ALNARPS MJÖLKDAG. Mjölkproduktion för framtiden rationellt, lönsamt, djuroch miljövänligt. 6 november 2008

ALNARPS MJÖLKDAG Mjölkproduktion för framtiden rationellt, lönsamt, djuroch miljövänligt 6 november 2008 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp

Välkommen till Alnarps mjölkdag Torsdag 6 november 2008 Mjölkproduktion för framtiden rationellt, lönsamt, djur- och miljövänligt Arrangeras av SLU-Alnarp Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT, i samarbete med Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp och Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till studenteter, mjölkproducenter och rådgivare. Program: 09:00 10:00 Registrering, kaffe med ostfralla 10:00 - Välkomna Anders Herlin, LBT, Jan Larsson, Partnerskap Alnarp - Inledning: Lönsamheten i framtida skånsk mjölkproduktion kan vi vara konkurrenskraftiga? Björn Sederblad, VD Skånemejerier - Arbetsförbrukning och byggnadskostnad i olika system tänk på totalkalkylen - Krister Sällvik, LBT, SLU Alnarp, Sofia Hedlund och Catja Bennerstål - Byggnadskostnad för olika system - Christer Nilsson, LBT, SLU Alnarp - Öka intäkterna i mjölkföretaget genom att låta kvigorna bo på hotell, erfarenheter och spelregler Marianne Jönsson, Skånesemin - Golv och klövar vad skall jag satsa på för korna och ungdjuren? Michael Ventorp, LBT, SLU Alnarp Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten, Husdjurens miljö och hälsa, SLU-Skara 12:30 Lunch 13:30 - Kotrafiken skall fungera men även juverhälsan Mats Gustafsson, JTI - Planlösning för det moderna kostallet med mjölkning i grop Maria Mickelåker, Hushållningssällskapet, Kristianstad - Ett varmare klimat utmaningar för byggandet? Krister Sällvik, LBT, SLU Alnarp - Klimat och miljöpåverkan i sydsvensk mjölkproduktion Christian Swensson, LBT, SLU Alnarp och Svensk Mjölk. 15.00 Förfriskningar, avslutning Partnerskap Alnarp

Dagordning Vägar för f r framtida skånsk mjölkproduktion kan vi vara konkurrenskraftiga? Björn Sederblad,, Skånemejerier Svensk och finsk lönsamhet i mjölkproduktionen Är inte Skånemejerier ett stort företag? Mjölkinvägning i Skåne Prisutveckling i Europa Vad vill Skåningen konsumera? Avräkningspris*, jan 2006-sept 2008 -cent/liter Öre/kg Marknadsledaren heter Valio Finland Sverige Marknadsledaren heter Arla Foods *) Faktiska halter, inkl. säsongsbetalning och exkl. efterlikvid Källa: Tike och Svensk Mjölk

Produktionsmedel-index, jan 2000-aug 2008 (2000=100) Sverige Finland Källa: Statistikcentralen och SJV Nötfoder-index, jan 2000-aug 2008 (2000=100) Sverige Finland Källa: Statistikcentralen och SJV

Veterinärkostnads-index, Q1 2006-Q2 2008 (2000=100) Sverige Danmark Finland EU-15 Källa: Eurostat 60 antal kor/besättning Medelbesättning 2001-2007 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Svensk Mjölk, Tike Sverige Finland

Konsumentpriser sept 2008 Finland Sverige Produkt SEK/liter Jfrt med sept-07 Helmjölk/ Stand.mjölk SEK/liter Jfrt med sept-07 8,91 +24,7 % 7,97 +9,0 % Lättmjölk 8,82 +25,0 % 7,52 +7,9 % Filmjölk 11,86 +19,8 % 10,94 +19,6 % Yoghurt 17,15 +22,4 % 11,84 +4,1 % Vispgrädde (2 dl resp. 3 dl) 53,90 +19,6 % 36,47 +2,1 % Källa: Statistikcentralen SCB 1 euro = 9,80 SEK Konsumentpriser sept 2008 Finland Sverige Produkt SEK/kg Jfrt med sept-07 SEK/kg Jfrt med sept-07 Edamer/Gouda 89,96 +20,6 % 66,69 +16,4 % Emmentaler/ Herrgård Gräddost/ Hushållsost 124,17 +16,7 % 80,46 +23,7 % 93,88 +17,3 % 77,49 +37,6 % Smör 60,56 +30,4 % Uppgift saknas Uppgift saknas Källa: Statistikcentralen, SCB 1 euro = 9,80 SEK

