration på samtliga nivåer i organisationen med syfte att förbättra stöd och beslutsunderlag till våra chefer att fortsätta att satsa på chefs- och ledarutveckling att stödja övergången till en samverkanskultur i organisationen Omfattning och kvalité Inom enheten kommer vi under året att fokusera på utveckling av följande processer: Lönebildningsprocessen Stödsystem för verksamhetsuppföljning Samverkan För 2014 finns en post på 350 000 kr avsatta i budgeten för feriearbeten för ungdomar 16-18 år i syfte att ge möjlighet till arbetslivserfarenhet och meningsfull sysselsättning. Framtiden hur bra blir bättre Våra medarbetare är den enskilt viktigaste tillgången i arbetet med att förverkliga vår vision. Framåtanda kan endast uppnås genom att vi lever visionen i vardagen i mötet med varandra och våra medborgare. Genom att vi alltid strävar efter nytänkande, handlingskraft och engagemang skapar vi ständig utveckling som är en förutsättning för att vi ska nå våra mål på lång- och på kort sikt. Kanslienheten Kanslienheten arbetar med ärendeberedning och sekreterarskap för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens planerings- och ekonomiutskott, personalutskott och för kommunfullmäktiges beredning. Vidare ansvarar enheten bland annat för: kommunal- och förvaltningsrättsliga frågor post, diarie och arkivfrågor administrationen av samtliga allmänna val utrednings- och planeringsverksamhet telefonväxel och reception vaktmästeri med post och kopiering upphandlingsfrågor information 18

Kanslienheten ansvarar för närvarande för de frågor som rör turism, marknadsföring, mediakontakter kommunens hemsida. Dessa frågor kan komma att beröras av den omorganisation som pågår inom kommunen och i framtiden handhas av någon av kommunens förvaltningar. Verksamhetsidé utifrån vision 2020 Kanslienheten är en serviceorganisation som har till uppgift att tillhandhålla såväl extern som intern service vilket bl a innebär kontakter och service gentemot både invånare, företagare, organisationer, föreningar, medarbetare och politiker. Kanslienhetens uppdrag är bland annat: att ge bra service, snabbt och effektivt att säkerställa att kommunen efterlever de lagar och regler som finns för kommunal verksamhet Omfattning och kvalité Synpunktshanteringen där svar/kontakt ska ges inom sju arbetsdagar om den eller de som lämnat synpunkterna så önskar. Alla synpunkter följs upp och hanteras i kommunens kvalitetssystem. Synpunktshantering ingår som en del i kommunens kvalitetsarbete. Framtiden hur bra blir bättre Att alla medarbetare ska ta ett steg mot framåtanda och långsiktighet. Tillsammans blir det många steg framåt som leder till både förbättring och utveckling av verksamheten vilket gynnar både invånare och kommunen som organisation. Ekonomienheten Ekonomienheten är en stödfunktion för kommunens verksamheter inom områden som budgetering, redovisning, ekonomisk uppföljning och kalkylering. Enheten arbetar också med kommunens övergripande ekonomihantering och ansvarar för upprättande av bland annat ekonomiska styrdokument, budgetdokument, delårsrapport och årsredovisning. Enheten tillhandahåller ekonomisystem till de kommunala bolagen, ITSAM samt Boxholms kommun. Verksamhetsidé utifrån visionen 2020 Ekonomienheten ska genom engagerade och kompetenta medarbetare bidra till kommunens planering och uppföljning så att kommunen har långsiktig förmåga till god kommunal service. Ekonomienhetens uppdrag är: att ge relevant, snabb och korrekt ekonomisk information att utveckla kommunens ekonomiska styrdokument att utveckla kommunens budget och redovisningsprocess att förvalta kommunens likvida medel till marknadsmässiga villkor att förvalta kommunens låneportfölj så att ränterisk anpassas till kommunens ekonomiska situation och att räntekostnaden är marknadsmässig Omfattning och kvalitet Ekonomienheten upprättar årligen, budget, nio helårsprognoser, tertialrapport, delårsrapport samt årsredovisning. Därutöver bistår ekonomienheten förvaltningarna i ekonomifrågor. Enheten förvaltar och utvecklar också kommunens ekonomisystem. 19

