RAPPORT 2008-12-22 Inledning Under våren 2008 skrev vi vårt examensarbete på uppdrag av ett företag i regionen. Vi såg flera fördelar med denna form av samverkan och ställde oss frågan varför inte fler studenter skriver uppsats på uppdrag av ett företag eller en organisation. Utifrån dessa tankar föddes en projektidé som resulterade i projektet Samverkansambassadörer. Projektet har pågått under hösten 2008 inom DARE. I projektet DARE- Development Arena for Research and Entrepreneurship/ Utvecklingsarena för forskning och entreprenörskap samarbetar Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå universitet (UmU) under tidsperioden 2007-2015. I projektet DARE ingår sex delprojekt varav ett av dem benämns Triple Helix (UmU). Detta delprojekt syftar till att öka samarbetet med näringsliv och samhälle, föra ut forskningsresultat till allmänheten och skapa vägar för att underlätta processen. I projektet ingår också att arbeta för att utveckla rutiner, metoder och hjälpmedel för att underlätta forskningssamarbetet mellan näringsliv, samhälle och universitet samt utveckla de samarbeten som redan finns. Som en del av Triple Helix bedrevs projektet Samverkansambassadörer under en period av fyra månader, från och med 2008-09 till 2009-01. DARE och Triple Helix bedrivs vid UmU:s enhet för näringsliv och samhälle (ENS). ENS huvudsakliga uppgift är att svara för den s.k. tredje uppgiften för universitetet. Den innebär att universitetet har ett ansvar för samverkan och information med det omgivande samhället. Uppdraget för projektet DARE Triple Helix är liktydigt med att utveckla verksamheten vid ENS och speciellt för området innovation och tillväxt knutet till nyttiggörande av forskningsresultat. Mål 1
Nedan följer målet som det formulerades inledningsvis i projektet: Målet med projektet Samverkansambassadörer är att utveckla befintliga metoder för att nå ut med information om ENS verksamhet och samverkan till både företag och studenter. Vidare avser vi verka för att öka antalet samverkansprojekt och framför allt att utveckla metoder för att stödja en sådan utveckling. I målet ingår att verka för en ömsesidig kunskapsöverföring mellan studenter och näringsliv/samhälle. Vidare vill vi genom detta arbete bidra till en kulturförändring inom universitetet så att samverkan med företag och organisationer blir ett naturligt inslag. Studentkontakter Under projekttiden har vi besökt 17 studiegrupper inom den samhällsvetenskapliga och den humanistiska fakulteten. Inom dessa fakulteter har formerna för samverkan varit mindre utbredda än exempelvis mellan teknisk-naturvetenskaplig fakultet och näringslivet, som av tradition samverkat i större utsträckning. Vi valde att göra våra besök inom den samhällsvetenskapliga och den humanistiska fakulteten, där alltså behoven är större. I första hand har vi träffat studenter vid termin 5 eller 6, studenter som under våren 2009 skriver kandidat- eller magisteruppsats. I inledningsskedet av projektet upprättade vi en förteckning över aktuella program att besöka med hjälp av personal vid ENS. Några av de planerade besöken kunde inte genomföras då studenterna inte var samlade på universitetet under höstterminen 2008. Dessa programstudenter (Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer, Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap, Humanistiskt samhällsprogram) fick därför ta del av informationen per mail. Storleken på grupperna vi har varit i kontakt med har varierat, mellan 5-70 studenter. Majoriteten av grupperna har bestått av omkring 20 studenter. Totalt har vi besökt närmare 320 studenter vid främst program men även vid större, fristående kurser. Varje besök har tagit ca 10 minuter i anspråk. 2
