Vidare vägar till arbete och utbildning. Valideringsdelegationens årliga redovisning

Transkript

1 Vidare vägar till arbete och utbildning Valideringsdelegationens årliga redovisning Maj 2018

2

3 2 bilagor Komm2018/00177/U 2015:10 Valideringsdelegationen U 2015:10 Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet Förord Regeringen beslutade den 19 november 2015 att tillsätta en kommitté i form av en nationell delegation med uppdraget att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet (dir. 2015:120). I uppdraget ingår att årligen lämna en redovisning till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) om hur uppdraget fortskrider. Valideringsdelegationen överlämnar härmed sin andra årliga redovisning. Stockholm i maj 2018 Anders Ferbe Mats Andersson Jeanette Azinovic Anders Barane Tim Brooks Johan Ingelskog Malin Jönsson Josefine Larsson Maria Lindgren David Lundgren Jesper Lundholm Charlotte Tarschys Peter Thomelius Fredrik Voltaire Amelie von Zweigbergk /Elin Landell Helena Asp Nadja Ben Ammar Anna Kahlson

4 2 (56)

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Valideringsdelegationens uppdrag Varför validering och för vem? Målsättning för utvecklingsarbetet Rapportens syfte och disposition Möjligheter till validering Fler yrkesroller täcks av fungerande och nationellt giltiga valideringsmodeller Kommunerna är skyldiga att erbjuda validering inom regionalt yrkesvux Rättighet att få sin reella kompetens bedömd inom yrkeshögskolan och högskolan Kunskapsprov har utvecklats för erkännande av kompetens i reglerade yrken Större utbud av kompletterande utbildningar inom högskolan Utvecklingen inom de fem prioriterade områdena Överförbarhet mellan kvalifikationer Ansvar på nationell och regional nivå Hög kvalitet Resurser och organisation Information och vägledning Omfattning av validering inom utbildning och arbetsliv Arbetslivets kvalifikationer (branschvalidering) Kommunal vuxenutbildning Yrkeshögskolan Universitet och högskolor Nyanländas tillgång till validering Det fortsatta arbetet Bilaga 1. Uppföljning av modeller för branschvalidering Bilaga 2. Valideringar enligt branschmodell per yrkesroll (56)

6 4 (56)

7 Sammanfattning Valideringsdelegationen har i uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen ska årligen lämna en redovisning till Regeringskansliet om hur uppdraget fortskrider. Delegationen drar följande slutsatser om utvecklingen respektive behoven av fortsatta insatser. Möjligheterna till validering och kompletterande utbildning har ökat. Inom den kommunala vuxenutbildningen saknas dock en tydlig skyldighet för kommuner att erbjuda validering. Överförbarheten mellan kvalifikationer är begränsad. Myndigheter, utbildningsanordnare och branscher bör utveckla sina kompetenskriterier, kvalifikationer och utbildningsmål så att de uttrycks termer av i läranderesultat och fungerar för validering. Ansvaret för validering har förtydligats för aktörer på nationell och regional nivå. Samverkan mellan olika aktörer behöver dock förbättras. Olika former av stöd och riktlinjer har tagits fram för att få en hög kvalitet i genomförda valideringar. Myndigheterna behöver nu implementera stödmaterialet hos berörda aktörer. Det arbete som myndigheterna påbörjat för att förbättra informationen om validering är en viktig del i det arbetet. Den statliga medfinansieringen av branschernas utveckling av valideringsmodeller är ryckig. Även den statliga medfinansieringen av regional samverkan om validering präglas av tillfälliga lösningar. För utveckling av permanenta system för validering krävs långsiktig och stabil finansiering. Det finns en varierad flora av ESF-projekt som syftar till validering eller utveckling av valideringsmodeller på regional nivå. En större andel av ESF-medlen bör i nästa programperiod avsättas för nationella insatser för att bidra till en samordnad utveckling av validering på längre sikt. Statistik över omfattningen av validering saknas eller är ofullständig. Regeringen bör ge Statens skolverk i uppdrag att regelbundet redovisa kvalitetssäkrad statistik över omfattningen av validering inom komvux. Omfattningen av validering mot arbetslivets kvalifikationer (branschvalidering) har ökat och används i ökande utsträckning för strategisk kompetensförsörjning. Var fjärde nyanländ uppger att deras tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet har validerats i Sverige. Arbetsförmedlingen bör ge fler arbetssökande möjlighet till validering av yrkeskompetens. 5 (56)

8 6 (56)

9 1. Inledning 1.1 Valideringsdelegationens uppdrag Regeringen beslutade i november 2015 att tillsätta en kommitté i form av en delegation med uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet på nationell och regional nivå (dir. 2015:120). Delegationen har antagit namnet Valideringsdelegationen Valideringsdelegationen består av en ordförande samt 14 andra ledamöter som representerar arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt berörda myndigheter. Delegationen har ett kansli som ansvarar för det operativa arbetet. 1.2 Varför validering och för vem? Validering syftar till att synliggöra och erkänna en persons kunskaper och kompetenser, oavsett hur de har förvärvats. Validering kan underlätta kompetensförsörjningen i arbetslivet och bidra till effektivare utbildning. I samtliga fall handlar det om att säkerställa att individens kompetens motsvarar fastställda kriterier. Efter en validering ska individen kunna erhålla en kvalifikation med legitimitet och värde för fortsatt utbildning eller på arbetsmarknaden. Validering kan vara ett verktyg för personer: i omställning, med kompetens från utlandet, som vill vidare i utbildning, eller som är yrkesverksamma. För många individer är validering en länk i en kedja, där även andra insatser behövs före, under eller efter själva valideringen. Det kan handla om inledande kartläggning, studie- och yrkesvägledning, kompletterande utbildningsinsatser, praktik med mera. Detta ställer krav på väl fungerande och flexibel samverkan mellan olika aktörer. 7 (56)

