BUDGET 2015 med plan 2016-2017

BUDGET 2015 med plan 2016-2017 Antagen av KF 2015-02-09, 8 och KS-handling nr 3/2015

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Budget 2015... 4 Inledande påverkande faktorer... 6 Budgetförutsättningar... 7 Priser och löner... 7 Lån... 7 Finansiering... 8 Kommunalskatt... 8 Kommunalekonomisk utjämning... 8 Befolkningsutveckling... 9 Pensionsavgångar och pensionskostnader... 11 Budgettekniska och ansvarsmässiga förändringar... 13 Vision 2015... 13 Sammanställning driftbudget 2014 per nämnd (tkr), netto... 16 Investeringsbudget... 16 Kommunstyrelsens förvaltning... 17 Kommentar... 17 Övergripande mål... 18 Kommunövergripande mål 1... 19 Kommunövergripande mål 2... 20 Kommunövergripande mål 3... 21 Barn- och utbildningsnämnden... 23 Kommentar... 23 Kommunövergripande mål 1... 24 Kommunövergripande mål 2... 25 Kommunövergripande mål 3... 26 Socialnämnden... 27 Kommentar... 27 Kommunövergripande mål 1... 28 Kommunövergripande mål 2... 29 Kommunövergripande mål 3... 30

4 Budget 2015 Efter sedvanliga budgetdiskussioner landar årets överskott på 4.3 miljoner. Detta motsvarar det 1 % mål som vår finanspolicy utkräver. Dryga 3 % i lönekostnadsökning och 1 % i kompensation för kostnadsökningar finns med i beräkningen. Glädjande nog ökar vi återigen vår befolkning och vi har nu tagit höjd för 8 250 innevånare under 2015. Samtliga nämnder och kommunstyrelse har fått smärre utökningar av sin budget. Detta innebär att inga större förändringar planeras under året. Arbetsmarknadsläget för Kungsörs kommun är oförändrat, en relativt hög arbetslöshet kvarstår för såväl Västra Mälardalen som Kungsörs kommun. Trycket från staten och Migrationsverket vad gäller omhändertagande av nyanlända ökar. Detta kommer att kräva ytterligare ansträngningar på vår organisation varför vi har förstärkt budgeten med 1 tjänst inom Arbetsmarknadsenheten (AMA). Ett nytt avtal har tecknats med Migrationsverket om ensamkommande flykting barn. 7 platser för asylsökande och 9 platser för de som har erhållit permanent uppehållstillstånd. Vi kommer under året att fatta beslut om Vision 2025. Den visionen kommer sedan att vara ledstjärna för målarbetet i styrelse, nämnder och bolag. Ambitionen är att våra nya mål ska vara fastställda till sommaren 2015. Den stora frågan under året kommer att vara arbetet med att besluta om nytt skolbygge. En kraftsamling kring denna fråga är nödvändig och målet bör kvarstå med ett färdigställande under hösten 2017. Våra kommunalförbund strävar vidare i sin ambition att serva medborgarna på ett effektivt sätt. Surahammars kommun kommer att lägga in ytterligare ett antal verksamheter i Västra Mälardalens kommunalförbund. Att de vill detta är ett bevis på att vi är såväl kostnadseffektiva som att vi håller en hög effektivitet och servicenivå. Budget för 2015 är i nivå med vårt mål. Det finns dock inte några större marginaler för oförutsedda händelser, varför vi måste hålla en hög moral att leva upp till denna budget. Vi måste ta höjd för kommande åtaganden och överväga i vilken takt som nya ansvarsområden kan utvecklas. Pelle Strengbom Kommunstyrelsens ordförande

5

6 Inledande påverkande faktorer Den svenska ekonomin utvecklades 2014 förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. År 2015 ser förutsättningarna bättre ut. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent men den beräknas nu successivt minska till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar stramas åt och att styrräntan endast når upp till 2,5 procent vid slutet av 2018. Den svenska styrräntan kommer därmed att ligga lågt relativt räntan i USA men högt i förhållande till euroräntan. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000- talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Det är det stora tillskottet av utrikes födda som gjort det möjligt för arbetskraften och sysselsättning att öka snabbt sedan 2005. Födda utanför Europa utgör en betydande andel av sysselsättningsökningen. Gruppen svarade för 135 000 av ett totalt plus på 240 000 personer. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. De senaste åren har några av kommunens större företag valt att flytta sin verksamhet till andra orter. Arbetstillfällena har därför blivit färre på orten. Man kan också se att den arbetsföra befolkningen minskat i antal liksom andelen 10-15-åringar. De äldre däremot ökar i andel vilket på sikt kommer