Inför besöken i studiegrupperna utarbetade vi ett koncept för vad dessa besök skulle behandla. Presentationerna har skett med hjälp av Power point. Vi inledde besöken med att berätta kort om ENS, vårt eget uppsatsskrivande i samverkan och de fördelar vi såg med det, för att sedan slå ett slag för att skriva uppsats på uppdrag. Vi delade även ut informationsmaterial och lät studenterna ställa frågor. Nedan följer några frågor som studenterna har ställt: Vilket mervärde ser ni med att skriva uppsats på uppdrag? Är det svårt att förena akademins krav med företagets önskemål när man skriver uppsats på uppdrag? Kan man få ekonomisk ersättning för resor av ENS när man skriver uppsats åt ett företag som är beläget utanför Umeå? Tas uppdrag bort från examensjobb.nu som är inaktuella? Vad innebär det att ha en egen studentarbetsplats? Vi frågade studenterna om de hade hört talas om dels ENS och Karriärcenter och dels examensjobb.nu. Endast ett fåtal av de trehundra studenterna vi varit i kontakt med har hört talas om ENS eller Karriärcenter. Examensjobb.nu är ett mer inarbetat namn, som fler studenter känner till. Det fanns dock många som aldrig tidigare varit i kontakt med databasen. Det ringer heller inga klockor när man förklarar vad ENS står för och var enheten finns på campus. Studenterna lyssnade aktivt i de besökta grupperna och några av dem antecknade under vår presentation. Vi hade tagit med oss exempel på uppsatsuppdrag från examensjobb.nu, anpassat efter de aktuella studiegrupperna. Detta för att studenterna skulle uppleva att vi ansträngt oss för deras skull, för att visa på hur uppdrag kan se ut och väcka deras intresse. Hos systemvetarstudenterna gick några av studenterna in på examensjobb.nu direkt, då de satt i en datasal. I några fall blev det även en dialog vid presentationstillfällena och i dessa fall var läraren aktiv och visade på relevansen av presentationen och dess innehåll. Några av 3
lärarna läste uppdragen vi hade tagit med oss från examensjobb.nu och sa några ord om de uppdrag som de trodde skulle passa bra för den aktuella studentgruppen. Några av lärarna slog också ett slag för att skriva uppsats på uppdrag av ett företag eller en organisation. En av lärarna sa exempelvis det här ligger rätt i tid och det här bör ni lyssna på. Vid ett par tillfällen har kursansvariga för uppsatskursen passat på att delge studenterna annan uppsatsinformation i anslutning till vårt besök i gruppen. De resultat vi kunnat se hittills av våra besök, är att några studenter hört av sig till ENS för att höra sig för om i projekt i databasen medan några andra har visat intresse för att skriva uppsats på uppdrag, i direkt anslutning till våra besök i grupperna. Det förtjänar dock att påpekas att det är alltför tidigt att utvärdera den slutliga effekten av informationsinsatsen. De flesta vi besökt påbörjar inte sitt examensarbete förrän under mars 2009. Nedan följer en förteckning över de studiegrupper vi besökt och datum för dessa besök: STUDIEGRUPP DATUM Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap 081014 Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med strategisk 081014 inriktning Sociologiprogrammet 081015 Språkkonsultprogrammet 081016, 081017 Kostvetarprogrammet/Fristående kurs, företagsekonomi B 081017 Kulturanalysprogrammet 081020 Fristående kurs, redovisning C 081027 Idrottsvetenskapliga programmet 081030, 081107 Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management 081105 Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik 081105 Programmet för personal- och arbetslivsfrågor/fristående kurs 081106 Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och 081106 innovation Programmet för digital medieproduktion 081106 Statistikerprogrammet 081112 4
Fristående kurs, marknadsföring C 081112 Tabell 1. Förteckning över besökta studiegrupper, program och kurser, samt datum för besöken. Under projekttiden har vi förutom besök i studiegrupper även träffat studenter genom att arrangera informationsbord i hörsalsrundan, vid fyra tillfällen. Samtliga besök har skett under lunchtid, det vill säga mellan klockan halv tolv och ett. Vi har träffat många intresserade studenter, från flera olika program och årskurser, främst från samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Strategin har varit att agera aktivt omkring informationsbordet, vilket har gjort att vi nått många studenter. Informationen har varit av kortfattad karaktär och har varierat beroende på studentens situation. Vi har berättat om vad enheten erbjuder studenter i