årsredovisning 2oo6
produktion: Kommunkontoret, Knivsta kommun grafisk form: Informationsservice, Uppsala kommun, ao 21 01 33 tryck: Tryckeriservice, Uppsala kommun
Innehåll Kommunstyrelsens ordförandes kommentar 4 Kommunchefen har ordet 6 Omvärldsanalys 8 Uppföljning av kommunfullmaktiges mål 2006 10 Ekonomisk analys 16 Resultaträkning kommunen 20 Finansieringsanalys kommunen 21 Balansräkning kommunen 22 Noter kommunen 24 Kommunens ekonomi i sammandrag 29 Investeringsredovisning kommunen 30 Resultaträkning koncern 31 Finansieringsanalys koncern 32 Balansräkning koncern 33 Noter koncern 34 Redovisningsprinciper 38 Personalbokslut 40 Driftsredovisning 41 Kommunstyrelsens verksamhet 42 Skol-, kultur- och socialnämndens verksamhet 47 Bygg- och miljönämndens verksamhet 55 Överförmyndarnämndens verksamhet 58 Valnämnd 58 Knivstabostäder AB 59 Alsike Fastighets AB 62 Kommunfastigheter i Knivsta AB 64 Ordlista 66
Kommunstyrelsens ordförandes kommentar Ett mycket bra resultat! Det är en träffande sammanfattning av Knivsta kommuns årsredovisning för 2006. Det man i första hand tänker på är givetvis årsresultatet på nästan 19 miljoner kronor. Det är 9 miljoner kronor bättre än budget. Det budgeterade resultatet på 10 miljoner kronor överensstämmer med kommunens finansiella mål. Målet är att vi ska ha ett resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är nödvändigt för att värdesäkra kommunens eget kapital. Understiger resultatet denna nivå innebär det att det egna kapitalet urholkas av inflationen, vilket gör att vår generation förbrukar det kapital vi ärvt av tidigare generationer knivstabor. För att få en korrekt bild måste man titta på orsakerna till det goda resultatet. Våra verksamheter har i stort sett klarat sig inom budget, vilket är mycket tillfredsställande. De övriga nio miljonerna är en följd av i första hand mer skatteintäkter än vad vi räknat med. Det är alltså frågan om engångsinkomster som vi inte kan förutsätta under kommande år. Sedan det blivit känt att årsresultatet skulle bli bättre än budgeterat, har flera förslag framförts om vad dessa pengar ska användas till. Helt naturligt har det gällt förskolan, grundskolan och fritidsområdet som är i behov av extra pengar för kvalitetsförbättringar. Problemet är att vi inte kan räkna med samma goda resultat framöver. Vi måste därför återgå till ursprunglig kostnadsnivå när pengarna förbrukats. Vill man ta ansvar för ekonomin får man till årliga utgifter bara använda pengar som man kan räkna med under en längre tid. Mot denna bakgrund kan man fråga sig hur detta fina resultat då ska komma våra invånare tillgodo. Svaret är som vanligt investeringar. Vår kommun har på grund av den snabba befolkningstillväxten ett mycket stort behov av kapital för investeringar i framför allt förskolor och skolor. Till det kommer ett akut behov av ett nytt äldreboende. Självklart ska vi försöka låna så lite som möjligt till dessa investeringar. Vår enda möjlighet att hålla nere skuldnivån är att årligen prestera ett betydande resultat att använda till investeringarna. Det leder till lägre räntekostnader som kommer invånarna till del genom att vi får mer utrymme för exempelvis kvalitetssatsningar. Det finns flera skäl att vara försiktig med att förbruka det egna kapitalet. Utöver den moraliska aspekten att inte förskingra tidigare generationers besparingar, är det frågan om framtida trygghet för 4
Inlaga:2006_inlaga.qxd 2007-06-20 08:47 Sida 5 knivsta kommuns årsredovisning 2oo6 våra många barn och ungdomar. Precis som i en hushållsekonomi innebär ett eget kapital en trygghet. Med ett tillräckligt eget kapital har vi mycket bättre förutsättningar att klara påfrestningar i en oviss framtid. Det faktum att de olika verksamheterna klarat sin budget är mycket glädjande. Det är ett bevis för att prognosarbetet fungerar och att de åtgärder som beslutats för att klara kostnadsnivån varit verksamma. Sammantaget ger det anledning förmoda att vi även framöver kommer att ha en god ekonomi i Knivsta kommun. Göran Nilsson (m) kommunstyrelsens ordförande 5
Kommunchefen har ordet Knivsta kommuns snabba befolkningstillväxt fortsatte under 2006. Befolkningsökningen var 2,01 procent eller 273 personer och för fjärde året i rad hade Knivsta rikets största födelseöverskott. Sedan kommunbildningen 2003 har kommunen passerat 20 kommuner i antal invånare. Detta betyder behov av fortsatt utbyggnad av förskolor och skolor och därmed krav på stora investeringar. Förskolan har under året byggts ut med 90 platser, och vi skapar ändamålsenliga skollokaler genom om- och tillbyggnad av Alsike skola och Thunmanskolan. Totalt har investeringarna under året uppgått till 47,2 miljoner kronor och är fortsatt hög under planperioden. Under 2006 antogs flera detaljplaner. Här kan nämnas planen för Sågenområdet i centrala Knivsta. Den ger utrymme för 300 400 lägenheter, uppdelade i en trädgårdsstad och en sovstad, samt lokaler för kontor och affärer. Insatser har också gjort för försköning av samhället. Särstaparken har restaurerats till ett nytt finparksrum. 30 träd har planterats på parkmark i kommunen och skötsel av grönytor och ett vackert sommarblomsprogram har också bidragit till ett grönare Knivsta. Som ett ytterligare steg i att etablera och utveckla vår kommun har en näringslivspolicy tagits fram i dialog med kommunens företagare och näringslivsorganisationer. Vidare har arbetet med en marknadsplan för företagsparken Ar påbörjats. Kommunen har gått in som medlem i Stockholm Bussiness Alliance, ett partnerskap mellan kommuner i Stockholm-Mälarregionen med syfte att utveckla det näringspolitiska arbetet i regionen. Kommunen redovisar ett totalt överskott på 18,7 miljoner kronor för verksamhetsåret, ett resultat över det budgeterade med 8,9 miljoner. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med nästan 9,6 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterats och kommunens verksamheter generade ett överskott på 0,5 miljoner. 6
Inlaga:2006_inlaga.qxd 2007-06-20 08:47 Sida 7 knivsta kommuns årsredovisning 2oo6 Det är mycket glädjande att kunna lämna år 2006 med ett så bra resultat. Inte minst har verksamheterna bidragit genom att hålla sig inom budget. Vi kan därmed med tillförsikt se framåt, utan att fördenskull bortse ifrån att kommunen även framöver står inför stora utmaningar. Befolkningstillväxten är fortsatt stor och därmed också behovet av kontinuerlig utbyggnad av den kommunala servicen. Anna Maria Dansbo kommunchef 7