120 115 110 105 100 95 90 jan-05 apr-05 Konsumentprisindex 2005-2008 (2005 = index 100) jul-05 okt-05 jan-06 Sverige totalt Finland totalt apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 Sverige livsm. & drycker Finland livsm. & drycker Källa: SCB, Statistikcentralen Omsättning bland mejerier i SEK 2006 1. Nestlé Schweiz 178 2. Lactalis Frankrike 99 3. Danone Frankrike 96 4. Dean USA 89 5. ArlaFoods Danmark 83 6. Fonterra Nya Zeeland 81 7. DFA USA 76 8. Kraft USA 61 9. Unilever Nederländerna 52 10. Friesland Nederländerna 52 inkl Campina Nederländerna ca 90 Skånemejerier Sverige 3

Mjölkinvägning per 2 dygn -Skånemejerier Budget 2008 Utfall 2007 Invägning 2008 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950 1900 1850 1800 1750 1/2-jan 22/23-feb 15/16-apr 6/7-jun 28/29-jul 18/19-sep 9/10-nov 31/1-jan

Attityder Sverige 5. Vilka av mejerierna nedan tycker du stämmer in på följande ord/påstående? Bas: Sverige n=511 Mejeriprodukter av högsta kvalité Långt framme beträffande ekologiskt sortiment Barnvänligt Prisvärt Total kontroll från ko till konsument Svenskt Tryggt Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Arla 67% 64% 63% 46% 44% 42% 37% Skånemejerier 59% 31% 25% 12% 22% 22% 18% Norrmejerier 51% 24% 20% 7% 14% 15% 14% Falköpings Mejeri 47% 20% 17% 6% 12% 17% 13% Milko 27% 28% 23% 10% 26% 22% 14% Valio 6% 31% 22% 11% 22% 19% 11% Inget av mejerierna 16% 35% 36% 45% 44% 29% 14% Tar miljöansvar Innovativt, först med nya produkter God djuromsorg Nära Vill att jag ska ha det bra Mjölk från min hemtrakt Framgångsrikt hälsomejeri Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Arla 36% 35% 35% 34% 33% 31% 23% Skånemejerier 18% 10% 18% 15% 19% 14% 11% Norrmejerier 13% 6% 13% 10% 15% 10% 7% Falköpings Mejeri 12% 4% 13% 16% 14% 12% 5% Milko 14% 10% 14% 9% 17% 10% 7% Valio 13% 30% 8% 4% 25% 1% 34% Inget av mejerierna 38% 43% 38% 45% 48% 7% 35% Attityder Skåne 5. Vilka av mejerierna nedan tycker du stämmer in på följande ord/påstående? Bas: Skåne n=308 Nära Trygghet - Hälsa Svenskt Mjölk från min hemtrakt Nära Tryggt Mejeriprodukter av högsta kvalité Prisvärt Vill att jag ska ha det bra Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skånemejerier 91% 85% 86% 78% 77% 69% 62% Arla 51% 5% 8% 34% 38% 30% 22% Norrmejerier 33% 0% 3% 10% 11% 8% 10% Falköpings Mejeri 30% 2 5% 4% 5% 5% 6% Milko 14% 1% 3% 9% 10% 10% 11% Valio 6% 1% 2% 15% 21% 14% 23% Inget av mejerierna 4% 10% 10% 14% 13% 25% 29% Barnvänligt Total kontroll från ko till konsument Långt framme beträffande ekologiskt sortiment Tar miljöansvar God djuromsorg Framgångsrikt hälsomejeri Innovativt, först med nya produkter Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skånemejerier 59% 57% 57% 53% 55% 46% 37% Arla 27% 21% 25% 20% 17% 15% 24% Norrmejerier 5% 8% 2% 9% 10% 3% 2% Falköpings Mejeri 5% 5% 1% 4% 5% 2% 1% Milko 19% 8% 4% 8% 7% 5% 6% Valio 15% 7% 12% 10% 5% 27% 27% Inget av mejerierna 27% 34% 28% 40% 39% 31% 31% *

