Melleruds kommun Budget 2009 2010-2011 Till Kf
Melleruds kommuns politiska organisation 1
Budget Innehållsförteckning Innehållsförteckning Budgetprocessen 2009 3 Omvärld 4 Finansiell analys 6 Resultatbudget 11 Finansieringsbudget 12 Balansbudget 13 Personalekonomisk budget 14 Kommunfullmäktige 16 Överförmyndare 16 Kommunstyrelsen administrativa förvaltningen 18 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltning 20 Byggnadsnämnden 22 Kultur och Utbildningsnämnden 23 Socialnämnden 27 Specifikation skatter och statsbidrag 32 Investeringsverksamheten 33 Vision 2013 34 Övergripande inriktningsmål 2
Budgetprocess Budget 2009 Budgetprocessen för 2009 Kommunstyrelsens arbetsutskott tillika budgetberedning har givit kommunchefens ledningsgrupp följande arbetsdirektiv: Resultatet ska uppgå till 3 procent av beräknade intäkter från skatt och bidrag. Investeringsutrymmet ska vara i nivå med avskrivningsnivån. Skattesatsen ska vara oförändrad. Inriktningsmål utifrån Vision 2013 Budgetförslaget har den 15 mars presenterats av kommunchefens ledningsgrupp för kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndernas presidier samt representanter för kommunfullmäktiges partigrupper. Tjänstemannaförslaget har därefter överlämnas till kommunfullmäktiges partigrupper och nämnder. Partigrupperna och nämnder har fått möjlighet att överlämna sina synpunkter till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 5 maj. Samtliga nämnder har diskuterat budgetförslaget och redovisat förslag till förändringar. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade den 19 maj beslut om förslag till budget. Förslaget till beslut innebär att medel fördelas enligt tjänstemannaförslaget. Förändrad skatteprognos innebär att resultatet beräknas bli 900 tkr sämre än ursprungsförslaget. Kommunstyrelsen planeras fatta beslut om förslag till budget den 4 juni.. Kommunfullmäktige planeras fatta beslut om budget den 19 juni. Efter kommunfullmäktiges beslut om budget vidtar nämndernas internbudgetarbete. Fackliga förhandlingar ska genomföras. Den 29 november ska förvaltningarnas detaljbudgetar vara klara. 3
Budget 2009 Omvärld Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 600 personer. Minskningen beror i första hand på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Budgeten för 2009 och planåren är grundade på en fortsatt minskning av antalet invånare. 11000 10500 10000 9500 9000 8500 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 2010 2011 Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden är fortfarande hög men har förbättrats under 2007. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - april 2,3% Mellerud - april 2,4% Ungdomar Riket - april - 2,9% Mellerud - april 3,2% Samtliga Riket - april 2007 2,9% Mellerud - april 2007 3,9% Ungdomar Riket - april 2007-3,9% Mellerud - april 2007 10,4% Bostadsmarknad Med en krympande befolkning har behovet av nyproducerade bostäder inte varit så stort. Det är därför glädjande att se att det under de senaste tre åren nyproducerats 45 lägenheter och 31 villor. Lägenheterna är anpassade för en bekvämare tillvaro för äldre. Fortfarande behövs fler lägenheter med hiss i Mellerud. Sveriges kommuner Kommunsektorns ekonomi har förbättrats avsevärt de senaste två åren. Används resultatets andel av skatter- och bidrag som mått får man följande bild 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Procent 1,7 0,2 0,5 0,8 2,7 3,8 2,2 Förutsättningarna framåt i tiden försämras, pga nominellt oförändrade generella statsbidrag och vikande skatteunderlag. Sveriges landsting och kommuners resultatprognos för kommunerna de närmaste kommande åren ser ut på följande sätt. 2009 2010 2011 Procent 2,5 2,4 1,6 0,8 4
Budgetprocess Budget 2009 Melleruds kommun - framtiden Även Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. De första signalerna för ser bra ut, budgetförslaget för 2009 ligger något under fullmäktiges långsiktiga resultatmål, men trots detta finns en marginal för sämre tider. Den minskande befolkningen är ett orosmoln, men även förändringen i den demografiska strukturen, fler invånare i de åldersgrupper som i större utsträckning efterfrågar omsorg och färre i arbetsför ålder. Under 2009 föreslås ingen omfördelning ske mellan verksamheterna, under planåren behövs en omstrukturering av verksamheterna, från en krympande skolsektorn till en växande omsorgssektor. Budgetförutsättningar/antaganden De finansiella förutsättningarna som givits av kommunstyrelsens arbetsutskott har kompletterats med aktuella skatte- och bidragsprognoser från kommunförbundet. Ränteläget har bedömts öka något men är ändå kvar på en förhållandevis låg nivå, den genomsnittliga låneräntan har satts till 4,8 procent. I regeringens vårbudget föreslås att det görs anpassningar i det mellankommunala utjämningssystemet för LSS. Förslaget beräknas ge Mellerud ytterligare 2,5 mnkr i bidrag från andra kommuner. Fr.o.m har fastighetsskatten övergått till en fastighetsavgift, förändringar i avgiftens storlek tillfaller kommunerna. Den kommande fastighetstaxeringen beräknas öka fastighetsvärdet i Mellerud med 25 %, detta beräknas ge Mellerud ytterligare 2,5 mnkr i intäkt. Aktuell befolkningsprognos har framtagits, denna har legat till grund för beräkning av behov inom omsorgerna, skola samt påverkat finansieringsförutsättningarna. En bedömning har gjorts att antalet invånare fortsätter att minska, antalet invånare bedöms vara 9 480 den 1 november. Invånarantalet 1 april var 9 541. Antalet invånare är väsentligt för kommunens finansiering. 