Omvärldsanalys Bostäder Under 2006 har kommunen fastställt fyra detaljplaner, Eriksberg, Sågenområdet, Brännkärrsgården och del av Boängsåsen. För Boängsåsen, som till största delen antogs 2005, har bostadsbyggandet börjat. Det totala antalet lägenheter i Boängsåsen är cirka 350 400, fördelat på både småhus och flerbostadshus. Kommunen har sålt ett trettiotal tomter under 2006. Dessutom har 24 lägenheter och 14 radhus sålts i området Östra Brännkärr. I centrala Knivsta har ett stort antal lägenheter i kvarteret Segerdal färdigställts och inflyttningen har börjat. Kommunen har även arbetat med ytterligare detaljplaner som rymmer ytterligare några hundratal lägenheter, fördelat på både småhus och flerbostadshus. Regionalt samarbete Kommunen deltar i en rad regionala samarbeten med syfte att stärka tillväxten i regionen. Inom Regionförbundet Uppsala län bedrivs arbete med att stärka länets tillväxt. ABC-samarbetet är en informell sammanslutning av kommunerna i stråket Uppsala Stockholm samt Regionförbundet Uppsala län och Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting. STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport regions är ett InterregIIIC-projekt med deltagande från sju europeiska flygplatsregioner, med tillsammans 96 miljoner passagerare. Syftet med projektet är att stärka näringslivsutvecklingen i flygplatsregionerna och att utveckla nätverk i regionerna för att dra lärdom av varandras verksamheter. Svensk partner är en grupp bestående av RTK, Regionförbundet Uppsala län, LFV, Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Under 2006 har Knivsta kommun också gått med i SBA Stockholm Business Alliance vars syfte är att fördjupa och utveckla det näringspolitiska arbetet i regionen. Partnerskapet är ett konkret exempel på hur kommunerna i Stockholm - Mälarregionen gemensamt kan arbeta för att förbättra de lokala etableringsförutsättningarna och ge bättre service till företagen, så att fler företag attraheras till att etablera sig och bidra till regionens tillväxt. Befolkning Befolkningsförändringar Knivstas folkmängd den 31 december 2006 uppgick till 13 597 personer enligt Statistiska centralbyråns (SCB) officiella siffror. Det 8
innebär en ökning av invånarantalet under 2006 med 273 personer. Mestadels beror detta på kommunens stora födelseöverskott på 146 personer, men också på ett positivt flyttningsnetto på 127. Procentuellt sett är födelsenettot det största i riket för fjärde året i rad. Befolkningsökningen på 2,01 procent är den elfte största bland rikets kommuner. Under den första mandatperioden i den nya kommunen har befolkningen ökat med 1 011 personer eller med 8,03 procent. Storleksmässigt har cirka 20 kommuner passerats under dessa fyra år. Antalet nyfödda i Knivsta var år 2006 215, en ökning med 18 barn jämfört med år 2005. Antalet födda har successivt ökat från år 1999 då endast 133 barn föddes. Ökningen är dels en följd av den stora inflyttningen av unga föräldrar och dels en följd av den allmänna trenden i riket med högre födelsetal. 2006 års siffra är i nivå med de höga födelsetalen i slutet av 80-talet och i början av 90-talet där det år 1992 föddes 214 barn i den dåvarande kommundelen. Antalet döda under 2006 var endast 69 personer vilket var två färre än år 2005. Ovanstående tabell visar den enorma ökningen av barn i förskoleålder under den första mandatperioden, en ökning med drygt 47 procent. Stor procentuell ökning finns även i åldersklasserna 16 18 år samt 80 år och äldre. Befolkningens åldersfördelning Knivsta kommun har en extremt ung befolkning med en medelålder på 36 år. 30 procent av befolkningen var högst 18 år per 31 december 2006 och mindre än 10 procent av befolkningen var mellan 19 och 29 år. Andelen personer som fyllt 65 år var 10,4 procent. Befolkningsutveckling Knivsta Folkmängd efter ålder avser 31 december respektive år Ålder 2002 2005 2006 Förändr. 02 06 Förändr. 02 06, % 0 181 202 224 43 23,8 1 5 822 1140 1212 390 47,4 6 151 187 200 49 32,5 7 9 639 504 538-101 -15,8 10 12 710 647 594-116 -16,3 13 15 650 690 663 13 2,0 16 18 562 607 654 92 16,4 19 64 7628 7953 8094 466 6,1 65 79 940 1065 1062 122 13,0 80 w 303 329 356 53 17,5 Summa 12586 13324 13597 1011 8,0 Källa: Statistiska centralbyrån ANDEL Åldersfördelning i Knivsta kommun 31 december 2006 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 ÅLDER 9
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2006 Allmänna mål Kommunen har en långsiktigt hållbar ekonomi med framtagen finansieringspolicy och en investeringsplan på kort och på lång sikt. En investeringsplan på kort och lång sikt är beslutad i kommunfullmäktiges mål- och budgetbeslut. Arbetet med finanspolicy pågår. Målet är delvis uppnått. Alla beslut har en ekonomisk konsekvensbeskrivning. Kommunens strävan är att alla ärenden som behöver ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning har det. Ingen översyn har gjorts för att se om så sker. Målet är delvis uppnått. Ny översiktsplan är antagen som tillgodoser medborgarnas krav på boende, miljö, kollektivtrafik, arbetstillfällen, kultur och fritid och kommunal service. Översiktsplanen för kommunen som helhet antogs sommaren 2006. Planarbetet följde därmed den tidplan som beslutades hösten 200. Arbetet med underlag för fördjupad översiktsplan för tätorterna Knivsta och Alsike påbörjades under hösten 2006, i enlighet med intentionerna i den kommuntäckande översiktsplanen. Målet är uppnått. Kommunens demokrati- och dialogmål ska utvecklas bland annat genom en återkommande temadebatt i KF Temadebatt på ämnet demokrati med demokratiredovisningar från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder hölls i kommunfullmäktige vid dess möte 2006-04-27. Målet är uppnått. Kommunens hemsida har utvecklats och arbetet mot 24-timmarsmyndigheten har påbörjats. Innehållet på kommunens båda webbplatser har löpande utvecklats, uppdaterats och underhållits. Vidare har interaktiviteten på kommunens externa webbplats utvecklats. Dialogtjänsten Frågepanelen startades upp under sensommaren med representanter från de politiska partierna och från kommunens nämnder som frågemottagare. Förvaltningen har arbetat fram en uppdragsspecifikation för 10