Spontan kännedom Top of mind 1. Nämn ett mejeri Bas: Skåne n=308, Sverige n=511 Arla 23% 64% Skånemejerier 9% 73% Milko Norrmejerier 1% 6% 9% Wapnö 3% Falköpings Mejeri Valio 2% 1% 1% Skåne Sverige Gefleortens Mejeri Carlshamn Annat Inget svar 2% 1% 1% 2% 1% Jämförelse 2008 maj (Endast region Skåne) Skånemejerier 71% Arla 27% Jämförelse 2007 okt (Endast region Skåne) Skånemejerier 65% Arla 30% Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I Skåne har Skånemejerier en klar majoritet av konsumenterna som nämner företaget Top of Mind, 3 av 4, medan Arla är lika klara som nummer två med 1 av 4. Ingen förändring mot föregående mätning men en nedgång mot 2007 för Arla. Fler kvinnor i Skåne (78%) samt 30-49 åringar (82%) nämner Skånemejerier ToM i Skåne. I ett riksperspektiv erhåller Arla drygt 3 av 5 andelar medan Skånemejerier, tillsammans med Milko, ligger på 1 av 10 vardera. Godbye JObolaget Hello Juice Alliance...

The Juice Alliance is driving Chilled Juice growth The Alliance brands account for more then half of the category growth 80 kr 70 kr 60 kr incremental revenue 52w/e vs LY 50 kr 40 kr 30 kr 20 kr 10 kr 0 kr -10 kr Source: ACNielsen Global Snapshot Total Chilled Juice. Data to 14 Sept 2008 vs 16 Sept 2007 Bravo Proviva Godmorgon Bramhults Kivik ICA Tropicana Froosh Chiquita Willys innocent Knorr Vie Don Simon Naturis Vitafit Hemköp MySmoothie Autres Marques Heinz Salta Kvarn Primaliv Allerto Brunneby Fresh

Ny design. Nya smaker v 36 SMAKBYTE ProViva ekologisk fruktdryck Björnbär Den andra ekologiska fruktdrycken i sortimentet. Ersätter fruktdryck hallon.

ProViva ekologisk shot Jordgubb Lime Den första ekologiska shoten på marknaden, med en ny och mycket god smak. Grevé Präst Herrgård 17% Original XO Original 17% Original 17% Befintlig Befintlig Befintlig Nb Bit: nb, sb, fb, rb 130 g Bit: nb, sb, fb, rb Riv: 150 g Nb, sb Bit: nb, sb, fb, rb Nb Utveckling Utveckling Utveckling

Arbetsförbrukning och byggnadskostnad i olika system tänk på totalkalkylen! Hur långtid tar det att mjölka och sköta kor på stall bete? Krister Sällvik Sofia Hedlund Catja Bennerstål Tidsstudier skötsel av mjölkkorna Tidsstudierna innefattar Mjölkning Rengöring av mjölkstall och samlingsfålla Utfodring Hämtning och blandning av foder Ströning Gödselskrapning Övrigt Betesdrift Alnarps mjölkdag 2008 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Tidsstudier skötsel av kalvar och ungdjur Spädkalvar-mjölkperioden Mjölkutfodring Övrig utfodring Ströning Utgödsling Övrigt Rekryteringsdjur Utfodring Ströning Utgödsling Övrigt Tidsstudier stallsäsong Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 1

Totaltid stallsäsong 13 gårdar Mjölkning - stallsäsong Totaltiden varierade mycket Mellan 1,7 och 7,2 minuter per ko och dag eller 10 till 44 timmar per ko och år Stor skillnad mellan övrigt arbete påverkar Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Mjölkningstiden påverkades av Utfodring stallsäsong AMS eller Manuell Kotrafik Antalet mjölkare Påfösare Vallhund AMS- fri kotrafik? Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 2

Utfodringstid vinter påverkades av Placering av foderlager Foderlogistik Automatisk utfodring Skrapning och rengörning av foderbord Antalet utfodringar Gödselskrapning och ströning, stallsäsong Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Tid för nedskrapning och ströning vad påverkar under stallsäsong? Spädkalvar - mjölkperioden Hur ofta det strös Teknik för ströning Hur ofta båsen skrapas Påverkar hur rena korna är Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 3

