Radiologisk utredning av makroskopisk hematuri och njurcancer

Relevanta dokument
Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB

Njurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt

Njurexpansiviteter. Mikael Hellström och Kjell Geterud Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Göteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Metoder för reducerad kontrastmedelsdos. Monica Segelsjö, Akademiska Sjukhuset Uppsala

PEDIATRISK URORADIOLOGI

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

PEDIATRISK URORADIOLOGI & IMAGING VAD SKALL VI PRATA OM? ULTRALJUD ULTRALJUD URINVÄGAR. UL MUCG DMSA vs Mag3 DT MR

Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MR protokoll body. Huvud / hals. Käkleder - RA. Käkleder - Standard. Senast sparad :

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer-Klinik. Sven Lundstam. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhet Urologi

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

Prostatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än fall/år i Sverige

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Urologi en introduktion

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ultraljud förberedelser inneliggande och akuta undersökningar

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Njurtumörer-Klinik. Sven Lundstam. Sahlgrenska Universitetssjukhuset verksamhet Urologi

TNM-klassifikation och stadieindelning

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för Njurcancer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Njurcancer. Nationellt vårdprogram Version: 2

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Examinator: Maud Lundén

Studentmaterial radiologi Akut buk och trauma

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för njurcancer

Uro-radiologi. radiologi. Stensjukdom. Vem drabbas av uretär/njursten? Vad är r problemet? Radiologins roll. Radiologins roll.

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för Njurcancer

- en litteraturstudie

KONVENTIONELL RÖNTGEN URORADIOLOGI T4 VT Metoder. Metoder

Bilaga till rapport. Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel 2 "Bakgrund" 1 (6)

Onkologisk behandling av Cervixcancer

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund

MR Foster thorax och buk Gör det någon skillnad? Eva Penno Barnröntgen Akademiska sjukhuset Uppsala

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN DTs Komb HTB3 Hals-Thorax-Buk

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

Minifall UVI 1 a-c Julia 18 år

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnos Sid nr Utredning Behandling. Kombinationsbehandling av korallstensjukdom 6 1,2,3 1 Metabolisk utredning och behandling av cystinstensjukdom 7

MDK-rutin för Urotelialcancer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Njurcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Njurcancer. Regional kvalitetsrapport för Uppsala/Örebro-regionen. December Nationellt kvalitetsregister njurcancer

PEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,

Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Utdragen utredningsprocess. Analysledare: Ytte Hjert Skånevård Kryh Region Skåne

Remissrunda Standardiserat vårdförlopp för njurcancer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

PEDIATRISK URORADIOLOGI

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

T E N TA M E N RSJD14-delkurs2 Patologi, omvårdnad, behandling, diagnostik II, 5,5 hp

Datortomografiundersökning av tjocktarmen (gasfylling)

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

BUKRADIOLOGI VÄLKOMNA! ST-Läkare Magnus Docker Röntgenavd, KS, Huddinge

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

DEN 25 MAJ radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Njurcancer Nationellt vårdprogram

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte Thomas Forsberg, öl Barnklin.

Indelning av tumörer i ICD-10

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Njurcystor och Bosniakklassifikation. Mikael Hellström Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

ONKOLOGISK RADIOLOGI DAVID MOLNAR, SPECIALISTLÄKARE PET-ANSVARIG FÖR OMRÅDE RADIOLOGI, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Transkript:

Radiologisk utredning av makroskopisk hematuri och njurcancer För Svensk Uroradiologisk Förening Kjell Geterud Mikael Hellström Henrik Leonhardt Anders Magnusson Ulf Nyman Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Akademiska Sjukhuset, Uppsala Lunds Universitet, Lund Utformningen av den radiologiska utredningen vid misstanke om tumör i njure, urinvägar eller urinblåsa bör ta hänsyn till den specifika frågeställningen, resultaten av de radiologiska undersökningar som patienten tidigare kan ha genomgått (t.ex. DT, MRT, ultraljud), liksom patientens ålder (strålbelastning), eventuella kontraindikationer (t.ex. nedsatt njurfunktion), kostnad och tillgänglighet. Detsamma gäller den radiologiska uppföljningen efter njurkirurgi och ablation, liksom vid uppföljning av små tumörer (aktiv monitorering) och cystiska njurexpansiviteter. Det finns således inte en universalundersökning för alla frågeställningar gällande njurar och urinvägar. SURF har därför tagit fram undersökningsprotokoll som rekommenderas för utredning av makroskopisk hematuri, primär diagnostik, stadieindelning och uppföljning av njurexpansiviteter vid vanliga kliniska situationer. Fullständig kartläggning av njurar och urinvägar erhålls med DT-urografi i 4 faser. DT-urografi definieras som en DT-undersökning i en eller flera faser efter intravenös (iv) kontrastmedelsinjektion. Utsöndringsfasen (10-30 minuter efter kontrastinjektionen) är den enda obligatoriska fasen för att begreppet DT-urografi skall vara uppfyllt. DT-urografi med 4 faser består av bildtagning utan iv kontrastmedel (nativ fas) och efter iv kontrastinjektion med bildtagning i kortikomedullär, nefrografisk samt utsöndringsfas. DT-urografi med 4 faser

är lämpligt t.ex. vid utredning av makroskopisk hematuri hos patienter 50 år, då tidigare radiologiska undersökningar saknas. Om undersökningen utförs med dubbel-energiteknik kan virtuella nativa bilder (virtual non-contrast, VNC) rekonstrueras från någon av kontrastmedelsfaserna. Detta minskar strålbelastningen. Man måste dock vara medveten om att mindre förkalkningar ( 3 mm) kan undgå upptäckt. För vissa indikationer kan undersökningen begränsas till tre faser, och i vissa sammanhang räcker DT med en eller två faser. Vid uppföljning av behandlad njurcancer kan DT thorax kombineras med sen leverartärfas och kortikomedullär fas i samma skanning-sekvens för detektion av hypervaskulariserade metastaser i lever, kontralateral njure och andra bukorgan samt lokalt recidiv. Se undersökningsprotokoll nedan. Det är viktigt att komma ihåg att fyra faser innebär en relativt hög stråldos till patienten. SURF rekommenderar därför att man alltid försöker optimera och genomföra DT-urografi med så låg stråldos som möjligt utifrån olika DT-maskiners prestanda med acceptans för visst brus i bilderna. En genomsnittlig stråldos som understiger 10 msv är möjligt och eftersträvansvärt. Vid specifik utredning angående orsak till diagnostiserad hydronefros är det viktigt att kontrollera att kontrastmedlet verkligen har utsöndrats och fyllt hela njurbäckenet och ureteren när så krävs och inte släppa patienten efter en rutinmässig utsöndringsserie i ryggläge med kontrastmedlet liggande dorsalt i botten på dilaterade calyces och njurbäcken. Komplettering med försenade utsöndringsserier när patienten varit uppe och gått ett tag eller i bukläge kan ha stort värde. Frågor att besvaras vid komplett radiologisk utredning vid hematuri eller vid annan misstanke om cancer i njure, njurbäcken, uretär och urinblåsa: Finns tumör i njure, njurbäcken, uretär eller urinblåsa? Finns konkrement i urinvägarna? Finns annan förklaring till symptom eller tecken?

Vid fynd av njurtumör Tumörens storlek (i tre plan)? Är tumören solid eller cystisk? Innehåller tumören fett (talande för benignt angiomyolipom)? Finns tumöröverväxt mot njursinus, perirenalt fett, Gerotas fascia eller omgivande organ? Finns tumörtromb i njurven, vena cava inferior, förmak? Finns metastas i binjure, lever, pankreas, skelett, lungor eller andra organ? Finns tecken på lymfkörtelmetastaser (kortaxelmått 10 mm, oskarp avgränsning, oregelbunden uppladdning)? Kärlanatomin avseende artärer (antal, avgångsställen från aorta, diameter) och vener (t.ex. retroaortal njurven)? Avflödesförhållanden? Kontralaterala njurens morfologi och funktion? Finns missbildningar eller normalvarianter (duplex, bäckennjure, hästskonjure, osv)? Vid fynd av urotelial tumör i njurbäcken, uretär och urinblåsa Tumörens storlek? Finns infiltration i omgivande fettväv? Vid njurbäckentumör: finns överväxt mot njurparenkymet? Finns tecken på lymfkörtelmetastaser (kortaxel 10 mm, oskarp avgränsning, oregelbunden uppladdning)? Finns tecken på avflödeshinder? Finns fjärrmetastaser?