en förstudie på temat e-kommunen. Förstudien genomfördes under senhösten. Arbetet med att förbättra webbplatsens tillgänglighet för funktionshindrade fortsätter. Målet är uppfyllt. Servicegarantier inom alla kommunens verksamheter är antagna, väl kända och fungerande, och en del av kommunens kvalitetssäkring. Arbetet med kvalitetsdeklarationer för den kommunala verksamheten har fortsatt. Arbetet har skett i dialog med medborgarna, verksamheterna, ledningen och politiken och genomförts med ett omvärlds- och medborgarperspektiv. Under året har deklarationer för biblioteket beslutats. Arbetet med att införa deklarationer inom förskolan och skolan har pågått under hösten och beslut i ansvarig nämnd väntas under våren 2007. En uppföljning och revidering av deklarationerna inom Vård och Omsorg har genomförts under året. Målet är delvis uppnått. Alla kommunens verksamheter har bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning. Några av kommunstyrelsens verksamheter har bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning däribland måltidsproduktionen i Centralköket. IT-drift, viss posthantering och företagshälsovården för kommunen köps av annan leverantör. Kommunstyrelsen har tagit beslut om att konkurrensutsätta den centrala lokalvården. Idag finns inget kommunalt huvudbibliotek i Sverige som drivs i privat regi. Frågan om konkurrensutsättning har inte prövats. Frågan om konkurrensutsättning inom allmänkulturen har inte prövats då ingen egen verksamhet bedrivs. I till exempel Konsertkarusellen handlar det om förmedling av bidrag till föreningar som i ett andra steg anordnar konserter. Lämpligheten och möjligheten att konkurrensutsätta Hälsohuset har behandlats i SKS-nämnden. Kommunen har ett stort antal enskilda förskolor och en kundvalsmodell tillämpas. En kundvalsmodell tillämpas även inom grundskolan där elever och föräldrar väljer mellan Margarethaskolan och olika kommunala skolor. Alla kommunens äldreomsorgsverksamheter har bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning och beslut har fattats om att införa kundval inom hemtjänsten. Målet är delvis uppnått. 11
Miljöplan är antagen som en del i ett integrerat ledningssystem. Arbetet har påbörjats genom en nulägesanalys. Målet är ej uppnått. Handikapplan/-policy är antagen som en del i ett integrerat ledningssystem. Kommunfullmäktige har utsett en politisk arbetsgrupp för framtagande av en handikappolicy/plan för kommunen. Arbetet fortgår. Målet är ej uppnått. Mål för Kommunstyrelsen Kommunen har en ekonomi i balans med ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatteintäkterna och generella bidrag. Kommunen har en ekonomi i balans och redovisar ett resultat som motsvarar 3,7 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Målet är uppnått. I alla kommunala beslut ska en ekonomisk konsekvensbeskrivning utarbetas och alternativa lösningar övervägas. Besluten ska även beskriva en tidsplan och hur utvärdering och uppföljning genomförs. Kommunens strävan är att alla ärenden som behöver ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning har det. Ingen översyn har gjorts för att se om så sker. Målet är delvis uppnått. Arbetet med integrerat ledningssystem på arbetslags/enhetsnivå har påbörjats. Styr- och ledningsprocessen i Knivsta kommun har tagit form och en uppföljning av resultatet så här långt är genomförd bland politiker och förvaltningschefer. Implementeringen på enhetsnivå är påbörjad och olika enheter har kommit olika långt. Målet är uppnått. Alla verksamheter ska jämföras med andra kommuner med avseende på kvalitet, kostnader och valfrihet. Genom en jämförande studie med fyra andra kommuner i länet har förvaltningen påvisat att antalet administrativa funktioner inte pekar på någon överkapacitet av antalet tjänster utan att kommunen tvärtom saknar en del mindre funktioner som finns i andra kommuner. Exempel på detta är bland annat EU-samordning. Delar av kommunens tre verksamhetscontrollers arbete utförs även i dessa andra kommuner, men med en annan benämning på funktionen. Knivsta kommuns satsning på information visade sig i jämförelsen. Målet är delvis uppnått. 12
Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har minskat till 8 procent. Sjukfrånvaron (7,88 procent) har minskat något under 2006. Förhoppningsvis har den medvetna strategin med hälsodiplomeringsarbetet, personalronder, uppföljning av sjukfrånvaron på ett tidigare stadium med mera medverkat till minskningen. Utbildning och stöd till chefer kan också ha bidragit. Rehabiliteringsarbetet av sjukskrivna har noga lagts fast i handlingsplan och bidragit till en konsekvent hantering av dessa ärenden i samverkan med berörd anställd, försäkringskassa, företagshälsovård, facklig representant med mera. Mycket stöd och utbildningsinsatser behövs kontinuerligt för att hålla kvaliteten på en hög nivå. Målet är uppnått. Antalet olycksfall/tillbud på kommunens arbetsplatser har minskat med 10 procent i jämförelse med föregående år. Antalet arbetsskador ökade med en, från 19 till 20 under år 2006. Antalet tillbud sjönk med cirka 30 procent. Det innebär att målet uppnåddes att sänka totala antalet olycksfall/ tillbud med mer än 10 procent. Målet är uppnått. Ungdomsarbetslösheten i kommunen har minskat med 20 procent. Ungdomsarbetslösheten i kommunen har under 2006 varit låg i förhållande till övriga kommuner i länet. Avtalen för kommunala ungdomsprogrammet (KPU) 18 20 år och avtalet för ungdomsgarantin (UG) 20 25 år har genomförts förutom vid de tillfällen då arbetsförmedlingen ej haft ungdomar att anmäla. Målet är uppnått. Mål för Skol- kultur- och socialnämnden I alla nämndens beslut ska en ekonomisk konsekvensbeskrivning utarbetas och alternativa lösningar övervägas. Besluten ska även beskriva en tidsplan och hur utvärdering och uppföljning genomförs. I allt väsentligt lever nämnden upp till målet. Enstaka exempel på beslut som strider mot målsättningen finns dock. Målet är uppnått. Nämndens verksamheter ska jämföras med andra kommuner med avseende på kvalitet, kostnader och valfrihet. Nämnden har varje år sedan kommunen bildades redovisat detaljerade nyckeltal, där kommunen jämförs med andra kommuner avseende kvalitet och kostnader och i tillgängliga fall valfrihet. Dessa sammanställningar har redovisats för kommunstyrelsen i budgetarbetet och i bokslut. Jämförelserna har också använts i nämndens interna arbete. 13