1995 hade Mellerud 10 500 invånare vilket även är det mål som anges i vision 2013. Hade Mellerud haft 10 500 invånare 2009, hade kommunens finansieringsförutsättningar varit drygt 40 mnkr bättre. Fördelningsförutsättningar Kostnader och intäkter är schablonmässigt uppräknade med: Intäkter: 0,0% Löpande kostnader: 2,0% Personalkostnader: 3,5% Eventuella kostnadsökningar utöver den schablonmässiga uppräkningen ska inrymmas inom budgetförslaget. I den inledande fördelningen har förvaltningarna tillförts medel för ökade interna kostnader avseende städ, kost och hyra. Därutöver föreslås: Förvaltning Utökat anslag KS administrativa förvaltning 200 Ks samhällsbyggnadsförvaltningen 1 000 Kultur- och utbildningsförvaltningen 200 Socialtjänsten 800 Summa 2 200 5
Budget 2009 Budgetprocess Affärsverksamheterna, Va och renhållning förutsätts ha full kostnadstäckning med avgifter. Nämndernas kommunbidrag Nämnd/Styrelse Bokslut 2007* Budget Budget 2009** 2010 2011 Kommunfullmäktige 1 279 1 231 1 261 1 294 1 329 Kommunstyrelsen 60 824 61 023 62 896 66 354 69 449 Byggnadsnämnd 1 279 1 489 1 577 1 663 1 756 Kultur och utbildningsnämnden 174 675 182 417 187 534 191 218 190 785 Socialnämnden 187 191 197 229 205 126 211 881 219 221 Ej fördelade personalkostnader 10 783 6 374 5 032 6 848 7 907 Interna poster -28 079-28 613-27 448-27 448-27 448 Avskrivningar 14 657 14 607 14 607 14 607 14 607 Verksamhetens nettokostnad 422 609 435 757 450 584 465 471 477 608 * Resultat, ** Den exakta fördelningen av resurser mellan nämnderna kan först ske efter avstämning av detaljbudgetens interna poster. erade investeringar mm Finansiell analys Budgeterat resultat Budgetförslaget beräknas ge ett resultat på 13,2 mnkr. Resultatet är under Kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål, 14,1 mnkr. Nettokostnadsandel Utvecklingen av kommunens nettokostnader i relation till utvecklingen av kommunens intäkter från skatter och bidrag ger dels förutsättningarna för omfattningen på kommunens verksamhet och dels för resultatets storlek. Nettokostnadsandel % Bokslut 2007 Budget Prognos Budget 2009 2010 2011 Verksamheten 94,0 93,8 93,2 92,9 93,3 93,0 Avskrivningar 3,4 3,3 3,2 3,1 3,0 2,9 Finansnetto 1,2 1,0 1,1 1,2 1,1 0,9 Resultat 1,5 2,0 2,5 2,8 2,6 3,2 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 V 6
Finansiell analys Budget 2009 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag täcker verksamhetens bruttokostnader med 17,1 procent. I budgetberäkningarna finns ingen generell ökning av intäkterna. Det finns små möjligheter att påverka verksamhetens intäkter, t ex statsbidrag. Verksamhetens kostnader Verksamhetens bruttokostnader uppgår till 543 mnkr. I de generella antagandena utgår budgetfördelningen för en inflationstäckning på 2 procent och en personalkostnadsökning på 3,5 procent. Den faktiska fördelningen av budgetens kostnader och intäkter är helt klar först när nämndernas internbudgetar är klara. Affärsverksamhet Begreppet affärsverksamhet används för VA- och renhållningsverksamheterna. Dessa verksamheter har bl.a. gemensamt att de lyder under mervärdeskattelagen, finansieringen sker till 100 procent via nyttjarnas avgifter samt att självkostnadsprincipen gäller över tid. För att kunna följa affärsverksamheternas resultat och att de över tid finansieras i enlighet med självkostnadsprincipen särredovisas resultaten i delårs- och årsbokslut. Skatter och statsbidrag Budget 2009 är beräknad utifrån en oförändrad utdebiteringen med 22:69 kr per skattekrona. Beräkningen av skatter och bidrag utgår från kommunförbundets skatteprognos per april. Prognosen har justerats med kommunens egen befolkningsprognos. Befolkningsprognosen utgår från en fortsatt befolkningsminskning, den 1/11 beräknas Melleruds kommun ha 9 480 invånare och den 1/11 2009, 9 425 invånare. Inför 2009 har det mellankommunala bidraget för LSS beräknats öka med 2,5 mnkr. Finansnetto Budget 2009 är beräknad utifrån att låneskulden amorteras med 8,5 mnkr och att skulden den 31/12 2009 uppgår till 105 mnkr. Den genomsnittliga räntesatsen på kommunens långfristiga upplåning är 4,8 procent. Finansnettots andel av skatter och statsbidrag beräknas uppgå till 1,2 procent. Anläggningstillgångar Budgeterade investeringar redovisas i särskild handling. I enlighet med kommunens styrprinciper har Kommunstyrelsen rätt att göra omdisponeringar av investeringsanslag vilka uppgår till en mnkr eller lägre. Särskild slutredovisning av objekt överstigande en mnkr ska ske till Kommunfullmäktige. enliga avskrivningar av kommunens tillgångar beräknas ske med 14,6 mnkr, beloppet påverkas av när investeringsobjekten är färdigställda. Likviditet Budgetförslaget är beräknat utifrån en genomsnittlig likviditet på 10 mnkr som tillsammans med en checkkredit på 10 mnkr ger en kortsiktig betalningsförmåga på 20 mnkr. Beräknat på budgeterade utbetalningar ger detta en betalningsberedskap på ca 10 arbetsdagar. 7
