FLERÅRSPLAN 2015-2017

FLERÅRSPLAN 2015-2017 MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2015 Regatta vid Uddevallabron Foto: Uddevalla kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Majoritetens politisk plattform 3 Flerårsplan och budget 2015-2017 6 Ekonomiska förutsättningar 6 Resultat-, balans och kassaflödesbudget 17 Driftbudget 18 Nämndsvis redovisning av förändring av kommunbidrag 19 Kommunfullmäktiges beslut 24 Sammanställd budget 2015 Kommunens organisation 25 Från flerårsplan till sammanställd budget 26 Nämnderna 29 Bolag och stiftelsers organisation 42 Uddevalla Utvecklings AB 43 Stiftelserna 51 Övriga företag 53 Resultatbudget 54 Balansbudget 55 Kassaflödesbudget 56 Investeringar 57 2

Majoritetens politiska plattform Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurs- hushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. 3 Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering.

Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. 4 För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet.

EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget 5

FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2015-2017 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Tillväxten i den svenska ekonomin beräknas i de senaste prognoserna bli relativt kraftig under åren 2015-2017. Den pekar mot en BNP-tillväxt om i runda tal ca 3 % per år vilket är klart över de närmaste åren tillbaka i tiden. Sysselsättningen stärks och arbetslösheten minskar. Effekten på den kommunala ekonomin av att tillväxten ökar och arbetslösheten minskar är positiv. Skatteunderlaget bedöms öka med i storleksordningen 5 % per år under perioden 2015-2017 vilket är klart mer än normalt. Flerårsplanen 2014-2016 resulterade i att de kommunbidrag som tilldelades var större än de finansiella målen gav utrymme för. Den prognos för skatteunderlaget 2014-2017 som nu är aktuell visar att utvecklingen i planen 2014-2016 var underskattad. Dessutom har avsättningen för underskott inom socialnämndens verksamhet kunnat avvecklas. Beslut om AFA s återbetalning av medel har återigen skjutits upp från 2014 till 2015 och förväntas i planen att tillföras kommunen 2015, även om det är en stor osäkerhet i detta. Demografin i enlighet med vår befolkningsprognos visar att både de yngre åldrarna och de äldre ökar och föranleder behov av ökade kommunbidrag i verksamheten. Samtidigt kommer också de med historiska mått höga investeringsplanerna som föreslås behöva finansiering hos nämnderna. Sammantaget skapar tillväxten i ekonomin samt skatteökningen om 25 öre förutsättningar för att både öka kommunbidragen till nämnderna och förbättra den ekonomiska ställningen. Flerårsplanen 2015-2017 som här presenteras baseras på skattesatsen 22,16 kronor och innehåller väsentliga förstärkningar till nämnderna. Detaljerna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Ökningen av kommunbidragen från 2014 till 2015 är den största resursförstärkning som skett under en lång tid tillbaka och långt över genomsnittet för kommunen. Dessa utfördelningar är dock för stora för att återställa de ekonomiska marginalerna till en nivå som når de finansiella målen. Förutom kommunbidraget ges nämnderna möjligheter att söka och erhålla riktade statsbidrag för olika kvalitetsförbättrande åtgärder, med den största volymen inom barn och utbildningsnämndens område. Det finansiella resultatet av flerårsplanen innebär ingen förstärkning av tidigare flerårsplan. Det ger fortsatt relativt små marginaler som vid en försvagad konjunktur snabbt föranleder åtgärder för att reducera kostnader och/eller höjd skatt. Den innehåller också förväntade ännu ej realiserade effektiviseringar. Investeringarna är omfattande och på en nivå som resulterar i en ökande andel av verksamhetens kostnader som går till räntor och avskrivningar på längre sikt. Årets flerårsplan innehåller en mer långsiktig resursfördelning än tidigare års eftersom kommunbidraget för 2016 och 2017 innehåller kompensation för demografiska förändringar mm. Att återställa det ekonomiska resultatet till en nivå som når de finansiella målen blir en viktig fråga framåt, inte minst för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning inom äldreomsorgen som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 6