Framtiden hur bra blir bättre Ekonomienheten ska genom engagemang och ekonomisk kompetens bidra till att kommunen utvecklas i linje med visionen kommunen med framåtanda. Arbetsmarknadsenheten (AME) Verksamhetsidé utifrån vision 2020 Arbetsmarknadsenheten ska stärka, stödja och motivera den enskilde till arbete utifrån dennes och marknadens behov. Arbetsmarknadsenhetens uppdrag är att reducera arbetslösheten och kostnaderna för försörjningsstöd. Genom deltagande i verksamhetens olika program ges den enskilde möjligheten att närma sig den reguljära arbetsmarknaden och öka möjligheten att få ett arbete. God ekonomisk hushållning uppnås genom att samordna såväl ekonomiska resurser som personal och kompetens. Arbetsmarknadsenheten ska, i nära samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, individ- och familjeomsorg, komvux och andra aktörer, verka för minskad arbetslöshet och bidragsberoende bland s invånare. Omfattning och kvalitet Målgrupper är försörjningsstödstagare, flyktingar inom etableringen, långtidsarbetslösa, personer med olika typer av arbetshinder samt bidragsanställningar. Prioriterad grupp är ungdomar som har en längre väg till arbete. På arbetsmarknadsenheten administreras och organiseras både flyktingmottagning och integrationsarbetet samt boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Framtiden hur bra blir bättre På senare tid har antalet ungdomar som registrerats som arbetslösa ökat. Denna utveckling är oroväckande och bör prioriteras inom AME. Räddningstjänsten Verksamhetsidé utifrån vision 2020 Räddningstjänsten skall utifrån ett aktivt riskhanteringsarbete organisera en verksamhet som medverkar till att de som bor och vistas i kommunen känner trygghet för såväl sitt liv, sin hälsa, för miljön och sin egendom. Utifrån lokala förhållanden skall ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor tillskapas. Detta skall uppnås genom att man med lämpligt anpassade resurser, snabbt och säkert samt effektivt ska kunna ingripa vid olyckor i kommunen. Genom effektiv samverkan med andra närliggande kommuners räddningstjänster ska även dessa utgöra en resurs att kunna förstärka oss vid större och omfattande räddningsinsatser. Inom ramen för nämnda samverkan ska Åtvidaberg/Valdemarsviks räddningstjänst med anpassade resurser kunna ingripa vid förekommande räddningsinsatser i närliggande kommuner. Beslut finns om följande uppdrag för räddningstjänstorganisationen: Bedriva operativ räddningstjänst vid olyckshändelser och när överhängande fara för olyckshändelser föreligger samt hindra och begrän- 20

sa skador på människor, egendom eller i miljön. Bedriva förebyggande arbete och vidta åtgärder så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder i samarbete med övriga kommunala förvaltningar utan att andras ansvar inskränks, under höjd beredskap skydda och rädda civilbefolknings liv samt enskild och civil egendom, biträda kommunledningen i kommunens krishanteringsarbete samt stödja förvaltningarna i deras arbete, samordna kommunens säkerhetsarbete enligt gällande säkerhetspolicy samt riktlinjer, samt handlägga kommunernas sotningsärenden. Omfattning och kvalitet I lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 och förordning, anges övergripande nationella mål, vilka är riktningsgivande för kommunerna i arbetet om skydd mot olyckor. De nationella målen kompletteras även i lagen med grundläggande verksamhetsmål. Kommunfullmäktige beslutade 2011-12-14 158 om handlingsprogram enligt lagen, där särskilda mål för räddningstjänstverksamheten anges samt säkerhets- och prestationsmål. I samverkansavtalet om gemensam räddningstjänstorganisation samt samverkansavtal Räddsam-E finns kompletterande mål. Följande inriktning är av största betydelse för att vi ska kunna leva upp till vår verksamhetsidé: Genom ett aktivt riskhanteringsarbete i takt med samhällets utveckling skall inventering ske av nya och förändrade risker, och förebyggande åtgärder skall prioriteras. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kompetensutveckling/utbildning, kontinuerliga övningar enligt krav angivna i handlingsprogrammet, insatsplanering är exempel på åtgärder. Den gemensamma räddningstjänstorganisationen skall utvecklas så att resurserna kan utnyttjas på ett optimalt sätt, vilket resulterar i en såväl hög kvalitet som effektivitet. Samverkan inom länet skall utvecklas i enlighet med gällande avtal. Samverkan skall också utvecklas med angränsande län. I kommunens handlingsprogram för räddningstjänsten finns angivet resultatmål i form av säkerhetsoch prestationsmål. År 2010 2011 2012 Text Antal utb. Antal utb. Antal utb. Antal insatser (larm) Antal brand- / tillsyner etc. Antal insatser (larm) Antal brand-/ tillsyner etc. Antal insatser (larm) Antal tillsyner etc. Åtvidaberg 589 166 43 484 154 45 541 171 64 Valdemarsvik 432 144 40 242 154 47 339 205 54 Hela org. 1021 310 83 726 308 92 880 376 118 Konsekvensbeskrivning/åtgärder I handlingsprogrammet enligt lag om skydd mot olyckor framgår vilka mål kommunen har att uppfylla inom räddningstjänstområdet. Vid omfattande och tidskrävande insatser erfordras förstärkningsresurser från Valdemarsvik alternativt från Räddsam- E (övriga kommuner). För dessa insatser finns inga medel upptagna i budgeten. P.g.a. rådande arbetsmarknadssituation och tidigare påbörjad rekryteringsprocess fortsätter våra åtgärder med tillhörande utbildningsinsatser även under 2014. Vår organisation är under utredning, och KF beslutade under april att överläggningarna med Räddningstjänstförbundet Östra Götaland ska intensifieras. Mycket pekar på att kommunen har för avsikt 21