MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?



Relevanta dokument
MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare


2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Information om ätstörningar

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Don t worry and don t know

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Välkomna till Anhörigutbildning!

Mentalisering och borderline

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

1. HISTORIK. Självsvält genom tiderna Den moderna medicinens era Dagens läge Rasmus Isomaa

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Ätstörningar Ulf Wallin

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Mentaliseringsbaserad terapi

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Ätstörningar och ESSENCE

Ätstörningar vid autism, Aspergers syndrom och autistiska drag

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Mentalisering Utveckling och skador

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Stepwise Capio Anorexi Center AB

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Krisplan Dödsfall bland studerande

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Mentalisering och smärta

Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

MBT. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

En broschyr om Tvångssyndrom

Rätten att uttrycka sig fritt

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Transkript:

MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning och behandling Tonårs flickor och unga kvinnor Cachexia Hyperaktivitet Inga fysiska orsaker Behandling: Vila Öka matintag med hjälp av moralisk auktoritet Avlägsna familjen

Ätstörningsdiagnostik 1873 Anorexia Nervosa 1979 Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa 1987 Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa Ätstörning UNS 3 typexempel 1994 Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa Ätstörning UNS 2 subtyper 2 subtyper 5 typexempel Hetsätningsstörning 2013 Anorexia Nervosa (DSM-IV) Markant undervikt (vanligt gränsvärde är mindre än 85% av förväntad vikt). Amenorré hos kvinnor, d.v.s. minst tre på varandra följande menstruationer uteblir. Störd kroppsupplevelse, självkänslan är överdrivet beroende av kroppsvikt/-form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots undervikt. Bulimia Nervosa (DSM-IV) Återkommande hetsätning, där personen: (1) äter mycket stora mängder mat, och (2) saknar kontroll över ätandet. Återkommande kompensationsbeteende för att inte gå upp i vikt, t ex kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion. Hetsätning och kompensationsbeteenden förekommer i genomsnitt minst 2 ggr/v under 3 mån Självkänslan är överdrivet beroende av kroppsform/ -vikt. Förekommer inte enbart vid anorexia nervosa. 6% 24% Ätstörningar i klinisk praxis Turner & Bryant-Waugh (2004). Eating Disorder Not Otherwise Specified (EDNOS): Profiles of Clients Presenting at a Community Eating Disorder Service. Eur Eat Disorder Rev, 12, 18-26 71% AN BN UNS En historisk skönhetstävling? Litteratur om AN, BN och UNS 1900-2009 5,000 antal publikationer 3,750 2,500 AN BN 1,250 UNS (80% BED) 0 1900-09 1910-19 1920-29 1930-39 1940-49 1950-59 1960-69 1970-79 1980-89 1990-99 2000-09

Förekomst AN: ca 1% av unga kvinnor (13-30 år) BN: ca 2% av unga kvinnor (13-30 år) UNS: ca 3 ggr vanligare än AN / BN ca 10% män ca 100 000 personer i Sverige Hög komorbiditet Omfattande medicinska komplikationer Depression Ångest Koncentrationssvårigheter Tvångsmässighet Missbruk Impulsivitet, självskadande och självmordsförsök Personlighetsstörningar Ätstörningar är allvarliga Risken att dö i förtid är 7 gånger högre än normallt hos patienter med ätstörningar Bland kvinnor med ätstörningar mellan 25-29 år: 15 gånger högre än normallt. För anorektiker under det första året efter kontakt med sjukvården: 30 gånger högre! Emborg (1999). IJED, 25: 243-251 Nielsen, m.fl. (1998). J Psychosom Res, 44: 413-434 Varför Psykologi Kultur Biologi

Mentalisering och ätstörningar Teoretiska aspekter Att se ätstörningar inifrån Näring och närhet Behov och begär Begärets betydelse Den centrala betydelsen av återhållsamhet och kontroll i förhållande till ätande Behov av att begränsa affekter allmänt Behov av att begränsa begär i synnerhet Clinton, D. (2006). Affect regulation, object relations and the central symptoms of eating disorders. Eur Eat Disorders Rev 14, 203 211. Ätstörningar och affektreglering You are what you eat! Physical equivalence? Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Mentaliserings urmoder? Hilde Bruch 1904-1984 Teach thy tongue to say I do not know and thou shalt progress. Maimonides Utgångspunkter Betoning på mor-dotter dyaden och brist hellre än konflikt Svårigheter att tolka både fysiologiska och psykologiska signaler Brister vad gäller instämning (mentalisering) avs. kroppen och affekter Känslomedvetenhet och individuation Del 1: De tidigaste åren Utveckling av känslomedvetenhet och individuation. Adekvata responser till spädbarnets signaler (mentalisering) är en förutsättning för själv- och känslomedvetenhet. När modern har svårt att kunna lyssna (mentalisera) störs spädbarnets lärande. Detta stör individuationsprocessen och utveckling av medvetenhet om affekter och somatiska tillstånd (hunger). Autonomikris Del 2: Puberteten Den tidiga utvecklingen förbereder inte för de nya utmaningar som puberteten innebär. Anorexi (ätstörningar) utvecklas som ett försvar mot känslor av maktlöshet och ineffektivitet (som ett alternativ till mentalisering?) Anorexi (ätstörningar) blir ett sätt att separera och försöka uppnå autonomi. Autonomikris = kris i agentskap? MBT och ätstörningar Finn Skårderud