Budget 2009 Finansiell analys Eget kapital Förändring av eget kapital, årets resultat är budgeterat till 13,2 mnkr vilket är under Kommunfullmäktiges långsiktiga resultatkrav på 3 procent av skatter och statsbidrag. För att uppnå god ekonomisk hushållning bör resultatet täcka pensionskostnader vilka inte redovisas i resultaträkningen, dessa beräknas öka med 5,2 mnkr under, resultatet bör även ge en inflationstäckning av eget kapital, vilket innebär 3,5 mnkr. Det budgeterade resultatet ger förutsättningar för en real förbättring av kommunens ekonomiska ställning med 4,5 mnkr. Låneskuld Låneskuldens utveckling har varit kraftig, främst på grund av en hög investeringsnivå men även på grund av dåliga resultat. Minskade investeringsnivåer samt bättre resultat ger möjlighet att amortera på låneskulden. Låneskulden bedöms kunna amorteras med 7 mnkr under samt 8,5 mnkr under 2009. I slutet av 2009 beräknas skulden till kreditinstitut uppgå till 105 mnkr. En förutsättning för amortering är att ansvarsförbindelsen för Sunnanå hamn inte betalas ut eller 2009. Återlån av de anställdas pensionsmedel i form av ökad ansvarförbindelse är beräknat till 5,2 mnkr under 2009. Ansvarsförbindelsen beräknas uppgå till 211,2 mnkr. En mer detaljerad redovisning av ansvarsförbindelser och övriga pensionskostnader sker i budgetens personalavsnitt. Soliditet / Skuldsättningsgrad (%) Bok 2007 Bud Prog Bud 2009 2010 2011 Soliditet -26,1-17,7-23,9-21,5-19,4-15,9 Soliditet* 31,4 33,2 34,3 37,5 40,5 44,6 Skuldfördelning 68,6 66,8 65,7 62,5 59,5 55,4 - varav avsättning 8,6 6,5 8,2 7,9 7,5 7,0 - varav kortfristig skuldsättning - varav långfristig skuldsättning 26,5 25,9 26,3 26,0 25,8 25,7 33,5 34,5 31,3 28,6 26,2 22,7 * exkl ansvarsförbindelse för pensioner (211,2 mnkr ) Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är därmed ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. Ett delmål bör vara att soliditeten inkl ansvarsförbindelser för pensioner är positiv. 8
Finansiell Analys Budget 2009 perioden 2010-2011 perioden är beräknad utifrån oförändrad skattesats. förslaget är en uppskattning av behov, inte antagna ramar för verksamheten. perioden har utifrån 2009 års budgetförslag schablonmässigt uppräknats med 3,5 procent lönekostnadsökning, 2 procent uppräkning för övriga kostnader. Osäkerheter En budget är mer eller mindre ett antagande. Osäkerhetsfaktorer vilka särskilt bör uppmärksammas är: Nämndernas budgetföljsamhet Befolkningsutvecklingen Räntenivån Reglering av avsättning för Sunnanå hamn God ekonomisk hushållning Lagstiftningen som styr ekonomisk planering och redovisning i kommunerna har förändrats. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision 2013. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Befolkningen uppgår till minst 10 500 invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet 9
Budget 2009 Finansiell analys Melleruds kommun är en attraktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden Näringsliv Livslångt lärande Kommunikationer Bebyggelse Kultur och samhälle, fritid och natur Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. De av nämnden prioriterade inriktningsmålen återfinns på nämndernas sidor. Styrelse och nämnder redovisar prestationsmål för budgetåret. Målen stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen för delårsbokslut och årsredovisning 2009. Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. Beslut Antagande av budgethandlingen omfattar även nedanstående förslag till beslut. Finansiella mål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning Kommunen ska uppnå en resultatnivå vilket motsvarar 2,8 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar. Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Skattesats För 2009 fastställs skattesatsen till 22:69 kronor per skattekrona. Borgensram Borgensramen för 2009 föreslås vara 280 mnkr. Låneram Den utgående låneskulden per 31/12 får omsättas men ej utökas. 10
Resultatbudget Budget 2009 Resultatbudget Belopp i Mkr Bokslut 2007 Budget Prognos Budget 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter 110,4 92,7 92,7 92,8 92,8 92,8 Verksamhetens kostnader -518,3-513,8-513,9-528,7-544,0-555,2 Avskrivningar -14,7-14,6-14,6-14,6-14,6-14,6 Verksamhetens nettokostnader -422,6-435,8-435,8-450,6-465,9-477,1 Skatteintäkter 303,8 318,7 315,7 330,0 345,8 362,4 Slutavräkning skatteintäkter 0,0 0,0-1,6 0,0 0,0 0,0 Generella statsbidrag och utjämning 130,4 117,8 125,4 124,3 122,7 120,0 Finansiella intäkter 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Finansiella kostnader -6,0-5,0-5,5-6,2-5,8-5,3 Resultat före extraordinära poster 6,4 8,8 11,3 13,2 12,5 15,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 6,4 8,8 11,3 13,2 12,5 15,7 Förändring av ansvarsförbindelse 0,0 0,0-4,2-5,2-5,2-3,0 Årets resultat inklusive förändring av ansvarsförbindelse 6,4 8,8 7,1 7,9 7,3 12,7 Nyckeltal Nettokostnadsandel -verksamheten 94,0% 93,8% 93,2% 92,9% 93,3% 93,0% -avskrivningar 3,4% 3,3% 3,2% 3,1% 3,0% 2,9% -finansnetto 1,2% 1,0% 1,1% 1,2% 1,1% 0,9% Summa 98,5% 98,0% 97,5% 97,2% 97,4% 96,8% Relativ utveckling nettokostnader och skatt & bidrag 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% 2004 2005 2006 2007 2009 2010 2011 Nettokostn Skatt & Bidrag 11