10 1.3 Målsättning för utvecklingsarbetet I Valideringsdelegationens delbetänkande En nationell strategi för validering (SOU 2017:18) angavs den övergripande målsättningen för utvecklingsarbetet inom valideringsområdet: [ ] betydligt fler individer ska få sin kompetens validerad. Validering ska vara tillgängligt i hela landet, på samtliga nivåer i utbildningssystemet och mot en större bredd av kvalifikationer i arbetslivet. Validering som väg till en kvalifikation ska ha lika hög legitimitet som formell utbildning. För att öka tillgången till validering behöver ett överblickbart, sammanhållet och kvalitetssäkrat system komma på plats. Strukturerna behöver vidareutvecklas och kompletteras. 1.4 Rapportens syfte och disposition Delegationen ska enligt direktiven årligen lämna en redovisning till Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider. I delegationens uppdrag ingår bland annat att följa och analysera omfattningen och resultatet av validering inom utbildningsväsende och arbetsliv. Syftet med rapporten är dels att ge en övergripande bild av utvecklingen på valideringsområdet vad gäller möjligheter till validering (se kapitel 2) och de fem övergripande prioriteringarna i nationella strategin för validering (se kapitel 3), dels att redovisa omfattningen av validering (se kapitel 4). I kapitel 5 summeras delegationens slutsatser om prioriteringarna för det fortsatta utvecklingsarbetet. 8 (56)

11 2. Möjligheter till validering Det svenska systemet för validering är decentraliserat. I ett effektivt system finns tillgång till validering inom samtliga nivåer i utbildningssystemet och mot en stor bredd av kvalifikationer i arbetslivet. Möjligheterna till validering inom utbildningssystemet påverkas av hur regelverket är utformat inom respektive utbildningssektor. Validering mot arbetslivets kvalifikationer (branschvalidering) förutsätter att branschens aktörer har utvecklat kompetenskriterier och valideringsmodeller för olika yrkesroller. För validering mot legitimationsyrken påverkas möjligheterna av hur ansvariga myndigheter organiserat processerna för svensk behörighet. 2.1 Fler yrkesroller täcks av fungerande och nationellt giltiga valideringsmodeller Möjligheterna till validering enligt branschmodell har ökat, både avseende antalet yrkesroller och vem som kan nyttja dem. I dagsläget (början av 2018) finns 21 modeller för validering mot arbetslivets kvalifikationer, som är operativa eller på gång att börja användas (se bilaga 1). Sammantaget omfattar dessa modeller 56 yrkesroller. Åtta av modellerna, totalt 18 yrkesroller, är nya och började användas 2015 eller senare. De nya modellerna har inneburit ett viktigt tillskott till möjligheterna till validering. Under perioden svarade de för en fjärdedel av det totala antalet genomförda valideringar (se avsnitt och bilaga 2). Ytterligare några modeller/yrkesroller håller på att utvecklas. För 3 av de 21 modellerna är modellens kompetensprofil under revidering och möjligheterna till validering är därför begränsade för närvarande inom dessa yrkesområden. Modeller för branschvalidering finns framför allt inom traditionellt mansdominerade yrken. Modellernas tillgänglighet varierar, både avseende vem som kan köpa en validering, var valideringen kan genomföras och hur snabbt en validering kan starta. Några av modellerna är upphandlade, eller på väg att upphandlas, av Arbetsförmedlingen (se avsnitt 3.4.1). Få modeller uppges dock vara tillgängliga genom avtal med omställningsaktörer. Så gott som alla modeller är tillgängliga, helt eller delvis, för arbetsgivare. Detta innebär att de kan användas för såväl rekrytering som kompetensutveckling av befintlig personal. De är ofta även tillgängliga för andra aktörer, till exempel utbildningsanordnare. Vad gäller den geografiska tillgängligheten så visar uppföljningen att 8 modeller är tillgängliga i flertalet län och ytterligare 5 är 9 (56)

12 tillgängliga i omkring hälften av länen. För huvuddelen av branschmodellerna kan en validering påbörjas inom tre månader. För 2 av de 21 modellerna uppges det ta längre tid än så för att påbörja en validering. Även om möjligheterna till validering har ökat kvarstår ett antal utmaningar. För att branschvalidering ska kunna bidra till full nytta lyfter Valideringsdelegationens arbetsgrupp för branschvalidering fram att tillgång till kompletterande utbildning och kompetensutveckling baserad på valideringens resultat, är centralt för att branschvalidering ska kunna bidra till full nytta. De pekar också på behovet av långsiktig finansiering för utveckling och användande av branschmodellerna Kommunerna är skyldiga att erbjuda validering inom regionalt yrkesvux Den 1 januari 2017 infördes yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna (regionalt yrkesvux). Enligt förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning är kommunerna skyldiga att erbjuda en möjlighet till validering för att få statsbidrag. När det gäller komvux generellt saknas det dock en reglering i skollagen (2010:800) som innebär en skyldighet för huvudmännen att erbjuda validering. I departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24) föreslogs en ändring av skollagen så att huvudmannen för vuxenutbildning ska vara skyldig att erbjuda en elev validering. Någon ändring har dock ännu inte beslutats. 2.3 Rättighet att få sin reella kompetens bedömd inom yrkeshögskolan och högskolan Personer som söker till utbildningar inom yrkeshögskolan och högskolan har rätt att få sin reella kompetens bedömd för behörighet till utbildningen. Reell kompetens är alltså en egen behörighetsgrund vid sidan av formella betyg från tidigare utbildning. Inom båda utbildningsformerna har också personer som antagits till en utbildning rätt att få sin reella kompetens prövad för tillgodoräknande. 1 Branschvalideringens användning och nytta exempel och analys som genomförts med stöd av Valideringsdelegationens arbetsgrupp för branschvalidering, Bättra konsult (2018). 10 (56)

