LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde

Relevanta dokument
Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Komm2016/ Utbildningsdepartementet/GV

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen (U 2015:10) Dir. 2018:101

Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Synpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas Kompetensråd (IAKR)

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV)

TEMA Individ & Kompetenser

Datum: Remissvar, Departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Regionala utvecklingsnämnden

Yttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering

Validering med värde SNS 3/ Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens

Validering, överförbarhet, tillgodoräknande

U2015/05780/GV. Utbildningsdepartementet Stockholm

Validering vid VO-C Gävleborg

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde

Remissvar Validering för mervärde (DS 2016:24)

Nätverk för validering inom högre utbildning

SOU 2017:18 En nationell strategi för validering

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Yttrande över remiss av departementspromemorian Validering med mervärde Remiss från kommunstyrelsen

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Validering för kompetensförsörjning

Valideringsarbetet på nationell nivå

Remissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur

Ett nationellt sammanhållet system för validering

Implementering av valideringsarrangemang i Sverige

Slutredovisning av uppdrag om att genomföra fortbildning om validering

En nationell strategi för validering. Kvalité i validering 12 september 2017

Anna Kahlson, Pär Sellberg, Nationella samordnare validering

Svar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning

Validering Vad, varför och hur

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

LOs yttrande över promemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Validering av yrkeskompetens

Myndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens

Rätten att sätta och utfärda betyg, Ds 2005:35

Branschvalidering av yrkeskompetens och den svenska referensramen för kvalifikationer SeQF

LOs yttrande över SOU 2015:97, Välja yrke

Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Validering med mervärde (Ds 2016:24) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 3 november 2016

Valideringscentrum Gävleborg

Rapport om validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ECVET Lifelong processes and procedures

Validering av reell kompetens för tillgodoräknande - workshop. Jessica Millert, projektledare Nina Nesset, studie- och karriärvägledare

Remiss från Utbildningsdepartementet - En andra och en annan chans - ett Komvux i tiden (SOU 2018:71)

LOs yttrande över betänkandet En andra och en annan chans - ett Komvux i tiden (SOU 2018:71)

1 (8) Datum: Diarienr: YH2012/1345

Pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens

Individualisering och erkännande av kompetenser - perspektiv på validering

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Redovisning av uppdrag om stöd i tillämpningen av ECVET inom yrkesutbildningen

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

Valideringsprocessen för lärare med utländsk examen

Christer Bergqvist & Kerstin Littke

EU:s rekommendation om validering

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda

Ur En utökad betygsrätt för enskilda utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m.

Redovisning av uppdrag om insatser i fråga om validering.

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering

Thomas Persson, generaldirektör. myh.se

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

Ikraftträdande. Kapitel 1. Ändring av 3. förslag som. bestämmelser. uppgifter (2. utlämnande av. lydelse: Kommentar: examina, eller

Förslag. relevanta. bra grund. krävs för. bakom de.

Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag

Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens

Åsa Ekberg & Christer Bergqvist

Riktlinjer för ansökan om projektmedel för arbete med bedömning av reell kompetens

Vidare vägar till arbete och utbildning. Valideringsdelegationens årliga redovisning

Rutin vid validering av behörighet Yh Karlstad

Nordisk modell för kvalitet i validering

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer - NQF.

På väg mot en kvalifikation

Behörighet, urval och antagning

Validering av utländsk kompetens

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Förslag i Remisspromemoria

HANDLEDNING. Validering

Vidare vägar till arbete och utbildning. Läge och utveckling av validering årlig redovisning

Kvalitetsdrivet Uppdraget att utarbeta förslag till valideringsinsatser inom högskola och yrkeshögskola - en försöksverksamhet

VALLE ( ) Lägesrapport

Den svenska referensramen för kvalifikationer

Gull-Britt Johansson Förvaltningschef Telefon

Rapportering av uppdrag att utveckla uppföljningen av lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande

Validering för kompetens?

ram för Allmänt är om Verkställighet livslångt lärande kvalifikationer för medlemsstaterna Kvalitetssäkring av styrdokument anges

Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (delbetänkande, SOU 2018:66)

Valideringscentrum i Göteborgsregionen med GR som huvudman

Remisspromemoria. Utbildningsdepartementet

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet

En nationell strategi för validering

Tillträde till yrkeshögskolan

LOs yttrande över promemorian Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen

Transkript:

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Thomas Hagnefur/EOA 2016-10-12 20160277 ERT DATUM ER REFERENS 2016-07-05 U2106/03105/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde LO har lämnats möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående departementsskrivelse och redovisar följande ställningstaganden. LOs ställningstaganden i sammanfattning LO ställer sig i huvudsak bakom de bedömningar och förslag som framförs i promemorian, men LO vill understryka att validering av informellt och icke-formellt lärande är särskilt viktig för de grupper som har kort formell utbildning. LO vänder sig mot den föreslagna begränsningen av tillgång till validering baserat på en relativt hög kunskaps- och kompetensnivå hos individen. Invändningen grundar sig på att promemorian inte beskriver hur en sådan avvägning kan göras på ett rättssäkert sätt. LO anser att i de fall resultatet av den fördjupade kartläggningen leder till att en validering inte är aktuell, ska ett kartläggningsutlåtande skrivas. Om behovet finns bör det framgå vilka ytterligare insatser som är nödvändiga för att individen ska uppnå de kvalifikationer som krävs inom det aktuella yrket eller yrkesområdet. LO vill särskilt betona att samverkan mellan Myndigheten för yrkeshögskolan, olika branschorganisationer samt Arbetsförmedlingen är av särskild vikt i utvecklandet och användandet av branschmodeller för validering. LO förutsätter att Myndigheten för yrkeshögskolan tillförs ytterligare resurser för det utvecklingsarbete och stöd som branscherna behöver i utvecklingen av branschmodeller för validering.

2 LO vill betona behovet av att utveckla bransch- och/eller myndighetsöverskridande samverkan för att uppnå en nationellt sammanhållen struktur för validering. LO vill understryka behovet av att Valideringsdelegationen prioriterar att följa utvecklingen av branschmodeller, samt bidrar med förslag på åtgärder för att branschmodeller ska kunna ingå i en sammanhållen nationell struktur för validering. LO anser att i den föreslagna uppföljningen av valideringsarbetet bör det utredas hur den direkta nyttan av valideringen kan följas upp, och exempelvis belysa i vilken utsträckning insatsen underlättat för individens tillträde till vidare studier eller till arbete. LO stöder den föreslagna ändringen i skollagen där validering ska anses genomförd när alla delar i valideringsprocessen är avslutade. LO anser att motsvarande förändring i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program ska ha motsvarande skrivning. LO vill betona vikten av att YH-myndigheten i sitt uppföljningsuppdrag kontrollerar utbildningsanordnarnas tillämpning av reell kompetens, både vid prövning av behörighet och vid tillgodoräknande. LO anser att uppdraget till Universitets- och högskolerådet och lärosätena är viktigt då det behövs en utveckling av gemensamma principer och metoder, samt en likvärdig tillämpning vid bedömning av reell kompetens inom den högre utbildningen. LO anser att även om validering inte ska författningsregleras i folkbildningen, så utesluter inte det att validering tillämpas i de sammanhang där det finns förutsättningar att använda validering utifrån de fastlagda principerna. LOs principiella utgångspunkter LO har under hela 2000-talet på olika sätt bidragit i arbetet med att utveckla valideringen i Sverige. LO anser att några bärande principer är nödvändiga för all valideringsverksamhet. Individers likabehandling, en rättssäker tillämpning i valideringsprocessen och en kvalitetssäkring av valideringsmodell och utförare är nödvändiga beståndsdelar. De utgör grunden för den legitimitet som är avgörande för att valideringsresultatet erkänns i de sammanhang där det avser att användas, och därmed ge faktisk nytta för individen. LO ansluter sig därmed till de grundläggande principer som är utgångspunkten för förslagen i promemorian. Avgränsning LO kommenterar inte alla bedömningar och förslag i promemorian. Avsikten med remissvaret är att förstärka delar av särskild vikt eller