7 att innebära att mer resurser måste tillföras äldreomsorgen. Antalet friskolor ökar och antalet platser inom framförallt gymnasiet har blivit så många att utbudet kommer att överstiga efterfrågan. Ett antal skolor kommer att behöva läggas ned alternativt ha färre elever i klasserna. Antalet platser ökar också i friskolor på grundskolenivå och nya skolor öppnas för elever längre ned i åldrarna. För Kungsörs del finns friskolorna främst i Eskilstuna. Med ökat antal platser väljer fler föräldrar till barn från Kungsör att placera sina barn i friskolor med olika profiler. Detta minskar på klasstorlekarna i Kungsör på ett sätt som gör det svårt att organisera om verksamheten vilket gör att kostnaden per elev ökar. Varje friskoleelev kostar i princip som två egna elever eftersom friskolan får full kostnadstäckning och kommunen inte kan minska kostnaderna mer än mycket marginellt. Under de senaste åren har kostnader för försörjningsstöd ökat. Det är viktigt att kommunen lyckas i sina åtgärder för att underlätta för nyanlända och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden så de kan bli självförsörjande. Kungsör är en kommun som har många invånare som pendlar till arbetet. Tillgången på bra kommunikationer, möjligheter till ett attraktivt boende och goda möjligheter till en meningsfull fritid är viktiga faktorer för att locka invånare till kommunen. Det är också viktigt med en bra barnomsorg och en bra skola för att locka människor i arbetsför ålder att söka sig till kommunen. En stor grupp av kommunens anställda är äldre än 60 år och mycket resurser kommer att behöva läggas på att rekrytera personal de kommande åren vilket påverkar kostnader och kontinuitet i verksamheten. Samtidigt ger det möjlighet till ny utveckling när nya krafter kommer in med nya erfarenheter och färskare utbildning. Nedanstående sammanställning visar totalt antal fast anställda per förvaltning och antal som blir 65 år 2015-2018. Total Antal 65-åringar per år Förvaltning Åa 2015 2016 2017 2018 Barn o utbildningsförvaltning 221 6 8 10 9 Kommunstyrelseförvaltning 29 - - 1 1 Socialförvaltning 333 6 10 8 13 Summa 583 12 18 19 23 Budgetförutsättningar Priser och löner En löneöversyn kommer att ske per den 1/4 2015. Ramarna för 2015 är beräknade utifrån ett löneutrymme på 3,2 %. Avtalen inför 2015 är sifferlösa och det är därför svårt att veta hur lönerörelsen kommer att falla ut. Fackens företrädare för flera yrkesgrupper anser att deras medlemmar varit missgynnade i lönerörelserna och det är tydligt att det är svårt att rekrytera inom vissa yrkesområden. Det finns en stor risk för att det kommer att bli en löneglidning. Utrymmet för prisökningar är uppräknat med en procent och utrymmet för interna transaktioner är uppräknat två procent, på både kostnader och intäkter. Lån Kommunen har inte någon låneskuld. De lån kommunen tidigare hade avsåg i huvudsak lån till VA-verksamhet och fastigheter. Dessa verksamheter har överförts till KKTAB och lånen har då också överförts till bolaget.

8 Borgensåtagandena har däremot ökat i samband med låneöverföringen. Finansiering Finansieringen består av ett antal poster i ett komplicerat system. Nedan beskrivs några av de större posterna. Budgeten bygger i huvudsak på prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting gör. Totalt beräknas finansen omsluta ca 440 mkr. Kommunalskatt Kommunalskatten är oförändrad, 22,03 kronor. Skatteintäkterna beräknas uppgå till cirka 340 miljoner kronor. Kommunalekonomisk utjämning Detta sammanfattande begrepp innehåller flera olika delar, vilka beskrivs nedan. Inkomstutjämning har som syfte att utjämna skillnader mellan kommuners skatteinkomst per invånare. Förenklat så betalar kommuner med hög inkomst per invånare till kommuner med lägre inkomst per invånare. Kungsör är mottagare i detta system och får cirka 79 miljoner kronor. Kostnadsutjämning som består av 10 delmodeller som lite förenklat har som syfte att jämföra förväntade kostnader, så kallade standardkostnader med hänsyn tagen till vilken typ av population man har, med verkliga kostnader. De förväntade kostnaderna bedöms med hänsyn till den struktur kommunen har i form av antal äldre, antal yngre, antal med lägre utbildningsnivå etc. Kungsör lämnar ifrån sig cirka 12 miljoner kronor i detta system vilket antyder att kommunens kostnader är lägre än väntat. Regleringsbidrag/regleringsavgift utgör en avstämningspost mellan staten och hela kommunkollektivet. Inom denna post kan staten skjuta till pengar för särskilda satsningar eller ta tillbaka medel när man vill minska omfattningen av kommunal verksamhet. Kungsör beräknas få betala in 0,3 miljoner kronor under 2015. LSS-utjämning är en särskild modell för utjämning av olika struktur när det gäller omsorg om handikappade. Kungsör beräknas bli mottagare av 24 miljoner kronor 2015. Bidraget är en avsatt summa pengar och Kungsörs andel är av tradition relativt hög beroende på stora kostnader för denna verksamhet i förhållande till andra kommuner. Kommunal fastighetsavgift är en relativt ny avgift som har ersatt den tidigare fastighetsskatten. Kungsör får in drygt 13 miljoner kronor i fastighetsavgift. Inom finansen finns också andra poster, som räntekostnader och intäkter, aktieutdelning, pensionskostnader, kostnader för personalförsäkringar med mera. Pensioner och personalsociala kostnader uppgår till ca åtta miljoner kronor och övriga poster utgörs av intäkter motsvarande ca tre miljoner kronor.