13 Utbildningen ska därigenom kunna förkortas och anpassas utifrån vilka kunskaper och färdigheter som den studerande redan har tillägnat sig genom tidigare utbildning eller i yrkesverksamhet. Inom yrkeshögskolan finns möjlighet att också ansöka om tillgodoräknande för kompetens som utvecklats på annat sätt, till exempel i förenings- och volontärarbete eller genom självstudier. Valideringsdelegationen har i delbetänkandet Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande (SOU 2018:29) föreslagit att en sådan möjlighet införs också för studenter i högskoleutbildning Kunskapsprov har utvecklats för erkännande av kompetens i reglerade yrken För personer med utländsk utbildning är validering viktigt på vägen till legitimation för ett yrke som är reglerat i Sverige. För att anses vara behörig i Sverige krävs oftast både att utbildningen bedöms motsvara en svensk utbildning för yrket och att individen kan styrka sin kompetens genom kunskaps- och färdighetsprov och/eller genomföra vissa kompletteringar. 3 Olika myndigheter ansvarar för att pröva behörighet och utfärda legitimation för de reglerade yrkena, däribland Socialstyrelsen (yrken inom hälso- och sjukvården) och Skolverket (lärare och förskollärare). För personer som är utbildade utanför EU och EES prövar Socialstyrelsen den sökandes kompetens i flera steg. Först granskas utbildningen, därefter testas kunskap, kompetens och lämplighet mot kraven för legitimation för respektive yrke genom ett kunskapsprov och en praktisk tjänstgöring. Från och med 2018 erbjuder Socialstyrelsen kunskapsprov för samtliga 21 yrken med legitimationskrav och fler provtillfällen än tidigare anordnas under året. 4 Kunskapsproven ger möjlighet för den sökande att styrka sin kompetens, vilket kan minska behoven av komplettering. Även Skolverket erbjuder prov för att styrka att kompetensen motsvarar kraven för att få svensk behörighet som lärare. För personer med utländsk lärarutbildning som ansökt om svensk lärarlegitimation, och som fått beslut om kompensationsåtgärd, finns det så kallade lämplighetsprovet som ges tre 2 SOU 2018:29 Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande, s Inom EU finns yrkeskvalifikationsdirektivet (2005/36/EG) som syftar till att underlätta för den som har förvärvat en kvalifikation i ett medlemsland att få utöva ett yrke som är reglerat i ett annat medlemsland. 4 Socialstyrelsens årsredovisning för 2017, sid (56)

14 gånger per år av Stockholms universitet. Enligt Skolverkets föreskrifter erbjuds dock lämplighetsprovet enbart till personer med lärarexamen från ett EU- eller EES-land. 5 Att provet inte är öppet för personer som utbildats i tredjeland leder sannolikt till mer omfattande kompletteringar för vissa sökande. För personer med lärarutbildning från ett land utanför EU/EES finns möjlighet till kompletterande högskolestudier inom Utländska Lärares Vidareutbildning (ULV). De som ansökt om svensk legitimation hos Skolverket och fått beslut om kompensationsåtgärd kan komplettera för att uppnå svensk behörighet. Kompletteringen blir då oftast mindre omfattande än om den syftar till en svensk lärarexamen. Huvuddelen av studenterna inom ULV kompletterar trots det mot en svensk examen. År 2016 gällde det för 90 procent av studenterna. 6 Detta kan till stor del förklaras av att relativt få har varit i kontakt med Skolverket innan de sökt till utbildningen. Inför höstterminen 2018 hade var fjärde sökande till Stockholms universitet haft en sådan kontakt. Bristande information och att Skolverket tar ut en avgift för bedömningen inför beslut om kompensationsåtgärd bidrar till att så många genomgår de mer omfattande kompletteringarna mot en svensk lärarexamen. 2.5 Större utbud av kompletterande utbildningar inom högskolan En kraftig utbyggnad pågår av de kompletterande utbildningarna för personer med en avslutad utländsk utbildning. Satsningen syftar till att underlätta vägen till arbete inom relevant område. Genom dessa utbildningar ges möjlighet att komplettera med kunskaper som behövs för yrkesutövningen i Sverige. De kan också vara ett sätt att få behörighet att utöva ett yrke som är reglerat i Sverige. Kompletterande utbildningar har sedan tidigare funnits för utlandsutbildade läkare, tandläkare, sjuksköterskor, lärare och jurister. Utbyggnaden, som inleddes 2016, innebär att fler lärosäten anordnar utbildningar för dessa yrkesområden. Den innebär också att det successivt tillkommer kompletterande utbildningar för fler yrkesområden; apotekare, barnmorskor, biomedicinska analytiker, ekonomer, fysioterapeuter, ingenjörer och arkitekter, psykologer, socionomer samt systemvetare. 5 SKOLFS 2016:12. 6 SOU 2017:18 En nationell strategi för validering, s (56)

15 3. Utvecklingen inom de fem prioriterade områdena I En nationell strategi för validering (SOU 2017:18) anges fem övergripande områden som prioriterade i det fortsatta arbetet med en samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv. Dessa områden är: Överförbarhet mellan kvalifikationer Ansvar på nationell och regional nivå Hög kvalitet Resurser och organisation Information och vägledning I detta kapitel redovisas hur arbetet med de fem övergripande prioriteringarna fortskrider. Redovisningen baseras delvis på underlag från berörda myndigheter; Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket samt Universitets- och högskolerådet. 3.1 Överförbarhet mellan kvalifikationer I ett system med många aktörer behöver övergångarna mellan systemets olika delar vara smidiga. Detta har i den nationella strategin formulerats som att det är prioriterat att överförbarheten mellan kvalifikationer stärks. Det handlar om att kompetensprofiler, kompetenskriterier och lärandemål bör formuleras på ett enhetligt sätt i termer av läranderesultat och med hög kvalitet. Den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF) bör utgöra den gemensamma utgångspunkten för systemen för validering. Delegationen anser vidare att utfärdare av kvalifikationer utanför formell utbildning bör sträva efter nivåplacering i SeQF Fyra kvalifikationer utanför formell utbildning har nivåplacerats i SeQF Sedan 2016 har det varit möjligt för olika organisationer att ansöka hos Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om att nivåplacera kvalifikationer utanför formell utbildning i SeQF. Enligt MYH:s årsredovisning för 2017 har totalt elva ansökningar om nivåplacering i SeQF handlagts av myndigheten, varav åtta inkom under Tre ansökningar har föredragits för Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer och myndigheten 13 (56)