Tidsåtgång för mjölkkalvar under vinter beror på Stor skillnad beroende på antalet kalvar Amkor Spannutfodring eller kalvamma Avstånd mellan grop och kalvboxar Inhysningssystem Tidsåtgång för ungdjur under stallsäsong Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Tid för skötsel av ungdjur under vintern beror på Modellgårdar min/ko dag Inhysningssystem Flera stall, olika inhysningssystem Utfodringssystem Gamla stall Tungarbetade Modell-gård A B C D E Antal kor 120 120 250 250 400 (mjölkande) Mjölkningssystem Logistik foder Ströning 2 x AMS Fiskben 2x8 Parallell 2x10 Fiskben 2x10 Karusell 40 Hög mek auto Mek-manuell Hög mek auto Mek-manuell Mek- manuell Korta avstånd Långa avstånd Korta avstånd Långa avstånd Korta avstånd 2 ggr/vecka 2 ggr/dag 1 ggr/vecka 2 ggr/dag med 2 ggr/vecka Hög mek manuell med lastare minilastare Hög mek Arbetsmoment Mjölkning 0,5 4 2,5 3,3 2,2 Utfodring 0,3 0,9 0,15 0,7 0,42 Ströning 0,1 0,18 0,05 0,17 0,05 Gödselskrapning 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Övrigt 1 1 1 1 1 Totalt 2,1 6,28 3,9 5,37 3,87 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 4

Tidsåtgång per ko för 18 mjölkbesättningar Tidsstudier vid betesdrift 2008 60,0 50,0 Kor Kvigor Driftledning Kalvar Underhåll Timmar/ko och år 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Catja Bennerstål Svensk Mjölk Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Gårdar tid för drivning Rubrik Gård Mjölkningsutrustning Mjölkn/ d Kor Avkastn Betestyp Avstånd Dag /natt Mån Tid för drivning Övrigt djurtillsynsbete F17 2*10 F- fastexit T4 2*7 tandem Samlingsfå lla 3 140 10000 5 ha långt d/n 3 1,50 0,32 2 240 10500 fålla Nära dag 4 0,06 0,25 AMS 3 2*Lely 3,0 125 11000 fålla nära natt 6 -- 0,65 AMS 5 4*VMS 2,5 240 10000 5 ha nära dag 4,5 0,25 0,18 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 5

Sparar man tid genom att ha korna på bete? LBT har 2007-2008 genomfört tidsstudier på 9 lösdrifter både under stall- och betesperiod. På 7 gårdar tar det mellan 6-33 % längre tid att sköta mjölkkorna under betesperioden jämfört med stallperioden. En gård har minskat arbetstiden med 35%. Minuter/ko och dag 7 6 5 4 3 2 1 0 Jämförelse 9 gårdar stall- resp betesdrift Tidsåtgång i mjölkproduktionen Stallperiod Betesperiod K1 K2 P3 T4 P9* AMS1 AMS2 AMS3 AMS4 Gård *Denna gård har mellan studierna lagt om från parallellgrop till robot Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Skillnad stallperiod - betesperiod 40 30 Skillnad i procent, % 20 10 0 10 20 30 40 Ökning/minskning i tidsåtgång från stallperiod > betesperiod K1 K2 P3 T4 P9 AMS1 AMS2 AMS3 AMS4 Gård Resultat-kommentarer AMS- gårdarna * har även under betesdrift den klart lägsta arbetsförbrukningen - med ett undantag. Två AMS-gårdar har 30 % ökning av tidsåtgången under bete. Två AMS-gårdar klarar betesdrift med 5-10% längre arbetstid. Ökningen av arbetstid under betessäsong beror mycket på hur betesdriften är organiserad. Antalet hämtningar - 1, 2 eller 3 gånger per dygn. Avståndet till betet Storleken på betet Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 6