Materialet har hämtats från SCB:s sammanställning Vad kostar Din kommun och från Skolverkets mycket omfattande statistik. Därtill har egna undersökningar genomförts inom kultur- och fritidsområdet. Målet är uppnått. Plan för Vård och Omsorg är antagen, väl känd och fungerande. Planen är antagen och väl känd. Implementeringen pågår. Målet är uppnått. Kundval är infört inom hemtjänsten. Inom Vård och omsorg har en verksamhet bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning. Det är hemtjänsten som kommer att införa kundval hösten 2007. Målet är ej uppnått. Antalet institutionsplaceringar är halverat jämfört med 2005. Antalet placerade personer har sjunkit från 34 till 19 stycken. Kostnaderna har sjunkit från 15,4 miljoner kronor till 10,3 miljoner kronor. Målet uppnås inte fullt ut, men satsningarna på hemmaplanslösningar och förebyggande arbete fortgår. Målet är uppnått. System för samverkan mellan skola, socialtjänst och fritidsverksamheter har tagits i bruk. Genomfört förskola/ skola socialtjänst, men ej för fritid. Målet delvis uppnått. Resultaten på nationella prov har förbättrats (med 10 procent) jämfört med 2005. Nationella prov genomförs i svenska, engelska och matematik i år 5 och år 9. Varje ämnesprov består av flera delprov. Flertalet resultat förbättrades, men inte med 10 procent i varje delprov. Målet delvis uppnått. Föreningslivets ansvar för kommunens kulturliv och fritidsaktiviteter har förstärkts. I Konsertkarusellen betalar kommunen för konserter som olika föreningar får arrangera och ta inträdesavgift för. I Konsertkarusellen tar föreningarna ett utökat ansvar samtidigt som deras ekonomi stärks. Det finns fler exempel på detta arbetssätt. Målet är uppnått. Mål för Bygg- och miljönämnden I nämndens beslut om detaljplaner ska en ekonomisk konsekvensbeskrivning utarbetas och alternativa lösningar övervägas. I underlaget för nämndens beslut om vilka detaljplaner som ska 14
påbörjas under året, behandlas frågan om ekonomiska konsekvenser för kommunen. Målet är delvis uppnått. Nämndens verksamheter ska jämföras med andra kommuner med avseende på kvalitet, kostnader, intäkter och valfrihet. För delar av nämndens verksamhet har jämförelse med andra kommuner gjorts i samband med revision förra året. Hittills har det varit svårt att få tillgång till en samlad överblick över byggoch miljöverksamheten i andra kommuner. Jämförelse med vissa utvalda kommuner planeras. Målet är delvis uppnått. Stadsbyggnadskontorets handläggningstider för bygglovsärenden med normal komplexitet ska för 90 procent av ärendena vara maximalt tre månader. Den normala handläggningstiden för bygglovärenden är en till tre månader. Denna tid klaras för alla ärenden som inte är komplicerade, räknat från det tillfälle när fullständiga handlingar inlämnats. Men handläggningstiden har under året drivits uppåt av en hög inströmning av ansökningar. I rutinerna ingår att ge utförlig information och rådgivning om hur den sökande ska förbereda sin ansökan för att den ska kunna hanteras snabbt. Målet är uppnått. Arbetet med tre detaljplaner för bostadsbyggande utanför Knivsta tätort har påbörjats. Under hösten påbörjades arbetet med två detaljplaneprogram på landsbygden. Dessutom har en plan i Alsike godkänts av nämnden under året, och ändring av en annan påbörjats. Målet är uppnått. Miljötillsynsarbetet har fått en mer förebyggande inriktning med halverat antal klagomål som följd. Uppbyggnaden av register och rutiner för förebyggande tillsynsarbete har varit tydlig de senaste åren när det gäller djurskydd, livsmedel och hälsa, samt för avloppsanläggningar. Denna inriktning fortsätter, förstärkt till följd av lagändringar. Målet är delvis uppnått. En plan för ökad trafiksäkerhet är framtagen. En komplett trafiksäkerhetsplan har inte upprättats. Ett första steg är taget genom en policy för användandet av fartreducerande åtgärder. Målet är ej uppnått. 15
Ekonomisk analys Årets resultat 2006 var ett positivt år för många av Sveriges kommuner. För Knivsta kommun ökade skatteintäkter och generella statsbidrag med nästan 9,6 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterats. Detta tillsammans med att kommunens verksamheter generar ett överskott på 0,5 miljoner ger att kommunen kan redovisa ett totalt överskott på 18,7 miljoner kronor för verksamhetsåret. Det är ett resultat över det budgeterade med 8,9 miljoner. Verksamhetens intäkter De verksamhetsanknutna intäkterna har ökat med 11,5 procent och uppgår till 89,8 miljoner kronor. Avgifter inom stadsbyggnad har under året ökat kraftigt. Likaså har ökningen av renhållnings- och förskoleavgifter varit stor. Ny taxa gällande renhållning har införts under året. Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 96,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2005 var siffran 100,1 procent. Verksamhetskostnaderna har ökat med 26,9 miljoner (5,0 procent). Förskolan som har en stor volymökning står för en stor del av kostnadsökningen, 11,1 miljoner (14,5 procent). Personalkostnaderna som står för 49 procent av kommunens kostnader har ökat med 15,9 miljoner kronor (5,9 procent) till 286,5 miljoner. Finansiella intäkter och kostnader Det positiva finansnettot i kommunen beror främst på att de kommunala bolagen Alsike Fastighets AB samt Kommunfastigheter i Knivsta AB kan bidra med vinstutdelning respektive med ränteintäkt i enlighet med budget. Då ingen ytterligare upplåning skett under 2006 så är de finansiella kostnaderna oförändrade. Investeringar Den höga investeringsvolymen fortsätter att vara Knivsta kommuns stora utmaning. Investeringarna har under 2006 uppgått till 47,2 miljoner kronor. Sedan kommunbildningen 2003 uppgår investeringarna till totalt 183,5 miljoner vilket ger ett snitt på 45,9 miljoner per år. Den budgeterade investeringsvolymen för 2007, 103,9 miljoner, visar att investeringsproblematiken fortsätter att öka. 16
Resultatutveckling 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 18 748 4 613 1 157-4 483 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 2006 10% 6% 8% 4% 6% 1% 5% 15% 21% 24% Statsbidrag 21% Övriga bidrag 24% Förskoleavgifter 15% Äldreomsorgsavgifter 4% Renhållningsavgifter 8% Övriga avgiter 10% Hyresintäkter 6% Försäljning av verksamhet 6% Reavinst vid försäljning av fastigh. 1% Övrigt 5 % Verksamhetens kostnader 2006 3% 1% 1% 31% 12% 49% Personalkostnader 49% Inhyrd personal 0% Pensionskostnader 3% Köpta tjänster 31% Försörjningsstöd 1% Övriga bidrag 1% Fastighetskostnader 3% Övriga kostnader 12% 3% 0% 17