Ekonomiska nyckeltal Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Nettokostnadsandel (%) 96,3 98,2 98,5 98,3 98,9 99,2 98,0 Soliditet (%) 31,2 28,0 30,3 29,4 27,9 25,8 öka Egenfinansering (%) 75,1 47,9 50,1 48,5 40,3 28,3 65,0 Inv esteringsniv å (%) 9,8 12,1 10,4 10,9 11,8 16,6 10,0 Inv esteringsniv å (mkr) 256 328 285 314 353 515 Låneskuld (mkr) 2 041 2 740 2 400 2 772 3 112 3 604 Egen låneskuld (mkr) -151 346 100 347 562 929 Resultat (mkr) 96 49 41 49 31 25 Finansiellt mål nås inte Finansiellt mål nås Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Uddevalla kommun ger de övergripande finansiella målen i kombination med kommunfullmäktiges styrkort, uppdrag och nämndernas egna styrkort ledning om god ekonomisk hushållning uppnås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 %, till 2,1 % (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 %. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 % såväl i år som nästa år. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e kvartalet 2013 och 2:a kvartalet 2014 uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 %. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa i år öka med 18 %. Även nästa år beräknas de öka, men då med mer måttliga 8 %. Låg inflation och därmed låga räntor Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen har varit mycket låg. I mars var tolvmånadersförändringen på 0,0 %, dvs. konsumentpriserna vid sidan om ränteförändringarna var oförändrade mellan mars 2013 och mars 2014. Det är den svagaste prisutveckling som uppmätts sedan september 1998. 7

Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden 2011-2017 där det bl.a. framgår att sysselsättningen förbättras relativt kraftigt 2015-2016 och arbetslösheten sjunker från 8 % till 6,6 % 2017. Detta har en gynnsam effekt på skatteunderlagets tillväxt som årligen ökar med ca 5 % under planeringsperioden. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Relativ arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 Realt skatteunderlag 2,7 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2014-2016. Förutsättningarna i den planen har förbättras genom att resultatet blev bättre än väntat för 2013 är och prognosen för 2014 är ungefär enligt planeringen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2013 års resultat blev bättre än planerat genom engångsintäkter och besparingsåtgärder med relativt små underskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2014 är relativt nära gällande plan trots att engångsintäkter uteblir. Kommunens satsning på Torpområdet har i förutsättningarna beräknats utifrån den ursprungliga avsättning som gjordes 2008 och 2009. Avsättningen ska korrigeras varje år för eventuella förändringar i projektet. De utbetalningar som nu sker ökar kommunens låneskuld. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr. Ökningstakten har avtagit under senare tid och en utplaning har skett. Arbetsmarknadens utveckling är avgörande för vilken riktning det tar framöver. Merparten av socialnämndens underskott några år tillbaka finns att finna i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade 2010. Under 2013 planade ökningstakten ut för att återigen stegras 2014, se nedanstående diagram. Samtidigt har antalet platser inom särskilda boenden minskat med ca 100 st under 2013 och 2014. 8 Arbetsmarknaden Arbetslösheten i Uddevalla var i oktober 2014 8,1 %, vilket är en högre nivå än både länet och riket (7,4 % resp. 7,9 %). Under det senaste året har dock kommunens arbetslöshet minskat med drygt 1 %. Samma trend återfinns i länet och riket, dock i något mindre omfattning.