Budget 2009 Finansieringsbudget Finansieringsbudget Bokslut 2007 Budget Prognos Budget 2009 2010 2011 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 6,4 8,8 11,3 13,2 12,5 15,7 Justering för av- och nedskrivningar 14,7 14,6 14,6 14,6 14,6 14,6 Justering för gjorda avsättningar 8,7 1,0 1,0 1,0 0,8 0,5 Justering för ianspråkstagna avsättningar -0,8-2,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av 29,0 22,5 24,9 26,8 25,9 28,8 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -3,7 0,0 0,0-2,6 0,0 2,6 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -7,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 15,3 22,5 24,9 24,2 25,9 31,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -23,5-14,0-21,1-14,0-14,0-14,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -19,3-14,0-21,1-14,0-14,0-14,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld -7,0-9,5-7,0-8,5-8,0-12,5 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristig upplåning 3,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3,5-9,5-7,0-8,5-8,0-12,5 Årets kassaflöde -7,6-1,0-3,2 1,7 3,9 4,9 Likvida medel från årets början 21,7 14,2 14,2 11,0 12,7 16,6 Likvida medel vid årets slut 14,2 13,1 11,0 12,7 16,6 21,5 12
Balansbudget Budget 2009 Balansbudget Bokslut 2007 Budget Prognos Budget 2009 2010 2011 Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 308,4 301,5 314,9 314,3 313,7 313,1 Finansiella anläggningstillgångar 7,7 10,8 7,7 7,7 7,7 7,7 Summa anläggningstillgångar 316,1 312,3 322,7 322,0 321,4 320,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 3,6 1,7 3,6 3,6 3,6 3,6 Fordringar 25,8 15,1 25,8 28,4 28,4 25,8 Kassa och bank 14,2 16,3 11,0 12,7 16,6 21,5 Summa omsättningstillgångar 43,6 33,1 40,4 44,7 48,6 50,9 SUMMA TILLGÅNGAR 359,7 345,4 363,0 366,7 370,0 371,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 113,1 114,6 124,4 137,5 150,0 165,7 därav årets resultat 6,4 8,8 11,3 13,2 12,5 15,7 Avsättningar Avsättningar pensioner 13,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar löneskatt 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar återställande av soptipp 7,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 30,8 22,3 29,8 28,8 27,7 26,1 Skulder Långfristiga skulder 120,5 119,0 113,5 105,0 97,0 84,5 Kortfristiga skulder 95,4 89,5 95,4 95,4 95,4 95,4 Summa skulder 215,9 208,5 208,9 200,4 192,4 179,9 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 359,7 345,4 363,0 366,7 370,0 371,7 Ansvarsförbindelse pensioner 207,0 175,8 211,2 216,4 221,6 224,6 13
Budget 2009 Personalekonomisk budget Personalekonomisk budget Bakgrund Ett av de viktigaste områden som kommunen skall arbeta aktivt med är att få ner sjukfrånvaron. Förutom stort mänskligt lidande har kostnaderna för detta ökat under de senaste åren och tar en allt större del av budgeten även om vi under de senaste åren sett en viss minskning även om den sker långsamt. För att strukturera arbetet med ohälsa/sjukfrånvaro har personalavdelningen tillsammans med företagshälsovården arbetat i olika projekt för uppbyggnad/implementering och genomförande av olika aktiviteter för att intensifiera processen i syfte att nå det uppsatta målet med minskad sjukfrånvaro motsvarande 1 dag per anställd och år. Projektet bygger på att utveckla organisationen inom följande huvudområden: - Rehabiliteringsprocessen - Arbetsmiljöprocessen Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM (preventionsprocessen) - Hälsopromotiva processen (den goda arbetsplatsen) Vi har också delvis involverat övriga vårdgivare samt arbetsförmedlingen och de fackliga parterna där så ansetts motiverat. Stark fokusering har lagts på individens eget ansvar för sin hälsa och detta har präglat samtliga åtgärder. Projektet har år 2007- fokuserats på insatser inom kultur- och utbildningsområdet och samhällsbyggnadsförvaltningen. Resterande förvaltningar har planerats in under år 2009-2010 om än med minskat budgetunderlag och ev. tidsutdräkt då medfinansiering och tillhörande sänkning av sociala kostnader upphörde under slutet av 2006. För att understödja denna process har kommunfullmäktige beslutat om en rehabiliteringspolicy som ligger till grund för kommunens ställningstagande i olika rehabiliteringsfrågor och som klargör ansvarsförhållanden m.m. inom organisationen. Dessutom har en verksamhetsplan utarbetats med företagshälsovården för att kunna göra nödvändiga prioriteringar och tillhörande satsningar. Kontakter har dessutom tagits med externa utbildningsföretag och en arbetsmiljöutbildning planeras och skall genomföras under hösten. Beskrivning I projektform skall vi fortsätta arbeta med utveckling och uppbyggnad av de tre huvudområdena med aktiviteter inom: - Långtidssjukskrivna - Förebyggande rehabilitering - Hälsopromotivt arbete Personalvårdsronder. Resultatet av arbetet ska involveras och permanentas i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete och i den rehabiliteringskedja som den nya sjukförsäkringslagen föreskriver om och börjar gälla fr.o.m -07-01. Denna innehåller bl.a. en utökad omplaceringsskyldighet redan efter 90 dagars sjukskrivning. Mål Målet är att sänka de sjuklöneanknutna kostnaderna (sjuklön och vikariekostnader) med motsvarande åtgärders kostnad. Detta kan uppnås genom att sjukfrånvaron sänks med i genomsnitt en dag per anställd och år inom kommunen under år 2009 samt därigenom även ett minskat behov av vikarier. 14