form av karriärkurser, cv-granskning och examensjobb. De flesta vi pratat med känner varken till ENS tjänster eller var enheten är lokaliserad. De känner heller inte till examensjobb.nu i någon större utsträckning. Det är alltså precis samma bild som vi fick av besöken i studiegrupperna. Vid vilken tidpunkt man väljer att arrangera informationsbordet har betydelse för dess utfall. Vi har märkt att det är gynnsamt att träffa studenter i anslutning till tentaperioderna, då många studenter är i rörelse. Inläsningsperioderna inför tentor, med färre lärarledda lektioner, infaller två till fyra gånger under varje läsår. Ett informationsbord ägde rum precis efter en tentaperiod och eftersom kurserna inte riktigt hunnit komma igång, var det färre studenter i rörelse vid detta tillfälle. Efter våra besök i studiegrupper och arrangerandet av informationsbord står vi fast vid vår övertygelse om behovet av marknadsföring av ENS tjänster gentemot studenter. Genom våra besök i studiegrupper har vi nått studenter med riktad information. Gensvaret vi fått genom intresserade frågor och det ökade intresset för examensjobb på uppdrag och studentarbetsplatserna visar att informationen uppskattas och är nödvändig. Att studenter hör av sig i högre utsträckning angående uppdrag i databasen efter våra besök, är enligt oss en indikator på att om det finns attraktiva uppdrag kommer studenter att bli intresserade. Detta 5
bygger förstås på att studenterna vet om att examensjobb.nu finns. Det är fler studenter som känner till examensjobb.nu än ENS och den verksamhet som bedrivs. Detta tycker vi är synd, då studenter måste få kännedom om de möjligheter som står till buds, för att i sin tur nyttja dessa och förbättra sin anställningsbarhet. Att institutionen står bakom vårt budskap vid presentationen i studiegruppen gör att studenterna ser informationen som förankrad. Genom att involvera institutionerna, blir det därmed mer tyngd bakom vårt budskap. Vi tror att det är viktigt att vinna institutionernas förtroende när det gäller samverkan och få dem att inse vikten av att deras studenter karriärplanerar under sin utbildning. Vi tror att det är viktigt att skapa rutiner och utgå från ett koncept när man planerar besök i studiegrupper. Har man en kontaktperson vid institutionen går det lättare. Metoden är effektiv då man når många studenter samtidigt och besöket tar lite tid i anspråk, men att finna rätt personer och informera berörda tar tid. Gällande informationsborden tror vi att vår viktigaste uppgift är att synliggöra ENS verksamhet och förhoppningsvis starta en tankeprocess. Vi tycker att det är bra att man träffar studenter i olika skeden av sin utbildning även om det för somliga av dem känns avlägset med karriär och examensarbeten, så sår man ett frö. Detta är ett led i att få studenter att starta sin karriärplanering tidigt. Det torde dessutom enbart vara positivt att studenter kommer i kontakt med enheten vid flera tillfällen under utbildningstiden. Genom informationsbord når man många studenter med lättsam information och de intresserande studenterna vet vart de ska vända sig för att få veta mer. För att nå framgång vid informationsborden tror vi att det är mycket viktigt att ta en aktiv roll och gärna dela ut information framför bordet. Det kan också vara idé att reflektera över exempelvis tentaperioder inför planerandet av informationsbord i framtiden, för att nå så många studenter som möjligt. Genom att arrangera informationsbord synliggör man även ENS som varumärke. Syns man, så finns man. 6
