Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor
Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionskriterier... 1 1.3. Metod och avgränsning... 1 2. Granskningsresultat... 3 2.1. Kommunövergripande mål... 3 2.2. Nämndernas mål- och styrdokument... 3 2.3. Fastställda riktlinjer... 3 2.4. Uppföljning... 4 2.5. Ungdomsdemokrati... 4 2.6. Sammanfattad bedömning... 4 2.6.1. Rekommendationer... 5 Kinda kommun
1. Bakgrund Barnkonvention antogs av FN:s generalförsamling 1989. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen, vilket innebär att den är folkrättsligt bindande. I proposition 1997/98:182 understryks vikten av att kommunerna erbjuder sin personal utbildning i barnkonventionen. Det föreslogs samtidigt att kommunerna skulle inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa, det vill säga barnperspektivet, beaktas och förverkligas i det kommunala arbetet. Mot denna bakgrund har de förtroendevalda revisorerna i Kinda kommun har gett i uppdrag att genomföra en förstudie. Syftet med förstudien är att översiktligt granska vilka kommunövergripande beslut som fattats i enlighet med barnkonventionens intentioner samt hur kommunens nämnder i ett styr- och uppföljningssammanhang arbetar med dessa. Förstudien ska även ge revisorerna underlag för att senare kunna bestämma inriktning och omfattning på en eventuellt fördjupad granskningsinsats. 1.1. Revisionsfråga Beaktas barnkonventionen i kommunen? 1.2. Revisionskriterier Det finns fastställda kommunövergripande mål avseende arbetet för att uppfylla barnkonventionen? Barnkonventionen beaktas i nämndernas mål- och styrdokument? Finns det fastställda riktlinjer för hur barnkonventionens intentioner ska beaktas i kommunens beslutsfattande Det görs kontinuerliga uppföljningar av barnkonventionens tillämpning och av genomförda insatsers effekter? 1.3. Metod och avgränsning Förstudien baseras på: Genomgång av relevanta styrande dokument Intervjuer med företrädare för nedanstående nämnder och förvaltningar Kinda kommun 1 av 5
Förstudien är avgränsad till att omfatta företrädare för kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, överförmyndarnämnden samt miljö/bygg- och räddningsnämnden. Kinda kommun 2 av 5
2. Granskningsresultat 2.1. Kommunövergripande mål Det finns idag inte några fastställda aktuella kommunövergripande mål som tydligt pekar ut och som anger ambitionsnivå för kommunens arbete och insatser när det gäller att uppfylla FN:s barnkonvention eller för beaktande av barnperspektivet i verksamheten. 2.1.1. Barn- och utbildningspolitiskt program Fastställdes av kommunfullmäktige 2000-12-18. Programmet syftar i första hand till att öka barn och ungdomars möjlighet till inflytande över sin situation. Detta ska göras genom att: Förbättra barn och ungdomars möjlighet att påverka beslut Skapa kanaler där barn och ungdomar får möjlighet uttrycka sin åsikt i olika frågor Ge ungdomarna möjlighet att själva få ta ansvar Programmet innehåller vidare ett antal åtgärdsförslag. Bland dessa anges att kommunen ska arbeta för inrättande av ett ungdomsråd, årligen genomföra en seminariedag där ungdomsrådet plus representanter för låg- och mellanstadieskolornas elevråd träffar en politiker från varje nämnd, inklusive kommunstyrelsen och fullmäktigegruppen, för att diskutera aktuella frågor. 2.2. Nämndernas mål- och styrdokument När det gäller Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden, de som har ett verksamhetsuppdrag som direkt rör barn och ungdomar, finns i respektive nämnds verksamhetsplaner mål och uppdragsbeskrivningar för målgruppen. Socialnämnden har i sitt måldokument angett att barnperspektivet särskilt ska beaktas i planering och genomförande av verksamheten. Övriga nämnder har i sina mål- och styrdokument inte några markeringar av att barnkonventionen eller barnperspektiv ska beaktas inom sina verksamhetsområden. 2.3. Fastställda riktlinjer Det finns en framtagen mall som generellt ska användas när det gäller tjänstemannaskrivelser och underlag för de politiska organens ställningstagande. Denna mall har en fastställd särskild rubrik under vilket en redovisning av ett ärendes konsekvenser ur ett barnperspektiv ska beskrivas. Kinda kommun 3 av 5