Personalekonomisk budget Budget 2009 Målsättning avseende långtidssjukfrånvaron är även att rehabiliteringen ska vara avslutad inom ett år från det att rehabiliteringen startat. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är till största delen återlånade av kommunen. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till 216,4 mnkr inklusive löneskatt vid utgången av 2009. I det förra pensionsavtalet PFA 98 har överenskommelse träffats om att betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Fr.o.m. 2007 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL, för de kommunanställda. I korthet innebär det att brytgränsen höjs och att ersättningen över brytgränsen sänks. På sikt innebär det lägre kostnader för kommunen. Därutöver beräknas den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 att öka med 5,2 mnkr, denna kostnad finns med som en information i resultaträkningen. Under 2006 betalade kommunen av 5 mnkr på ansvarsförbindelsen för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med 300 tkr. Påverkan på kommunens ekonomi Ansvarsförbindelsen på 216,4 Mnkr är helt ofinansierad idag och kommer att innebära en belastning på kommunens ekonomi, när den ska betalas ut. Diskussionen av hur stor del av övrig verksamhet som kommer att trängas ut har förts under en lång tid. Aktuell beräkning visar att konsekvenserna inte blir så stora som många befarat, den ökade likviditetsbelastningen beräknas till ca 10 öre i primärkommunalt skatteuttag, förutsatt att skattekraften ökar med ca 4 % per år. Det ska dock även sättas i relation till att den beräknade kostnadsökningen inom äldreomsorgen beräknas kräva ytterligare 80 öre i ökat skatteuttag. Ovanstående siffror är framtagna av Sveriges Kommuner och Landsting och avser konsekvenserna för riket som helhet. 15
Budget 2009 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Belopp i tkr Bokslut 2007 Prognos Budget 2009 2010 2011 Intäkter 0 0 0 Kommunbidrag 1 260 1 296 1 261 1 294 1 329 Summa intäkter 1 260 1 296 1 261 1 294 1 329 Kostnader Personalkostnader 695 611 597 617 638 Löpande kostnader 584 613 664 677 691 Kapitalkostnader 0 0 Summa kostnader 1 279 1 224 1 261 1 294 1 329 Periodens resultat -19 72 0 0 0 Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Verksamhetsförändring Inga planerade förändringar. Inriktningsmål Vision 2013 förverkligas. God hushållning med kommunens resurser. Skapa förutsättningar för ökad delaktighet i kommunala frågor. Granska att organisationen har en god anpassning mellan ekonomiska ramar och verksamhetsramar. Valnämnd Inga allmänna val genomförs Revision Effektivt kontrollera och följa nämndernas verksamhet. Genom aktiv uppföljning kontrollera nämndernas arbete för att uppnå Vision 2013. Överförmyndare Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie 16
Överförmyndare Budget 2009 löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Verksamhetsförändring Sedan 2004 pågår en diskussion mellan ett antal kommuner i regionen om en samverkan, detta för att bland annat uppnå och bibehålla en hög kompetensnivå och därmed rättsäkerhet i verksamheten. Frågan om samverkan har också lyfts till Kommunalförbundet Fyrbodal. Målet är att uppnå en hög kompetensnivå, en god rättsäkerhet och en för varje kommun ekonomiskt effektiv verksamhet. Alltmer uppmärksamhet har riktats på denna verksamhet och kompetenskraven har höjts. En översyn av verksamheten ska genomföras med avseende på uppdragets omfattning samt arvoderingen. Inriktningsmål Hålla en hög nivå i uppföljningen av gode mäns, förvaltares och förmyndares uppgifter. Se till att gode män och förvaltare är väl förtrogna med sina uppgifter och sitt ansvar. Hålla en hög servicenivå gentemot gode män, förvaltare och förmyndare. Kortast möjliga handläggningstid för ansökningar om god man eller förvaltare. 17
Budget 2009 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Belopp i tkr Bokslut 2007 Prognos Budget 2009 2010 2010 Intäkter 113 951 104 174 103 650 103 110 103 110 Kommunbidrag 61 526 60 958 62 896 66 354 72 632 Summa intäkter 175 477 165 132 166 546 169 464 175 742 Kostnader Personalkostnader 49 713 49 205 50 567 52 112 55 564 Löpande kostnader 98 533 86 147 88 810 90 183 93 009 Kapitalkostnader 26 529 28 258 27 169 27 169 27 169 Summa kostnader 174 775 163 610 166 546 169 464 175 742 Periodens resultat 702 1 522 0 0 0 Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som är ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd och krisledningsnämnd. Verksamhetsförändring Inga förändringar planerade Inriktningsmål Kommunstyrelsen prioriterar följande inriktningsmål: (5.7) Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar (6.5) Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställda finns stab och enhetschefer för arbetsmarknadsenhet, samt administration. Kommunchefen ansvarar även för miljö och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är VD i Melleruds bolagshus AB. Stab Staben ska arbeta med kommunstrategiska frågor som rör koncernen Melleruds kommun samt framtidsfrågor. Staben biträder 18
