Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Relevanta dokument
Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Kort om resvanor i Luleå kommun

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Resvanor i Eskilstuna

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Kort om resvanor i Luleå 2010

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Resvane- undersökning 2013

Regional attityd- och resvaneundersökning

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Så reser vi i Skåne. Resvaneundersökningen 2018

Resvanor i Stockholms län 2015

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, Sundsvall,

Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

Barns och ungdomars resvanor

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten Fotograf: Andreas Nilsson

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Uppdragsgivare: Borlänge kommun, Falu kommun, Dalatrafik Kontaktpersoner: Anna-Lena Söderlind (Falun kommun)

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning Bakgrund Resultatredovisning Avslutning 22

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Resvaneundersökning Anderstorp

RVU Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Dokumenttitel: Resvanor i Nyköping 2019 Skapat av: Point AB Foto: Mostphotos Dokumentdatum: Projektnummer: Version: 3

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvaneundersökning. hösten 2015

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Rapport Datum: Resvanor i Region Örebro län

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Cykling och gående vid större vägar

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvanor invånare år i Umeå tätort

Förord. Lund mars Trivector Traffic AB

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Resvaneundersökning 2017

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Så reste Göteborgarna våren Rapport

Region Dalarnas livsmiljöenkät Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Resvaneundersökning Kungsbacka kommun 2017

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING I VÄRMLAND 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi slutversion

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

LÄKEROLTOMTEN - TRAFIKALSTRING

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING RVU 2014 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FÖR KARLSTADS KOMMUN

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

Hur arbetspendlar du idag och hur vill du resa i framtiden?

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Resvaneundersökning i Skövde tätort Våren 2017

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar


ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES

Transkript:

Kort om resvanor i Halmstads kommun Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Kort om resvanor i Halmstads kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2018 April maj 2018 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Halmstads kommun.

Innehållsförteckning VAD ÄR EN RESVANEUNDERSÖKNING?... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN... 6 TILLGÅNG TILL OLIKA FÄRDMEDEL OCH PARKERINGSALTERNATIV... 8 FÄRDMEDELSFÖRDELNING... 9 HUR LÅNGT OCH NÄR RESER HALMSTADSBORNA?... 12 RESORNAS ÄRENDE... 13 RESERELATIONER... 15

Vad är en resvaneundersökning? En resvaneundersökning är ett sätt att få en bild av hur invånarna i kommunen reser. Undersökningen ger svar på exempelvis vilka tidpunkter, hur ofta, i vilka syften och med vilka färdmedel de som bor i kommunen reser. Detta är den andra resvaneundersökningen som Halmstads kommun genomför, den tidigare gjordes 2012. I undersökningen har följande definitioner använts: Resa Huvudsakligt färdmedel En resa är en förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet, men om man på vägen hem hämtar barnen vid skolan har man uträttat två resor. Att gå ut med hunden eller ta en joggingtur räknas inte som en resa. Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom en fallande rangordning, oavsett hur länge/till hur lång sträcka färdmedlet användes.

Om undersökningen Metod och väder Undersökningen genomfördes under perioden april-maj 2018. En enkät skickades ut med posten till 5000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-84 år, boende i Halmstads kommun. Enkäten innehöll frågor om tillgång till olika färdmedel och parkeringsalternativ, hushållets sammansättning samt hur man hade rest en på förhand utvald dag under mätveckorna som inföll v16, v19 samt v22. Det var möjligt att svara antingen via post eller via en webbsida. Totalt inkom 2 137 svar, vilket innebär en svarsfrekvens på 43 procent. Hur människor reser påverkas av vädret. Under 2018 års undersökning var vädret till övervägande del torrt med endast enstaka regnskurar. Första mätveckan hade maxtemperaturer mellan 11-21 grader medan sista veckan hade höga temperaturer och övervägande soligt. Områdesindelning Inför undersökningen delades Halmstads kommun in i arton olika områden. Indelningen användes för att säkerställa att svarsgruppen var proportionerligt spridd över hela kommunen och har även använts för att analysera skillnader i resvanor beroende på bostadens placering.