Företagskontakter Inom ramen för projektet har vi besökt nio företag och organisationer i Umeåregionen. Vid urvalet till dessa besök var ett kriterium att det skulle vara en större organisation, det vill säga fler än 150 anställda. Vi utarbetade ett koncept för företagsbesöken, där vi utgick från en Power point. Fokus var att synliggöra ENS som den centrala funktionen för samverkan samt visa på universitetets bredd av kompetens hos studenter och forskare. Fokus var även att visa på de olika samarbetsformerna som företagen kan delta i. Vi sammanställde därefter en lista över företag och organisationer som kunde vara aktuella att besöka. Några på den ursprungliga listan har fallit bort på grund av att personal från ENS nyligen besökt dem, exempelvis Cranab och Indexator. Andra på listan över kontaktade har vi tyvärr inte haft möjlighet att besöka, exempelvis Volvo Lastvagnar AB och Ålö AB då de uppgett tidsbrist/varsel som anledning till varför ett besök inte varit lämpligt. Nedan följer en förteckning över de företag vi kontaktat och de vi besökt, de som är daterade är besökta, övriga hade inte möjlighet: FÖRETAG DATUM Norrmejerier Ekonomisk Förening 081118 Konsum Nord 081119,081203 Länsstyrelsen Västerbotten 081120 GE Healthcare 081121 Komatsu Forest AB 081127 Västerbottens Läns Landsting 081128 Umeå Energi 081202 SCA Packaging Obbola AB 081203 Skatteverket (Skattekontor Umeå) 081208 ICA Handlarna Volvo Lastvagnar AB Astra Zeneca Posten Umeå Kommun FOI 7
Ernst & Young Ålö AB Tabell 2. Förteckning över kontaktade företag/organisationer samt datum för besöken. Inget av de nio företagen vi besökt hade hört talas om ENS eller enhetens roll vid universitetet. Bra att veta att det finns en central funktion för samverkan vid UmU, om man själv vill initiera samarbeten. (Norrmejerier) Några av företagen vi besökt påpekar att det är svårt att komma i kontakt med universitetet då de inte vet vart man ska vända sig. Många samarbeten sker genom att företagen blir kontaktade av studenter eller andra representanter för universitetet. UmU är spretigt, svårt att få grepp om... Institutionerna verkar som egna öar i ett stort universitet, medan företagen har stängda dörrar. Det skulle finnas fler naturliga mötesplatser. (GE Healthcare) Ägaren av ovanstående citat efterfrågar fler fysiska mötesplatser för UmU och företag. Han vill under enklare former träffa representanter för universitetet och föreslår evenemang som exempelvis After work i Samverkanshuset. Samverkanshuset borde nyttjas mer som tanken var när det byggdes. (GE Healthcare) Tanken är att Samverkanshuset vid Umeå universitet ska fungera som en dynamisk och kreativ mötesplats där universitetets studenter och forskare kan möta näringsliv och samhälle i gemensamma utbildnings- och utvecklingsprojekt. Några av företagen vi besökt efterfrågar också marknadsföring från universitetets sida gällande utbud. De vill veta vad universitetet erbjuder företag, exempelvis i form av uppdragsutbildningar och övrig kompetensutveckling. 8
Det skulle vara positivt om det fanns en lista med kortare kurser som erbjuds de större industriföretagen i regionen, vi har ju samma behov. (Komatsu Forest) Vid flera företagsbesök framkommer alltså att företagen inte riktigt vet hur man kan samarbeta med UmU och vilka olika samarbetsformer som finns idag. Det är fascinerande att det finns så mycket på universitetet som man inte vet om. (Konsum Nord) Konsum Nord har tidigare använt sig av konsulter inom flera områden, men såg nu möjligheter med att använda studenter istället. Vid våra företagsbesök framkom också att flera av företagen inte heller har kännedom om att de kan initiera examensarbeten själva genom databasen examensjobb.nu. Förmedling av examensarbeten är helt nytt, det låter som en bra kanal att använda sig av. (Västerbottens Läns Landsting) Genomgående har samtliga företagsrepresentanter varit positivt inställda till samverkan med UmU och några påpekar att de för vår information vidare i organisationen, för att fler ska få ta del av universitetets utbud. Vi har alltid haft superbra samarbete med UmU. (Skatteverket) Att inget av de kontaktade företagen kände till ENS roll vid universitetet är föga förvånande då ENS inte haft för avsikt att marknadsföra enheten tidigare, utan snarare universitet som helhet. Vi menar att det ena inte utesluter det andra, det vill säga man kan representera Enheten för näringsliv och samhälle vid Umeå universitet. Vi har marknadsfört dessa båda namn och det har mottagits väl hos samtliga av de besökta företagen. Vi menar att 9