3 komplettera delar av förslagen där det bedömts nödvändigt. Avsnittet om legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården lämnas utan synpunkter då det inte utgör LOs primära intresse. LOs ställningstagande LO noterar att en del av den löpande texten faktiskt innebär förslag eller rekommendationer men återfinns inte som faktiska förslag. Det finns också bedömningar som har en annan karaktär. LO redovisar sina ställningstaganden även i de delarna. I promemorian framförs att individen bör ha en relativt hög kunskaps- och kompetensnivå inom det område som valideringen avser. Avsikten synes vara att inte lägga valideringsresurser på individer med små möjligheter att genom validering nå de kvalifikationer som är nödvändiga för anställningsbarhet. Hur den selektionen ska gå till lämnas inga förslag på. LO vänder sig mot en sådan begränsande utgångspunkt av det enkla skälet att i den fördjupade kartläggningen i valideringsprocessen är syftet att påvisa individens kunskaper och kompetenser oavsett hur de förvärvats, och först därefter kan möjligen en sådan bedömning göras. Det framgår i Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande att validering kan öka motivationen till livslångt lärande, särskilt för socioekonomiskt missgynnade och lågkvalificerade. Även om det bedöms saknas förutsättningar för en fullständig validering skulle promemorian utvecklat förslag även för denna målgrupp, vilket gett en bättre helhetsbild. Däri ligger att en inledande eller översiktlig kartläggning, som inte enligt promemorian ingår i valideringsprocessen, behöver göras för att konstatera om en fördjupad kartläggning ska genomföras. I de fall resultatet av den fördjupade kartläggningen leder till att en validering inte är aktuell, är det LOs uppfattning att ett kartläggningsutlåtande alltid ska skrivas. Det utgör en viktig dokumentation av individens samlade kunskaper, förmågor och kompetenser, som kan användas i andra sammanhang. I relevanta fall bör det framgå vilka ytterligare insatser som är nödvändiga för att individen ska uppnå de kvalifikationer som krävs inom det aktuella yrket, yrkesområdet eller för ytterligare studier. LO vill understryka att validering av informellt och ickeformellt lärande är särskilt viktig för de grupper som har kort tidigare formell utbildning. En prövning av individens lämplighet för en valideringsinsats kan inte ske på subjektiva grunder, utan måste tillämpas på ett rättssäkert sätt. LO delar uppfattningen att Skolverket, Universitets- och högskolerådet samt Arbetsförmedlingens bör ansvara för att främja och samordna utvecklingen

4 och användandet av validering inom sina respektive områden. Det ska då ske utifrån de grundläggande principer som föreslås i promemorian. Därutöver görs bedömningen att de nu nämnda myndigheterna ska samverka med berörda myndigheter på andra områden i syfte att skapa ett sammanhållet nationellt system för validering. I det sammanhanget kan behovet av samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan och branscher i olika stadier av utveckling av branschmodeller särskilt betonas. LO stöder bedömningen att YH-myndigheten bör ges i uppdrag att bistå branscherna i deras utveckling av valideringsmodeller. Myndigheten har sedan tidigare arbetat med utveckling av branschmodeller för validering, och har upparbetade kontakter med branscherna och dess företrädare. LO förutsätter att myndigheten tillförs ytterligare resurser för det utvecklingsarbete och stöd som branscherna behöver i utvecklingen av branschmodeller för validering. Olika myndigheter och branscher har ett naturligt ansvar att utforma nationella modeller inom sina respektive områden. Det finns dock vissa väsentliga skillnader mellan validering i förhållande till utbildningssystemet och i förhållande till arbetsmarknaden. Utbildningssystemet baserar sig på ett fastlagt regelverk och ett givet kunskapsinnehåll i form av ämnes- och kursplaner. För att en fungerande branschmodell för validering ska komma till stånd behöver tydliga kvalifikationer och kompetensprofiler finnas framtagna och erkända av branschens parter för att kunna validera mot. Idag finns ett flertal fungerande och erkända branschmodeller för validering, men fortfarande finns stora utvecklingsbehov i många branscher. En sammanhållen nationell modell behöver innehålla möjligheter att acceptera valideringsresultat som till sin karaktär spänner över olika myndighetsområden och/eller branscher. LO delar promemorians bedömning att det utgör Valideringsdelegationens uppdrag. LO vill understryka behovet av att delegationen prioriterar att följa utvecklingen av branschmodeller, samt bidrar med förslag på åtgärder för att branschmodeller ska kunna ingå i en sammanhållen nationell struktur för validering. LO delar promemorians bedömning att det finns ett behov av uppföljning och statistisk redovisning av respektive myndighets valideringsarbete och dess omfattning. Som påpekas i promemorian är det av central betydelse att validering särskiljs från andra typer av insatser som exempelvis kartläggning och yrkeskompetensbedömning. I det utvecklingsarbete som ska inledas bör det utredas hur den direkta nyttan av valideringen kan följas upp, och exempelvis belysa i vilken utsträckning insatsen underlättat för individens tillträde till vidare studier eller till arbete.