Områdesindelning A Centrum/Söder/Slottsjorden B Gamletull/Östra förstaden C Alet/Rotorp D Mickedala/Väster E Furet/Frennarp F Nyhem/Nyatorp G Gustavsfält/Linehed/Östergård/Andersberg/Östra Stranden H Söndrum/Bäckagård/Stenhuggeriet/Trottaberg I Tylösand/Frösakull/Vilshärad/Ringenäs/Fammarp J Kärleken K Vallås L Snöstorp/Brogård M Fyllinge N Gullbrandstorp/Harplinge/Haverdal/Steninge/Landsbygd O Holm/Kvibille/Getinge/Landsbygd P Åled/Sennan/Oskarström/Landsbygd Q Skedala/Marbäck/Simlångsdalen/Landsbygd R Trönninge/Påarp/Laxvik/Gullbranna/Eldsberga/Landsbygd

Beskrivning av svarsgruppen I följande avsnitt beskrivs svarsgruppen med avseende på kön, ålder och förutsättningar för att resa med olika färdmedel. Då olika grupper har svarat i olika utsträckning har svaren viktat för att bättre motsvara den verkliga befolkningen i Halmstad. Här visas de oviktade värdena. Ålder Kvinna Man Totalt 16-24 år 7,0% 10,5% 8,6% 25-44 år 26,3% 24,6% 25,5% 45-64 år 34,9% 31,7% 33,4% 65-84 år 31,8% 33,1% 32,4% Total 100% 100% 100% Hushållets sammansättning Nästan sex av tio har svarat att hushållet består av en eller två vuxna utan barn. I 28 procent av hushållen bor det barn. Endast två procent lever som ensam vuxen med barn. 26% 8% 6% 2 36% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Två vuxna med barn Fler än två vuxna utan barn Typ av bostad Det vanligaste är att bo i fristående villa, vilket nära hälften av de svarande gör. Näst vanligast är att bo i flerfamiljshus. Annat 17% Fristående småhus 43% Kedjehus eller radhus 13% Flerfamiljshus 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

Huvudsaklig sysselsättning Drygt hälften av de svarande har uppgett förvärvsarbete/eget företag som sin huvudsakliga sysselsättning. Näst vanligast är att vara pensionerad, vilket utgör 25 procent av svarsgruppen. Annat 4% Pensionär 25% Studerande 1 Arbetssökande/ föräldraledig/ sjukskriven 6% Förvärsarbetande/ egenföretagare 53% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Tillgång till olika färdmedel och parkeringsalternativ Utbud av parkeringsplatser för bil vid arbets- och studieplats De som har uppgett förvärvsarbetande/egenföretagare eller studerande som huvudsaklig sysselsättning, fick svara på frågor om tillgången till bilparkering vid sin arbets- eller studieplats. Nära sju av tio har gratis parkering i anslutning till sin dagliga sysselsättning. Vet ej 9% Tillgång till färdmedel I nedanstående figur visas tillgången till bil, cykel och elcykel för svarsgruppen. Hälften av de svarande har tillgång till en bil i hushållet, 37 procent har tillgång till två eller fler bilar. Vad gäller vanlig cykel så är det 83 procent som har tillgång till en eller flera inom hushållet, medan endast 16 procent anger tillgång till elcykel. Ingen tillgång till parkering Parkering mot avgift 5% 21% Förmånsbeskattad parkering 1% Tre eller fler 0% 7% 34% Gratis parkering 69% Två 5% 29% 30% Elcykel 0% 20% 40% 60% 80% En 11% 20% 50% Cykel Bil Ingen 17% 13% 84% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Färdmedelsfördelning <1 km 38% 28% 29% I följande kapitel visas färdmedelsfördelningen, det vill säga hur stor andel av resorna som utförs med olika färdmedel. <3 km 4 6% 33% 17% Färdmedelsfördelning för samtliga resor För Halmstads kommun utförs drygt sex av tio resor med bil, 11 procent med kollektivtrafik (buss och tåg), 17 procent med cykel och 7 procent av resorna är promenader. <5 km 49% 6% 30% 1 7% 3% <10 km 55% 8% 25% 9% Bil 0% 20% 40% 60% 80% 100% 17% Buss Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Tåg 9% 6 Cykel Till fots Annat Det är ingen större skillnad på användningen av olika färdmedel beroende på om resan sker en vardag eller en helgdag. Kvinnor har en lägre andel bilresor än män, 58 procent respektive 66 procent. Kvinnor har istället en högre andel resor som sker med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Resor under tio kilometer utförs till 55 procent med bil. Cykelandelen är som störst vid resor upp till tre kilometer, dessa resor görs till 33 procent med cykel. När färdmedelsfördelningen delas upp efter åldersintervall ses att den yngsta åldersgruppen har den lägsta andelen bilresor, 50 procent. Högst andel bilresor, 67 procent, har åldersgruppen 65-84 år. För de yngsta respondenterna är var femte resa en bussresa, medan åldersgruppen 45-65 endast har fem procent bussresor. Största andelen cykelresor görs i åldersgruppen 45-64 år, 21 procent.