16 har därefter fattat beslut om inplacering av kvalifikationerna. 7 De tre kvalifikationerna som nivåplacerats är: Servicebranschens Yrkesnämnds (SRY) yrkesbevis inom städservice (nivå 4), Certified Key Account Manager (nivå 5), och Diplomerad Montessoripedagog (nivå 6). MYH har också under våren 2018 fattat beslut om att nivåplacera ytterligare en kvalifikation i SeQF Performing Artist (nivå 6). MYH framhåller i sin årsredovisning för 2017 att processen och förfarandet kring ansökan om nivåplacering behöver utvecklas och förtydligas för intressenterna. Informationsmaterial, anvisningar och bedömningsstöd som togs fram i samband med att förordningen trädde i kraft behöver revideras för att bättre spegla de förhållanden som gäller Standarden för branschvalidering förordar nivåplacering i SeQF Myndigheten för yrkeshögskolan arbetade under fram en standard för branschvalidering av yrkeskompetens, i samarbete med branscher med kunskap om och erfarenhet av att konstruera valideringsmodeller. Standarden ska vara ett stöd vid branschernas utveckling och vidareutveckling av kvalitetssäkrade och stabila valideringsmodeller och kan anpassas till olika branschers och yrkesområdens behov och förutsättningar. Standarden förordar att kompetensstandarder för yrkesroller är uttryckta i form av läranderesultat och är nivåplacerade i SeQF Myndigheter ställer ofta krav på branschgodkända valideringsmodeller Arbetsförmedlingen upphandlar endast branschmodeller som uppfyller branschens krav och utgår från standarden för branschvalidering. Tillväxtverket säkerställer att de kompetensförsörjningsprojekt som myndigheten medfinansierar använder sig av valideringsmodeller som har nationell legitimitet genom att ställa krav på att använda branschgodkända valideringsmodeller när sådana finns. Svenska ESF-rådet har ännu inte hittat former för Myndigheten för yrkeshögskolans årsredovisning för 2017, s (56)

17 att säkerställa att regionala projekt som beviljas medfinansiering från socialfonden har nationell legitimitet Begränsad överförbarhet mellan branschvalidering och den kommunala vuxenutbildningen Branschvalideringens koppling till det formella utbildningssystemet främst kurser inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) är i dagsläget relativt svag. Kompletteringsutlåtanden efter en branschvalidering ger sällan direkt hänvisning till hela eller delar av gymnasiekurser, vilket begränsar möjligheterna till komplettering inom komvux. Den bransch som har den största överförbarheten till komvux är vård och omsorg. Där görs valideringen helt mot vård- och omsorgsprogrammets yrkeskurser och ska genomföras enligt de riktlinjer som tagits fram inom Vård- och omsorgscollege. En väletablerad kompetensstandard är en bra utgångspunkt för att påverka utformningen av så kallade yrkespaket som Statens skolverk har i uppdrag att utveckla. 9 Yrkespaket är nationellt sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux och gymnasieskolans introduktionsprogram, som svarar mot de kompetenskrav som olika branscher ställer för anställning. I nuläget finns cirka 50 yrkespaket framtagna, bland annat Vårdbiträde (800 poäng), Undersköterska (1500 poäng), Industri Bas (700 poäng) och Industri Påbyggnad ( poäng). Branschernas kompetenskrav tar sällan hänsyn till hur lärandet har skett utan anger kraven för att utföra ett visst arbete. Styrdokumenten (ämnesplaner, kursplaner och betygskriterier) för vuxenutbildningen är emellertid enligt Skolverket skrivna utifrån att eleven inte har några egentliga förkunskaper. De är framtagna för progression och lärande mot de kunskapsmål som formulerats och anger både vägen mot mål och de läranderesultat som eleven ska ha uppnått efter slutförd utbildning. Sammanblandningen av lärandemål och det specifika innehållet i olika kurser är särskilt tydlig i de ofta mycket detaljerade betygskriterierna. Vid en bedömning av om en elev redan uppfyller kunskapskraven helt eller delvis är det målen för utbildningen de förväntade läranderesultaten som ska stå i fokus. För att synliggöra skillnader och likheter mellan validering mot utbildningsmål och branschvalidering, och för att öka överförbarheten mellan formell utbildning och intyg från validering enligt branschmodell, genomför 9 Branschvalideringens användning och nytta (dnr. Komm2017/01316/U 2015:10), s (56)

18 Skolverket utbildningsinsatser i form av en webbutbildning om validering, regionala workshops och konferenser. Inom ramen för Skolverkets uppdrag om försöksverksamhet med yrkesprov har diskussioner inletts om hur lärandemålen kan utvecklas så att kopplingen till SeQF blir tydligare. Försöksverksamheten ska bland annat pröva om utvecklingen av yrkesprov kan bidra till att underlätta validering för elever inom vuxenutbildningen eller för nyanlända elever med tidigare yrkes- eller utbildningserfarenhet Definierade kompetenskriterier saknas för tolkutbildningar samt konst- och kulturutbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ansvarar för yrkeshögskoleutbildningar, konst- och kulturutbildningar samt vissa tolkutbildningar inom folkbildningen. När det gäller yrkeshögskoleutbildningar bygger examensordningen för dessa utbildningar på nivårelaterade resultat av lärande och för varje utbildning ska förväntade läranderesultat samt kursinnehåll och kursmål redovisas vid ansökan om att utbildningen ska få ingå i yrkeshögskolan. Yrkeshögskoleexamen finns på nivå 5 och kvalificerad yrkeshögskoleexamen på nivå 6 i SeQF. För tolkutbildningar inom folkbildningen finns inte någon författningsreglerad examensordning med angivna kompetenskrav (förväntade läranderesultat) för att erhålla en examen. MYH har dock tagit fram en kompetensbeskrivning för yrkesrollen kontakttolk i form av resultat av lärande som relaterar till nivå 4 i SeQF. MYH har även i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med utbildning till kontakttolk inom yrkeshögskolan. Om försöksverksamheten leder till att kontakttolkutbildningen fortsatt ingår i yrkeshögskolan blir också en examen till kontakttolk nivåplacerad i SeQF. Vidare har Utredningen om effektiva och ändamålsenliga tolktjänster (dir. 2017:104) i uppdrag att analysera behovet av nationella mål för kvalifikationer på olika nivåer inom tolkområdet och vid behov föreslå sådana mål. Inte heller de utbildningar som får stöd enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar har examina som är nivåplacerade i SeQF. MYH gör inga insatser för att främja överförbarhet för dessa utbildningar. 10 Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens skolverk. 16 (56)