SURF:s rekommenderade undersökningsprotokoll för utredning av njurar, urinvägar och urinblåsa Makroskopisk hematuri Frågeställning: Tumör i njure, urinvägar, urinblåsa? Patient 50 år Metodval: Då tidigare radiologisk utredning saknas: I första hand DT-urografi 4-fas (bildtagning i nativ fas, kortikomedullär fas, nefrografisk fas och utsöndringsfas). DT-Urografi 4-fas Patientförberedelse: Patienten ska kasta vatten 2 timmar innan undersökningen och därefter dricka 1 liter vätska under 1-2 timmar före undersökningen. Forcerad diures: Furosemid 2,5-5 mg via den PVK som används för kontrastmedelsinjektionen. Injiceras när nålen är satt, dvs innan nativfasen. Nativ fas Scanområde: Diafragma till symfysens nedre kant. Kontrastmedelsinjektion Dosering: 400 mg jod/kg kroppsvikt. Injektionstid: 20 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: beräknas enligt OmniJect. Maxvikt för kontrastmedelsdosering: 80 kg Efterinjektion: 50 ml fysiologiskt koksalt i samma injektionshastighet som kontrastmedlet. Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU, ROI i aorta strax ovan diafragmanivå. Kortikomedullär fas Fördröjning: 10 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma till symfysens nedre kant. Nefrografisk fas Fördröjning: 80 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma till och med njurarna. Blåstömning Direkt efter den nefrografiska fasen ska patienten gå på toaletten och tömma urinblåsan.

Utsöndringsfas Tidpunkt: ca 30 minuter efter nefrografisk fas. Scanområde: Njurar till symfysens nedre kant. Om man väljer att utföra undersökningen utan Furosemid bör patienten vara uppe och gå efter den nefrografiska fasen utan att tömma blåsan, alternativt rotera på bordet/ligga en stund på mage för att åstadkomma optimal blandning av kontrastmedlet med urinen i njurbäcken och urinblåsa. Utsöndringfasen utförs 10 min efter den nefrografiska fasen. Vid fynd av misstänkt cancer: Gör DT thorax i samma seans om möjligt Patient 30-50 år (då tidigare radiologisk utredning saknas): Hematuri hos individer under 50 år har oftast benigna orsaker, t.ex. infektion eller sten, som förklaring, medan njurcancer och urotelial cancer är tämligen sällsynta. Den kliniska situationen (patientens ålder, klinik som vid t.ex. hemorragisk cystit och frånvaro av rökning) får avgöra omfattningen av den radiologiska utredningen hos patienter under 50 år. Cystoskopisk och radiologisk utredning kan hos yngre patienter reserveras för de med upprepad makroskopisk hematuri. Vid stark klinisk misstanke om tumör: DT-urografi 4-fas (se ovan). I övrigt, av strålhygieniska skäl, DT-urografi 3-fas eller DT-urografi med split bolus-teknik (se nedan). Patient <30 år: Utredningen bör av strålhygieniska skäl i första hand baseras på ultraljud njurar och cystoskopi, samt vid behov MRT. DT-Urografi med 3-fas-teknik ( 4-fas enligt ovan men utan nefrografisk fas och med blåstömning efter den kortikomedullära fasen) DT-urografi med split-bolus-teknik Frågeställning: Tumör i njure eller urinvägar? Patientförberedelse: Patienten ska kasta vatten 2 timmar innan undersökningen och därefter dricka 1 liter vätska under 1-2 timmar före undersökningen. Nativ fas Scanområde: Diafragma till symfysens nedre kant.

