Strategisk plan och budget 2015-2017 antagen av kommunfullmäktige 2014-11-24
Innehåll Kommunfullmäktiges styrkort 3 Ekonomiska planeringsförutsättningar 11 Investeringar 2015-2017 20 Kommunfullmäktige 25 Kommunens revisorer 25 Kommunstyrelsen exklusive Intern Service 26 Kommunstyrelsen, Intern service 29 Vård- och omsorgsnämnd 34 Barn- och skolnämnd 46 Utbildningsnämnd 54 Social- och arbetsmarknadsnämnd 59 Samhällsbyggnadsnämnd 65 Kultur- och fritidsnämnd 71 Miljö- och byggnämnd 75 Teknisk Servicenämnd 78 Räddningsnämnd 83 Budgetramar 85 Investeringar 88 2 strategisk plan och budget SPB 2015-2017
Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Vision Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Vi vill att Lidköpings kommun ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. Vi vill också skapa det hållbara Lidköping. Därför har Lidköpings kommun beslutat att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktigt planering. Hållbar utveckling innebär att uppfylla människors behov idag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att uppnå det krävs att vi har ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling handlar om mänsklig välfärd och utveckling, men också om en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Social hållbarhet är målet med hållbarhetsarbetet. Det handlar om delaktighet, hälsa, utvecklingsmöjligheter och god livskvalitet för alla. Miljömässig hållbarhet är de av naturen givna gränserna för att bygga ett hållbart samhälle. Dessa gränser handlar om resursanvändning och miljöbelastning. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att uppfylla basbehoven och tillgodose kraven på hållbarhet och god livskvalitet. Samtidigt ska den ekonomiska hållbarheten också säkerställa kommande generationers möjligheter att få samma service. För att närma oss visionen arbetar vi enligt följande strategier: Kunden brukaren i fokus Lokal utveckling i ett globalt perspektiv En organisation i framkant Målbilder Lidköping 2030 Mål 1 Lidköping 2030 - Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 1. Nybyggande - antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare 1,7 1,7 1,7 3,8 KS, SBN, AB Bostäder 2. Befolkningsutveckling (antal) 160 250 280 388 Samtliga 3. Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på (Index 0-100) 4. Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100) Im*=ingen mätning. Medborgarundersökningen genomförs var 18:e månad därför inget målvärde angett. 73 74 im* 75 Samtliga 64 65 im* 66 Samtliga Mål 2 Lidköping 2030 - Lidköpings kommun är en mötesplats med fördubblat antal besökare. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 5. Gästnätter (antal) 55 000 61 100 63 500 66 100 KFN och Destinationsbolaget Mål 3 Lidköping 2030 - Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 6. Inpendling (%) -6-7 -8-10 KS 7. Utpendling (%) 27 28 29 32 KS 8. Demografisk försörjningskvot 0,78 0,78 0,78 0,78 KS 9. Arbetslöshet (%) 7,8 8,0 8,0 7,0 SAN, UTN, BSN, KS 10. Skattekraft (%) 95,9 96,1 96,3 96,5 KS strategisk plan och budget SPB 2015-2017 3
Kommunfullmäktiges styrkort Strategi: Kunden/brukaren i fokus För oss som arbetar inom Lidköpings kommun står alltid kunder och brukare i fokus. Det är dem vi är till för och det är deras behov vi ska tillgodose. Lidköpings kommun ska ha en hög tillgänglighet och öppenhet för kunderna/brukarna och ge dem ett gott bemötande. Delaktigheten och nöjdheten hos kunderna/brukarna ska öka. Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum Vi ska anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att välkomna och integrera nya invånare. Vi ska anpassa de kommunala tjänsterna utifrån individuella behov. Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. Vi vill att alla invånare och brukare ska vara nöjda med den service och de tjänster som Lidköpings kommun tillhandahåller. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 11. Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun) (%) 67 70 Im* 75 Samtliga 12. Andel besvarade samtal, telefoni (%) 53 54 60 65 Samtliga 13.a E-tjänster antal 61 öka 5 öka 5 öka 5 Samtliga 13 b. E-tjänster nyttjandegrad im Öka 10% Öka 10% Öka 20% Samtliga 14. Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevad delaktighet och inflytande) Index 0-100 15. Bemötande (Andel kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) (%) 16. Kundnöjdhet - Alla förvaltningar genomför kundundersökningar enligt kommugemensam rutin (%) 49 50 Im* 52 Samtliga 75 78 Im* 80 Samtliga 88 100 100 100 Samtliga 17. Sammanvägda indikatorer (SI) för respektive nämnd 2 2 2 Samtliga Im*=ingen mätning. Medborgarundersökningen genomförs var 18:e månad därför inget målvärde angett. Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Lidköpings kommuns utveckling av lokalsamhället ska bygga på omvärldskunskap, lokala förutsättningar och delaktighet. De tre målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 visar alla på kommunens vilja att utvecklas. Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Vi ska planera samhället så vi gör det möjligt för kommuninvånarna att ha en socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar livsstil. Vi ska arbeta för en god miljö både lokalt och globalt. Viktiga delar i det arbetet är energi, klimat, resurshushållning och den fysiska planeringen. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppnå en god och jämlik folkhälsa. I en hållbar livsstil ingår att alla ska ha tillgång till ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Genom att satsa på tidiga och samordnade insatser för barn och vuxna så kommer färre personer att hamna i riskzonen för utanförskap. Alla ska ha möjligheten att vara delaktiga i den demokratiska processen och utvecklingen av samhället. Det ska vara tryggt och säkert att leva i Lidköpings kommun. Vi ska arbeta förebyggande och samtidigt ha en beredskap för att hantera allt från små olyckor till stora katastrofer. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 18. Klimatpåverkan (sammanvägd indikator) 2 2 2 Samtliga 19. Miljörankning 18 16 13 10 Samtliga 20. Trygghet - Andelen medborgare som känner sig trygga (%) 66 69 im* 71 Samtliga 21. Antal personer per 1 000 invånare vårdade i slutenvård pga skada 11,2 11,0 10,8 10,6 Samtliga 22. Ohälsotal (16-64 år) 31,8 30 29 28 Samtliga 23. Medborgare som är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsaktiviteter (%) 81 81 Im* 82 KFN 24. Antal individer som är utan bostad 34 30 20 10 SAN, VON, AB Bostäder Im*=ingen mätning. Medborgarundersökningen genomförs var 18:e månad därför inget målvärde angett. Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Utbildning är nyckeln till arbete, hälsa och ett bra liv. Vi ska skapa goda förutsättningar redan från förskolan så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Vi ska motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad. Det ska också finnas möjligheter till det informella livslånga lärandet och fritt kunskapssökande. Internationella kontakter ger ett lärande som förbereder för ett mer globalt samhälle. 4 strategisk plan och budget SPB 2015-2017
Kommunfullmäktiges styrkort Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 25. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program (%) 18,1 19 18 17 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 26. Befolkningens utbildningsnivå (%) 34,2 34,8 35,4 36,0 KS, UTN, BSN, SAN 27. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) 28. Antal personer med funktionsnedsättning med insatser SOL och LSS med arbetsmarknadsförankring 69,9 71,0 72,0 73,0 BSN, UTN, KS, SAN 4 2 2 2 SAN, VON Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Vi ska skapa goda förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Vi ska stimulera nyföretagande och socialt företagande och attrahera fler företag att etablera sig i Lidköpings kommun. Med ett rikt kulturliv lockar vi kreativa människor till Lidköpings kommun, och de skapar i sin tur nya näringar och tillväxt. Genom att utveckla ett varierat näringsliv minskar samhällets sårbarhet för förändringar i omvärlden. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 29. Tillväxt i total lönesumma (%) 1,7 2,0 2,1 2,2 KS 30. Antal nya etableringar 0 10 10 10 KS 31. Näringslivsrankning 84 60 50 30 Samtliga Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer Målet är att Lidköpings kommun år 2030 ska ha 45 000 invånare med god livskvalitet och i hälsosam miljö. Det ställer stora krav på byggandet av bostäder, både vad gäller yttre miljö, energieffektivitet och sunda materialval. Det behöver finnas ett brett utbud av lediga bostäder och byggklara tomter. För att locka fler människor att flytta till Lidköpings kommun är det viktigt att vi kan erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Med varierat boende menas variation i storlek, upplåtelseform och läge. Attraktiva miljöer omfattar bostadens läge i förhållande till omgivande miljö, arbete, kommunikationer och service. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 32. Nöjdhet bostadsplanering (%) 40 50 Im* 60 KS, SBN, AB Bostäder 33. Antal lediga småhustomter 27 59 40 40 KS, SBN 34. Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner 50 300 350 50 KS, SBN 35. Antal lägenheter som är trygghetsbostäder 52 106 126 135 VON, SBN, AB Bostäder Im*=ingen mätning. Medborgarundersökningen genomförs var 18:e månad därför inget målvärde angett. Framgångsfaktor: Bra kommunikationer Det ska finnas bra kommunikationer så att det är möjligt att pendla till och från Lidköpings kommun för utbildning och arbete. Kommunikationerna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara med hänsyn till bland annat miljö, säkerhet och tillgänglighet. Det är viktigt för Lidköpings kommun att utveckla infrastruktur och kommunikationer genom att i samarbete satsa på kollektivtrafik, Kinnekullebanan, E20, väg 44, bredband och hamn. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 36. Antal resande med kollektivtrafik, tätort 253 834 256 300 260 200 262 800 SBN, KS 37. Antal resande med Kinnekulletåget 423 400 420 000* 420 000* 420 000* KS, SBN 38. Antal resande med region och lokaltrafik 859 590 876 800 890 000 898 900 KS, SBN 39. Antal resande med Expressbuss (Linje 1) 735 242 746 500 776 000 783 800 KS, SBN 40. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer (index 0-100) 55 56 Im* 58 KS, SBN 41. a Tillgång till bredband, hushåll 100 Mbit/s (%) 41 51 61 71 TSN, KS 41. b Tillgång till bredband, företag 100 Mbit/s (%) 36 48 60 72 TSN, KS * Målvärdet kan komma att revideras utifrån hur Kinnekullebanan utvecklas Im*=ingen mätning. Medborgarundersökningen genomförs var 18:e månad därför inget målvärde angett. Framgångsfaktor: En attraktiv destination Lidköpings kommun ska till år 2030 ha utvecklats till en mötesplats med fördubblat antal besökare. Det finns redan flera välkända besöksmål i kommunen som bidrar till attraktiviteten. Utbudet av besöksmål, kultur- och fritidsevenemang ska utvecklas, och det ska vara brett och tillgängligt för alla. Det är viktigt att arbeta utifrån strategisk plan och budget SPB 2015-2017 5
Kommunfullmäktiges styrkort ett helårsperspektiv genom att satsa på både fritidsresenärer och affärsresenärer. För att lyckas krävs det samverkan mellan olika aktörer. Det krävs också ett välkomnande värdskap, digital tillgänglighet för information och bokning och bra kommunikationer för att resa hit. Ett steg på vägen är att tillsammans inom Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle arbeta för en hållbar besöksnäring. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 42. Handelsindex 102 110 115 120 Samtliga 43. Andel nöjda med tillgången till kulturaktiviteter- och evenemang (%) 68 70 Im* 71 KS, KFN 44. Ranking Sveriges Friluftskommun 59 50 40 30 KS, KFN, SBN 45. Nöjd kundindex besökare/turister * * * Samtliga Im*=ingen mätning. Medborgarundersökningen genomförs var 18:e månad därför inget målvärde angett. * Någon mätning har inte gjorts därför finns ej något utfall och inte några målvärden angivet. En mätning ska göras och då kan utfall och målvärden sättas. Strategi: En organisation i framkant Lidköpings kommun ska vara en organisation i framkant. Vi ska använda kommunens resurser på ett effektivt sätt så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Våra verksamheter ska arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete vilket medför att vi använder vår tid och våra resurser på bästa sätt. Vi ska göra rätt saker på rätt sätt. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Engagerade medarbetare, en god ekonomi och hög kvalitet är förutsättningar för att Lidköpings kommun ska vara en effektiv organisation i framkant. Med ett gott ledar- och medarbetarskap får vi arbetsplatser som attraherar kompetenta medarbetare. Hållbar resursanvändning och god ekonomisk hushållning innebär att vi ser till att resurserna på både kort och lång sikt räcker till att utföra den service som medborgarna har rätt till och efterfrågar. Det innebär också att inga resurser överutnyttjas vare sig ekonomiskt, miljömässigt eller socialt. Vi ska erbjuda kostnadseffektiva tjänster av hög kvalitet. Vi ska skapa ökad effektivitet i alla verksamheter genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 46. Medarbetarengagemang (HME) 82 Im* 83 Im* Samtliga 47. Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index) 3,7 Im* 3,8 Im* Samtliga 48. Sjukfrånvaro (%) 4,8 4,8 4,8 4,8 Samtliga 49. Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden (%) 63 72 80 85 Samtliga 50. Ledarskapsindex 4,0 Im* 4,1 Im* Samtliga 51. Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod. 0,2 1 1 1 KS 52. Budgetföljsamhet 1% +/- 1% +/- 1% +/- Samtliga 53 Internkontroll genomförd (%) 100 100 100 100 Samtliga 54. Resultat Kommunkompassen (poäng av max 800) 487 Im* 600 Im* Samtliga 55. Miljöledning Sammanvägd indikator 2 2 2 Samtliga Im*=ingen mätning, medarbetarundersökningen genomförs vartannat år, därför målvärde ej angivit Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap Vi ska satsa resurser på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn och vuxna som är i riskzonen för utanförskap. Genom att prioritera tidiga insatser använder vi kommunens resurser på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vi undviker mänskligt lidande och får ett samhälle där alla är delaktiga. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 56 a. Närvaro i grundskolan (%) 93 93 94 95 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 56 b. Närvaro i gymnasieskolan (%) 85,4 86,0 86,8 87,5 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 57. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik, andel (%) 58. Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk och matematik, andel (%) 74 75 78 78 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 88 88 89 89 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 59. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel (%) 81,8 82 83 83 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 60. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 36 36 36 36 TSI-org (BSN, UTN, KFN, SAN, VON) 6 strategisk plan och budget SPB 2015-2017