9 Befolkningsutveckling Åldersgrupper 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 (1 nov) 0-2 270 241 235 226 230 226 244 232 245 246 3-6 375 377 391 373 363 343 323 330 363 364 7-9 281 283 288 287 283 284 280 281 267 265 10-15 703 663 642 610 583 557 565 551 584 595 16-18 366 348 355 364 350 360 326 306 286 292 19-64 4 786 4 742 4 732 4 693 4 607 4 560 4 529 4 455 4 512 4 495 65-74 801 811 837 892 974 1 008 1 059 1 112 1 148 1 192 75-84 499 513 516 495 494 513 522 528 539 576 85-w 222 233 223 230 232 238 238 235 231 219 Totalt 8 303 8 211 8 219 8 170 8 116 8 089 8 086 8 030 8 175 8 244 Åldersindelad befolkningsutveckling, år 2005-2014 (till och med 1 november). Källa: SCB Budgeten för 2015 bygger på ett invånarantal på 8 250 personer. Under 2013 ökade befolkningen i Kungsör för första gången sedan 2007. Kungsör låg på tionde plats i Sverige uttryck i procent 2013. Befolkningen har fortsatt öka under 2014 och i budgetförutsättningarna ligger en svag ökning även under 2015. De senaste åren har annars inneburit en minskning där den största minskningen skett i intervallet 19-64 år, dvs den arbetsföra befolkningen och i gruppen högskolestuderande. Minskningar finns också bland ungdomar i gymnasieålder samt högstadieålder. Under 2013 knäcktes minskningskurvan för den arbetsföra befolkningen men en svag minskning finns åter 2014. Ungdomarna i högstadieålder vände också 2013 och har fortsatt öka något under 2014. Annars är förändringarna i de yngre åldrarna mycket små. En relativt kraftig ökning finns bland de yngre pensionärerna i åldrarna 65-74. Denna ökning har fortsatt i mer än tio år och fortsätter även 2014. Även pensionärer i åldern 75-84 har ökat stadigt. Invånarna över 85 år minskar i antal. En demografisk förskjutning pågår. De som lämnar kommunen är till största delen i ålders-intervallet 19-64 år. Inom det lägre åldersspannet finns en naturlig förklaring i att många lämnar kommunen för att börja studera på högskolor och universitet men dessvärre minskar antalet även bland de som är lite äldre än de högskolestuderande. Antalet födda barn har också minskat de senaste åren vilket kan förklaras av att antalet invånare i fertil ålder har minskat. De äldre blir däremot fler. Detta får till följd att en omfördelning i budgetramarna blir nödvändig med en minskning inom utbildningsområdet och en ökning inom vård och omsorg. Nedanstående diagram visar utvecklingen sedan 2004 för gruppen 19-64 respektive för gruppen i åldrarna 65 och däröver. Av diagrammen framgår att antalet i åldrarna 19-64 minskat med 291 personer medan de i åldrarna över 65 år ökat med 465 personer. Ökningen finns inte bland de allra äldsta invånarna. För att möte den negativa trenden planeras ett ökat bostadsbyggande i olika former, bland annat seniorboende. I ett längre perspektiv kan befolkningen väntas öka

10 beroende på att fler äldre lämnar sina småhus och yngre familjer med barn flyttar in. Efterfrågan på tomter för byggande av småhus för permanent boende i skillingeområdet kan också leda till ett ökat antal invånare och en förskjutning mot fler yngre i kommunen.