Kommunstyrelsen Budget 2009 kommunstyrelsen i centrala arbetsgivarfrågor såsom anställnings-, löne-, arbetsmiljö-, samverkans-, pensions-, lag- och avtalsfrågor med mera. Staben ansvarar för EU-frågor och informationsfrågor, inklusive kommunens hemsida och intranät. Staben biträder kommunstyrelsen med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget, finansiering, samordning av inköp med mera. Näringsliv Näringslivsbefrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter, såsom: Dalslandskommunernas kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och Mellerudsnavet etcetera. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. MILAB, kommunens bolag för industrilokaler, arbetar för att erbjuda goda lokallösningar. Framför allt gäller det att stötta nya företag. Mellerudsnavet är ett led i satsningen på näringslivsutveckling i kommunen. Mellerudsnavet har sedan 2005 en näringslivssamordnare anställd för att utveckla det befintliga näringslivet och att arbeta för nyföretagsamhet i Mellerud. Miljö Kommunen överlät fr.o.m 2007 ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels och djurskyddslagstiftning. Styrning av miljöstrategiarbete Miljöstrategiskt arbete är det miljöarbete som inte är lagreglerat myndighetsarbete. Kommunstyrelsen bestämmer inriktning och mål för miljöstrategens och Agenda 21- och folkhälsosamordnarens arbete. Miljöstrategen är anställd av Dalslands miljönämnd men arbetar på uppdrag av Melleruds Kommunstyrelse. Genomförande av internt, ej lagreglerat miljöarbete sker på enhetschefsnivå ute i förvaltningarna och på arbetsplatsnivå genom miljökontaktpersonerna. Kommuncheferna i Dalsland har en viktig samordningsfunktion för miljöstrategerna i Dalslands arbetsuppgifter, där vinster finns med miljösamverkan. Prestationsmål Prestationsmål för Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Öka kommuninvånarnas kunskap och insikt om kommunens roll i samhällsutvecklingen Ta fram grundförutsättningar för verksamheterna. Redovisa ekonomiska samband. Kommunstyrelsen 19
Budget 2009 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamhetsområdena är fastighet, parkskötsel, förrådsverksamhet, gatuunderhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och lokalvårdsverksamhet, renhållning och räddningstjänst. Verksamhetsområdena vatten och avlopp samt renhållning är affärsdrivande verksamheter som särredovisas. Fastighetsenheten Samhällsbyggnadsförvaltningen äger fastigheter som nyttjas av övriga förvaltningar. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsenheten ansvarar för all mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också av fastighetsenheten. Gatuenheten Gatuenhetens ansvarsområden är gator, delar av vinterväghållning och offentlig belysning. Gatuenheten utför projekt samt underhållsarbeten tillsammans med andra enheter. Park- och förrådsenheten Parkenheten tillhandahåller specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, busk- och rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på gång och cykelvägar, förrådsansvar på kommunförrådet, underhåll av lekplatser och offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala badplatser. Serviceenheten Verksamheten innefattar bland annat tillagning, transport och servering av mat till Melleruds kommuns skolor, äldreboenden och hemtjänst. Det finns sex tillagningskök i Melleruds kommun. Lokalvården ansvarar för städning och golvvård på förskolor, skolor, äldreboende och kontor. Våra lokalvårdare är utbildade enligt SRY/yrkesutbildning vilket innebär en kvalitetssäkring av verksamheten. Verksamhetsförändring Serviceenheten utreder rationalisering av kostverksamheten. Prestationsmål Prestationsmål för Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning Öka antalet studiebesök och informationsträffar för vår verksamhet. Prioritera information till skolorna. Ta fram grundförutsättningar för verksamheterna. Inventera alla objekt och verksamheter inom förvaltningen. 20
Kommunstyrelsen Budget 2009 Affärsverksamhet Verksamheterna Vatten och avlopp (VA) samt Renhållning betraktas som affärsverksamheter. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Affärsverksamheterna särredovisas. VA-verksamhet Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med vatten av god kvalité samt en avloppsrening som uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål finns tre vattenverk, fem reningsverk samt 34 avloppspumpstationer i kommunen. Renhållningsverksamhet I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral. Sophämtning sker på entreprenad och hushållsavfallet fraktas till TRAAB (Trestadsregionens Avfallsaktiebolag). I kommunen finns nio återvinningsstationer för förpackningar. 21
Budget 2009 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Belopp i tkr Bokslut 2007 Prognos Budget 2009 2010 2011 Intäkter 1 273 1 250 1 311 1 311 1 311 Kommunbidrag 1 421 1 489 1 577 1 663 1 756 Summa intäkter 2 694 2 739 2 888 2 974 3 067 Kostnader Personalkostnader 1 965 2 142 2 181 2 253 2 332 Löpande kostnade 587 658 707 721 735 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Summa kostnade 2 552 2 800 2 888 2 974 3 067 Periodens result 142-61 0 0 0 Byggnadsnämndens verksamhet innefattar arbete med kommunens planer, bygglov, bygganmälan, samråd, kontrollplaner, kulturmiljöinventeringar, kartor, upprättande av adresser/lägenhetsregister, adress- och byggnadsregister, tillstånd för brandfarlig vara och sotningsverksamhet. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Byggenheten sorterar organisatoriskt under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Inriktningsmål Byggnadsnämnden prioriterar följande inriktningsmål: 4.1 Bebyggelsen ska utvecklas så att den stödjer den önskade näringslivsutvecklingen. 4.2 Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas. 5.7 Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Prestationsmål (4.1) Under förutsättning att kompletta ansökningshandlingar föreligger bör handläggningstiden för bygglov ej överstiga 40 dagar. (4.2) Ritningsgranskarrådet skall konsulteras före alla beslut gällande offentliga och publika lokaler och platser (5.7) Bjuda in allmänheten till fyra diskussions- och informationsträffar. Uppdatera hemsida. Mått (4.1) Genomsnittlig handläggningstid per bygglov. (4.2) Mäta att ritningsgranskarrådet har beretts möjlighet att yttra sig i alla beslutsärenden gällande offentliga och publika lokaler samt platser. (5.7) Fyra träffar ska hållas, samt att hemsidan är uppdaterad. 22