Uddevalla noterade i oktober 2014 en ungdomsarbetslöshet på 15,9 %. Detta är högre än både Västra Götalands län och riket (13,4 % resp. 15,0 %). Under den senaste ettårsperioden har dock arbetslösheten i gruppen 18-24 år minskat med 3 %. Könsuppdelad statistik visar att arbetslösheten är lägre bland kvinnor än bland män. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar 18-24 år där arbetslösheten i Uddevalla är 13,7 % för kvinnor och 17,9 % för män. Även i gruppen utrikes födda finns en högre andel arbetslösa än bland befolkningen som helhet. Uddevalla hade i oktober 2014 en arbetslöshet bland utrikes födda på 25 %. Motsvarande siffror för både länet och riket är mellan 20-21 %. Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Uddevalla har förbättrat sin placering 2013 med ytterligare två steg jämfört med 2012, från plats 29 till 27 bland Västra Götalands 49 kommuner. Uddevalla har de två senaste åren förbättrat sig med 5 platser. Årets (dvs. 2014 års) mål enligt strategiska planen är minst plats 24, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2014 är därmed inte uppnått. Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger en bit under genomsnittet. Uddevalla har inte heller på många år varit bättre än genomsnittet utan snarare strax under. KFI s (Kommunforskning i Västsverige) sammanfattande bild av Uddevalla är en kommun med varken stark eller svag finansiell ställning och med ett starkt resultat (sett över treårsperioden 2011 2013). Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgick 2013-12-31 till 53 025 personer, vilket är en ökning med 495 personer under året. Kommunens befolkningsprognos pekar på 53 440 invånare 2014-12-31. Enligt uppgift från SCB hade kommunen i slutet på tredje kvartalet 2014 53 468 invånare, vilket tyder på att befolkningsökningen är något högre än vad som prognosticerats. 9 Befolkningsprognosen 2014-2023 indikerar en fortsatt växande befolkning som i slutet av 2023 förväntas uppgå till 57 580 invånare.

Det ökande invånarantalet innebär dels ett ökat tryck på bl. a. boende och olika kommunala verksamheter men ger dessutom ökade skatteintäkter och bidrag. För skatter och bidrag gäller att varje ytterligare invånare innebär ett tillskott på ca 30 tkr. Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2023 ger prognosen att trycket på förskolan och grundskolan ökar, de yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år ökar. Gymnasiet minskar fram t.o.m. 2017 då kurvan vänder uppåt igen. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Relativ demografisk utveckling 2014 2023 för olika åldersintervall Långtidsprognos t.o.m. 2040 Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna längre prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolkningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i åldersgrupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttningsnetto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. 10 Några av förändringarna: befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år befolkningens medelålder stiger med 2 år till närmare 44 år

andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) ökar med 5 % åldersklassen 65-79 år ökar med 38 % åldersklassen 80-89 år ökar med 41 % åldersklassen 90 år och uppåt ökar med 77 %. Utmaning på lägre sikt bortom planeringsperioden Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2035 är äldreomsorgen. Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrift sammanställt effekterna av detta och där dras slutsatsen att kostnaden kommer att öka med 50-60 % för äldreomsorgen för Uddevalla motsvarar det 200-250 mkr. Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Pensionskostnader Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren, då kostnaden relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr 2013 2014 2015 2016 2017 Pensionskostnader (brutto) 169 174 179 183 187 Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. För en fullständig utjämning av kostnaderna över åren skulle nivån behöva vara ca 15-20 mkr inkl. löneskatt per år. I flerårsplanen finns inte utrymme för denna inlösen. Följande diagram visar utvecklingen av pensionskostnaderna över längre tid där det framgår att nivån ökar stadigt och kommer öka ytterligare med ca 20 mkr fram till år 2025 (bruttovolymen är inte helt jämförbar med ovanstående tabell då den visar fasta priser från 2010). Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 18,5 % i förhållande till bokslut 2013. I denna ökning ingår den skatteökning med 25 öre som görs 2015 till 22,16 kronor. I följande tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. 11 mkr Bokslut Prognos Plan 2013 2014 2015 2016 2017