11 (Källa: SCB) Pensionsavgångar och pensionskostnader Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionskostnader och pensionsåtaganden. De kommunala pensionskostnaderna består huvudsakligen av fyra delar, betalning av utgående pensioner till medarbetare som gått i pension, betalning av avgiftsbestämd del till individuell förvaltning, förmånsbestämd pension som uppräkning av den senare avsätts inom balansräkningen samt finansiell kostnad pensionsskuld. Därutöver tillkommer löneskatt (24,26 %) på samtliga de ingående delarna. KPAs (pensionsförvaltarens) prognos som också utgör kommunens budget bygger på befintliga pensionsutbetalningar samt att de anställda går i pension vid 65 års ålder. Kommunens årliga pensionskostnad fördelar sig enligt följande enligt KPA s prognos. Beloppen inkluderar löneskatt och är uttryckta i miljoner kronor. Det är främst pensionsutbetalningarna från den gamla icke bokförda pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) som ökar efterhand som antalet pensionsavgångar ökar. Kungsörs pensionskostnad, liksom övriga kommuners, ökar för varje år ända in på 2020-talet i takt med kommande pensionsavgångar beroende på att en ovanligt stor grupp föddes på 1940-talet. Kungsörs kommun har idag ca 600 tillsvidareanställda. Av dessa uppnår 30 st (5 %) 65 års ålder fram till år 2016. Antalet pensionstagare som får någon form av kommunal pension uppgår för närvarande till ca 400 stycken.

12 Pensionskostnader Kungsörs kommun Prognos pensionskostnader inklusive löneskatt (Mkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Pensionsutbetalningar 10 660 10 679 10 933 11 185 11 858 Avgiftsbestämd Ålderspension 11 936 12 348 12 883 13 465 14 070 Årlig avsättning balansräkningen -222-413 -296 16 1 028 Finansiell kostnad pensionsskuld 482 634 641 1 330 1 894 Summa pensionskostnad 22 856 23 248 24 161 25 996 28 850 Kommunens totala åtagande inklusive löneskatt enligt KPA:s prognos (Mkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Summa avsatt inom balansräkningen 37 120 37 341 37 687 39 033 41 954 Ansvarsförbindelse 197 219 192 582 187 961 186 406 186 417 Summa pensionsåtagande 234 339 229 923 225 648 225 439 228 371

13 Budgettekniska och ansvarsmässiga förändringar Inga större förändringar av ansvar har skett mellan nämnder eller förvaltningar som påverkat ramarna inför 2015. Inom socialnämndens ansvarsområde har det organiserats om, vilket påverkar ramarna internt inom förvaltningen. Vision 2015 Kommunfullmäktige antog 2005 en vision för Kungsör som sträcker sig till år 2015. Visionen sammanfattas i tre ledord, livskraftiga, kompetenta och unika Kungsör, enligt följande: Livskraftiga, kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia Till bilden hör också närhet, delaktighet och trygghet. Ett attraktivt boende innefattar alla medborgare och innebär att brukaren står i centrum. Kungsörs profil ska stärkas och vidareutvecklas för att attrahera boende, besökare och företagare genom att marknadsföringen stöttar konkreta produkter och/eller aktiviteter. Kommunen ska sträva efter att delta i mässor både i Kungsör och utanför. Visionen övergår till kommunövergripande inriktningsmål som underindelas i effektmål. De politiska målen, inriktningsmål och effektmål, för de olika nämnderna redovisas i nämndernas budgetredovisning nedan. Visionen kommer att uppdateras år 2015.

14 Budgeterad resultaträkning (tkr) Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 88 789 52 900 52 141 Verksamhetens kostnader -485 227-478 570-488 197 Avskrivningar -4 120-4 280-4 231 Verksamhetens nettokostnader -400 558-429 950-440 287 Skatteintäkter 324 997 329 198 338 986 Kommunalekonomisk utjämning 92 320 102 297 103 316 Finansnetto 1 544 3 055 2 285 Resultat före extraordinära poster 18 303 4 600 4 300 Extraordinära poster 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 18 303 4 600 4 300

15 Budgeterad balansräkning (tkr) Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 52 880 41 947 61 916 Maskiner och inventarier 8 205 6 140 7 439 Finansiella anläggningstillgångar 189 340 189 230 183 236 Summa anläggningstillgångar 250 425 237 317 252 591 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 0 Kortfristiga fordringar 41 678 40 000 36 000 Kassa och bank 88 680 70 000 66 000 Summa omsättningstillgångar 130 358 110 000 102 000 SUMMA TILLGÅNGAR 380 783 347 317 354 591 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 248 435 249 120 270 760 därav årets resultat 18 303 4 600 4 3 00 Summa eget kapital 248 435 249 120 270 760 Avsättningar Avsättningar till pensioner 39 907 41 029 41 044 Andra avsättningar 467 467 467 Summa avsättningar 40 374 41 496 41 511 Skulder Långfristiga skulder 0 0 0 Kortfristiga skulder 91 974 56 701 42 320 Summa skulder 91 974 56 701 42 320 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 380 783 347 317 354 591 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSÅTAGANDEN Borgensåtaganden 287 113 291 978 282 869 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar 205 366 198 232 192 582 SUMMA STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSÅTAGANDEN 492 479 490 210 475 451