företagsbesök är ett ypperligt tillfälle att visa på en tydlig och värdefull väg in till Umeå universitet. Vår strävan har varit att marknadsföra universitetets bredd av kompetensområden och de olika samverkansformerna. Vi tror att det är viktigt att fokusera på den bredd av kompetens som finns vid universitetet och de olika samarbetsformerna som finns för att inspirera till fler samarbeten. En farhåga med att synliggöra bredden är att djupet kan gå förlorat, men då vi ser våra besök som initiala besök som syftar till att etablera en kontakt, så kommer den mer ingående informationen vid fortsatt kontakt med företagen. Företagen efterfrågar marknadsföring från Umeå universitet och det tror vi att vi måste bli bättre på om vi vill göra samverkan mellan akademi och näringsliv/samhälle till någonting naturligt och självklart. Kontaktportalen I dagsläget används databasen Examensjobb.nu för förmedling av examensjobb från företag till studenter. Databasen drevs tidigare inom ramen för projektet Akademiker i Företag (AiF) som ett Mål 1 projekt med syftet att främja kontakter mellan företag och studenter. Ett tydligt mål för projektet var att bidra till utvecklingen av just små och medelstora företag i de fyra nordligaste länen. Tidigt i Samverkansambassadörsprojektet gjorde vi en genomgång av databasen examensjobb.nu och uppmärksammade vissa brister, såsom att den bara riktar sig till små och medelstora företag. Vidare fokuserar examensjobb.nu huvudsakligen på examensarbeten, den är inte uppdaterad, är något omodern och saknar en tydlig anknytning till ENS och Umeå universitet. Dessutom är databasen tyvärr relativt anonym bland studenter och företag. 10
Trots ovanstående brister tycker vi att databasen ändå fyller vissa funktioner. Databasen är en arena för företag och studenter att mötas. Företagen kan utifrån sina behov formulera uppdrag, som i sin tur kan fungera som uppslag och idéer eller leda till att studenten skriver uppsats på uppdrag av företagen. Studenter får möjlighet att skriva uppsatser som det finns ett faktiskt intresse för även utanför universitet, vilket kan verka motiverande. Kontakterna som förmedlas genom examensjobb.nu kan leda till fortsatt samarbete och eventuellt utmynna i en anställning. Mot bakgrund av ovanstående beslutade vi oss för att ta fram en prototyp för en ny mötesplats, där vi bevarar fördelarna vi ser med examensjobb.nu och aktivt motverkar nackdelarna. Kontaktportalen är vårt förslag till hur en databaserad mötesplats skulle kunna se ut. Kontaktportalen bidrar också till att ENS klarar av att hjälpa fler studenter på ett enklare sätt, genom att kontakterna mellan studenter och näringsliv/samhälle inte längre förmedlas direkt av samordnare vid enheten. Enheten blir följaktligen inte en flaskhals. Vi menar att Kontaktportalen skulle kunna generera samverkan av större kvalitet, kvantitet och bredd än föregångaren examensjobb.nu. Kontaktportalen vidgar nuvarande fokus på i första hand examensarbeten till att bli en kontaktbank för såväl examensjobb, praktikplatser som studiebesök och andra samverkansformer, vilket ytterligare förstärker databasens användningsområde. Portalen är utformad för att vara öppen för såväl större som mindre aktörer. Prototypen för Kontaktportalen består av tre block. Det första blocket är riktat till företag och organisationer, det andra till studenter och det tredje till anställda vid UmU. Företagen får en egen sida där de kan marknadsföra sig genom sin logotyp och en kort företagspresentation. Studenterna får möjlighet att söka praktikplats och färdiga examensjobb eller ge förslag på egna uppsatsämnen i Kontaktportalen. De anställda vid universitetet har möjlighet att söka kontakt med företag för studiebesök eller andra samarbetsformer. Studenten får träning i att själv kontakta företag utifrån angivna kontaktuppgifter på Kontaktportalen. 11