Kommunfullmäktiges styrkort Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan I Lidköpings kommun ska vi vara öppna för och utveckla samverkan, samarbete och samgående. Det ska ske inom fler områden med fler partners, såväl internt som externt, lokalt som globalt. För att vara drivande i samhällsutvecklingen krävs det att vi har kunskap och förståelse för samspelet mellan olika lokala, nationella och internationella processer. Samverkan ger ökad förståelse för andra och nya erfarenheter. Kommunens roll förändras och samverkan sker med fler aktörer från olika delar av samhället, till exempel ideell sektor, privata företag och genom ökad delaktighet från medborgare, kunder/brukare. Samverkan kan också vara ett sätt att hitta resurseffektiva lösningar för uppgifter som kommunen inte själv har resurser att klara. Indikator Senaste utfall Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Ansvarig 61. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen 94 85 87 90 Samtliga 62. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (tkr) 4 530 3 100 3 300 3 500 Samtliga Uppdrag och sammanvägda indikatorer per verksamhetsområde Nedan redovisas politiska uppdrag samt sammanvägda indikatorer per verksamhetsområde. De politiska uppdragen har sin bakgrund i den politiska avsiktsförklaringen som gjordes av majoritetspartierna i samband med valet 2010. De sammanvägda indikatorerna redovisas i kommunfullmäktiges styrkort indikator nummer 17. De underliggande indikatorerna redovisas i respektive nämnds styrkort. Barn- och skolnämnd Uppdrag Minska antalet barn i skolbarnomsorgens grupper Tidigare målsättning om 18 barn i genomsnitt i grupperna inom förskolan har uppfyllts, denna nivå bör dock löpande följas. Målet är 18 barn i genomsnitt. Säkerställa att elever ska känna trygghet i skolan Fler elever ska gå ur skolan med godkända betyg De elever som behöver särskilts stöd skall få det i tillräcklig omfattning Stimulera till eftergymnasiala studier SI Förskola och skolbarnomsorg Antal barn i grupperna/avdelning i förskolan Antal barn per årsarbetare i förskolan Antal inskrivna barn i grupperna/avdelning inom skolbarnomsorgen Antal barn per årsarbetare inom skolbarnomsorgen Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg, andel (%) (Kolada: N10003) Kund/Brukarnöjdhet SI Grundskola Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik, andel Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov (nationella prov) och som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk och matematik, andel Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel Andel behöriga till gymnasieskolans program Ekonomiska-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet Estetiska programmet Yrkesprogram Naturvetenskapliga- och Tekniska programmet Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Antal elever per lärare Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadens avvikelse från standardkostnad per grundskoleelev, 5-årsm, hemkommun, (%) (Kolada: U15003) strategisk plan och budget SPB 2015-2017 7
Kommunfullmäktiges styrkort Frågeställningar till nämnden/förvaltningen: Hur mäts kvaliteten i förskolan? Hur ser den faktiska vistelsetiden ut på förskolan kontra inskrivna barn? Det är knappt 20% av eleverna som är underkända i något eller några ämnen i åk 9 vad måste göras för att minska denna del? Hur stimulera till studieförberedande program samt till eftergymnasiala studier redan i grundskolan? Antal elever per lärare har ökat, vad är orsaken? Vad är förklaringen till att fler får minst G i ämnesprov matematik i åk 9? Utbildningsnämnd Uppdrag Eleverna ska känna trygghet i skolan Alla elever ska gå ur skolan med godkända betyg De elever som behöver särskilt stöd skall få det i tillräcklig omfattning Skapa utbildningsutbud utifrån framtida efterfrågan i ett kunskapssamhälle och därmed bidra till att öka andelen högskoleutbildade Stimulera till eftergymnasiala studier Öka samverkan med högskolor/universitet/företag/organisationer/verksamheter inom respektive kunskapsområde SI - utbildning Andel elever som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 3 år Andel elever som påbörjat studier på högskola/universitet inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever som blir antagna på sitt förstahandsval Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kund/Brukarnöjdhet