16 Sammanställning driftbudget 2014 per nämnd (tkr), netto Nämnd/förvaltning Bokslut Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelsen 63 593 65 631 67 300 68 489 69 676 Barn- och utbildningsnämnd 170 097 175 382 180 119 184 056 187 993 Socialnämnd 172 525 181 087 188 159 193 455 198 752 SUMMA NÄMNDER / FÖRVALTNINGAR 406 215 422 100 435 578 446 000 456 421 Finansiering 424 518 426 700 439 878 451 745 462 611 TOTALT 18 303 4 600 4 300 5 745 6 190 Investeringsbudget Investeringsbudgeten är inte detaljspecificerad. En ram på totalt 10 Mkr utgör investeringsbudget exklusive investeringar i ombyggnad av Kung Karls skola och utbyggnad av Södergården, som kommer att kräva särskilda beslut. Kommunchef och ekonomichef har på delegation att besluta om investeringar på upp till 100 tkr i brådskande fall per förvaltning. I övrigt ska kommunens rutin för begäran av investering användas vilket innebär att varje enskild investering kommer att prövas inom ramen för 10 miljoner kronor.

17 Kommunstyrelsens förvaltning Drift (tkr) Verksamhet Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Politisk verksamhet 2 190 2 308 2 739 3 038 3 103 Stöd till politiska partier 378 380 410 388 391 Revision 431 447 455 459 466 Överförmyndare 562 618 735 853 871 Allmänna val 13 100 15 106 108 Delsumma Politisk verksamhet 3 574 3 853 4 354 4 844 4 939 Fysisk teknisk planering 1 046 1 000 1 000 1 020 1 030 Bygglov 1 034 1 056 1 067 1 077 1 088 Information o marknadsföring 1 575 1 661 1 775 1 742 1 783 Näringsliv 1 498 1 555 1 592 1 627 1 664 Gator o vägar 2 915 2 694 2 453 2 283 2 307 Parker 62 99 115 130 131 Miljö o hälsa 1 983 2 084 2 105 2 126 2 147 Räddningstjänst 5 454 5 727 5 820 6 388 6 595 Övrig infrastruktur 369 345 360 352 356 Delsumma Infrastruktur o skydd 15 936 16 221 16 287 16 745 17 101 Allmän fritidsverksamhet 689 716 746 762 786 Stöd t föreningar 429 550 555 561 567 Arrangemang 118 125 126 128 129 Stöd t studieförbund 300 300 300 306 309 Allmän kulturverksamhet 777 863 895 880 889 Bibliotek 3 978 4 223 4 288 4 394 4 480 Fritidsanläggningar 10 204 10 886 11 122 11 421 11 569 Delsumma Kultur o fritid 16 495 17 663 18 032 18 452 18 729 Arbetsmarknadsåtgärder -19 0 0 0 0 Kommunikationer 880 900 790 680 680 Övriga gemensamma verksamheter 26 728 26 994 27 837 28 249 28 711 Summa 63 594 65 631 67 300 68 970 70 160 Kommentar Kommunstyrelsens förvaltning har fått en utökad budgetram 2015 till löneökningar (600 tkr), allmänna prisökningar (600 tkr), prisökningar VMKF (550 tkr), ökade kostnader för politikerarvoden (300 tkr) och ökad kostnad för ny överförmyndarorganisation (100 tkr), införande av friskvårdsbidrag (200 tkr)

18 samt höjd ersättning till Västmanlands Kommuner och Landsting (30 tkr). Ramen har minskats pga sänkt ersättning till kollektivtrafikmyndigheten (-250 tkr), minskade interna intäkter (-230 tkr), minskat bidrag till kommunanställdas fritidsklubb (-120 tkr, klubben vilande) och minskade kostnader för avskrivningar (-60 tkr). Övergripande mål Det finns tre kommunövergripande, strategiska, mål. Kopplat till dessa finns det inriktningsmål inom nämnder/styrelser som är politiska mål på lite längre sikt. Till inriktningsmålen kopplas mätbara effektmål som utmynnar i en verksamhetsplan bestående av olika aktiviteter. Verksamhetsplaner och aktiviteter är chefernas och medarbetarnas verktyg. Verksamhetsplanerna redovisas inte för den politiska organisationen. Nedan följer en redovisning av kommunstyrelsens mål för 2015:

19 Kommunövergripande mål 1 Kungsörs kommun ska för våra medborgare vara en god och attraktiv plats att bo och leva i Inriktningsmål Effektmål Kungsörs kommun ska vara känd såväl inom som utanför kommunens gränser. Kommunen ska också ha ett attraktivt och variationsrikt boende Kungsörs kommun ska ha ett rikt utvecklat kultur- och fritidsliv Näringsliv, företagande och lokal handel ska ges förutsättningar att utvecklas ytterligare Kommunikation och infrastrukturfrågor ska vara prioriterade med hänsyn till medborgarnas och näringslivets behov under dygnets alla timmar. Den digitala tillgängligheten ska utvecklas i hela kommunen Kommunens medarbetare är goda ambassadörer för Kungsör och kommunen som arbetsplats Kommunens medborgare är goda ambassadörer för Kungsör. Ytterligare områden för sjönära boenden finns Kommunen präglas av ett gott samarbete mellan föreningarna, och mellan kommunen och föreningarna Kommunen har ett rikt och varierat kulturutbud Kommunens fritidsanläggningar har god standard och nyttjandegrad, och är anpassade efter verksamheterna Biblioteket ska vara en attraktiv mötesplats som erbjuder kunskap, information och upplevelser för olika målgrupper Företag i Kungsör ökar sin försäljning av varor och tjänster till offentlig förvaltning Företag i Kungsör ökar sin försäljning av nya varor och tjänster KSF har besvarat alla externa ärenden samt deltagit på möten om regional infrastruktur-planering och regionala kommunikationer som berör Kungsör Lokal kollektivtrafik följer behovsbilden hos befolkningen och politikens prioriteringsavvägning. Lokal linjetrafik möter BUF:s önskemål Ställningstaganden om bredbandsutbyggnad på landsbygden i Kungsör finns med i relevanta planer. Kommunens arbete med bredbandstutbyggnad på landsbygden görs i samarbete med länsmässiga planeringsorgan och grannkommuner Privatpersoner, näringsliv och organisationer förstår hur bredbands-implementeringen ska ske i kommunen

20 Kommunövergripande mål 2 Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Inriktningsmål Effektmål Kungsörs kommun ska, i egenskap av ekokommun, arbeta aktivt med ekokommuners fyra hållbarhetsprinciper. Naturvårdsarbete och biologisk mångfald ska ha särskilt fokus då det gäller ekologiskt hållbar utveckling Minska energiförbrukningen från transporter och byggnader. Förekomsten av sjögull ska minska. Det ska vara lätt att hitta ut i naturen och lätt att hitta områden som passar olika behov av frilufsliv och rekreation. Utveckla Kungs-Barkaröområdets natur- och kulturmiljövärden. Den upplevda tryggheten har ökat bland medborgarna Andelen unga i år 9 som uppger att de mår bra eller mycket bra ska vara över 90 % Medborgare och medarbetare ska uppleva god hälsa och trygghet Skillnaden mellan pojkar och flickor ska minska. Att medarbetaren upplever sin hälsa som mycket god Att medarbetarna upplever att kommunen har ett bra friskvårdsarbete. För att skapa en reserv för kommande investeringar ska kommunens finansiella mål om ett årligt överskott på en procent uppfyllas God ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans

21 Kommunövergripande mål 3 Kungsörs kommun ska vara en kommun där alla individer och grupper upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen Inriktningsmål Effektmål Medborgarens möjlighet till insyn, information och delaktighet ska öka Kommunens interna och externa webbplatser är relevanta, lättbegripliga och tillgängliga Öppna forum för medborgardialoger finns

22 Nyckeltal Mål 2015 Kultur- o fritid Antal föreningsmöten 10 Arrangemang inom "Ett musikliv och teaterliv för alla" Utställare konst- o handverkssafarin Teaterföreställningar 8 st 25 st 8 st Uthyrda timmar sporthallen 6400 Uthyrda timmar ishallen 1100 Besök i badhuset 15 000 besökare Läger 6 Biblioteket * Mediautlåning 50 000 media Lån per invånare 6,25 Antal besök biblioteket Antal besök biblioteket per dag 53 000 besökare 250 besökare Unika besökare på bibliotekets webb Barnprogram / aktiviteter Bokprat / visningar Utställningar Vuxenprogram / aktiviteter 600 besök / månad 20 st 25 st 10 st 10 st * Nyckeltalen är anpassade på grund av bibliotekets renovering och därmed minskad verksamhet.