Korna som grovfoderskördare Påverkar beteskalkylen OM korna har bete som foderförsörjning så bör man räkna hem en tidsvinst *Arbete med skörd, transport och inläggning * Minskade maskinkostnader borde också tas med i beteskalkylen. I vår undersökning är det få gårdar som har betet som Näringsförsörjning. Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Kostnader MJÖLKKALKYL enligt SLA 2005 Foder Diverse Ränta Arbete Traktor mm Underhåll inventarier Avskrivning + ränta TOTALT Kronor % av kostnad 13100 44 3300 11 1300 4 7100 24 900 3 1600 5 2400 29700 8 Anmärkning el + semin mm djur + rörelse 39,5 tim /NE rörliga kostnader varav 500 eget arbete Byggnad + inventarier Räkna fram din produktionskostnad per kg mjölk Kostnad per kg Läget idag såld mjölk Mejerileverans per ko 9 800 kg Hemmaförbrukning per ko 200 kg Kasserad mjölk per ko 100 kg Foderkostnad per kg mjölk 1,10 kr 1,11 kr Arbetsförbrukning per ko 30 h Arbetsersättning 185 kr/h 0,56 kr Byggkostnad per ko 50 000 kr Avskrivningstid 18 år Kalkylränta 5 % Utnyttjande av stallplatser 100 % Underhåll byggnad & inventarier per ko 800 kr/år 0,48 kr Rekryteringskviga 10 000 kr Utslagsko (slakt) 4 000 kr Rekrytering 35 % 0,21 kr Semin och kontroll per ko 800 kr/år 0,08 kr Diverse kostnader per ko 2 500 kr/år 0,25 kr Ränta djurkapital 350 kr 0,04 kr Ränta rörelsekapital 142 kr 0,01 kr Försäljning av livkalv 1 369 kr - 0,14 kr Produktionskostnad per kg mjölk 2,60 kr Byggnader och arbete i mjölkkalkylen % av produktionskostnad Total Kalkyl Arbete Underhåll Byggnad produktionskostnad, avskrivn+ränta kr Svensk Mjölk snurran 22 3 17 27076 LRF Konsult 24 5 7* 30330 Agriwise 17 5 25 33384 * Endast inventarier Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning 7

Kg ECM/h Arbetsproduktivitet 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 0 50 100 150 200 250 300 350 Antal kor Svensk Mjölk Kg ECm/timme 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 Kg mjölk per timma för 18 gårdar per ko och ko med ungdjur 0,0 Kg Ecm/timme totalt Kg Ecm/timme kor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Svensk Mjölk Fem budord vid nybygge Stort Funktionellt value for money Planerat Kontrollerat MED KÄNSLA FÖR DET YTTRE Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT Vilket mjölkningssystem passar Manuellt eller automatiskt? Alnarp 8

Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT Kallt - varmt eller mittemellan? Oisolerade stallar- Djuren klarar det! Djuren OK Kräver mer foder Men skötaren? Tekniken? Utgödsling Frostfritt?? Utgödsling Vatten Risk for ökade foder kostnader och sänkt avkastning pga av kyla Baserat få förutsättningarna för Luleå och de samband mellan foderutnyttjande och avkastning och temperaturen som visats tidigare blir resultatet Jämförelse av möjliga besparingar i byggnadskostnader och risk för sämre produktionsekonomi. Kronor per ko och år + _ Extra foder Förlorad mjölk Extra arbete 100 SEK 100 SEK 200 SEK HIGHER TOTAL RISK 400 SEK/ko och år 400 SEK 400 SEK 9

Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT LBT:s golvlabb på Mellangård för systematiska studier Hjälpreda för att planera ett kostall Alnarp Fakta och tips hittar du på internetsidan: www.jbt.slu.se/kostallplan/ Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning Mellangård Resurser finns för forskning av världsklass LÅT KORNA KOMMA TILLBAKA till Mellangård! ALNARP! 10