19 3.1.6 Bristande överförbarhet mellan högskola och kompetens som utvecklats i andra sammanhang Samtliga examina från högskoleutbildning har en nivå i SeQF. Examina på grundnivå återfinns på nivå 6, examina på avancerad nivå finns på nivå 7 och forskarexamen har nivå 8 i SeQF. Såväl kursmål som examensmål ska vara uttryckta i förväntade läranderesultat. Hur målen formuleras har stor betydelse för jämförbarhet och överförbarhet för utbildning mellan och inom länder. De har också en viktig funktion som instrument vid bedömning av behörighet till studier på nästa nivå, vid tillgodoräknande och för möjligheterna att bedöma kompetens som utvecklats i andra sammanhang än i formell utbildning. Behov finns av vidareutveckling av lärandemålen, både för kurser och examina, för att underlätta överförbarhet och möjliggöra tillgodoräknande av kompetens som utvecklats i andra sammanhang. Valideringsdelegationen har i delbetänkandet Validering i högskolan (SOU 2018:29) föreslagit att kompetens som redan bedömts och resulterat i en erkänd kvalifikation med nivåplacering i SeQF ska utgöra en egen grund för tillgodoräknande. 11 Förslaget syftar till ökad överförbarhet mellan såväl högskola och yrkeshögskola som kvalifikationer från andra sammanhang. 3.2 Ansvar på nationell och regional nivå Det behövs tydligt ansvarstagande och samverkan mellan aktörer på nationell och regional nivå. Myndigheternas uppdrag att främja och samordna validering behöver vara tydliga och långsiktiga. Även arbetsmarknadens parter behöver aktivt främja användningen av validering. För att skapa långsiktighet i samverkan om validering på regional nivå bör det inkluderas i det regionala arbetet för kompetensförsörjning Tydliga uppdrag till myndigheter att främja validering För att öka långsiktigheten och tydligheten om ansvaret bör uppdrag att främja och samordna användningen och utvecklingen av validering så långt som möjligt anges i respektive myndighets instruktion. I vissa fall kan dock reglering i annan förordning vara lämpligare. I tabell 1 redovisas Valideringsdelegationens bedömning av om berörda myndigheter har ett tydligt uppdrag att främja validering, i instruktionen för myndigheten eller på annat sätt. 11 SOU 2018:29 Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande, s (56)

20 Tabell 1 Har myndigheten ett tydligt uppdrag att främja validering i instruktionen eller på annat sätt? Instruktionen På annat sätt Arbetsförmedlingen Nej Ja Statens skolverk Ja Nej Myndigheten för Ja Nej yrkeshögskolan Universitets- och Nej Ja (uppdrag) högskolerådet Svenska ESF-rådet Nej Ja (indirekt) Tillväxtverket Nej Ja (uppdrag) Myndigheten för yrkeshögskolan och Statens skolverk har tydliga uppdrag att främja validering i respektive myndighets instruktion. Genom en ändring i instruktionen för Skolverket, som trädde i kraft den 1 februari 2018, har regeringen förtydligat myndighetens ansvar för validering. Av instruktionen framgår nu att Skolverket ska främja användningen och utvecklingen av validering inom kommunal vuxenutbildning. 12 Även Myndigheten för yrkeshögskolans ansvar för validering har förtydligats i instruktionen för myndigheten. Av instruktionen framgår sedan den 1 januari 2018 att myndigheten ska främja användningen och utvecklingen av validering inom de utbildningar som myndigheten ansvarar för och att stödja branscherna i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering. 13 Myndighetens ansvar för att stödja branscherna i deras valideringsarbete framgick även tidigare av instruktionen men har nu förtydligats. Arbetsförmedlingen har inget tydligt uppdrag att främja validering i instruktionen för myndigheten. Däremot har Arbetsförmedlingen ett tydligt uppdrag att främja validering genom att validering sedan februari 2016 är ett arbetsmarknadspolitiskt program som regleras i förordning. 14 Arbetsförmedlingen har även indirekt uppdrag att främja validering genom ansvaret för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och 12 Förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk, 18 p Förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan, Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, (56)

21 effektiv etablering på arbetsmarknaden. 15 Validering är en viktig insats inom ramen för det så kallade etableringsprogrammet för vissa nyanlända invandrare. 16 Universitets- och högskolerådet har inte heller något tydligt uppdrag att främja validering i instruktionen för myndigheten. Däremot har UHR flera uppdrag att främja validering som anges i regleringsbrevet. Valideringsdelegationen har i delbetänkandet Validering i högskolan (SOU 2018:29) föreslagit att myndigheten från och med 2019 ges ett uppdrag i instruktionen att främja lärosätenas verksamhet med erkännande av kunskaper och färdigheter som utvecklats i tidigare lärande. 17 Tillväxtverket har i uppdrag att stödja de regionalt utvecklingsansvariga aktörernas (RUA) arbete inom kompetensförsörjningsområdet (se vidare avsnitt 3.2.3). Som en del av regeringens strategi för nyindustrialisering har Tillväxtverket även fått i uppdrag att stimulera arbetet med kompetensförsörjning i små och medelstora industriföretag genom kompetenskartläggning och validering. Svenska ESF-rådet har enligt delegationens bedömning inget tydligt uppdrag att främja validering, varken i instruktionen eller på annat sätt. Indirekt finns dock uppdrag genom att det i socialfondsprogrammet för finns mål om att öka samverkan och stärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande, samt att stärka lika tillgång till livslångt lärande bland annat genom att främja validering av förvärvad kompetens Aktiva arbetsmarknadsparter för ökad användning av validering Utvecklingen av fler fungerande och kvalitetssäkrade modeller för validering av yrkeskompetens (se avsnitt 2.1) är ett resultat av branschernas och arbetsmarknadens parters engagemang för att öka användningen av validering. Ett annat uttryck är överenskommelserna mellan parterna och Arbetsförmedlingen om snabbspår för nyanlända. Hösten 2017 fanns totalt 14 snabbspår, validering eller yrkeskompetensbedömning ingår i flertalet av dessa Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen, Förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 17 SOU 2018:29 Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande, s Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av arbetet med snabbspår, december 2017, Arbetsförmedlingen (2017). 19 (56)