Andra funktioner som finns med i Kontaktportalen är möjligheten för studenter att dela sidan med andra via Facebook, Stumbleupon och Digg. Vidare är den nya prototypen utformad i enlighet med universitets hemsida gällande typsnitt och layout. Detta för att synliggöra kopplingen till Umeå universitet. Vi har strävat efter att skapa ett användarvänligt system, för främst företag men även för övriga användare. I Kontaktportalen blir det företagen själva som lägger ut information och därför blir det viktigt att detta är enkelt, så att sidan kontinuerligt uppdateras. Vi ser Kontaktportalen som ett användbart verktyg för att öka samarbetet och kontakterna mellan akademi och näringsliv/samhälle, dock inte det enda. Kontaktportalen är ett välbehövligt verktyg som skapar kontaktytor och underlättar kontakterna mellan studenter och företag, gällande mer än bara examensarbeten. Gällande examensarbeten tycker vi att databasen skapar goda förutsättningar för studenter att ta ett större ansvar för sitt examensarbete i samverkan, sin framtida karriär och därmed öka sin anställningsbarhet. Vi menar dock att Kontaktportalen måste kompletteras med personlig kontakt, genom företagsbesök och studentgruppsbesök samt arrangerandet av gemensamma mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle. Det vill säga att Kontaktportalen fungerar som ett komplement till andra, fysiska, mötesplatser. Viktigast av allt för att nå framgång med Kontaktportalen tror vi är massiv marknadsföring, särskilt i inledningsskedet. Till att börja med gentemot företag och organisationer, att de får vetskap om funktionen, hjälp att registrera sig, ladda upp företagspresentation samt eventuella samverkansprojekt. Steg två blir att marknadsföra Kontaktportalen gentemot studenter och institutioner, genom kampanjer med hjälp av annonser, tryckt information, roll-up m.m. Allt för att skapa en levande och nyttjad sida. När det gäller marknadsföringsinsatser tror vi helt enkelt att resultatet blir vad man gör det till. Vi tror också att det är viktigt att skapa en länk från examensjobb.nu till den nya webbplatsen Kontaktportalen, då våra besök i studiegrupper 12
visat att en del studenter känner till examensjobb.nu. Någonting man definitivt bör dra nytta av gällande marknadsföring av Kontaktportalen. Vi anser att det är viktigt att det finns en påtaglig koppling mellan Kontaktportalen och universitetets nya webb samt att man enkelt når Kontaktportalen via universitetets sida för samverkan och via studentportalen, det vill säga att sidan är lättillgänglig. Detta för att göra det tydligt att samverkan är en viktig uppgift för Umeå universitet och kan nås genom en ingång. Likväl som det behövs en virtuell ingång i form av Kontaktportalen, behövs också en fysisk ingång till universitetet, som stavas Enheten för näringsliv och samhälle. Avtal studentarbetsplatser Under projekttiden har vi även gjort vissa ändringar i avtalet för studentarbetsplatserna i Samverkanshuset. Vi har bland annat gjort tillägget att studenterna ska hålla en kort presentation i slutet av uppsatstiden för personal vid ENS. Där förväntas studenterna presentera hur de upplever att examensjobb på uppdrag och kontakten med företaget har fungerat under uppsatstiden. Detta för att anställda vid Enheten för näringsliv och samhälle ska få kunskaper och insikter som hjälper till att utveckla formerna för arbetet med samverkan. Vi tycker inte att det ska stå skrivet i avtalet att studenten ska ha fått sitt uppdrag genom examensjobb.nu. Detta är en gammal kvarleva från projektet AiF, vi tycker att huvudsaken är att studenten skriver sitt examensarbete på uppdrag. Vi tycker även att man kan fråga sig ifall studenterna bör ha tillgång till varsin egen plats i samverkanshuset eller om det kan finnas fördelar med att fler studenter delar på de tolv platserna. Dessa tankar har väckts då alla platserna för närvarande är uppbokade men inte nyttjas fullt ut. Varumärke 13