Utgångspunkter Bristande förmåga till mentalisering kan ses som det centrala problemet vid anorexia nervosa [ätstörningar] Kroppen används för att gestalta / representera mentala tillstånd (som ett alternativ till mentalisering) Mentalisering och kroppen Embodiment / förkroppsligande Kroppsliga sensationer och kvalitéer som hunger, vikt och kroppsform används för att representera / gestalta mentala tillstånd The body of evidence När psykisk verklighet brister ger kroppen en känsla av kontinuitet och själv Man upplever sig själv utifrån i stället inifrån Konkreta metaforer Eating One s Words, part 1 Översättningar från affekter till kroppsliga upplevelser Specifika metaforer: särskilda och avgränsade kroppsliga upplevelser samspelar med affekter Kombinerade metaforer: flera och olika kroppsliga upplevelser samspelar med affekter Specifika metaforer Eating One s Words, part 1 Tomhet och fyllnad: för mycket handlar inte enbart mat utan också svåra känslor och tankar Renhet: Ren mat och längtan att förenkla livet Spatiality (Utrymme): Upplevelser av att fylla kroppen och känslornas och relationernas möjlighet att ta plats Specifika metaforer Eating One s Words, part 1 (forts.) Tyngd: Upplevelser av vikt och tyngd och odifferentierade negativa känslor Soliditet: Fysisk kontakt med kroppens hårdhet bidrar till en känsla av förutsägbarhet och minskar ångest Lättande: Minskning av vikt avspeglar borttagande av någonting negativ

Kombinerade metaforer Eating One s Words, part 1 (forts.) Kontroll: Kroppslig kontroll = psykologisk / känslomässig kontroll. Sårbarhet och skydd: En stängd mun skyddar mot känslor och relationer som kan såra. Eget värde: Ätande är inte ett behov utan en belöning, självhat födds om man inte gjort sig förtjänt av mat. Praktik En svår uppgift Bruchs hållning Mentalisering? The constructive use of ignorance Fråga hellre än tolka Lärande: att identifiera och uttrycka känslor och behov Lyssnande: på kroppen och känslor Urskiljande: själv och känslor, känslomedvetenhet Strategi Fokus på hur inre tillstånd symboliseras snarare än vad som symboliseras Många inslag fr behandling BPD kan användas Andra inslag är också nödvändiga Medel för ökad mentalisering Entering the concrete Användning av okunskap Skapande av okunskap?

Medel för ökad mentalisering Marked mirroring (känslomässig uppmärksamhet) Aktiv hållning (tänka högt) Förståelse av symptomens funktion (den frågande experten) Psyko-edukation (information och agentskap) Förhandla det oförhandlingsbara (bestämd men flexibell) Medel för ökad mentalisering Stimulera affektiv medvetenhet (snarare än tolka) Minding the body having the body in mind kroppen som samspelar med världen den externa och interna kroppen den fysiska och känslomässiga kroppen Underhålla den psykoterapeutiska relationen (närmare undersöka påfrestningar i relationen) Patientfaktorer som försvårar... Bristande sjukdomsinsikt Symptomarnas positiva funktion Alexitymi Låtsas allians (pseudocompliance) Bristande affektreglering Svältens fysiologi Terapeutfaktorer som försvårar... Agerande / bristande härbärgerande Moraliserande och tvång Bristande sjukdomsinsikt Svårigheter att stå ut med avvisande och tristess Benägenhet att bli smittad av den anorektiska sjukan Mentaliseringsförmåga sätts på prov Utmaningar Att handskas med starka känslor Att upprätthålla ramar och gränser Bevara nyfikenhet och icke-vetande Multidisciplinära resurser ofta behövs

Psykisk ekvivalens Om jag inte har kontroll är jag tjock Jag måste vara i kontroll om jag ska kunna lita på dig Om andra tror att jag är duktig och smal, då är jag det Teleologisk hållning Om du brydde dig skulle du se till att jag inte gick upp i vikt Om du bryr dig hindrar du mig från att hetsäta Hur ska jag kunna lita på dig om du inte säger vad jag ska äta? Låtsasläge Oändlig diskussion av egna näringsbehov samtidigt som man svälter Symptombeskrivningar, berättelser om hetsätning Insikt utan känsla Känslighet för andras behov (hypermentalisering) Upplevelse av tid (temporal dissociation) Sammanfattning Lyssna och lära Respektera kroppen Hitta nyfikenhet Tack