22 Parterna har också kommit överens om att förstärka tillgången till validering för personer i omställning. Från och med november 2017 erbjuder Trygghetsfonden TSL validering till personer som sagts upp på grund av arbetsbrist. Validering kan användas om det ger deltagaren bättre möjligheter att få ett nytt jobb. Industrins parter och fristående branschorganisationer har under 2017 tillsammans utvecklat och bildat Svensk industrivalidering. Arbetet har resulterat i ett sammanhållet och kvalitetssäkrat system för validering och certifiering av industrins olika bas- och yrkeskompetenser. Systemet underlättar användningen av validering för såväl arbetsgivare som för Arbetsförmedlingen, omställningsaktörer och utbildningsanordnare och bidrar bland annat med att samordna drift och upphandling. Industrins parter driver också ESFprojektet Kompetenssäkrad industri där validering är en komponent för strategisk kompetensutveckling. Projektet vänder sig till små och medelstora industriföretag Validering har inkluderats i det regionala arbetet för kompetensförsörjning Det behövs en fungerande samverkan om validering på regional nivå som involverar såväl företrädare för arbetslivet som kommunala och regionala aktörer på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Aktörer med regionalt utvecklingsansvar bör arbeta drivande, stödjande och kunskapshöjande. I En nationell strategi för validering (SOU 2017:18) framhålls att utvecklad samverkan om validering bör inkluderas och prioriteras i de regionala aktörernas ordinarie arbete med kompetensförsörjning. I regeringens mål- och villkorsbeslut för regionalt utvecklingsansvariga för 2018, samt i regleringsbrev till Länsstyrelsen i Stockholm, erbjuds berörda landsting och samverkansorgan att stödja och främja insatser inom tre utpekade fokusområden för kompetensförsörjning. 19 Ett av dessa är att bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå. I februari 2018 presenterade Valideringsdelegationen en handfast vägledning som beskriver hur de regionala utvecklingsaktörerna kan gå till väga för att utveckla samverkan om validering Mål- och villkorsbeslut för regionalt utvecklingsansvariga för 2018 (N2017/07699/RTS, N2017/07558/KLS, N2017/07559/KLS (delvis)). Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt (N2017/07686/RTS N2017/07558/KLS (delvi s) N2017/07445/RTS m.fl.). 20 Samverkan kring validering på regional nivå Vägledning för aktörer med ett regionalt utvecklingsansvar, Valideringsdelegationen (2018). 20 (56)

23 I dagsläget finns organiserad regional samverkan om validering etablerad i fyra regioner Västra Götaland, Skåne, Dalarna och Gävleborg. Utveckling av regional samverkan om validering pågår inom Skolverkets ESF-projekt RegioVux, som syftar till att utveckla samverkan mellan kommuner i fyra utpekade regioner: Region Norrbotten, Region Västerbotten, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Kommunerna samarbetar i olika utsträckning för att förstärka yrkesvuxenutbildning och validering över kommungränserna. Insatserna handlar om att utveckla samarbete mellan olika branscher, utbildningsanordnare och myndigheter i respektive region. Därutöver pågår utveckling av samverkan om validering i ytterligare några regionala projekt med finansiering från ESF-rådet, till exempel Valideringscentrum Örebro län, Validering i Östergötland en väg in, samt Blekinge Kompetens Validering. 3.3 Hög kvalitet Hög kvalitet i genomförandet ger valideringens resultat legitimitet. Myndigheternas uppdrag att utveckla metodstöd, tydliga riktlinjer och uppföljning av valideringsverksamheten är därför viktiga för att höja kvaliteten. Kompetenskriterierna, eller de mål för lärande som individen valideras mot, behöver vara väl förankrade i utbildningsväsendet och i arbetslivet. Det är också viktigt att metoderna för validering är kvalitetssäkrade. För validering med hög kvalitet behöver också utföraren ha rätt kompetens Myndigheternas stöd till verksamheterna börjar komma på plats Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitets- och högskolerådet har eller har haft särskilda uppdrag att utveckla stöd för kartläggning och bedömning av kompetens inom sina respektive områden. Olika former av stöd finns nu på plats, helt eller delvis, för aktörer inom både arbetsliv och utbildning (se tabell 2). 21 (56)

24 Tabell 2 Övergripande rekommendationer/ riktlinjer Stöd för kompetenskartläggning Finns stöd för kvalitet i genomförandet av validering? Arbetslivets kvalifikationer Ja Ja Kommunal vuxenutbildning Yrkeshögskolan Delvis (för tillträde) Delvis Ja Ja Universitet och högskola Nej (behöver uppdateras) Under utveckling Stöd för kompetensbedömning Delvis Ja Delvis Under utveckling Extern kvalitetsgranskning Delvis Nej Delvis Delvis Kompetensutveckling Delvis Ja Under utveckling Delvis Arbetslivets kvalifikationer I februari 2017 redovisade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) den standard för branschvalidering av yrkeskompetens som myndigheten fått i uppdrag att ta fram i samarbete med branscher som har kunskap om och erfarenhet av att konstruera valideringsmodeller. 21 Standarden omfattar övergripande rekommendationer och riktlinjer samt ger stöd för både utveckling av valideringsmodeller och för genomförande av validering. Standarden omfattar också ett antal kvalitetskriterier att förhålla sig till. Arbete har påbörjats med att anpassa eller uppdatera branschernas valideringsmodeller och att genomföra den kvalitetsdeklaration som beskrivs i branschstandarden, bland annat inom ramen för det så kallade BOSSprojektet 22 som startade i januari Inom BOSS-projektet kommer man även att arbeta med att utveckla kvalitetsgranskningen. De branscher som ansöker och får beslut om nivåplacering av sin valideringsmodells kvalifikation i SeQF kommer även att få kvalifikationen kvalitetsgranskad av MYH. I Valideringsdelegationens uppföljning av branschvalidering (se bilaga 1) används standardens krav samt nivåplacering i SeQF som indikatorer på 21 Standard och riktlinjer för branschvalidering av yrkeskompetens, Myndigheten för yrkeshögskolan (2017). 22 Projektet Branschvalidering Operativ och strategisk samverkan (BOSS) är ett ESF-finansierat projekt under som syftar till att öka nyttan och användning av branschvalidering för arbetsgivare och individer. 22 (56)