Nettokostnadens avvikelse från standardkostnad per gymnasieelev, 3-årsm, totalt, (%) (Kolada: U17005) Frågeställningar till nämnden/förvaltningen: Hur arbetar nämnden för att stimulera till universitets- och högskolestudier? Hur kan nämnden ytterligare stimulera till eftergymnasiala studier? Hur matchas utbildningsutbudet med framtida arbetsmarknad? Hur följs det politiska uppdraget upp att eleverna ska känna trygghet i skolan? Hur arbetar nämnden för att fler ska gå ut gymnasieskolan med godkända betyg? Vård- och omsorgsnämnd Uppdrag Långsiktigt säkerställa att ge de äldre: Äldreomsorg utifrån individuella behov Inflytande och möjlighet att påverka det egna boendet samt service Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ska utgå från varje persons behov och önskemål. Omvårdnad och pedagogiskt stöd ska erbjudas för att möjliggöra personlig utveckling. Individuella genomförandeplaner ska upprättas för att möjliggöra delaktighet och livskvalité i samhället på ett jämlikt sätt. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att redovisa nuläge samt hur detta ska säkerställas i framtiden. SI äldreomsorg Väntetid till särskilt boende Kund/Brukarnöjdhet Antal vårdpersonal som en vårdtagare möter under 14 dagar Antal höftfrakturer per 10 000 invånare 65+ Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) (Kolada: N20900) SI handikappomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) (Kolada: N28018) Kund/Brukarnöjdhet 8 strategisk plan och budget SPB 2015-2017
Kommunfullmäktiges styrkort Frågeställningar till nämnden/förvaltningen: Hur ser volymförändringen ut för SoL-insatser och LSS-insatser? Orsak? Andelen invånare 0-64 år med hemtjänst eller särskilt boende ökar i Lidköping. Hur ser fördelningen ut mellan hemtjänst och särskilt boende? Hur ser förutsättningarna ut för att genomföra omställningen i verksamheten? Vad är orsaken till att väntetiden i dagar från ansökan till erbjudandet inflyttningsdatum har ökat mellan 2012 och 2013? Vilka är de bakomliggande faktorerna till äldres omdömen om hemtjänsten respektive särskilt boende? Social- och arbetsmarknadsnämnd Uppdrag Vidta åtgärder för: Att åstadkomma en budget i balans SI Social och arbetsmarknad Andel barn som finns i hushåll som får försörjningsstöd Andel av befolkningen med försörjningsstöd Andel köpt vård Andel ekonomiska medel till förebyggande åtgärder Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) (Kolada: N30001) Kund/Brukarnöjdhet Andel ej återaktualiserade inom två år Ungdomar 13-21 Vuxna Kultur och fritidsnämnd Uppdrag Nämnden ska tillsammans med fotbollsföreningarna planera och anlägga en konstgräsplan. SI Fritid Attraktivt fritidsutbud Kundnöjdhet Medborgarnas nöjdhet med skötsel av idrotts- och motionsanläggningar Medborgarnas nöjdhet med standarden på idrottsanläggningarna Kostnader i relation till jämförbara kommuner kr/inv, fritid SI Kultur Attraktivt kulturutbud Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller tillgången till kulturaktiviteter och evenemang? Kostnader i relation till jämförbara kommuner kr/inv, kultur Nettokostnaderna för kulturverksamhet, kr/inv ökar mellan 2011 och 2012. Vad är orsaken till denna ökning? Samhällsbyggnadsnämnd Uppdrag En badbrygga ska uppföras vid Framnäs camping Bostadsområden i Järpås, Vinningar och Otterstad ska planläggas med större flexibilitet än traditionella områden (efterfrågestyrd tomtstorlek) Tillgänglighetsarbetet redovisa vad som gjorts och vad som återstår Säkerställa och utveckla Råda Ås som rekreations- och friluftsområde strategisk plan och budget SPB 2015-2017 9