Ställda panter och ansvarsförbindelser Kommunens pensionsåtagande som intjänats före 1998 redovisas enligt blandmodellen och är den största posten inom ansvarsförbindelser. Åtagandet uppgår till cirka 111 miljoner kronor inklusive den särskilda löneskatten som utgår på pensioner. Knivsta kommun har visserligen den lägsta pensionsskulden per invånare i landet, men skulden är ändå ett kostnadsproblem i samband med ökade pensionsavgångar. Soliditet Knivsta kommun har en fortsatt stark soliditet. Även när hänsyn tas till pensionsskulden som räknas som ansvarsförbindelse har kommunen en stark soliditet. Ett vägt medelvärde för Sveriges kommuner var år 2005 enligt SCB 21 procent. God ekonomisk hushållning Knivsta kommun har med råge uppnått det finansiella målet, ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett mål som betyder mycket för god ekonomisk hushållning avser sjukfrånvaron. Målet var att sjukfrånvaron bland kommunens anställda skulle minska till 8 procent. Det uppfylldes under året. Målet att alla beslut ska ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning har stor betydelse för en god ekonomisk hushållning. Arbetet med att genomföra målet pågår för fullt i kommunen. En översyn behöver göras för att tillse att målet uppfylls. Knivsta kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi med investeringsplan på både kort och lång sikt. 18
Soliditet inklusive pensionsförplikelser 60% 50% 40% 58,5% 58,8% 56,7% 52,1% 30% 20% 32,7% 34,6% 33,9% 32,5% Soliditet 10% 0% 2006 2005 2004 2003 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser Nettokostnader i procent av skatteintäkter 104,0% 102,0% 103,9% 100,0% 98,0% 100,1% 100,5% 96,0% 96,6% 94,0% 92,0% 2006 2005 2004 2003 Nettoinvesteringar 60 000 50 000 40 000 30 000 47 187 36 674 46 340 53 312 20 000 10 000 0 2006 2005 2004 2003 19
Resultaträkning kommunen Belopp i tusen kronor 2006 2005 Verksamhetens intäkter Not 1 89 840 80 559 Verksamhetens kostnader Not 2-563 003-536 105 Avskrivningar Not 3-16 269-13 624 Verksamhetsresultat - 489 432-469 171 Skatteintäkter Not 4 493 890 462 388 Generella statsbidrag samt inkomst- och Not 5 12 636 6 123 kostnadsutjämning Finansiella intäkter Not 6 5 688 9 305 Finansiella kostnader Not 7-4 033-4 033 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 18 748 4 613 Extraordinära poster årets resultat 18 748 4 613 20
Finasieringsanalys kommunen Belopp i tusen kronor den löpande verksamheten 2006 2005 Verksamhetens intäkter Not 1 89 840 80 559 Verksamhetens kostnader Not 2-563 003-536 105 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Not 8 129-6 467 Verksamhetens nettokostnader - 473 034-462 013 Skatteintäkter Not 4 493 890 462 388 Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Not 5 12 636 6 123 Finansiella intäkter Not 6 5 688 9 305 Finansiella kostnader Not 7-4 033-4 033 Verksamhetsnetto 35 146 11 771 investeringar Inköp av materiella tillgångar Not 9-47 187-36 697 Förändring exploateringsfastigheter -310 Försäljning av materiella tillgångar Not 10 4 045 25 Försäljning av finansiella tillgångar 0 164 Justering för investeringar ej rörelsekapitalpåverkande -950 Investeringsnetto -44 092-36 817 finansiering Ökning långfristiga fordringar 0-30 729 Finansieringsnetto 0-30 729 justering för rörelsekapitalpåverkande förändring Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -9 327 49 777 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 15 027-14 126 summa 5 700 35 651 Förändring av likvida medel -3 246-20 125 Likvida medel vid årets början 7 301 27 426 Likvida medel vid årets slut 4 055 7 301 21
Balansräkning kommunen Belopp i tusen kronor 2006-12-31 2005-12-31 tillgångar anläggningstillgångar Materiella tillgångar Mark och byggnader Not 11 291 291 237 167 Maskiner och inventarier Not 12 23 870 27 081 Summa materiella tillgångar 315 161 264 248 Finansiella tillgångar Aktier och bostadsrätter 101 680 101 680 Långfristig fordran dotterbolag 30 729 30 729 Summa finansiella tillgångar Not 13 132 409 132 409 Summa anläggningstillgångar 447 569 396 656 omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 3 507 26 699 Kortfristiga fordringar Not 14 37 514 28 186 Kassa, bank Not 15 4 055 7 301 Summa omsättningstillgångar 45 076 62 186 summa tillgångar 492 645 458 843 eget kapital och skulder eget kapital Eget kapital 269 612 264 999 Årets resultat 18 748 4 613 Summa eget kapital Not 16 288 360 269 612 avsättningar Avsättningar pensioner Not 17 1 668 1 640 Summa avsättningar 1 668 1 640 skulder Långfristiga skulder Not 18 95 000 95 000 Kortfristiga skulder Not 19 107 617 92 590 Summa skulder 202 617 187 590 summa eget kapital och skulder 492 645 458 843 ställda panter och ansvarsförbindelser Not 20 152 915 136 750 22
kassa, bank kortfristiga fordringar exploateringsfastigheter aktier och bostadsrätter maskiner och inventarier långfristig fordran % 100 90 80 70 60 50 kortfristiga skulder långfristiga skulder avsättningar pensioner 40 mark och byggnader 30 20 eget kapital 10 0 Tillgångar Skulder och eget kapital 23
Noter kommunen Belopp i tusen kronor not 1 verksamhetens intäkter 2006 2005 Statsbidrag 19 079 14 918 Övriga bidrag 20 912 18 785 Förskoleavgifter 13 216 11 477 Äldreomsorgsavgifter 3 233 3 106 Renhållningsavgifter 7 399 5 547 Övriga avgifter 9 289 6 060 Hyresintäkter 5 787 5 656 Försäljning av tjänster och verksamhet 5 315 5 439 Reavinst vid försäljning av fastigheter 950 4 324 Övrigt 4 660 5 247 Summa 89 840 80 559 not 2 verksamhetens kostnader 2006 2005 Personalkostnader 271 477 254 663 Inhyrd personal 2 239 1 717 Pensionskostnader 14 871 15 902 Köpta tjänster 175 820 174 091 Försörjningsstöd 5 840 5 604 Övriga bidrag 6 475 6 877 Fastighetskostnader 19 456 18 955 Övriga kostnader 66 825 58 296 Summa 563 003 536 104 not 3 avskrivningar 2006 2005 Fastigheter och anläggningar 10 979 9 777 Inventarier 5 290 3 847 Summa 16 269 13 624 not 4 skatteintäkter 2006 2005 Kommunalskatt 488 281 467 184 Skatteavräkning 5 609-4 796 Summa 493 890 462 388 24