Byggnadsprisindex samt KPI, 1989-2006 Byggnadskostnad för olika system Sveriges lantbruksuniversitet Christer Nilsson Lantbrukets byggnadsteknik, LBT 210 200 Flerbostadshus 190 180 170 Gruppbyggda småhus KPI 160 150 140 130 120 110 100 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Källa: SCB Data t.o.m 2006 Använda metoder för byggkostnadsberäkning av lantbruksbyggnader Kostnadsdata SJV (upphörde 2003) BidCon Bygg Consultec byggprogram AB, Skellefteå Sektionsdata Wikells byggberäkningar AB, Växjö Idag finns ingen bra databank för specifika lantbruksbyggnadskostnader Relativa byggkostnader (inkl ligg-, ät- och serviceavdelning); enligt SLU, 1991 Skillnaden mellan Alt. 1 och Alt. 3 är 25 40 % Sammanställning nybyggnadskostnader för 195 kor i lösdrift, 42 ungdjur, 7 kalvningsboxar och 6 boxar med kalvamma - yta 2 644 m2 (isolerad byggnad). Källa: Kostallplan, 2005. Byggnadsdel Markarbeten Byggnadsstomme (grund, väggar, överbyggnad) Golv 2 046 246 Inredning 716 630 Mjölkning 1 267 302 Utgödsling 167 158 Gödsellagring 491 392 Elinstallation 542 960 VVS-installation 245 457 Ventilation 623 480 Kraft- och grovfoder-hantering 794 919 Summa: Tot. kostnad 564 350 3 253 956 10 613 850 Kostnad/m 2 Kostnad/ko % av tot. kostnaden 176 2 381 4,4 1 230 16 687 30,7 774 271 479 63 186 205 93 236 301 4 014 10 494 3 675 6 499 857 2 250 2 784 1 259 3 197 4 077 54 430 19,2 6,8 11,9 1,6 4,6 5,1 2,3 5,9 7,5 100,0 Byggnadsdel Grov uppskattning av byggnadskostnader vid Markarbeten nybyggnad för mjölkkor Byggnadsstomme i lösdrift (grund, väggar, (värmeisolerad byggnad) överbyggnad) Golv Inredning Mjölkning Utgödsling Gödsellagring Elinstallation VVS-installation Ventilation Kraft- och grovfoderhantering Summa: % av tot. kostnaden 4-5 30-32 15-20 5-7 6-12 ca 1,5 5-8 5-6 2-3 6-8 8-12 100 1

Byggkostnad, inkluderade tak, väggar och golv ligghall för 104 kor (Jeppsson, Gustafsson & Sällvik, 2006) Värmeisolerat Semi-isolerat / Frostfri - 15 % Semi-isolerat / Frostfri - 15 % Oisolerat - 31 % 1468 1261 1251 1016 Byggnadsdel Markarbeten Byggnadsstomme (grund, väggar, överbyggnad) Golv Inredning Mjölkning Utgödsling Gödsellagring Elinstallation VVS-installation Ventilation Kraft- och grovfoderhantering Summa: % av tot. kostnaden 4-5 30-32 15-20 5-7 6-12 ca 1,5 5-8 5-6 2-3 6-8 8-12 100 Sparar ca. 50 % x 30 % = 15 % av totala nybyggnadskostnaden om oisolerad byggnad väljs i stället för isolerad. Alternativt 7-8 % för frostfri. Besparingen beror på vad man jämför med och vad som tas med i totalkostnaden! Pågående projekt: Typgårdar i kostnadsberäkningen Exempel på planlösning för kostnadsberäkning Typgård 1 2 3 4 5 6 7 8 Nivå på utfodring och utgödsling Hög Låg Hög Låg Hög Låg Hög Låg Mjölkning AMS AMS AMS AMS Konventionell Konventionell Konventionell Konventionell Antal mjölkande kor 120 120 250 250 250 250 400 400 Frostfri/ oisolerad Frostfri Oisolerad Frostfri Oisolerad Frostfri Oisolerad Frostfri Oisolerad Tack för uppmärksamheten! 2

2008-11-05 Kvighotell ett sätt att öka lönsamheten för mjölkföretaget Marianne Jönsson, Skånesemin Bakgrund Upplägg För vem? Medelstor besättning Stor besättning med ungdjuren borta Vid ombygge/nybygge eller av andra skäl Ekonomi Smittrisker BVD Ringorm Övriga sjukdomar För ytterligare information ring chefveterinär Marianne Jönsson 0415 195 34 eller husdjurstekniker Nils_Ingvar Nilsson 0415 195 67. Skånesemin ek för Råby 2003 242 92 HÖRBY Tel 0415-19500 Fax 0415-19470 Plusgiro 149327-9 Bankgiro 544-0581 Organisationsnr 742000-2029 F-skatt finns www.skanesemin.se