Kultur- och utbildningsnämnden Budget 2009 Kultur- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Bokslut 2007 Prognos Budget 2009 2010 2011 Intäkter 17 119 14 655 11 897 11 896 11 897 Kommunbidrag 175 249 182 597 187 534 191 218 190 785 Summa intäkte 192 368 197 252 199 431 203 114 202 682 Kostnader Personalkostnade 104 334 107 654 108 100 110 006 110 438 Löpande kostnad 87 381 89 137 91 218 92 995 92 131 Kapitalkostnader 79 127 113 113 113 Summa kostna 191 794 196 918 199 431 203 114 202 682 Periodens resu 574 334 0 0 0 Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för Förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Kulturverksamhet, inklusive bibliotek och musikskola. All förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamhet styrs av lagar, förordningar samt nationella läro-, kurs- och timplaner. Kommunens skyldighet att ge kommuninvånarna tillgång till bibliotek med kostnadsfria lån finns i bibliotekslagen. Verksamhetsförändringar En större organisationsförändring inom skolverksamheten görs under 2009. Det nationella skolväsendet är under kraftig omstöpning. Riksdagen kommer och 2009 troligen att fatta beslut om en ny skollag, en ny gymnasieskola, ett nytt betygssystem, auktorisation av lärare och införande av allmän förskola för treåringar. Det ökande flyktingmottagandet i kommunen ställer högre krav på förskola och skola, och skapar behov av ytterligare förskoleplatser och utökade stödansatser i skolan i centrala Mellerud. Inriktningsmål Kultur- och utbildningsnämnden prioriterar följande inriktningsmål: (5.1) Mellerud skall utvecklas till ett kulturellt centrum inom regionen med ett brett utbud av olika kulturella arrangemang. Prestationsmål (2.2) Det övergripande målet för utbildningsverksamheten inom Kultur- och utbildningsnämndens ansvarsområde är att höja kunskapsnivån hos eleverna i samtliga skolformer. (2.3) Dahlstiernska gymnasiet ska ses som ett naturligt förstahandsval för de Mellerudselever som står i färd att påbörja sin gymnasieutbildning. 23
Budget 2009 Kultur- och utbildningsnämnden Förskoleverksamhet I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier. 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. 15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse. Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor, totalt 15 avdelningar med varierande bemanning, och i 13 familjedaghem (dagbarnvårdare), varav tre i Åsebroområdet och tio i centrala Mellerud. Dessutom bedrivs allmän förskola i lokaler vid Rådahallen. All förskoleverksamhet är organisatoriskt integrerad med grundskolan. Verksamhetsförändringar På grund av låga födelsesiffror under flera år minskar antalet förskolebarn under 2009. Utifrån födelsetalet 2007 och prognoserna för kommer antalet därefter att öka igen. Andelen barn i 1-2-årsåldern som önskar förskoleverksamhet ökar. På riksnivå förbereds beslut om allmän förskola även för treåringar. Obligatoriska skolformer inkl skolbarnsomsorg och förskoleklass I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom särskolan. Kommunen har sex grundskolor, en med skolår 1-5, fyra med skolår 1-7 samt en med skolår 8-9. Förskoleklasserna är integrerade i 1-5/7-skolorna. Särskola finns på Nordalsskolan (skolår 1-7) samt på Rådaskolan (skolår 8-10). Elever i behov av träningsskola går i andra kommuner, främst i Åmål. Förvaltningen har ett centralt stödteam för att stödja enheterna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I teamet 75 % skolpsykolog, 80 + 75 % specialpedagog samt 2 * 100 % skolsköterska. Utöver detta finns specialpedagoger på tre av sex grundskolor samt elevassistenter för barn i behov av särskilt stöd. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-12 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Verksamheten bedrivs i huvudsak i form av fritidshem. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever. För transporter av skoleleverna finns avtal med Buss i Väst AB. Detta avtal löper ut 2009. 24