Färdmedelsfördelning uppdelat per område Nedanstående figur visar hur färdmedelsfördelningen varierar beroende på de svarandes boendeområde. Det finns en koppling mellan andel bilresor och bostadsområdets avstånd till centrum. Område NOPQR (landsbygd/tätort) har högst andel bilresor på 79 procent. Område KLM (östra ytterområdena) har den högsta bussandelen på 16 procent. 0% 20% 40% 60% 80% 100% NOPQR 79% 7% 6% 5% KLM 60% 16% 0% 17% 5% 3% J 6 5% 1% 24% 7% 1% EGF 48% 9% 4% 25% 9% 5% EG 5 10% 3% 24% 6% 5% EFGKLM 5 11% 3% 2 8% 4% CDHI 6 7% 3% 20% 7% CD 53% 7% 3% 27% 10% 1% ABF 4 6% 4% 28% 16% 4% A-M 55% 9% 3% 2 8% 3% AB 4 6% 3% 30% 18% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat

0% 20% 40% 60% 80% 100% Färdmedelsfördelning beroende på tillgång till parkering De som tidigare har angett förvärvsarbetande/egenföretagare eller studerande som huvudsaklig sysselsättning har fått uppge sin tillgång till parkeringsplats vid arbets- eller studieplatsen. När färdmedelsfördelningen (samtliga resor) för denna grupp studeras, ses ett samband mellan tillgång till parkering och val av färdmedel. För de som inte har tillgång till parkering vid sin arbets- eller studieplats är andelen bilresor endast 31 procent, medan de som har gratis parkering utför 68 procent av sina resor med bil. Vet ej Ingen tillgång till parkering 23% 31% 20% 13% 9% 7% 24% 31% 25% 0% 11% 7% Parkering mot avgift 54% 7% 4% 26% 8% Förmånsbeskattad parkering 47% 14% 15% 19% Gratis parkering 68% 6% 16% 5% 3% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat

01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 24:00 Hur långt och när reser Halmstadsborna? I genomsnitt görs 2,6 resor per person och dygn av de boende i Halmstads kommun. Det görs något fler resor på vardagar jämfört med helgdagar; 2,7 respektive 2,3 per person och dygn. En genomsnittlig resa (medianvärde) är 5,0 kilometer, de resor som sker inom kommunens gränser är något kortare; 4,5 kilometer på vardagar och 4,0 kilometer på helgdagar. Dagtid är resorna kortare än de resor som sker nattetid. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Nedanstående figur visar en prognos för antalet resor per dygn för både 2000 vardag och helgdag. 0 Vardagar Helgdagar