Skatt, utjämning och bidrag 2 623 2 719 2 868 2 993 3 110 Förändring (%) - 3,7 5,5 4,3 3,9 Ackumulerad förändring (%) 100,0 103,7 109,3 114,1 118,5 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) +1 +6 +62 +64 - Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2013-2017 Pris- och lönereserv Arbetsmarknadsläget innebär en något minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker 2014. I reserven finns beredskap för att avgiftsbefrielseföräkringen återgår till normal nivå från 2016. % 2015 2016 2017 Löneökningstakt 3,2 3,4 3,7 Löneökningstakt gällande plan 3,2 3,6 - Prisutveckling 1,5 1,8 1,8 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,8 - Löneökningstakt i procent 2015-2017 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr 2015 2016 2017 Lönereserv 111 193 272 Prisreserv (varor och tjänster) 12 25 39 Summa 123 218 311 Ändring jämfört med gällande plan -5-2 - Pris- och lönereserv 2015-2017 Omräkning till löpande pris 2015 I tabellmaterialet framgår att nämndernas kommunbidrag har räknats om till löpande pris 2015 där kompensation utgått helt i enlighet med tidigare fattat beslut om omräkningen med tillägget om en kommunbidragsväxling mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden för personalöverföring med 0,8 mkr. Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Pris- och lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 1,5 % till 1,8 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras. 12 Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,5 % för 2015-2017. Det faktiska utfallet för 2013 blev 3,10 %. Internräntan föreslås av praktiska skäl oförändrad till 3,5 % vilket är något högt när räntan är så låg. Korrigeras inför nästa plan. Amorteringar och ett sjunkande ränteläge har medfört att finansnettot stadigt förbättras under 2000- talet och har därmed frigjort finansiellt utrymme. Den enligt planen ökande låneskulden innebär en ökad andel av intäkterna som går till att betala räntor.

Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning 2013 2014 2015 2016 2017 Total låneskuld 2 041 2 400 2 772 3 112 3 604 2 192 2 300 2 425 2 550 2 675-151 100 347 562 929 Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca 1 600 mkr under perioden 2013-2016. Kommens andel av detta är ca 1 200 mkr då investeringarna är omfattande samtidigt som utbetalningarna från avsättningen för Torp fortsätter. Resterade avser bolagens upplåning som antas öka med ca 125 mkr per år i planen. Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Nedanstående tabell visar att de nivåer som nämndernas investeringsplaner enligt bilaga summeras till. Det är en utveckling mot allt större andel av skatter och bidrag som alltmer leder till mindre egenfinansiering av investeringarna. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringar skattefinansierad verksamhet 256 285 314 353 515 Investeringar i % av skatter och bidrag 9,8 10,4 10,9 11,8 16,6 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten ökas med 25 öre från 2014 års nivå om 21,91 kronor till 22,16 kronor Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har minskat från 85 öre år 2001 till 35 öre för år 2014. För 2015 finns inte aktuella siffror ännu. 13

Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22,2 22 21,8 21,6 21,4 21,2 21 20,8 20,6 2000 2001 2002 2003 Skatteväxling 43 öre 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2011 2012 2013 2014 2015 Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2015 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet +- 20 Förändring av antalet anställda med 100 +- 43 Inflationsförändring med 1 %-enhet +-4,0 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) +- 25 Förändrad kommunalskatt med 1 kr +- 100 Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 10 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1 %-enhet +- 2,7 Genomsnittlig ränta med 1 %-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 3* * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål 2015-2017 En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2011-2014 och för 2015-2017 görs en framskrivning enligt samma principer. 14 Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar Från och med 2013 är vatten och avloppsverksamheten bolagiserad och faller därmed bort från kommunens egen verksamhet. Då målen i strategisk plan för investeringsnivå och egenfinansiering satts

med hänsyn till att denna verksamhet ingår borde de finansiella målen för investeringsnivå och egenfinansiering revideras till 7 % respektive 100 % - från 2015. Nya finansiella mål ska på nytt sättas för nästa mandatperiod. Framskrivningarna används enbart för att ge en indikation för måluppfyllelsen 2015-2017. Mål enligt strategisk plan 2013 2014 2015 2016 2017 Framskrivning Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 98,0 98,0 Soliditet % 27,5 27,9 28,3 28,7 29,1 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 10 10 10 10 10 Egenfinansiering av investeringar % 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Ger följande effekter på resultat och investeringar; Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Mkr 2014 2015 2016 2017 Resultat 54 57 60 62 Maximal investeringsnivå 271 287 299 311 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att enbart ett av de finansiella målen uppfylls för 2015. Den finansiella styrkan dvs. soliditeten minskar kraftigt på grund av investeringsnivån och även den ökande utlåningen till bolagen. Ur ett ekonomiskt perspektiv kunde balansen mellan att prioritera de ekonomiska målsättningarna och nämndernas tillskott varit mer till förmån för de ekonomiska målsättningarna. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Nettokostnadsandel (%) 96,3 98,2 98,5 98,3 98,9 99,2 98,0 Soliditet (%) 31,2 28,0 30,3 29,4 27,9 25,8 öka Egenfinansering (%) 75,1 47,9 50,1 48,5 40,3 28,3 65,0 Inv esteringsniv å (%) 9,8 12,1 10,4 10,9 11,8 16,6 10,0 Inv esteringsniv å (mkr) 256 328 285 314 353 515 Låneskuld (mkr) 2 041 2 740 2 400 2 772 3 112 3 604 Egen låneskuld (mkr) -151 346 100 347 562 929 Resultat (mkr) 96 49 41 49 31 25 Finansiellt mål nås inte Finansiellt mål nås 15