Kommunfullmäktiges styrkort Utveckla cykel- och promenadstråk Tolsjö till Läckö Vinninga Lidköping via Filsbäck SI Samhällsbyggnad Antal småhustomter ska alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten Kommunens skogsinnehav Antal kilometer gång- och cykelväg Kostnad i förhållande till rikets snitt och jämförbara kommuner, kr/inv Kundnöjdhet Frågeställningar till nämnden/förvaltningen: Nettokostnaden fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv ökar mellan 2011 (244) och 2012 (378). Vad är orsaken till ökningen? Vad är orsaken till att nettokostnaderna för miljö, hälsa, myndighetsutövning mm kr/inv ligger lägre än samtliga jämförelsegrupper? Teknisk servicenämnd SI Teknisk service Andel medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering Vattenkvalitet (uppgift från medborgarundersökningen) Svinn vattenledning Böter för elavbrott som varar längre än 12 timmar Kundnöjdhet Miljö- och byggnämnd SI Miljö och bygg Antal ärenden som gått nämnden emot Handläggningstider delegationsbeslut Handläggningstider nämndsbeslut Kundnöjdhet Intern service Uppdrag Tillgänglighetsarbetet Fastighet ges i uppdrag att redovisa eventuella brister i kommunens fastigheter Fastighet prioritera underhåll för långsiktig ekonomisk hållbarhet Kost i samverkan med berörda nämnder förbättra matupplevelsen Att tillsammans med berörda nämnder fortsätta arbetet med att implementera tillagningskök i den takt ekonomin tillåter Maten ska lagas från grunden så nära kunden som möjligt med bra råvaror SI - Intern Service Andelen miljömärkta livsmedel av totala mängden livsmedel (mätt i kr) handlat av grossist Kundnöjdhet Underhållsindikatorer: Förhållandet mellan reinvesteringar och avskrivningar Andel värdebehållande underhåll i relation till totalt utfört underhåll Pris i jämförelse med mätbara kommuners snitt: Kost Städ Fastighet 10 strategisk plan och budget SPB 2015-2017
Ekonomiska planeringsförutsättningar Ekonomiska planeringsförutsättningar Ekonomisk omvärldsanalys (Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL oktober 2014) SKL:s syn på den ekonomiska utvecklingen är oförändrad från augustiprognosen till den prognos som lämnas nedan. BNP-tillväxten reviderades i augustiprognosen ned relativt kraftigt för innevarande år. Antalet arbetade timmar reviderades däremot upp något medan skatteunderlaget endast ändrades marginellt. I oktoberprognosen finns endast marginella justeringar av prisutvecklingen och det reala skatteunderlaget. Under 2014 och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar* 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 3,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPIF 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter strategisk plan och budget SPB 2015-2017 11
Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Kommunalskatt De kommunala skatteintäkterna beror på hur skatteunderlaget utvecklas. Skatteunderlagets utveckling består i huvudsak av två komponenter; antalet arbetade timmar och timlönen. Skatteunderlaget beräknas på riksnivå. Skatteunderlagets utveckling för perioden framgår av nedanstående diagram. Skatteunderlagets ökning i riket, procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 SKL december 2013 SKL februari 2014 SKL april 2014 SKL augus< 2014 SKL oktober 2014 1,0 0,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner respektive landsting får ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter här till medel som garanterar alla kommuner 115 % av rikets medelskattekraft (förenklat uttryckt). I dag erhåller 279 av landets 290 kommuner ett statligt inkomstutjämningsbidrag, övriga kommuner betalar i stället en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på en rad olika parameter och bygger på tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommunerna. För Lidköpings kommun innebär nuvarande prognos över skatteunderlaget och den kommunalekonomiska utjämningen följande belopp. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, mnkr Skattesats 20,86 2015 2016 2017 Skatteintäkter 1 589,8 1 661,2 1 731,0 Inkomstutjämning 279,4 289,6 299,0 Kostnadsutjämning (inkl regleringsavg) -45,4-53,8-69,1 Utjämningsbidrag LSS 13,9 13,9 14,0 Fastighetsavgift 69,8 69,8 69,7 Summa 1 907,5 1 980,7 2 044,6 Skattesats Skattesatsen i Lidköpings kommun uppgår för närvarande till 20,86 kronor. Denna rapport baseras på denna skattesats. Förändring av skattesatsens storlek En förändring av skattesatsens storlek med 10 öre motsvarar 7,6 mnkr i 2015 års nivå. 12 strategisk plan och budget SPB 2015-2017