Resornas ärende I detta kapitel visas av vilka anledningar Halmstads invånare reser, den så kallade ärendefördelningen. Ärendefördelning Fyra av tio resor går till bostaden och det näst vanligaste ärendet är att resa till arbetet. 3% 4% 7% 4% 1 5% 1% 41% Till bostaden Till arbetsplatsen Tjänsteärende Till skola/utbildning Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av livsmedel Annat inköp Service (sjukvård, bank, post Ärendefördelning uppdelat efter kön och ålder Det är inga stora skillnader mellan kvinnors och mäns ärendefördelning. Män har en större andel tjänsteresor och kvinnor utför i något större utsträckning resor med syfte att Hämta/lämna barn/vuxen, Service, Nöjes- eller fritidsverksamhet och Besöka släkt/vänner. Ärendefördelningen för åldersgruppen 65-84 år skiljer sig mest från de övriga åldersgrupperna. De har bland annat en betydligt högre andel resor med syfte Inköp (livsmedel och annat), Nöjes- eller fritidsverksamhet samt Service. De mellan 45-64 år har störst andel resor Till arbetsplatsen samt Tjänsteärende medan den yngsta åldersgruppen har den största andelen resor Till skola/utbildning. 3% 3% 17% Nöjes- eller fritidsverksamhet Besöka släkt/vänner Annat

Färdmedelsfördelning för olika ärenden Resor Till skola/utbildning är det ärende som har lägst andel bilresor och högst andel bussresor. Att Hämta/lämna barn/vuxen är det ärende som till allra störst andel utförs med bil - 80 procent av dessa resor är en bilresa. Cykel används som färdmedel vid var femte resa Till arbetsplatsen. Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet 63% 59% 70% 10% 7% 7% 6% 10% 14% 8% 6% 19% 11% 5% Service (sjukvård, bank, post etc,) 70% 9% 10% 8% Annat inköp 70% 7% 13% 8% Inköp av livsmedel 71% 6% 1 8% Hämta/lämna barn/vuxen 80% 3% 11% 5% Till skola/utbildning 2 38% 5% 20% 11% 4% Tjänsteärende 76% 5% 8% 6% Till arbetsplatsen 6 7% 21% 5% Till bostaden 60% 9% 19% 7% 0% 50% 100% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat

Reserelationer Den vanligaste resan som görs av de boende i Halmstad går inom område A-M - tätorten. Då detta område är för stort för att visa hur invånarna förflyttar sig, har detta områdeskluster exkluderats från analysen av reserelationerna. Med den områdesindelningen är det vanligaste en resa som har både startoch målpunkt inom CDHI - västra tätorten. Av dessa resor görs nära sju av tio med bil, 17 procent med cykel och en liten andel utförs med buss eller till fots. Näst vanligast är att resa inom område NOPQR - den yttre tätorten/landsbygden. Reserelation Antal resor (n) Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat CDHI-CDHI 452 68% 6% 0% 17% 7% 1% NOPQR- NOPQR EFGKLM- EFGKLM 310 275 74% 0% 13% 9% 1% 60% 7% 1% 20% 10% ABF-ABF 224 27% 5% 1% 33% 3 EFGKLM-EGF 205 50% 9% 1% 23% 14% EGF-EGF 205 41% 7% 1% 30% 18% 3% ABF-CDHI 168 53% 8% 1% 30% 8% 0% ABF-EGF 161 35% 9% 33% 18% CD-CDHI 156 56% 6% 1% 24% 1 1% ABF-EFGKLM 155 36% 1 31% 17%

Vill du veta mer? En mer utförlig rapport om resvaneundersökningen finns att hämta på Halmstads kommuns hemsida. Kontaktperson Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Stefan Lundh 035-137576 stefan.lundh@halmstad.se