16

RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 700 702 716 730 745 Verksamhetens kostnader -3208-3301 -3 460-3 580-3 702 Avskrivningar -90-98 -104-111 -121 Jämförelsestörande poster 64-2 24 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 534-2 700-2 824-2 961-3 077 Skatteintäkter 2 032 2 133 2 259 2 374 2 488 Generella statsbidrag och utjämning 591 595 609 619 622 Finansiella intäkter 73 77 71 75 78 Finansiella kostnader -65-65 -66-75 -86 ÅRETS RESULTAT 96 41 49 31 25 Exkl försäkringsåterbetalning 25 Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Nettokostnadsandel inkl finansnetto 96,3% 98,5% 98,3% 98,9% 99,2% Nettokostnadsandel inkl finansnetto exkl försäkringsåterbet. 99,1% Resultat i % av skatter och bidrag 3,7% 1,5% 1,7% 1,1% 0,8% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,3% 0,5% 0,2% 0,0% -0,2% BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Anläggningstillgångar 3 880 4 175 4 511 4 878 5 397 - varav långfristiga fordringar 2 192 2 300 2 425 2 550 2 675 Omsättningstillgångar 321 291 251 251 251 - varav kassa, bank och korta placeringar 52 50 50 50 50 SUMMA TILLGÅNGAR 4 202 4 466 4 761 5 128 5 648 Eget kapital 1 311 1 352 1 401 1 433 1 458 - varav årets resultat 96 41 49 31 25 Avsättningar 254 192 54 50 52 - varav pensionsskuld 59 61 63 65 67 Skulder 2 637 2 922 3 307 3 646 4 139 - varav långfristiga lån 2 041 2 400 2 772 3 112 3 604 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 202 4 466 4 761 5 128 5 648 Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen -151 100 347 562 929 Soliditet 31,2% 30,3% 29,4% 27,9% 25,8% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Finansieringsbehov Investeringar -256-285 -314-353 -515 Försäljning 607 0 0 0 0 Summa investeringar 351-285 -314-353 -515 Finansiering Från den löpande verksamheten 302 96 207 144 148 Utlåning (-) / amortering (+) -544-108 -125-125 -125 Utbetalning av övriga avsättningar -43-64 -140-6 0 Upplåning (+) / amortering (-) 65 359 372 340 492 Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder -97 0 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel -34 2 0 0 0 Summa finansiering -351 285 314 353 515 17 Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) -9,8% -10,4% -10,9% -11,8% -16,6%