23 Barn- och utbildningsnämnden Drift (tkr) Verksamhet Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Musikskola 950 1 019 1 067 1 077 1 106 Fritidsgårdar 2 409 2 675 2 673 2 823 2 896 Förskola 35 164 36 577 40 458 41 506 42 597 Familjedaghem 0-12 år 1 597 1 859 1 040 1 441 1 456 Öppen fritidsverksamhet 1 306 1 191 1 256 1 261 1 296 Fritidshem 5 261 5 468 5 729 5 786 5 945 Delsumma fritidsverksamhet 46 687 48 789 52 223 53 894 55 296 Förskoleklass 3 227 3 384 3 472 3 567 3 658 Grundskola 76 106 77 694 77 745 79 168 80 905 Grundsärskola 1 424 3 290 4 140 3 356 3 389 Delsumma grundskola 80 757 84 368 85 357 86 091 87 952 Gymnasieutbildning 32 134 31 067 31 388 31 709 32 029 Gymnasiesärskola 2 461 2 350 1 790 2 397 2 421 Delsumma gymnasieutbildning 34 595 33 417 33 178 34 106 34 450 Grundläggande vuxenutbildning 3 246 3 334 3 538 3 655 3 816 Gymnasial vuxenutbildning 856 935 1 120 1 055 1 116 Särvux 80 90 90 92 93 Uppdragsutbildning -7 0 0 0 0 Svenska För Invandrare 287 266 332 281 289 Delsumma vuxenutbildning 4 462 4 625 5 080 5 083 5 314 Nämnd-, styrelse 373 445 454 467 478 Övriga gemensamma verksamheter 3 222 3 738 3 822 4 415 4 503 Summa 170 096 175 382 180 114 184 056 187 993 Kommentar Barn- och utbildningsnämndens ram har utökats med 3,2 mkr för lönejusteringar och med 0,7 mkr för prisökningar. Nämnden fick en tillfällig förstärkning på 2 mkr under 2014 till att täcka ökade kostnader för elever som studerar på annan ort. Den tillfälliga utökningen är borttagen 2015. Förskolan sätter upp två nya avdelningar på Kinnekulle. Nämnden har också fått 0,5 mkr för att sätta in språkstöd till asylsökande och till nysvenskar.

24 Kommunövergripande mål 1 Kungsörs kommun ska för våra medborgare vara en god och attraktiv plats att bo och leva i Inriktningsmål Effektmål Attraktiva förskolor och skolor i Kungsörs kommun. Förskolor och skolor i Kungsör ska ha så hög kvalitet och upplevas som så attraktiva att elever och föräldrar väljer Kungsörs förskolor och skolor framför andra alternativ Andelen barn- och ungdomar som väljer förskolor och skolor i Kungsör ska öka Det pedagogiska ledarskapet Elever, personal och föräldrar ska uppleva att rektor och förskolechef är en pedagogisk ledare som håller sig förtrogen men det dagliga arbetet i verksamheten och som aktivt arbetar för att förbättra resultaten Förskolan och den pedagogiska omsorgen skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet Förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap Ingen skolledare skall ensam ha ansvaret för mer än 40 medarbetare Stödprocesser Stödprocesserna till rektor skall utvecklas och stärkas så att rektor upplever att det pedagogiska ledarskapet kan prioriteras Gott ledarskap Personalens upplevelse av ett gott ledarskap ska vara minst 4 på en femgradig skala Hög kompetens I förskolan skall det vara en hög andel högskoleutbildad personal. Målet är minst 66 %. Stimulans, utveckling och trygghet Alla föräldrar ska uppleva att deras barn stimuleras och utvecklas och att både de och barnen känner sig trygga i våra verksamheter

25 Kommunövergripande mål 2 Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Inriktningsmål Effektmål Ungdomarna ska ha en meningsfull fritid där de utvecklar sina intressen och alla barn och ungdomar ska ges stöd och hjälp i sin utveckling till att bli vuxna. Kungsörs barn- och ungdomar skall vara drogfria Enheten VIVA skall vara ett aktivt redskap för att stödja den enskilda medborgaren och för att utveckla hela kommunen i riktning mot visionen om livskraftiga, kompetenta och unika Kungsör 2015 Musikskolan Musikskolans undervisning skall utveckla och stimulera elevernas musikalitet och därigenom även ge grunden för ett livslångt intresse Skolmåltider Andelen mat som lagas från grunden ska vara minst 80%. Det ska vara minst 25% ekologiska råvaror Ungdomshuset och Fritidsgårdarna Ungdomshuset och fritidsgårdarna skall gemensamt skapa en meningsfull fritid för Kungsörs ungdomar och aktivt arbeta förebyggande mot klotter, skadegörelse, missbruk och annan ungdomsbrottslighet Ungdomshuset och Fritidsgårdarna Ungdomshuset ska aktivt stödja utsatta barn och ungdomar genom ungdomstjänst, medling, stöd till unga brottsoffer, bekymringssamtal och stödjande samtal Elevhälsan Elevhälsan skall främst arbeta förebyggande och varje elev skall under grundskoletiden erbjudas minst tre hälsobesök hos elevhälsan Elevhälsan Elevhälsan skall genom skolsköterskorna ansvara för att alla elever erbjuds lagstadgat vaccinationsprogram SFI och integratationsarbetet Verksamheten ska leda till att den enskilda flyktingen integreras på ett bra sätt i det svenska samhället och att han/hon får nytta av sina tidigare erfarenheter och kunskaper på den svenska arbetsmarknaden Stöd till näringslivet Det lokala näringslivet skall uppleva att VIVA:s verksamhet är till nytta för företagen och deras medarbetare