2.4. Uppföljning Det sker idag inte någon strukturerad uppföljning och utvärdering av barnkonventionens tillämpning eller uppnådda effekter, ej heller när det gäller beaktande av barnperspektivet. 2.5. Ungdomsdemokrati Sedan några år tillbaka pågår det ett ungdomsdemokratiarbete som syftar till att ta tillvara och stärka ungdomars möjlighet till påverkan. FN:s barnkonvention artikel 12, den som handlar om barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne, ska ha en central utgångspunkt i kommunens ungdomsdemokratiarbete. Ungdomsdemokratiarbetet är sprunget ur det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet som beskrivs ovan. Målgruppen för ungdomsdemokratiarbetet är ungdomar i åldrarna 13-25 år. Arbetet leds idag av en ungdomslots, 0,5 årsarbetare, som organisatoriskt är underställd kommunchefen. Ungdomslotsens uppdrag är att aktivt bevaka vad som sker av intresse för ungdomar både på det nationella och lokala planet samt att utveckla kontakten med de nätverk som finns i kommunen. På det lokala planet ska ungdomslotsen fånga upp idéer och synpunkter som ungdomar i kommun har. Enligt ungdomslotsens uppdragsbeskrivning ska denne hjälpa ungdomarna finna vägar för att framföra sina åsikter till kommunens förtroendevalda. Föredragningslistor för kommunens nämnder och styrelser ska skickas till ungdomslotsen i god tid före sammanträdet. Ungdomslotsen ska även, vid behov tillsammans med representanter för ungdomar, ges möjlighet att besöka styrelse- och nämndsammanträden, när de frågor som berör ungdomar ska behandlas. Kommunens övriga handläggare ska vid behov stämma av barnperspektivet i ärendemallen med ungdomslotsen. 2.6. Sammanfattad bedömning Den revisionsfråga som denna förstudie ska besvara gäller kommunens beaktande av barnperspektivet. Förstudien visar att barnperspektivet tydligare behöver beaktas när det gäller planering, genomförande och uppföljning av kommunens verksamheter. Den tidigare satsningen och ambitionen av att utveckla och stärka formerna för ungdomsdemokratin bedöms mera ha kommit att stanna av. Det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet som fastställdes 2000 bedöms idag inte vara något levande styrdokument. Kinda kommun 4 av 5
Det är dock positivt att en mall för tjänsteskrivelser har tagits fram och som innebär att det under en särskild rubrik ska finnas en redogörelse av vilka konsekvenser ett beslut har ur ett barnperspektiv. Granskningen visar att denna typ av konsekvensbeskrivningar inte återfinns redovisade på ett tillräckligt systematiskt sätt. Sammanfattat visar förstudien att det finns tidigare beslut och goda ambitioner om att införliva FN:s barnkonvention i kommunens verksamhetsplanering. Det idag pågående arbetet hanteras huvudsakligen av kommunens ungdomslots och har inte på ett tillräckligt brett sätt blivit införlivat i kommunens verksamheter. Det finns inte anledning för kommunens revisorer att under år 2013 genomföra en fördjupad granskning inom de områden som denna förstudie belyser. 2.6.1. Rekommendationer Det behöver på kommunövergripande nivå tydliggöras på vilket sätt och med vilken ambitionsnivå som FN:s barnkonvention ska beaktas i kommunens beslutsfattande och hur detta senare ska följas upp och utvärderas. Följ upp och utvärdera det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet som fastställdes av fullmäktige 2000. Resultatet av denna utvärdering behöver ligga till grund för ställningstagande om fortsatt ambitionsnivå och behov av utvecklingsinsatser. Säkerställ att barnperspektivet och barnkonsekvensanalyser generellt bli belysta i de ärenden och beslutsunderlag som lyfts för politiskt ställningstagande. Kinda kommun 5 av 5