DRIFTSBUDGET Prognos Budget Budget Budget Budget Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse 2014 2015 2015 2016 2017 Kommunfullmäktige och revision -9,2-9,3-9,5-9,5-9,5 Kommunstyrelse -158,2-178,2-183,3-177,9-177,9 Barn och utbildningsnämnd -1 121,1-1 153,1-1 184,7-1 197,7-1 210,7 Socialnämnd -1 094,8-1 125,1-1 153,5-1 158,5-1 164,5 Samhällsbyggnadsnämnd -107,7-115,2-116,7-118,7-120,7 Kultur- och fritidsnämnd -127,9-129,9-132,9-133,3-134,6 Valnämnden -2,0-1,6-1,6-0,1-0,1 Försörjningsstöd -14,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Underskottsreserv socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tillkommande kommunbidrag / underskott -14-24,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Centrala effektiviseringar 0,0 11,0 10,0 16,5 16,5 Driftreserv för nytt badhus -4,0-4,0-8,0-12,0 överskottskrav gnm höjda internhyror 3,0 3,0 3,0 3,0 Social fond 0,0 0,0-3,0-3,0 Omställningsb & borgensavgift -4,5-4,5-3,0-3,0 Demografiska kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Omfördelning kostnader/kb räddningstj förb 3,4 3,4 3,4 3,4 Summa nämnder/styrelser -2 659,4-2 717,5-2 788,3-2 800,8-2 827,1 Övriga ej fördelade poster *** -92,2-166,5-95,6-229,1-327,1 Eliminering internt finansnetto 52,0 60,0 60,0 69,0 77,0 Summa verksamhetens nettokostnad -2 699,6-2 824,0-2 824,0-2 960,9-3 077,2 Skatteintäkter 2 133,0 2 259,0 2 259,0 2 374,0 2 488,0 Generella statsbidrag och utjämning 595,0 609,0 609,0 619,0 622,0 Finansiella intäkter 77,3 70,8 70,8 74,5 78,1 Finansiella kostnader -64,6-66,2-66,2-75,1-85,6 Resultat e. finansnetto 41,1 48,7 48,7 31,5 25,3 REDOVISAT RESULTAT 41,1 48,7 48,7 31,5 25,3 Exkl försäkringsåterbetalning 24,7 24,7 18 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 98,5% 98,3% 98,3% 98,9% 99,2% Finansnettots andel av skatteintäkterna -0,5% -0,2% -0,2% 0,0% 0,2% Resultat i % av skatteintäkterna 1,5% 1,7% 1,7% 1,1% 0,8% *** Specifikation ej fördelade poster: 2014 2015 2015 2016 2017 Arbetsgivaravgifter eg ökat statsbidrag 19,0 9,5 9,5 0,0 0,0 Avtalsförsäkringar 0,0 24,0 24,0 0,0 0,0 Pensioner -74,0-75,0-75,0-80,0-85,0 Pris och lönereserv -44,0-123,0-52,1-147,1-240,1 Riktade statsbidrag tillskott 0,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Summa ej fördelade poster -99,0-166,5-95,6-229,1-327,1

NÄMNDSVIS REDOVISNING AV FÖRÄNDRING AV KOMMUNBIDRAG Beloppen i sammanställningarna är miljoner kronor (mkr). Kommunfullmäktige År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2015-2017 2014-2016 2014 9,2 2015 0,1 9,3 0 0 2016 0,1 9,3 0 0 2017 0,1 9,3 0 0 Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget Kommentar Kommunfullmäktiges ram ökas med 0,1 mkr för 2015. Samma ram beräknas för 2016-2017. Inom budgeterad ram ska även godemansarvoden för fler ensamkommande flyktingbarn ingå samt kostnader för en ny demokratiberedning. Kommunstyrelsen År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2014 158,2 2015-2017 2014-2016 2015 20,0 178,2 5 1 2016 14,5 172,7 4 1 2017 14,5 172,7 4 - Kommentar Kommunstyrelsens ram ökar med 20 mkr för 2015. Förstärkningen i budget syftar först och främst på åtgärder som investerar i framtiden. Utöver kommunstyrelsens ram tillkommer riktade statsbidrag inom kollektivtrafiken. För 2015 tillförs 7,6 mkr, varav 2,0 mkr avser avdelningen för strategisk samhällsplanering och 2,0 mkr avser arbetsplatser för unga med funktionshinder. Inom ökningen av kommunbidraget ligger också en tjänst som projektkoordinator för att skapa förutsättningar för ökad tillförsel av externa utvecklings- och investeringsmedel från region och EU, en tjänst för arbete med besöksnäring och turism, utredning kring kommunens mötesplatser, ökad sponsring av föreningar, organisationer resp. evenemang, uteblivna intäkter för inköpscentralen för kommunkoncernen, kollektivtrafik för unga med 1 mkr, fri flexlinjetrafik för äldre (75+) samt ökad indexkostnad för flexlinjetrafiken, samt bevarande av Gula villan på Emaus inom ramen för arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. From 2016 upphör satsningen avs. utbyggnad av bredband på landsbygden, vilket reducerar kommunbidraget med 2,9 mkr. Räddningstjänsten beräknas bli medlem i räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän fr.o.m. 2015. Medlemskapet innebär ett ökat årligt kommunbidrag på brutto 6,9 mkr för medlemsavgift till förbundet. Denna summa reduceras budgetmässigt inom Uddevalla av preliminärt beräknade interna omfördelningar på 3,4 mkr (redovisas separat i budgetsammanställningen). Den ökade årliga nettokostnaden blir därmed 3,5 mkr. Vid inträdet i 19