Alnarps Mjölkdag Golv till ungdjur och mjölkkor för god ben- och klövhälsa Michael Ventorp, Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten 6 november 2008 Golv till ungdjur och mjölkkor för god ben- och klövhälsa Michael Ventorp, Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, SLU-Alnarp Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten, Husdjurens miljö och hälsa, SLU-Skara Bakgrund Klövlidanden orsakar såväl ökade kostnader som minskade intäkter för mjölkproducenten. Indirekta kostnader uppstår framför allt pga. produktionsbortfall, ökade arbetsinsatser, följdsjukdomar, nedsatt fruktsamhet, ofrivillig slakt och ökad rekrytering. I tidigare försök på Alnarps Mellangård har bland annat visats att mjuka golv i transportgångar i liggbåsstall för mjölkkor gör att korna går med mer naturlig rörelsemönster än vid hårda golv. Mjuka golv i gångarna gör också att korna ligger mindre tid (ca -1,5 timmar per dygn) i liggbåsen och vistas mer i gångar och vid foderbord. Mjuka golv i form av gummimattor i gångarna ger dock mindre klövslitage än framför allt gjutasfalt, men även betonggolv. Vissa skillnader i klövhälsa och incidensen av hälta kunde visas till mjuka golvs fördel. De praktiska slutsatser och rekommendationer som dessa studier mynnade ut i, var att på ytor där korna stå och går bör vara mjuka, till exempel i form av gummimattor. Men så länge mattorna orsakar ringa klövslitage kan det också vara klokt att på vissa ytor såsom i gångar mellan liggbåsrader ha en golvbeläggning som sliter på klövarna, till exempel betonggolv eller gjutasfalt. I rådgivningen rekommenderas oftast att rekryteringskvigor åtminstone äldre ungdjur bör vistas i samma system som de kommer att möta som mjölkande kor. Motiveringen har framför allt varit att rekryteringskvigorna dels behöver lära sig det kommande systemet, dels bör träna framför allt ben och klövar inför vistelsen i de mjölkande kornas miljö. I lösdriftsbesättningar har det oftast betytt liggbåssystem med hårda golv på ytor utom i liggbåsen. För ungdjurens långsiktiga anpassning av ben och klövar inför livet som mjölkko, torde inhysningssystemet i sig vara av mindre intresse, men desto mer golvens egenskaper oberoende av lösdriftens utformning i övrigt. Frågeställningar och mål Målsättningen med fortsatta studier av golvsystem har varit att: få svar på frågan hur olika golvsystem påverkar ungdjurens ben- och klövhälsa, få kompletterande information kring mjölkkornas ben- och klövhälsa i olika golvsystem, samt sist men inte minst, hur påverkar ungdjurens golvsystem ben- och klövhälsan hos dem som mjölkkor. Med andra ord, kan vi påverka mjölkkornas ben- och klövhälsa genom att ha ungdjuren på ett visst sätt? Studiens upplägg I en privat besättning användes totalt 160 kvigor av såväl SLB som SRB-ras. De sattes in i studien i två omgångar under två år, på hösten vid installningen efter deras första betessommar. De följdes i ca 1,5 under två stallperioder med mellanliggande betesgång fram till betessläppet på våren som mjölkkor. Kvigorna fördelades lika mellan en avdelning med djupströbädd och en avdelning med liggbås och gångar med betonggolv. Liggbåsen ströddes med kutterspån och hade andra året gummimattor (UBO ). Båda systemen hade en skrapad fodergång i betong längs det gemensamma foderbordet. Klövform, klöv- och benhälsa dokumenterades och den bakre 1