not 5 generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning 2006 2005 Inkomstutjämning 29 455 24 516 Kostnadsutjämning -13 558-14 840 lss-utjämning -8 454-7 153 Införandeavdrag och nivåjustering -235-2 016 Generella statsbidrag inkl sysselsättningsstöd 5 427 5 616 Summa 12 636 6 123 not 6 finansiella intäkter 2006 2005 Utdelning aktier och andelar 4 022 7 513 Ränteintäkter 71 292 Ränta lån Kommunfastigheter i Knivsta AB 1 536 1 500 Summa 5 688 9 305 not 7 finansiella kostnader 2006 2005 Räntekostnader 4 033 4 033 not 8 justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 2006 2005 Årets förändring avsättningar 27-1 058 Aktievärde Kommunfastigheter i Knivsta AB -7 520 Övrigt 102-5 Summa 129-6 467 not 9 inköp materiella tillgångar 2006 2005 Inköp mark och byggnader 45 108 26 305 Inköp maskiner och inventarier 2 079 10 392 Summa 47 187 36 697 not 10 försäljning anläggningstillgångar 2006 2005 Försäljning utrangering 4 045 25 Summa 4 045 25 25
not 11 mark och byggnader 2006 2005 Markreserv 8 230 8 231 Verksamhetsfastigheter 188 180 180 866 Publika fastigheter 44 523 24 191 Fastigheter för annan verksamhet 3 857 4 079 Pågående ny-, till- och ombyggnad 46 501 19 799 Summa 291 291 237 167 Ingående balans 237 167 220 660 Årets anskaffningar 45 108 26 305 Omrubricering exploateringsfastigheter m. m. 24 041 Årets försäljningar -4 045-25 Årets avskrivningar -10 979-9 772 Summa 291 291 237 167 not 12 maskiner och inventarier 2006 2005 Maskiner och inventarier 11 203 11 444 Fordon 2 859 3 160 ADB-utrustning 8 402 10 885 Konst 553 553 Pågående investeringar 853 1 038 Summa 23 870 27 081 Ingående balans 27 081 20 536 Årets anskaffningar 2 079 10 392 Årets avskrivningar -5 290-3 847 Summa 23 870 27 081 26
not 13 finansiella anläggningstillgångar 2006 2005 Aktier 100 186 100 186 Bostadsrätter 1 494 1 494 Långfristig fordran Kommunfastigheter i Knivsta AB 30 729 30 729 Summa 132 409 132 409 aktier Knivstabostäder AB 65 100 65 100 Alsike Fastighets AB 26 874 26 874 Kommunfastigheter i Knivsta AB 7 620 7 620 Roslagsvatten AB 532 532 Upplands Lokaltrafik AB 60 60 Summa 100 186 100 186 not 14 fordringar 2006 2005 Avgifter 4 248 3 233 Mervärdesskatt 2 337 2 436 Knivstabostäder AB 29 29 Knivsta Waldorfförskolas byggnadsstiftelse 1 150 1 150 Skattefordran 1 446 238 Förutbetalda kostnader 11 407 7 168 Upplupna intäkter 13 854 12 592 Övrigt 3 043 1 338 Summa 37 514 28 185 not 15 kassa och bank 2006 2005 Bank 4 055 7 301 Summa 4 055 7 301 27
not 16 eget kapital 2006 2005 Ingående eget kapital 269 612 264 999 Årets resultat 18 748 4 613 Summa 288 360 269 612 not 17 pensionsskuld 2006 2005 Pensioner intjänade efter 1998 1 342 1 320 Löneskatt 326 320 Summa 1 668 1 640 not 18 långfristig skuld 2006 2005 Handelsbanken 45 000 45 000 Föreningssparbanken 50 000 50 000 Summa 95 000 95 000 not 19 kortfristiga skulder 2006 2005 Upplupna löner 2 926 3 480 Fastighetsskatt 261 248 Arbetsgivaravgift och källskatt 10 070 10 163 Semesterlöneskuld 20 114 18 863 Leverantörsskulder 36 119 30 890 Upplupen pensionskostnad individuell del 7 200 6 903 Upplupen löneskatt 6 006 5 455 Upplupna kostnader och förbetalda intäkter 19 487 13 523 Skuld Kommunfastigheter i Knivsta AB 1 477 1 256 Övrigt 3 957 1 810 Summa 107 617 92 590 not 20 ställda panter och ansvarsförbindelser 2006 2005 Ställda panter 0 0 ansvarsförbindelser Borgen avseende småhus 305 406 Pensionsförpliktelser 102 474 89 383 Löneskatt på pensionsförpliktelser 24 860 21 684 Borgen Knivstavatten 25 276 25 276 Summa 152 915 136 750 28
Kommunens ekonomi i sammandrag 2006 2005 2004 2003 Antal invånare 13 597 13 324 13 059 12 821 Utdebitering per skattekrona 21:50 21:50 21:03 21:03 Antal anställda årsarbetare 677 667 655 602 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning tkr 506 526 468 511 433 460 426 098 Nettokostnader tkr -489 265-469 171-450 304-428 396 i procent av skatteintäkter % -96,6-100,1-103,9-100,5 Nettoinvesteringar tkr 47 187 36 674 46 340 53 312 Låneskuld tkr 95 000 95 000 95 000 45 000 Tillgångar totalt tkr 492 645 458 843 467 298 516 918 per invånare tkr 36,2 34,4 35,8 40,3 Skulder totalt tkr 204 285 189 230 202 299 247 627 per invånare tkr 15,0 14,2 15,5 19,3 Totalt eget kapital tkr 288 360 269 612 264 999 269 291 varav rörelsekapital tkr 4 055 7 301 27 426 13 707 Externa utgifter tkr 567 036 540 138 507 132 473 543 Rörelsekapital i procent av externa utgifter % 0,7 1,4 5,4 2,9 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar % 58,5 58,8 56,7 52,1 Soliditet, inklusive pensionsåtagande före 1998 % 32,7 34,6 33,9 32,5 årets resultat tkr 18 748 4 613-4 483 1 157 29
Investeringsredovisning kommunen Belopp i tusen kronor benämning anskaffningsvärde budget kommunstyrelsen 46 267 85 450 gemensam administration Inventarier 118 150 Datorprogram 147 bostadsanpassning 260 300 räddningstjänst 531 1 250 måltidsverksamhet 104 350 fastigheter Förskola Alsike 4-avd 1 804 3 000 Ny förskola och ersättning Alsike skola 1 576 5 000 Konst en procent 0 150 Skola Thunmanskolan 23 555 37 000 Alsike skola bussangöring och besöksparkering 1 354 750 Anpassningar förskola/skola 0 2 000 Fritid Ny gymnastik- eller idrottshall 11 971 15 000 Ospecificerat 1 858 3 000 gator, park och natur Ospecificerat 1 336 2 000 Utbyte av gatubelysning 0 1 500 Delfinansiering väg i Alsike enligt avtal 360 500 Tunnelprojektet 0 1 000 Pendelstation Alsike 0 10 000 Kölängsvägen 2 504 2 500 skol-, kultur- och socialnämnden 920 1 465 kultur och fritid Ungdomsverksamhet, IT- investeringar 50 50 Biblioteket, självbetjäningssystem 119 70 Biblioteket, inventarier personalrum 0 50 pedagogisk verksamhet Förskola Möbler med mera nya förskolor 144 600 Utbyte möbler/ utrustning 0 100 Ospecificerat 0 50 Grundskola Reinvesteringar möbler/ utrustning 507 170 Ospecificerat 100 100 vård och omsorg Utrustning nytt gruppboende 0 175 Ospecificerat 0 100 bygg- och miljönämnden 0 75 ofördelat 0 2 000 totalt 2006 47 187 88 990 30
Resultaträkning koncernen Belopp i tusen kronor 2006 2005 Verksamhetens intäkter Not 1 136 252 142 527 Verksamhetens kostnader Not 2-587 500-557 503 Avskrivningar Not 3-21 342-17 719 Verksamhetsresultat -472 590-452 695 Skatteintäkter 493 890 462 388 Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning 12 636 6 123 Finansiella intäkter Not 4 1 158 753 Finansiella kostnader -6 176-7 565 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 28 918 9 004 Extraordinära poster Not 5 122 1 687 årets resultat 29 040 10 691 31