Ekonomiska planeringsförutsättningar Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader 2015 2016 2017 Kapitalförvaltningen 79,0 65,1 65,1 Övriga finansiella intäkter 3,7 3,7 3,7 Borgensavgift 2,5 2,5 2,5 Administrativ avgift internbanken 1,3 1,3 1,3 Ränteintäkter internbanken 27,5 27,5 27,5 Summa finansiella intäkter 114,0 100,1 100,1 Räntekostnader kommunen -2,5-3,0-3,0 Övriga finansiella kostnader -4,1-5,4-6,2 Administrativa kostnader internbanken -1,3-1,3-1,3 Räntekostnader internbanken -27,5-27,5-27,5 Summa finansiella kostnader -35,4-37,1-37,9 Finansnetto 78,6 63,0 62,2 Finansiella intäkter Finansiella intäkter utgörs av utdelningar från och värdeuppgång av kommunens fondplaceringar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige 2010-06-01, ska budgeten för kapitalavkastning baseras på ursprungligt placerat kapital reducerat med avsättningar för pensioner. Med en kalkylmässigt antagande om genomsnittlig avkastning på 5 % uppgår de budgeterade intäkterna till 65,1 mnkr per år. För 2015 har beloppet ökats med 13,9 mnkr och uppgår då till 79,0 mnkr. Pensionsavsättningarna uppgår till 100 mnkr. Övriga finansiella intäkter består av utdelningar från kommunens helägda bolag, ränteintäkter samt övriga intäkter. Övriga finansiella kostnader består i huvudsak av finansiella kostnader för pensioner. Krediter och räntekostnader kommunen Kommunen började 2008 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Det totala krediterna uppgick i januari 2014 till 84,5 mnkr. Med en räntesats på 3,5 % under 2015-2017 uppgår de budgeterade räntekostnaderna till 2,5 mnkr 2015 och 3,0 mnkr årligen för 2016-2017. Krediten är bunden till halvårsskiftet 2015 till en lägre räntesats, vilket är orsaken till att räntekostnaden blir lägre 2015 än de andra åren i planperioden. Noteras bör dock att kommande investeringsplaner innebär ökad upplåning. Dessa utökade räntekostnader ingår inte i ovanstående budget. Intäkter och kostnader internbanken Ränteintäkter internbanken avser de intäktsräntor som kommunen erhåller från de kommunala bolagen på de reverserna som finns upprättade mellan kommunen och respektive bolag. Dessa motsvaras av de verkliga kostnaderna för upplåningen och återfinns under rubriken räntekostnader internbanken. Kommunens internbank finansieras genom de avgifter som bolagen betalar för tjänsten internbank. Dessa uppgår i kalkylen ovan till 1,3 mnkr och avser en avgift på 0,1 % (dvs 10 punkter) på upplåningsvolymen. Kostnaderna för internbanken omfattar 1,3 mnkr och avser personalkostnader och övriga omkostnader för internbankens arbete. Borgensavgift Kommunen kan gå i borgen för ett kommunalt företag eller en förening som verkar inom en verksamhet som kommunen normalt verkar inom. Kommunen erbjuder en finansiell säkerhet för gäldenärens lån och ikläder sig fullt betalningsansvar vid ekonomiska problem hos gäldenären. En borgensavgift är en avgift som borgenären tar ut som kompensation för den risk som borgenären, dvs kommunen, utsätter sig för. Men borgensavgiften ska även täcka och neutralisera det stöd som kommunens genom sin styrka ger sina företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Samtliga kommunala bolag omfattas av EU:s konkurrensdirektiv. För bostadsbolaget gäller dessutom den nya lagstiftningen om kommunala bostadsaktiebolag (den så kallade allvill lagen ). Denna lagstiftning förtydligar EU:s konkurrensdirektiv för de kommunala bostadsbolagen. I och med internbankens upprättande så lånas samtliga medel i kommunens räkning för att sedan vidareutlå- strategisk plan och budget SPB 2015-2017 13