Kontrastmedelsinjektion (Bolus 1) Dosering: 160 mg jod/kg kroppsvikt Injektionstid: 30 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: beräknas enligt OmniJect. Maxvikt för kontrastmedelsdosering: 80 kg Bildtagning: Ingen bildtagning i anslutning till Bolus 1 Blåstömning: Ingen blåstömning efter Bolus 1. Patienten ska resa sig från britsen efter bolus 1 eller rotera på bordet/ligga en stund på mage för att åstadkomma optimal blandning av kontrastmedlet med urinen i njurbäcken och urinblåsa (minimerar risken för skiktbildning). Kontrastmedelsinjektion (Bolus 2) 10 minuter efter Bolus 1 Dosering: 320 mg jod/kg kroppsvikt (vilket ger totaldos 160+320= 480 mg jod/kg kroppsvikt). Injektionstid: 20 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: beräknas enligt OmniJect. Maxvikt för kontrastmedelsdosering: 80 kg Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU med ROI i aorta strax ovan diafragmanivå Nefrografisk fas (från bolus 2)/Utsöndringsfas (från bolus 1) Fördröjning: 80 sek räknat från uppnått tröskelvärde, alternativt 100 sek efter kontrastmedelsinjektionens start. Scanområde: Diafragma till symfysens underkant. Som alternativ kan kortikomedullär fas användas. Då görs bildtagningen med 10 sekunders fördröjning efter uppnått tröskelvärde. Vid fynd av misstänkt cancer: Gör DT thorax i samma seans om möjligt

Incidentellt upptäckt oklar njurexpansivitet ofullständigt kartlagd vid primär undersökning Isolerad fråga: Cystisk eller solid? Metod: Ultraljud, vid behov med iv kontrast, oavsett ålder. Oklar njurexpansivitet/ Klassificering av cysta/uppföljning av Bosniak IIf-III Frågeställning: Njurcancer? Patient <30 år Metod: MRT njurar, vid behov ultraljud med iv kontrast. Patient 30 år Metod: DT-urografi 4-fas som bas. Beroende på vilken information som finns om lesionen på föregående undersökningar kan en eller flera kontrastfaser utgå. DT-Urografi 4-fas Patientförberedelse: Sedvanlig hydrering enl lokal rutin. Forcerad diures: Nej. Kontrastmedelsinjektion Dosering: 400 mg jod/kg kroppsvikt. Injektionstid: 20 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: beräknas enligt OmniJect. Maxvikt för kontrastmedelsdosering: 80 kg Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU, ROI i aorta strax ovan diafragmanivå. Nativ fas Scanområde: Diafragma till och med njurarna. Kortikomedullär fas Fördröjning: 10 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma till och med njurar. Nefrografisk fas Fördröjning: 80 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma t.o.m. njurar.

Stråldos: Normaldosprotokoll Blåstömning: Ingen blåstömning efter kontrastinjektionen. Patienten ska resa sig från britsen alternativt rotera på bordet/ligga en stund på mage efter nefrografiska fasen, för att åstadkomma optimal blandning av kontrastmedlet med urinen i njurbäcken och urinblåsa (minimerar risken för skiktbildning) inför bildtagning i utsöndringsfas. Utsöndringsfas: Tidpunkt: 10 min efter nefrografisk fas. Scanområde: Njurar ned till symfysens nedre kant. Vid fynd av misstänkt cancer: Gör DT thorax i samma seans om möjligt.

Stadieindelning av känd njurtumör (preoperativt/preterapeutiskt) Frågeställning: Tumörstadium? Lokal växt, tumörtromb, kärlanatomi, metastaser? Metod: DT-urografi 4-fas anpassad för leverdiagnostik med tillägg av DT thorax. Beroende på imagingfynd vid föregående undersökning kan en eller flera faser eventuellt utgå. DT Thorax-buk-urografi Patientförberedelse: Sedvanlig hydrering enligt lokal rutin. Nativ fas Scanområde: Diafragma till och med njurar och lever. Kontrastmedelsinjektion Kontrastmedelsdos: 500 mg jod/kg kroppsvikt. Injektionstid: 25 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: enligt OmniJect. Maxvikt för dosering: 80 kg Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU, ROI i arcus aortae. Sen leverartärfas/kortikomedullär fas Fördröjning: 10 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Thoraxapertur till och med njurar och lever. Leverparenkymfas/tidig nefrografisk fas Fördröjning: 50 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma till och med njurar och lever. Blåstömning: Ingen blåstömning efter kontrastinjektionen. Patienten ska resa sig från britsen alternativt rotera på bordet/ligga på magen efter nefrografiska fasen, för att åstadkomma optimal blandning av kontrastmedlet med urinen i njurbäcken och urinblåsa (minimerar risken för skiktbildning) inför bildtagning i utsöndringsfas. Utsöndringsfas Tidpunkt: 10 min efter leverparenkymfasen. Scanområde: Njurar ned till symfysens nedre kant.

