2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden



Relevanta dokument
Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Plan för Hökåsens förskolor

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Förskolan Trollstigen AB

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Kvalitetsredovisning. Förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Reviderad februari 2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Verksamhetsrapport 2012/2013

Årsberättelse 2013/2014

Värdegrund Kvalitetsrapport

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Kvalitetsredovisning 2010

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Munkfors kommun Skolplan

Verksamhetsrapport 2016

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Storsidan Verksamhetsplan Förskoleområde /2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskola, före skola - lärande och bärande

Kvalitetsredovisning 2010

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Transkript:

Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för personal i förskola och skola inom genuspedagogiken Förslag till beslut Förskolenämnden 1.godkänner rapporten 2.uppdrar åt förvaltningen att inarbeta nämndinitiativets syfte att öka kompetensarbetet med genuspedagogik i arbetet med att ta fram förslag till flerårsplan Ärendebeskrivning I ett nämndinitiativ från Rödgrönt samarbete genom Anders Teljebäck (S), Kristiina Koistela(V), Anne Hübinette(s), Per-Åke Olofsson(S), Malin Pettersson(MP), rörande genuspedagogik i förskola och grundskola gavs förvaltningen i uppdrag av barn- och utbildningsnämnden att utreda det rådande kunskapsläget och behovet av utbildning i genuspedagogik samt att ta fram förslag på åtgärder för att öka kompetensarbetet med genuspedagogik inom förskolan. Bilagor Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för personal i förskola och skola inom genuspedagogik Utredning av kunskapsläge genuspedagogik skola och förskola 2015-02- 12.docx Skickad av: Haidi Bäversten - BUNHB01

TJÄNSTESKRIVELSE 1 2015-02-12 2015/468-GSN 2015/173-FSN Haidi Bäversten haidi.baversten@vasteras.se 021-392862 Grundskolenämnden och Förskolenämnden Utredning av nämndinitiativ Utred och åtgärda genuspedagogiken inom förskolans och grundskolans verksamheter Initiativ I ett nämndinitiativ från rödgrönt samarbete för Västerås gavs i november 2013 ett uppdrag till förvaltningen att Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för personal i förskola och skola inom genuspedagogik Ta fram förslag på åtgärder för att öka kompetensarbetet med genuspedagogik inom skolverksamheterna. Initiativet väcktes i barn- och ungdomsnämnden som sedan dess har delats i en grundskolenämnd och en förskolenämnd. Mot den bakgrunden och för att betona den röda tråden i det pedagogiska arbetet är tjänsteskrivelsen gemensam för de två pedagogiska nämnderna. Rådande kunskapsläge, behov av utbildning och inspiration Följande frågor har diskuterats och besvarats vid ledarforum för grundskolan respektive förskolan: 1. Hur arbetar ni med genusfrågor? Beskriv aktiviteter ni använder för att bryta traditionella könsmönster. 2. Önskar ni stöd i arbetet med genus? Om ja, vilket stöd önskas? Svar från grundskolans rektorer: De flesta rektorerna tyckte att de arbetade med genusfrågan enligt styrdokumenten. I samtalet framkom emellertid att kunskapen och medvetenheten inte är så stor när det handlar om genus. Vi tror att vi behandlar pojkar och flickor lika, men omedvetet faller vi i gamla könsmönster och har olika förväntningar på pojkar och flickor. Få skolor har något målinriktat arbete med genusfrågor, några uppger att de haft hjälp av IDA. Många skolor gör ändå en del, här är några exempel från enskilda skolor:

VÄSTERÅS STAD 2 F-5: Att tänka på och som lärare fördela talutrymme på ett könsneutralt sätt (T ex dra namnlappar) I samtal med elever utmana med frågor kring könsstereotyper Tänka kring genusfrågor när grupper sätts samman Medvetna om att erbjuda och låta eleverna prova på olika sorters aktiviteter Arbete i kill- och tjejgrupper ibland 6-9: SYV arbetar kontinuerligt för att minska könstänkandet vid val av gymnasieprogram Teater om könsroller har visats för eleverna Har haft föredrag om HBTQ Besök görs hos Ungdomsmottagningen Temaarbete om sex och samlevnad Tematermin om Jämlikhet en självklarhet Arbete i kill- och tjejgrupper God könsbalans bland personalen prioriteras för att vara god förebild Enkät har genomförts bland lärarna som visat att ordet genus tolkas olika och skolan har därför insett att man behöver stöd för att komma vidare. Önskar ni stöd i arbetet med genus i grundskolan? Om ja, vilket stöd önskas? De flesta uppger att de skulle vilja få mer kunskaper på området och därmed en djupare insikt. Med tanke på matematiklyftet och snart även Läslyftet som tar nästan all kompetensutvecklingstid och även konferenstid, ser man inte riktigt utrymme för lärarna. Däremot vill rektorerna gärna ha kompetensutveckling i frågan, för att sedan kunna påverka lärare och väva in genus i de olika ämnena. Svar från förskolans enhetschefer: Vi strävar efter att ha en könsneutral miljö med mycket laborativt och föränderligt material. Arbetslagen reflekterar tillsammans över förhållningssätt gentemot alla individer. Inget speciellt mer än att allt material och all verksamhet är tillgängligt för bägge könen. Enheten har ett förhållningssätt som präglas av barnets behov och intressen, oavsett kön. Vårt förhållningssätt präglas av Vägledande samspel. Det programmet ger pedagogen vägledning i sitt förhållningssätt OAVSETT genus. Vi tror alltså inte att vi når detta mål genom särskilda aktiviteter men genom ett medvetet förhållningssätt där vi ger varje barn möjlighet att utveckla sina styrkor och förmågor, ger dem valfrihet och mod oavsett genus. Vårt utvecklingsarbete kring lärmiljön genomsyrar hela verksamheten

VÄSTERÅS STAD 3 Vi har inga specifika aktiviteter inplanerade för att motverka trad. könsmönster. Men alla barn ska ha samma möjligheter att prova aktiviteter och få stimulerande utmaningar oavsett kön. Vi har en ambition om att alltid ha genusglasögonen på samt att hjälpa varandra och uppmärksamma hur vårt sätt att förhålla oss och uttrycka oss kan påverka barnen. Det finns även vissa aktiviteter för att motverka traditionella könsrollsmönster t ex valstund. Sedan många år tillbaka pågår ett arbete omkring förhållningssätt. Detta inkluderar även genusperspektivet. Alla pedagoger är väl medvetna om vikten av att motverka traditionella könsmönster och vi pratar ofta om detta. Vi har inte arbetat med genusfrågor. Ett utvecklingsområde. Behöver lägga till den punkten i enhetens arbetsplan. Vi arbetar med att bygga upp könsneutrala lärmiljöer. Alla aktiviteter är utformade för att passa alla oavsett kön Medvetenhet hos pedagogerna-hur bemöter vi barnen, hur agerar vi, hur pratar vi med barnen. Återkommande reflektion och diskussion Detta kan vi utveckla och ta tag i mer i våra reflektioner än vad vi gör idag. Vi tänker till kring miljö och material, att den är tillgänglig och till för alla. Vi har inte arbetat aktivt med frågan just nu även om vi är väl medvetna. Vi tänker på hur vi pratar med barnen, neutralt material, arbetar för att behandla alla lika, lika möjlighet att leka med allt, skapande aktiviteter bryter könsmönster. Cafe istället för hemvrå, teknik låda, bemötande efter individ inte efter kön, inte benämna materialet som tjej och killsaker, blandade grupper, Tänker på när vi beställer material, tänker hur vi arbetar med färger i olika sammanhang, böcker med genus tema, böcker med genus och invandrare som föräldrar kan låna, uppmuntrar till att göra olika aktiviteter inte killeller tjej aktiviteter, hur vi pratar om ex. vilka yrke man kan jobba med, fånga upp barns diskussioner, vidga diskussionerna, Språkbruket, personlighet inte kön, inbjuder och erbjuder till olika lekar, bryter ned intresse så det passar både killar och tjejer, benämner barnen med namn inte flickor eller pojkar. Pratar om hur vi ser ut, bra att vi är olika, inte bara olika kön utan hur vi är och vad vi tycker om, att vi kan ha vara gift med kille-kille, tjej - tjej. Språket så könsneutralt som möjligt, alla barn samma talutrymme, uppmuntrar alla barn att leka med olika leksaker inte kopplat till kön, alla barn kan delta i gruppaktiviteter och delar barnen efter mognad inte efter kön, tröst och närhet ges till alla barn, benämner de olika lekrummen med könsneutrala namn, har ett förhållningssätt att alla barn är lika värda, bemöter barnen efter individen, ställer frågor till barnen utifrån deras diskussioner om kille och tjej. Vi arbetar med entreprenöriellt lärande, där fokus ligger på förmågor, intressen, behov och att nyfiket upptäcka och utforska oavsett kön. Vi har tidigare haft genus som projekt på enheten och haft handledning i arbetslagen med bland annat förhållningssätt och bemötande som tema, där arbetslagen filmade varandra och reflekterade kring hur vi bemöter flickor/pojkar. Vi har även haft en dramapedagog som arbetat med varje arbetslag kring genus. Lärdomarna lever kvar till stor del. Vi uppmuntrar barnen till att leka och lära utanför könstraditionella aktiviteter. Vi forskar och omvärlds spanar kring resultat i skolan, för att kunna stödja de olika