26 Kommunövergripande mål 3 Kungsörs kommun ska vara en kommun där alla individer och grupper upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen Inriktningsmål Effektmål Medarbetarskapet Såväl skolledare som medarbetare har ett ansvar för att vara lyhörda, tillmötesgående och serviceinriktade Skolan ska erbjuda en kvalitativt god utbildning i en bra lärmiljö där varje individ blir sedd, samt tränar och utvecklar sin förmåga att bli maximalt förberedd för arbetsliv, samhälle och vidare studier Bemötande Alla föräldrar, barn, elever och studerande ska uppleva ett gott bemötande från personal och chefer Delaktighet Alla föräldrar, barn, elever och studerande ska uppleva att vi lyssnar på deras synpunkter och förslag och att vi i alla lägen strävar efter att göra vårt bästa Kunskapsmål Alla elever ska nå målen för skolans arbete och så många som möjligt ska även nå de högre betygen Trivsel och trygghet Alla elever ska trivas och känna sig trygga Delaktighet och inflytande Alla elever ska känna att de har ett reellt inflytande över hur utbildningen utformas Delaktighet och inflytande Alla föräldrar ska uppleva att skolan är öppen och välkomnande Hög närvaro Inget skolk eller annan form av otillåten frånvaro ska förekomma Uppföljning av den enskilda elevens lärprocess Utvecklingssamtal och skriftliga omdömen ska upplevas av alla elever och alla föräldrar som informativa och framåtsyftande

27 Socialnämnden Drift (tkr) Verksamhet Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nämnd- och styrelse 387 541 548 570 585 Gem socialförvaltning 2 046 1 947 2 880 3 052 3 105 Vård o oms o äldre 85 199 88 159 91 900 92 992 95 409 Insatser LSS/LASS 53 658 56 874 57 310 60 938 62 970 Insatser t personer m funkt.neds 3 661 3 717 3 825 3 933 4 041 Färdtjänst 1 558 1 600 1 600 1 632 1 648 Gemensam IFO 10 114 11 840 12 230 12 544 12 859 Missbrukarvård vuxna 2 363 3 345 3 400 3 449 3 501 Barn o ungdomsvård 4 426 4 425 4 535 4 626 4 726 Övrig vuxenvård 746 810 830 849 869 Ekonomiskt bistånd 5 793 5 500 6 000 5 650 5 725 Arbetsmarknadsåtgärder 2 573 2 329 3 100 3 220 3 315 Summa 172 525 181 087 188 158 193 455 198 752 Kommentar Socialnämndens ram har utökats med 4,8 mkr för förväntade lönejusteringar och med 0,6 mkr för prisförändringar. Nämnden har fått budget till utökning av lokaler inom IFO, som är trångbodda, och till nya lokaler för arbetsmarknadsenheten (totalt 0,3 mkr). Ramen har också utökats för en förstärkning av arbetsmarknadsenheten med en tjänst (0,5 mkr) och med pengar till att förtäta personalstyrkan inom äldreomsorgen, i huvudsak inom området för demenssjuka (1,0 mkr).

28 Kommunövergripande mål 1 Kungsörs kommun ska för våra medborgare vara en god och attraktiv plats att bo och leva i Inriktningsmål Effektmål Socialnämndens verksamheter har en god kvalitet som skapar trygghet och säkerhet för medborgarna Kommunens äldreboende har anpassats efter de äldres behov och efterfrågan Nöjda brukare/klienter uppnås med ett gott bemötande, kontinuitet och tilltro Medarbetare och chefer trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Brukarna är delaktiga vid planering av verksamheten En bra kvalitet innebär en väntetid till särskilt boenden som inte överstiger tre månader Anhöriga är en resurs som tas tillvara i äldrevården

29 Kommunövergripande mål 2 Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Inriktningsmål Effektmål En god hälsa hos barn och ungdomar gynnas genom tidig samordning av insatser Socialnämnden har ett förhållningssätt som förebygger att barn och ungdomar hamnar i ett långvarigt beroende av socialtjänstens insatser Risk- och friskfaktorer identifieras i mötet med barn och ungdomar Barn till unga föräldrar ska ha en trygg uppväxt Matlådor till vård och omsorg tillagas och distribueras i egen regi Goda kostvanor och fysisk aktivitet främjas Socialnämndens verksamheter har ett miljövänligt och ekologiskt förhållningssätt ehälsa utvecklas i verksamheten E-tjänster införs i socialtjänsten Andelen beställningar av ekologisk mat ökar

30 Kommunövergripande mål 3 Kungsörs kommun ska vara en kommun där alla individer och grupper upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen Inriktningsmål Effektmål Socialnämnden verkar för en ökad integration, jämställdhet och sysselsättning för att motverka utanförskap och arbetslöshet Individers förutsättningar till arbete och/eller självförsörjning ökar Bemötande och förhållningssätt genomsyras av den gemensamma värdegrunden