25 kvalitet. Båda dessa kvalitetsverktyg är relativt nya och implementeringen av standarden för branschvalidering har nyligen påbörjats. Huvuddelen av branschmodellerna uppfyller därför inte kvalitetskriterierna i nuläget. Flera av branscherna anger dock att deras modell uppfyller kraven i standarden även om de ännu inte kvalitetsdeklarerats/granskats. Flertalet modeller innefattar också systematisk kvalitetssäkring. Detaljerat kvalitetsstöd, till exempel för kartläggning och bedömning, inryms i de olika valideringsmodellerna. Det varierar hur långt olika branscher har kommit i utvecklingen av sådant stöd. Likaså varierar det mellan branscherna hur och i vilken omfattning det finns kompetensutveckling för dem som utför valideringen. I de flesta valideringsmodeller ingår dock någon form av utbildningsinsats för yrkesbedömarna. Självskattningsverktyg kan användas inför en validering och vara en del i kompetenskartläggningen. Arbetsförmedlingen tillhandahåller självskattningsformulär för 33 olika yrkesområden/yrkesroller. Flera av dessa finns också tillgängliga på andra språk än svenska, till exempel arabiska. Självskattningarna har i de flesta fall tagits fram tillsammans med branscherna och har då en tydlig koppling till branschmodellen för validering Kommunal vuxenutbildning Skolverket har tidigare tagit fram ett stödmaterial för validering inom vuxenutbildning. 23 Under 2016 och 2017 utvecklade Skolverket riktlinjer till stöd för kommunernas arbete med validering. 24 Stödmaterialet fokuserar på de processer inom validering som sker inom skolväsendet och då främst inom kommunernas vuxenutbildning. Riktlinjerna avser främst den kartläggande delen av valideringen. Därutöver har Skolverket tagit fram ett formulär för kompetenskartläggning och allmänna råd för prövning. Skolverket bedömer att det inte behövs mer stödmaterial för validering inom kommunal vuxenutbildning men att man behöver vara mer praktiskt involverade i implementeringen av stödmaterialen. Skolverket kommer därför att fortsätta med regionala workshops om praktisk validering under Av den enkät som delegationen genomfört med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting (se vidare avsnitt 4.2) framgår att de allra flesta kommuner, cirka 90 procent, känner till Skolverkets riktlinjer och olika stödmaterial och 23 Validering inom vuxenutbildning, Skolverket (2013). 24 Riktlinjer till stöd för kommunernas arbete med validering, bilaga, Skolverket (2017). 23 (56)

26 att de anser att dessa är viktiga för att kommunen ska kunna genomföra strukturerade valideringar av hög kvalitet. Sex av tio kommuner anser att Skolverkets riktlinjer samt stödmaterialet Validering inom vuxenutbildning är mycket viktiga. Tre av tio kommuner anser att de är ganska viktiga. Statens skolinspektion har ansvar för tillsyn och kvalitetsgranskning av den kommunala vuxenutbildningen. Skolinspektionen genomför ingen systematisk kvalitetsgranskning av validering inom den kommunala vuxenutbildningen Nationella kompetenskriterier inom vård och omsorg I den nationella strategin framhöll Valideringsdelegationen vikten av att Skolverket, Socialstyrelsen och arbetsmarknadens parter skyndsamt enas om nationella riktlinjer för validering inom gymnasial vård- och omsorgsutbildning. 25 Avsaknaden av nationella kompetenskriterier har lett till att kvalitet och omfattning av både utbildning och validering varierar stort i olika delar av landet och mellan olika utbildningsanordnare. Socialstyrelsen har sedan dess fått i uppdrag att föreslå nationella kompetenskrav för yrket undersköterska. Kompetenskraven ska även ligga till grund för enhetliga utbildningar till undersköterska och Skolverket har fått i uppdrag att ta fram förslag till de förordningsändringar som krävs för ett införande av en undersköterskeexamen. Båda myndigheterna ska rapportera sina respektive uppdrag senast den 1 december Med nationella kompetenskriterier för yrkesrollen undersköterska kommer validering underlättas i framtiden och legitimiteten för valideringens resultat ökar. Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som i april 2019 ska föreslå hur kompetenskraven kan ligga till grund för en reglering av yrket undersköterska (dir. 2017:103). Reglering kommer att öka behoven av validering för redan anställda. Yrkesverksammas kompetens behöver kunna synliggöras och erkännas för att de vid behov ska kunna erbjudas relevant kompletteringsutbildning. I utredarens uppdrag ingår att föreslå vilken aktör som ska ansvara för validering av undersköterskors kompetens. Samverkansorganisationen Vård- och omsorgscollege har också under 2017 tagit fram reviderade nationella riktlinjer för validering inom vård och 25 En nationell strategi för validering (SOU 2017:18), s (56)