Vi har under projekttiden kommit i kontakt med en rad olika namn på enheten och dess underavdelningar. Där kan nämnas Enheten för näringsliv och samhälle, karriärcenter, arbetslivscenter, studentkraft, external relations, career center, utbildningssamverkan, forskningssamverkan, EU-kontoret. Aktuella namn används parallellt med inaktuella namn, i allt från signaturer på mail, trycksaker och skyltar i trapphus. Även institutionerna använder olika namn på enheten, vilket är en naturlig följd av enhetens marknadsföring. Vi tycker att Enheten för näringsliv och samhälle borde vara ett varumärke som marknadsförs aktivt. Varumärket är dock inte fristående, utan bör sammankopplas och marknadsföras tillsammans med Umeå universitet. Det är för oss självklart! Vi har märkt under våra företagsbesök att företagen tilltalas av enhetens funktion vid universitetet. För att funktionen ska kunna uppmärksammas och nyttjas, krävs att den sammankopplas med ett namn. Umeå universitet är ett erkänt och prisbelönat varumärke som inte missgynnas av tillägget Enheten för näringsliv och samhälle. I ENS vision står att läsa: Samverkan mellan Umeå universitet, näringsliv och samhälle upplevs av alla parter som naturligt, självklart och attraktivt. Vi ser ENS roll som att underlätta samverkan mellan dessa parter. För att kunna göra det måste vi vara kända och efterfrågade, såväl internt som externt. Efter arbetet med projektet ställer vi oss frågan om enheten vill vara känd? Om detta är ett mål, lägger vi krokben för oss själva genom att byta namn, använda olika namn samt inte marknadsföra namnet vare sig internt eller externt. Ytterligare en fördel med att använda namnet Enheten för näringsliv och samhälle på all information, är att den då också går att använda i alla sammanhang och till samtliga målgrupper. Hur kan ENS bli ännu bättre? 14
Ett nyckelord för att åstadkomma ökad samverkan är, enligt oss, marknadsföring gentemot företag, institutioner och studenter. Vi tycker att enheten måste jobba aktivt med marknadsföring på alla fronter mot företag och organisationer. Såväl information om vad universitetet erbjuder via forskare och studenter, som information om enhetens funktion. Ett konkret förslag är att skicka ut en lista över de kurser som kan tänkas attrahera företag och organisationer till just dessa. Vi har under projekttiden uppmärksammat att marknadsföringen mot institutionerna är i behov av förbättring då några av de anställda vid institutionerna helt saknar kunskap om Enheten för näringsliv och samhälle. Representanterna för institutionerna borde vara väl bekanta med enhetens funktion och värdet av samverkan för studenternas anställningsbarhet. Därför borde informationsmaterial tas fram och distribueras till samtliga institutioner. Denna information bör kompletteras med fysiska träffar tillsammans med nyckelpersoner vid institutionerna, som i sin tur för informationen vidare inom respektive institution. Det kan inte nog understyckas vikten av att även studenter känner till enheten och dess verksamhet. Vi menar att det fyller en funktion att möta studenter exempelvis genom besök i studiegrupper och genom att arrangera informationsbord. Med vetskap om enhetens ökade fokus på institutioners roll i samverkan menar vi ändå att det är viktigt att ha direktkontakt med studenterna. Inte minst för att skapa intresse för examensarbete på uppdrag och karriärplanering bland studenter. Samtliga förslag på marknadsföring skulle underlättas av att enheten enbart använde ett namn. I marknadsföringen till företag skulle det underlätta för enheten att fungera som en ingång in till Umeå universitet. 15
De företag som väljer att använda denna ingång borde ges möjlighet att träffa representanter från olika delar av universitetet. Inför dessa sammankomster har enheten en viktig roll i att tydliggöra för representanterna vad företag är intresserade att höra om institutionernas och fakulteternas kompetens. Kontaktportalen är en mötesplats, men den måste kompletteras av personliga möten och större sammankomster. Vi tänker oss arrangerandet av olika events som exempelvis lunchmingel eller After work i Samverkanshuset. Dessa aktiviteter skulle vara öppna för representanter för företag, institutioner och även studenter. Allt för att öka studenternas anställningsbarhet. Det finns ett intresse från både studenter och företag att få veta mer om Enheten för näringsliv och samhälles verksamhet. Genom att ha samverkansambassadörer även fortsättningsvis, kan information om enheten nå ut i större utsträckning. Detta är en väg mot målet att bli bättre på marknadsföring, men det krävs också att alla vid enheten jobbar mot samma mål. Elin Gustafsson Sara Öhgren 16