räddningstjänstförbundet tillkommer dessutom engångskostnader på preliminärt 3,6 mkr netto. Totalt utökat kommunbidrag för 2015 blir 10,5 mkr. Beträffande upphandlings- och inköpseffekter finns det potential till ytterligare besparingar. 2015 förväntas effekten kunna bli en minskad kostnad på ytterligare 1 mkr utöver den miljon som finns i 2014 års budget. För 2016 förväntas effekten öka med ytterligare 1,5 mkr. I dessa siffror inkluderas viss resursförstärkning inom upphandling och inköp. Effekterna redovisas under rubriken Centrala effektiviseringar på särskild rad. Ambitionen förutsätter en modell för effektberäkning och effekthemtagning genom kommunbidragsjusteringar mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder. Sociala investeringsreserven finansieras under 2015 som tidigare från fonderade medel, men bör därefter finansieras över resultatbudgeten. Under den särskilda raden Centrala effektiviseringar redovisas förväntade kostnadsminskningar på totalt 11,0 mkr 2015 resp. 17,5 mkr per år 2016 och 2017. Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) förväntas ge minskning av kostnaderna med 5 mkr 2015 resp. 10 mkr per år fr.o.m. 2016. I övrigt ingår 4 mkr avs. kommunledningskontorets personal- resp. IT-avdelning samt 2 mkr 2015 resp. 3,5 mkr fr.o.m. 2016 för upphandlings- och inköpseffekter. Kommunstyrelsen behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta tydliga satsningar på arbetsmarknadsåtgärder, långtidsarbetslösa ungdomar, marknadsföring av kommunen och för att kunna möta framtidens olika behov och skeenden, en förvaltningsstruktur som syftar till att på ett bättre sätt kvalitetssäkra och effektivisera kommunens olika processer inklusive en förstärkt organisation för utveckling. Barn- och utbildningsnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2015-2017 2014-2016 2014 1 121,1 2015 32,0 1 153,1 93 19 2016 45,0 1 166,1 116 44 2017 58,0 1 179,1 132 - Kommentar Barn- och utbildningsnämnden ram utökas med 32 mkr för 2015. Förstärkningen i budgeten syftar först och främst på åtgärder som handlar om att klara kvalitén i skolan där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. De utökade medlen skapar också förutsättningar till insatser för ökad läsförståelse. Utöver Barn- och utbildningsnämndens ram tillkommer riktade statsbidrag inom förskole- och skolområdet bl.a. för att minska gruppstorlekarna i förskolan, omsorg på kvällar, nätter och helger, läxhjälp, investeringar i bra arbetsmiljö, ökad personaltäthet, kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal, lärarlöner samt löneökningar för förstelärare, ökade antal platser inom vuxenutbildningen m.m. Omfattningen av de riktade statsbidragen bedöms i dagsläget till 18 mkr 2015 och 28 mkr från 2016. Till detta tillkommer satsningen på lärarlöner på ca 15 mkr årligen från 2016. Dessutom görs ingen minskning av det riktade statsbidraget för vuxenutbildning vilket innebär att verksamheten kan finansieras som tidigare. 20 Det är viktigt med särskilda satsningar på de barn som riskerar att hamna efter i sin utveckling. Särskilda projekt och aktiviteter kan finansieras genom kommunens sociala investeringsreserv. Detta är ett komplement till de åtgärder som kan genomföras i den förstärkning som sker av Barn- och Utbildningsnämndens ram.