5 LO stöder de föreslagna ändringarna och förtydliganden i skollagen av validering inom den kommunala vuxenutbildningen, och då särskilt att validering ska anses genomförd när alla delar i valideringsprocessen är avslutade. LO anser att motsvarande förändring i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program ska ha motsvarande skrivning. LO delar problembilden och stöder förslagen vad gäller validering inom yrkeshögskolan. Borttagandet av kvotbegränsningen för sökande som ska behörighetsprövas utifrån reell kompetens är logisk. Reell kompetens ska prövas i likhet med formella meriter som behörighetsgrund, och tillämpningen verkar ha förbättrats i och med den handbok för tillträde som YH-myndigheten tagit fram. Det bör ingå i YH myndighetens uppföljningsuppdrag att kontrollera på vilket sätt utbildningsanordnarna i praktiken tillämpar reell kompetens, både vid prövning av behörighet och vid tillgodoräknande. I promemorian görs bedömningen att begreppet validering inte behöver föras in i förordningen om yrkeshögskola. LO ser det som naturligt att inte göra det utifrån de definitioner och normer som man föreslår. En fullgjord validering ska utmynna i en erkänd kvalifikation eller delkvalifikation som sedan dokumenteras. Att validera eller värdera en individs tidigare lärande mot behörighetskrav eller för tillgodoräknande i en formell utbildning kan inte ses som validering då det inte utmynnar i den formen av dokumentation. Prövning av reell kompetens är ett led i en process där det slutgiltiga erkännandet utformas i ett examensbevis. Av det skälet delar LO promemorians bedömning. I avsnittet om validering inom högskolor och universitet görs inga bedömningar eller framförs några förslag. Det hänger samman med att Universitets- och högskolerådet har av regeringen fått uppdraget att utveckla stöd till lärosätenas bedömning av reell kompetens samt att bidra till samverkan mellan lärosätena i det arbetet. Ett motsvarande uppdrag har lämnats till lärosätena. Under perioden 2016-2018 ska lärosätena utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens i samverkan med Universitets och högskolerådet. LO anser att det är ett viktigt uppdrag då det behövs en utveckling av gemensamma principer och metoder samt en likvärdig tillämpning vid bedömning av reell kompetens inom den högre utbildningen. I promemorian föreslås att validering inte ska författningsregleras inom folkbildningen. LO delar den bedömningen. Det får dock inte tolkas som att validering inte kan förekomma inom folkbildningen. I de sammanhang där

6 det finns erkända kompetenskriterier att validera mot kan naturligtvis en validering genomföras. Flera av folkhögskolans yrkesinriktade utbildningar uppfyller rimligen de grundläggande förutsättningarna för validering. Med hälsning Landsorganisationen i Sverige Karl-Petter Thorwaldsson Thomas Hagnefur