Kultur- och utbildningsnämnden Budget Verksamhetsförändringar Elevantalet på grundskolan har de senaste åren minskat med ca 4 % per år. Minskningen fortsätter. Andelen elever i åldern 6-12 år som önskar skolbarnsomsorg ökar. D-huset med slöjd- och hemkunskapssalar för skolorna i centrala Mellerud tas i bruk höstterminen 2009. Nya kursplanemål för svenska och matematik för skolår 3 införs läsåret /2009. Nya nationella prov i svenska och matematik för skolår 3 och i NOämnen för skolår 9 införs vårterminen 2009. Obligatoriska skriftliga omdömen i samtliga ämnen införs för samtliga skolår från och med läsåret /2009. Frivilliga skolformer Ungdomsgymnasium Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande nationella program: Barnoch fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna dans och musik, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetarprogrammet och Teknikprogrammet. Genom det Dahlstiernska programmet erbjuds elever att bedriva individuellt upplagda studier även på andra nationella program. Dessutom finns det individuella programmet. Inom ramen för det individuella programmet bedrivs i samarbete med Socialnämnden verksamhet för elever med stort socialt stödbehov, Passagen. Lärlingsutbildning erbjuds både inom ramen för det inidivuella programmet och inom Dahlstiernska programmet. För övriga nationella program köps platser i andra kommuner och på fristående skolor. Melleruds kommun ingår i samverkansområdet Fyrbodals gymnasieskola, och har genom detta samarbete samverkansavtal med samtliga Fyrbodalskommuner utom Åmål. För särgymnasieelever köper Mellerud platser från flera olika utbildningsanordnare, främst Dals-Ed, Nuntorp, Vänersborg och Trollhättan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen innefattar Utbildning på grundskolenivå för vuxna Utbildning på gymnasienivå för vuxna Svenska för invandrare Särskola för vuxenstuderande Uppdragsutbildning Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan Dalslandskommunerna (det så kallade Dalslandsvis), inköp av tillfälligt efterfrågad kompetens samt i mindre utsträckning genom köp av utbildningsplatser i andra kommuner utanför Dalsland. Verksamhetsförändringar Antalet elever i gymnasieålder når sin kulmen under läsåren 2007/ och /2009. Därefter minskar antalet. Dahlstiernska programmet införs från och med läsåret /2009. Mellerud har från och med hösten statligt stöd för försöksverksamhet med lärlingsutbildning. 25
Budget Kultur- och utbildningsnämnden Ett förslag om kraftiga ändringar i gymnasieskolans struktur är utsänt på remiss. Kulturverksamhet Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninnevånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet bedrivs vid biblioteket i Mellerud. Biblioteket har öppet 45,5 timmar per vecka. Bokutlåning sker även genom lanthandeln i Grinstad samt föreningen Bolstads prästgårds vänner. På biblioteket anordnas utställningar och biblioteket har ansvar för kommunens konst- och filmsamlingar. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Biblioteket lånar också ut barnböcker via förskolorna. Musikskolan bedriver följande verksamhet: Individuell undervisning i instrument och sång, dans- och ensembleverksamhet. Kulturbruksstyrelsen har som uppgift att marknadsföra Kulturb, klassundervisning inom grundskolan och medverkan inom det estetiska programmet och det individuella valet på gymnasieskolan. Musikskolan samarbetar med musikskolorna i övriga Dalsland. Ansvarig för programverksamheten på Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelsorgan som rapporterar till Kultur- och utbildningsnämnden ruket, samordna aktiviteterna där samt genom egna insatser komplettera programutbudet. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara, vilket innebär regelbundna framträdanden i Mellerud av de ensembler som har sin bas där. Verksamhetsförändringar För närvarande utreds möjligheterna att utvidga musik- Skolans verksamhet och inrätta en kulturskola. Allmän fritidsverksamhet Kommunen bedriver sedan mars öppen fritidsverksamhet i den så kallade Mötesplatsen vid Rådahallen. Verksamhet bedrivs tre kvällar per vecka under terminstid. Med kommunala medel bekostas en halvtidstjänst. För verksamheten finns en styrgrupp med folkhälsosamordnaren samt representanter för KUN, Individ- och familjeomsorgen. Det finns också en grupp med ungdomar som medverkar kring uppläggning av verksamheten. 26
Socialnämnden Budget 2009 Socialnämnden Belopp i tkr Bokslut 2007 Prognos Budget 2009 2010 2011 Intäkter 39 271 37 710 36 616 36 616 36 616 Kommunbidrag 182 519 197 229 205 126 211 881 219 221 Summa intäkter 221 790 234 939 241 742 248 497 255 837 Kostnader Personalkostnader 165 541 172 680 177 344 183 189 189 600 Löpande kostnader 60 744 63 148 64 232 65 142 66 071 Kapitalkostnader 177 171 166 166 166 Summa kostnader 226 462 235 999 241 742 248 497 255 837 Periodens resultat -4 672-1 060 0 0 0 Inriktningsmål Förvaltningsövergripande Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader. Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Insatserna inom vård och omsorg skall för den enskilde ge förutsättningar för trygghet, delaktighet och självständighet. Socialtjänsten ska aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet att öka Melleruds befolkning. Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. Individ- och familjeomsorg Socialtjänstens ska aktivt verka för att människor stimuleras att i sitt vardags- och arbetsliv ta socialt ansvar för att förebygga och bryta isolering, passivitet och missbruk. Socialtjänsten ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Barnets bästa ska sättas i centrum vid alla åtgärder som rör barn. Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. Insatserna ska inriktas mot att stödja och utveckla vuxna i deras roll som förälder Vård och omsorg Det ska skapas förutsättningar för en god hälsa bland äldre, vilket innebär att fler klarar sin egen omsorg under en större del av livet. 27