27 omsorg. Riktlinjerna omfattar även processbeskrivningar för ökad kvalitet och likvärdighet i de valideringar som genomförs Yrkeshögskola Inom yrkeshögskolan finns ett övergripande stöd i form av en handbok för bedömning av reell kompetens för tillträde till utbildningarna. 26 Tillträdeshandboken tar även kortfattat upp bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande. Ytterligare ett tillgängligt stöd är de formulär som kan användas för kompetenskartläggning inför en eventuell bedömning för både tillträde och tillgodoräknande. Dessa blanketter finns på myndighetens webbplats och riktar sig till anordnare. Under 2017 har MYH uppdaterat tillträdeshandboken och stödmaterialet. Även webbtexter om validering och bedömning av reell kompetens sågs över under Vid MYH:s kontakter med utbildningsanordnare framkommer att dessa stödresurser inte alltid anses vara tillräckliga. Det saknas specifika kvalitetskriterier för anordnarnas arbete med bedömning av reell kompetens, både för tillträde och tillgodoräknande. Den granskning och tillsyn som MYH utför avser bland annat att utbildningsanordnaren har hanterat tillträde till utbildningen korrekt. Tillträdesprocessen ska vara väldokumenterad och följa gällande förordning Universitet och högskolor Sveriges universitets och högskoleförbunds rekommendationer för lärosätenas arbete med validering av reell kompetens tillkom Dessa behandlar främst validering för behörighet. Rekommendationerna behöver uppdateras och Valideringsdelegationen har i delbetänkandet Validering i högskolan (SOU 2018:29) lämnat rekommendationen att lärosätena samarbetar för att ta fram uppdaterade gemensamma riktlinjer för arbetet med erkännande av tidigare lärande. 27 Utveckling av metoder, bedömningskriterier och arbetssätt för lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens pågår Trettio lärosäten deltar i pilotverksamheten som Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att samordna och stödja. Utvecklingsarbetet har hittills främst avsett bedömning av reell kompetens för behörighet och tillträde till 26 Handbok för tillträde till yrkeshögskolan, Myndigheten för yrkeshögskolan (2017). 27 SOU 2018:29 Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande, s (56)

28 utbildning. Frågor om tillgodoräknande har kommit mer i skymundan. Valideringsdelegationen har i SOU 2018:29 föreslagit att pilotverksamheten ska förlängas till och med år Fokus i det fortsatta uppdraget bör ligga på att stödja lärosätenas utveckling av metoder och bedömningskriterier för erkännande och tillgodoräknande av tidigare utländsk utbildning, för uppnådda kvalifikationer enligt SeQF samt för kunskaper och färdigheter som utvecklats i yrkesverksamhet eller på annat sätt. I uppdraget bör även ingå en fortsatt satsning på kompetensutveckling och informationsinsatser. Inom ramen för UHR:s uppdrag att samordna validering av yrkeskompetens för behörighet till yrkeslärarutbildningen görs peer review och särskilda utbildningsinsatser för att säkerställa bedömningarnas kvalitet och likvärdighet. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar för den externa kvalitetssäkringen av universitets och högskolors verksamhet. Bedömning av reell kompetens för behörighet eller tillgodoräknande är reglerat i högskoleförordningen och ingår därför också i UKÄ:s ansvar för tillsyn av de statliga högskolornas regeltillämpning. Lärosätenas hantering av tillgodoräknande är ett nytt granskningsområde för UKÄ:s lärosätestillsyn för perioden Valideringsdelegationen har också i SOU 2018:19 föreslagit att UKÄ ges i uppdrag att genomföra en samlad granskning av lärosätenas arbete med erkännande av tidigare lärande Kompetensutveckling för ökad kvalitet Skolverket tog under 2017 fram en webbutbildning i validering, Valideringsarbete i teori och praktik en introduktion. Hittills (april 2018) har cirka personer registrerat sig för att genomföra webbutbildningen, varav cirka 500 personer har slutfört utbildningen med godkänt resultat. Webbutbildningen är uppbyggd kring olika scenarier med filmer, teori och praktiska moment och riktar sig till personer som arbetar med vägledning, kartläggning, antagning eller bedömning av kompetens. Utbildningen ger en helhetsbild av validering med möjlighet att fördjupa sig i kartläggnings- och bedömningsarbetet. Den ger även en bild av olika sammanhang där validering kan användas och vilka bedömningsgrunder som är mest lämpliga inom olika sektorer. 28 Vägledning för tillsyn av lärosätenas regeltillämpning, Universitetskanslersämbetet (2018). 29 SOU 2018:29 Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande, s (56)

29 Webbutbildningen har haft ett brett deltagande. Såväl studie- och yrkesvägledare och lärare inom samtliga utbildningsformer som arbetsförmedlare och omställningsaktörer har genomfört utbildningen. Även Myndigheten för yrkeshögskolan tar nu fram en webbutbildning som ska ge möjligheter till kompetensutveckling för arbetet med validering inom yrkeshögskolan. Utbildningen planeras att sjösättas under Hösten 2017 startade kursen Validering i praktiken (7,5 högskolepoäng) vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet. Kursen bygger på Skolverkets webbutbildning och genomförs som en uppdragsutbildning med Skolverket som uppdragsgivare. Till den första kursstarten var det totalt 154 sökande av vilka 53 personer antogs och 52 personer fullföljde kursen. Vårterminen 2018 ges kursen även som distansutbildning vid Högskolan Dalarna. Närmare 80 personer deltar i utbildningarna under våren 2018, och för hösten 2018 planeras för ytterligare cirka 60 platser. I Universitets- och högskolerådets pilotverksamhet för bedömning av reell kompetens är workshops och konferenser för kompetensutveckling av personal inom högskolan viktiga delar i utvecklingsarbetet. Enligt Valideringsdelegationen bör fortsatta kompetensutvecklingssatsningar prioriteras i den föreslagna förlängningen av pilotverksamheten. 3.4 Resurser och organisation Att validering är samhällsekonomiskt lönsamt behöver också avspeglas i organisatoriska lösningar och i modeller för finansiering inom och mellan verksamheterna. Stabil finansiering och organisatoriska lösningar som ger incitament för validering bör utvecklas i de ordinarie systemen för utbildning och stöd till arbetssökande. Utvecklingsprojekt bör kopplas till etablerade strukturer och vara förankrade på nationell nivå Validering ett verktyg för matchning till jobb och utbildning Validering är sedan den 1 februari 2016 ett arbetsmarknadspolitiskt program. 30 Syftet med programmet är att bekräfta en individs tidigare 30 Enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program får en person som är minst 25 år, är eller riskerar att bli öppet arbetslös och som söker arbete genom Arbetsförmedlingen erbjud as att ta del av ett program (8 ). Bland andra unga med funktionshinder och vissa nyanlända personer får ta del av ett program innan de fyllt 25 år (9 ). 27 (56)