VÄSTERÅS STAD 4 könen på ett medvetet sätt. Pojkar uppmuntras till att kommunicera och samspela mer och flickor att utforska teknik, våga ta plats och hitta lösningar. Samtal med barnen om allas lika värde oavsett kön. Könsneutrala leksaker som inbjuder till lek Böcker som tar upp genusperspektivet Gruppindelningar som leder till att pojkar och flickor leker tillsammans Gruppindelningar där pojkar och flickor delas (tanken att stärka båda könen) Barnobservationer Kontinuerliga diskussioner och reflektioner i personalgruppen Önskar ni stöd i arbetet med genus i förskolan? Om ja, vilket önskas? Ett tiotal enheter svarar nej på frågan Ja det skulle behöva belysas än mer och gemensam fortbildning kring ämnet vore önskvärt. Medvetenheten kring omedvetna normer skulle nog behöva öka. Olika arbetslag/medarbetare gör olika värderingar av sitt arbete. Johanna Lundin är påtänkt för ett gemensamt APT. Ja det är en del i utvecklingsarbetet som behöver lyftas fram och jag behöver se hur vi kan få in det i en helhet gällande utveckling av förhållningsätt för arbete med läroplanens mål. Gemensam föreläsning med tex Sara Lund/Claes Schmidt för samtliga medarbetare Utbildning i genusfrågor i Competenz Har haft fortbildningar om detta. Inköpt litteratur som läses och används. Alltid ett pågående arbete som kan behöva stimuleras med mer fortbildning/nätverk mm Just nu är vi inne i andra processer men framöver skulle det vara bra med stöd för att utmanas i denna fråga. För det är den omedvetna delen i vårt eget handlade/bemötande som vi behöver utmanas vidare i. Handledning med utmanande frågor, uppdrag att lyssna/se på sig själv i pedagogrollen Kompetens Någon som kan handleda Vore säkert inte fel att fokusera på genusarbete i kombination med annat utvecklingsarbete. Arbeta med ämnet i form av fortbildning, föreläsningar och reflektionsstunder i arbetslaget/enheten. Förvaltningens synpunkter och förslag på åtgärder Arbetet med genusfrågor är en etablerad del i förskolan och skolans uppdrag och en hel del medvetet och planerat arbete pågår. Men både från förskolan och från skolan konstateras att det finns behov av mer kunskap och inspiration. Från skolan uttrycks att det just nu är svårt att ta sig an en kraftsamling kring genusfrågor parallellt med ett redan beslutat fokus på matematik och läsning. En möjlighet som beskrivs är att förvaltningen

VÄSTERÅS STAD 5 genomför fortbildningsinsatser och erbjuder ett fördjupat stöd för chefer så att de kan fortsätta arbeta på sina skolor och enheter. Den rådande principen är att medel för fortbildning är fördelat till enheterna. Det förutsätter i sin tur att enheterna prioriterar utbildning i genuspedagogik om sådan tas fram av förvaltningen centralt. Både skolan och förskolan efterlyser ett tydligare sammanhang i satsningarna på barnkonvention, värdegrund, genus, jämställdhet, jämlikhet, ht. Planering för att stärka arbetet med genus behöver samordnas med andra viktiga perspektiv under paraplyet mänskliga rättigheter. I arbete med genus inryms många frågor som lyfts fram som mycket angelägna för skolan att utveckla. När utbildning är aktuellt i genuspedagogik måste det ses i ett sammanhang där kompetenshöjning också sker inom arbetet med jämställdhet och hbtq. Det är viktigt att det inte blir separata spår utan att man ser det som ett sammanhållet arbete vars syfte är att ge alla samma förutsättningar och lika värde. Innevarande år kommer barn- och utbildningsförvaltningen att arbeta fram ett förslag till flerårsplan som kan behandlas av de pedagogiska nämnderna under hösten. Flerårsplanen blir ett viktigt styrdokument för de pedagogiska nämnderna. Planen kommer att ligga till grund för budgetarbetet och den kommer att vara styrande när verksamhetsplaner på olika nivåer utarbetas. Förvaltningens förslag är att utbildningsbehov och åtgärder för att nå ett tydligare och mer strukturerat arbete med genuspedagogik planeras och hanteras inom ramen för arbetet med att ta fram flerårsplanen.