Finansieringsanalys koncernen Belopp i tusen kronor den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter Not 1 136 252 142 527 Verksamhetens kostnader Not 2-587 500-577 503 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. -5 525 1 454 Verksamhetens nettokostnader -456 773-433 522 Skatteintäkter 493 890 462 388 Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning 12 636 6 123 Finansiella intäkter Not 4 1 158 753 Finansiella kostnader -6 176-7 565 Verksamhetsnetto 44 735 28 177 investeringar Inköp av materiella tillgångar Not 6-53 584-43 280 Förändring exploateringsfastigheter -310 Försäljning av materiella tillgångar Not 7 3 147 25 Försäljning av finansiella tillgångar 164 Justering för invest. ej rörelsekapitalpåverkande 115 Investeringsnetto -50 322-43 401 finansiering Minskning långfristiga skulder -967 Långfristig upplåning 967 2006 2005 Finansieringsnetto 967-967 justering för rörelsekapital-påverkande förändring Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -3 264 22 331 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 36 659-37 467 Summa 33 395-15 136 Förändring av likvida medel 28 775-31 327 Likvida medel vid årets början 24 315 55 642 Likvida medel vid årets slut 53 090 24 315 32
Balansräkning koncernen Belopp i tusen kronor 2006-12-31 2005-12-31 tillgångar anläggningstillgångar Materiella tillgångar Mark och byggnader Not 8 476 966 421 986 Maskiner och inventarier Not 9 26 500 28 974 Summa materiella tillgångar 503 466 450 960 Finansiella tillgångar Aktier och bostadsrätter Not 10 4 080 4 115 Summa anläggningstillgångar 507 546 455 075 omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 10 248 33 591 Pågående arbete för annans räkning 10 109 2 569 Kortfristiga fordringar Not 11 38 153 34 889 Kassa, bank 53 090 24 315 Summa omsättningstillgångar 111 636 95 364 summa tillgångar 619 182 550 439 eget kapital och skulder Eget kapital 266 471 255 780 Årets resultat 29 040 10 691 Summa eget kapital 295 511 266 471 avsättningar Avsättningar pensioner 1 668 1 640 Avsättningar Alsike Fastighets AB 26 156 23 733 Avsättning uppskjuten skatt 23 615 23 989 Summa avsättningar 51 439 49 362 skulder Långfristiga skulder Not 12 156 920 155 953 Kortfristiga skulder Not 13 115 312 78 653 Summa skulder 272 232 234 606 summa eget kapital och skulder 619 182 550 439 ställda panter och ansvarsförbindelser 249 599 233 434 33
Noter koncern Belopp i tusen kronor not 1 verksamhetens intäkter 2006 2005 Statsbidrag 19 079 14 918 Övriga bidrag 20 912 18 785 Avgifter 33 137 26 190 Hyresintäkter 36 702 38 177 Försäljning av tjänster och verksamhet 4 142 5 439 Reavinst vid försäljning av fastigheter 950 4 324 Nettoomsättning Alsike 17 013 32 209 Övrigt 4 317 2 485 Summa 136 252 142 527 not 2 verksamhetens kostnader 2006 2005 Personalkostnader 275 030 258 091 Inhyrd personal 2 239 1 717 Pensionskostnader 14 991 16 011 Köpta tjänster 175 820 174 091 Försörjningsstöd 5 840 5 604 Övriga bidrag 6 475 6 877 Fastighetskostnader 34 301 48 789 Övriga kostnader 72 804 66 323 Summa 587 500 577 503 not 3 avskrivningar 2006 2005 Fastigheter och anläggningar 15 564 13 426 Inventarier 5 778 4 293 Summa 21 342 17 719 not 4 finansiella intäkter 2006 2005 Utdelning aktier och andelar 22 43 Ränteintäkter 1 077 639 Räntebidrag 59 71 Summa 1 158 753 not 5 bolagsskatt 2006 2005 Uppskjuten skatt på grund av temporär skillnad vid fastighetsförvärv 122 1 687 Summa 122 1 687 34
not 6 inköp materiella tillgångar 2006 2005 Inköp mark och byggnader 50 280 30 319 Inköp maskiner och inventarier 3 304 10 392 Pågående arbeten 0 2 569 Summa 53 584 43 280 not 7 försäljning anläggningstillgångar 2006 2005 Övrigt 3 147 25 Summa 3 147 25 not 8 mark och byggnader 2006 2005 Markreserv 21 141 21 142 Verksamhetsfastigheter 356 119 352 775 Publika fastigheter 44 523 24 191 Fastigheter för annan verksamhet 3 857 4 079 Pågående ny-, till- och ombyggnad 51 326 19 799 Summa 476 966 421 986 Ingående balans 421 986 402 740 Årets anskaffningar 50 280 32 647 Omrubricering exploateringsfastigheter m. m. 23 411 Årets försäljningar -3 147 25 Årets avskrivningar -15 564-13 426 Summa 476 966 421 986 not 9 maskiner och inventarier 2006 2005 Maskiner och inventarier 13 340 13 338 Fordon 2 859 3 160 ADB-utrustning 8 402 10 885 Konst 553 553 Pågående investeringar 1 346 1 038 Summa 26 500 28 974 Ingående balans 28 974 22 299 Årets anskaffningar 3 304 10 968 Årets avskrivningar -5 778-4 293 Summa 26 500 28 974 35
not 10 finansiella anläggningstillgångar 2006 2005 Aktier 632 632 Bostadsrätter 1 494 1 494 Deposition Bergen Energi 263 263 Uppskjuten skattefordran 1 691 1 726 Summa 4 080 4 115 Aktier Roslagsvatten AB 532 532 Upplands Lokaltrafik AB 60 60 HBV 40 40 Summa 632 632 not 11 fordringar 2006 2005 Avgifter 4 248 3 233 Övriga kundfordringar 7 896 12 380 Mervärdesskatt 2 337 2 436 Knivsta Waldorfförskolas byggnadsstiftelse 1 150 1 150 Skattekonto 1 485 238 Avräkningskonto HSB 2 370 2 463 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 064 11 650 Övrigt 3 603 1 339 Summa 38 153 34 889 not 12 långfristig skuld 2006 2005 Handelsbanken 45 000 45 000 Föreningssparbanken 50 000 50 000 Nordea 61 920 60 953 Summa 156 920 155 953 36
not 13 kortfristiga skulder 2006 2005 Upplupna löner 2 926 3 480 Fastighetsskatt 261 248 Arbetsgivaravgift och källskatt 10 070 10 163 Semesterlöneskuld 20 114 18 863 Leverantörsskulder 41 495 10 664 Skatteskuld 210 220 Upplupen pensionskostnad individuell del 7 200 6 903 Upplupen löneskatt 6 006 5 455 Upplupna kostnader och förbetalda intäkter 22 909 17 577 Övrigt 4 121 5 080 Summa 115 312 78 653 37