Liten njurtumör (<4 cm), storlekskontroll/aktiv monitorering Frågeställning: Tumörtillväxt? Metod: DT Njurar i nativ fas och/eller nefrografisk fas över njurarna. DT Njurar Patientförberedelse: Sedvanlig hydrering enligt lokal rutin. Nativ fas Scanområde: Diafragma till och med njurarna. Kontrastmedelsinjektion Dosering: 400 mg jod/kg kroppsvikt. Injektionstid: 20 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: beräknas enligt OmniJect. Maxvikt för kontrastmedelsdosering: 80 kg Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU, ROI i aorta strax ovan diafragmanivå. Nefrografisk fas Fördröjning: 80 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma t.o.m. njurar. Om frågeställningen omfattar metastasering: 4-fas DT-urografi + DT thorax enl ovan

Postoperativ uppföljning efter partiell nefrektomi eller ablation Frågeställning: Resttumör? Lokalt recidiv? Metastaser? Funktion? Metod, yngre patienter: Yngre patienter samt patienter med hereditär njurcancer: Överväg MRT eller ultraljud med iv kontrast. Metod, övriga: DT-urografi 4-fas som bas. Beroende på vilken information som finns om lesionen på föregående undersökningar kan eventuellt en eller flera kontrastfaser utgå. DT-Thorax-Urografi 4-fas Patientförberedelse: Sedvanlig hydrering enligt lokal rutin. Nativ fas Scanområde: Diafragma till och med njurarna. Kontrastmedelsinjektion Dosering: 500 mg jod/kg kroppsvikt. Injektionstid: 25 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: beräknas enligt OmniJect. Maxvikt för kontrastmedelsdosering: 80 kg Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU, ROI i arcus aorta. Sen leverartärfas/kortikomedullär fas Fördröjning: 10 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Thoraxapertur till och med njurar och lever. Leverparenkymfas/tidig nefrografisk fas Fördröjning: 50 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma till och med njurar och lever. Blåstömning: Ingen blåstömning efter kontrastinjektionen. Patienten ska resa sig från britsen alternativt rotera på bordet/ligga på magen efter nefrografiska fasen, för att åstadkomma optimal blandning av kontrastmedlet med urinen i njurbäcken och urinblåsa (minimerar risken för skiktbildning) inför bildtagning i utsöndringsfas. Utsöndringsfas Tidpunkt: 10 min efter nefrografisk fas. Scanområde: Njurar ned till symfysens nedre kant.

Postoperativ uppföljning efter nefrektomi/uppföljning efter systemisk behandling Frågeställning: Lokalt recidiv? Metastaser? Metod: DT Njurar, lever och thorax med iv kontrast Patientförberedelse: Sedvanlig hydrering enligt lokal rutin. DT Thorax-buk Nativ fas: Nej Kontrastmedelsinjektion Dosering: 500 mg jod/kg kroppsvikt. Injektionstid: 25 sek. Injektionsvolym och injektionshastighet: enligt OmniJect. Maxvikt för dosering: 80 kg Bolus tracking: Tröskelvärde 200 HU, ROI i arcus aortae. Sen leverartärfas/kortikomedullär fas Fördröjning: 10 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Thoraxapertur till och med njurar och lever. Leverparenkymfas/tidig nefrografisk fas Fördröjning: 50 sek räknat från uppnått tröskelvärde. Scanområde: Diafragma till symfysens nedre kant. Stråldos: Normaldosprotokoll