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och i överensstämmelse med kommunal redovisningslag. Redovisningen bygger också på rekommendationer från Svenska Kommunförbundet och Rådet för kommunal redovisning. Ändrad redovisningsprincip Vid kommundelningen övertog Knivsta kommun exploateringsmark i industriområdet Ar. Det bokförda värdet bestod av nedlagda kostnader i infrastrukturen, minskat med intäkter från tomtförsäljning. Under 2006 har detta värde delats upp på beräknade kostnader för infrastrukturen och kvarvarande försäljningsbar mark. Den försäljningsbara marken redovisas som exploateringsmark och infrastrukturkostnaderna redovisas under mark och byggnader som publika fastigheter. Vid försäljning redovisas gatukostnadsersättningen som investeringsbidrag, det vill säga som en minskning av infrastrukturkostnadernas anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till alternativt anskaffningsvärde eller bokfört värde vid kommundelningen efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar Avskrivningarna sker linjärt och med avskrivningstider som i stort följer Kommunförbundets rekommendationer. Byggnader skrivs av med 2 5 procent per år och maskiner och inventarier skrivs av med 5 33 procent per år. Internränta Internräntan som används i driftsredovisningen beräknas på tillgångarnas bokförda värde under året. Internräntan var 5 procent under 2006. Leasingavtal Leasingavtal redovisas enligt rekommendation Nr 13 2002 från Rådet för kommunal redovisning. Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen, medan detta inte görs med operationella leasingavtal. Semester- och övertidsskuld Semesterlöneskuld och okompenserad övertid inklusive personalomkostnader redovisas som kortfristiga skulder. 38
Pensioner Pensionskostnader redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Pensionsutbetalningar avseende pensioner intjänade före 1998 bokförs som årets kostnad. Knivsta kommun har infört ett enhetligt pensionssystem som är premiebaserat istället för att bygga på skuldföring. Avsättning pensionsskuld i balansräkningen avser endast ej aktualiserade pensioner. Löneskatt med 24,26 procent påförs pensionskostnaderna och redovisas enligt samma principer som gäller för pensionerna. Skatteintäkter Skatteintäkter redovisas enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Skatteintäkter redovisas i tre delar; årets preliminära skatteinbetalningar, prognos för årets avräkningslikvid samt slutavräkning för föregående år. Som grund har ekonomistyrningsverkets prognos använts. Finansförvaltning Knivsta kommun arbetar med en från verksamheterna fristående finansförvaltning. Finansförvaltningen är mottagare av skatteintäkter, generella statsbidrag samt tillägg och avdrag i utjämningssystemet. Av fullmäktige fastställda taxor, som till exempel förskoleavgifter och avgifter i äldreomsorgen, redovisas som intäkt i finansförvaltningen. Ränteintäkter och räntekostnader för hela kommunen redovisas i finansförvaltningen, liksom även arbetsgivaravgifter och pensionskostnader för kommunens samtliga anställda. Internt tar finansförvaltningen in personalomkostnadstillägg på verksamheternas lönekostnader. Avskrivningar på anläggningstillgångar redovisas i verksamheterna. Internränta på investeringar erläggs av verksamheterna till finansförvaltningen. För att täcka sina budgeterade nettokostnader får verksamheterna ett av fullmäktige fastställt internt kommunbidrag. Koncernredovisning Koncernen Knivsta kommun omfattar förutom kommunen även Knivstabostäder AB och Alsike Fastighetsbolag AB samt Kommunfastigheter i Knivsta AB. Knivsta kommuns ägarandel i Roslagsvatten AB och Upplands Lokaltrafik AB är inte tillräckligt omfattande för att tillföra väsentlig information. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet elimineras i sin helhet. Skillnaden utgör ett övervärde och har hänförts till den underliggande tillgången fastigheter. Vid upprättande av förvärvskalkyl har uppskjuten skatt beaktats och inga elimineringsdifferenser har uppkommit. 39
Personalbokslut Knivsta kommun bestod i slutet av år 2006 av cirka 670 fast anställda och drygt 400 visstidsanställda. Cirka 70 procent av de fast anställda arbetar inom skola/förskola och vård och omsorg. Av de visstidsanställda är cirka 80 procent timanställda. Dessa utgörs av personliga assistenter, OSA-arbetare, ledsagare, anhörigvårdare och korttidsvikarier. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos personalen ligger på totalt 90 procent. 70 procent av de anställda arbetar heltid. Genomsnittsåldern bland de anställda ligger på 44,36 år, en liten sänkning från år 2005. 84 procent av de anställda är kvinnor. Den totala sjukfrånvaron uppgick 2006 till 7,88 procent, en sänkning från år 2005 då den uppgick till 8,11 procent. Endast en arbetsplats hade en sjukfrånvaro över 15 procent 2006, jämfört med fyra arbetsplatser år 2005. Antalet sjuktillfällen/person är högst i de yngre åldrarna, medan långtidsfrånvaron är högre bland de äldre åldersgrupperna. Bland de yngre dominerar korttidsfrånvaron. Antalet arbetsskador har inte sjunkit jämfört med 2005 (20 stycken mot 19 stycken år 2005), däremot har antalet tillbud minskat. Av dem som genomgått rehabilitering 2006, har fler kunnat återgå till ordinarie arbete än vad som var fallet 2005. Fram till år 2016 kommer cirka 220 personer att avgå med ålderspension. Bland dessa dominerar lärarna med cirka 60 pensionsavgångar de närmaste tio åren. 40
Driftsredovisning kommunen Belopp i tusen kronor verksamhet kommunbidrag intäkter kostnader resultat kommunfullmäktige 1 036 0 1 276-240 kommunstyrelse 70 780 79 694 156 254-5 780 Politisk verksamhet 3 034 1 2 715 320 Gemensam administration 35 688 542 35 360 870 Facklig verksamhet 1 226 0 918 308 Fastigheter 0 51 448 56 084-4 636 Översiktsplan 990 1 865 126 Exploatering 1 600 0 600 1 000 Bredbandsutbyggnad 0 189 206-17 Gator och vägar 6 938 99 7 372-335 Parker och naturvård 2 738 2 472 5 091 119 Räddningstjänst 7 930 981 8 938-27 Totalförsvar och samhällsskydd 0 337 337 0 Näringsliv och marknadsföring 306 0 327-21 Skuldsanering och serveringstillstånd 100 67 86 81 Bostadsanpassning 2 951 1 2 852 100 Arbetsmarknadsåtgärder 1 918 1 982 3 247 653 Måltidsverksamhet 0 14 173 16 081-1 908 Avfallsverksamhet 0 7 401 9 245-1 844 Kommunikation 5 361 0 5 930-569 skol-, kultur- och socialnämnd 456 727 32 197 486 394 2 530 Politisk verksamhet 918 0 1 047-129 Fritid och kultur 10 942 5 422 16 859-495 Pedagogisk verksamhet 308 431 8 774 317 713-508 Vård och omsorg 105 219 14 852 121 729-1 658 Individ- och familjeomsorg 30 596 1 101 27 894 3 803 Flyktingmottagning 621 2 048 1 152 1 517 bygg- och miljönämnd 4 962 6 528 8 006 3 484 Politisk verksamhet 577 0 580-3 Stadsbyggnad 2 006 5 782 4 933 2 855 Miljö- och hälsoskydd 2 175 746 2 327 594 Trafik 204 0 166 38 revision 510 0 389 121 överförmyndare 510 0 358 152 valnämnd 347 157 272 232 summa 534 872 118 576 652 949 499 Finansförvaltning 0 95 574 77 325 18 249 Avgår interna poster 146 999 146 999 0 totalt kommunen 534 872 67 151 583 275 18 748 41