Alnarps Mjölkdag Golv till ungdjur och mjölkkor för god ben- och klövhälsa Michael Ventorp, Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten 6 november 2008 vänstra ytterklöven brännmarkerades för mätning av tillväxt och slitage. Tillväxt och slitage på klövarna kontrollerades efter 4 månaders exponering i respektive golvsystem. Vid kontroll på våren i anslutning till betessläpp verkades samtliga kvigor och samma parametrar evaluerades som vid försöksstart. Efter betet fördelades förstakalvare i två grupper med hänsyn till de underlag de gick på som ungdjur, ras samt beräknad kalvning så att vartannat djur placerades i en avdelning med strödda liggbås med liggmadrasser (med yta av gummi, Kraiburgs "KEW plus") och gångar med antingen betongspalt eller gummispalt. Efter kalvning och på våren innan betessläppningen undersöktes klövarna enligt samma rutiner som ovan. Undersökning av rörelser och benhälsa gjordes månadsvis. Statistisk analys Skador och sjukdommar, som graderades vid besiktningen, dihotomiserades (gjordes om till frisk eller skadad/sjuk) och analyserades med flervariabels logistisk regressionsanalys. För ungdjuren användes golvsystem, år, samspel år och golvsystem, ras och ålder som variabler i modellen. För mjölkkorna var variablerna i modellen: golvsystem som ungdjur, golvsystem som mjölkkor, samspel mellan golvsystem, år, ras och laktationsstadium. Resultat Ungdjur Benhälsa Rekryteringskvigor inhysta i djupströsystem var i stort sett befriade från benskador i båda omgångar (tabell 1) med ett undantag där ett djur i omgång två hade svullnader både på framknä och has. Kvigor i systemet med liggbås och betonggångar hade i allmänhet lindriga benskador, där hårlöshet var mest vanligt. Förekomsten av benskador var vanligen större i år 1, framförallt för framben och i synnerhet för hårlöshet. Tabell 1. Benhälsa hos rekryteringskvigor med olika golvsystem Andel (%) djur utan skador varav liggbås med Skada Djupströ Liggbås betong gummimatta Hårlöshet, framben 100 63 30 97 Hårlöshet, bakben 100 67 70 63 Sår, framben 100 98 95 100 Sår, bakben 100 96 95 97 Svullnader, framben 99 90 86 93 Svullnader, bakben 99 92 93 90 Antal djur 76 73 43 30 Klövhälsa I tabell 2 beskrivs hur golvsystem påverkar klövhälsa hos rekryteringskvigor. Med kontroll för övriga variationsorsaker (ras, år och ålder) var effekten av golvsystem signifikant bara för eksem, där djupströbädd associerades med lägre risk (odds) att få eksem. Det fanns också en stark tendens att liggbåssystemet gav fler blödningar. Däremot hade klövröta stark tendens att vara mer vanlig och omfattande i djupströbädd i jämförelse med liggbås. 2

Alnarps Mjölkdag Golv till ungdjur och mjölkkor för god ben- och klövhälsa Michael Ventorp, Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten 6 november 2008 Tabell 2. Effekt av olika golvsystem på klövhälsa hos rekryteringskvigor. Oddskvoter (OR), 95 % konfidensintervall (KI) och resultat av likelihood ratio test (P LR ) för klövröta, eksem och blödningar i sula och vita linjen. Djupströbädd jämförd med liggbåsstall med skrapade gångar av helt betong. N=139 Klövskador OR KI 95 % P LR Klövröta 2,15 0,97-4,93 0,06 Eksem 0,33 0,12-0,82 0,02 Blödningar i sula* 0,46 0,21-1,02 0,06 Blödningar i vita linjen 0,44 0,11-1,58 0,20 * sulblödningar + klövsulesår Förstakalvare Benhälsa Det var en stark effekt av golvsystem på mjölkkornas benhälsa, även när inte statistisk signifikans uppnåddes (tabell 3). Det var ingen signifikant effekt av golvsystem på hårlöshet. Det fanns en svag tendens till att golvsystemet hade en effekt på uppkomst av svullnader, med fler svullnader på betonggolv. Kor på gummibeklätt spaltgolv hade lägre risk att få sår i huden och att blir halta än de som gick på betongspaltgolv. Ras hade effekt på förekomsten av svullnader, där SLB hade signifikant högre risk att få svullnader i hasleden än SRB. Tabell 3. Effekt av olika golvsystem på hasskador och hälta hos förstakalvare. Oddskvoter (OR), 95 % konfidensintervall (KI) och resultat av likelihood ratio test (P LR ) för hasarnas hårlöshet, sår och svullnader, samt hälta. Betongspaltgolv jämfört med gummispaltgolv. N=118 Skador OR KI 95% P LR Hårlöshet 2,37 0,64 10,27 0,21 Sår 2,57 1,16 5,88 0,02 Svullnader 2,45 0,73 9,21 0,15 Hälta 3,64 1,33 11,09 0,01 Det var ingen effekt av inhysningssystem för rekryteringskvigor på benhälsa hos förstakalvare (tabell 4). Tabell 4. Effekt av golvsystem på benhälsan hos 1:a-kalvare beroende på golvsystem under ungdjurstiden Andel (%) djur utan skador/hälta Golv för kvigor Djupströ Liggbås Djupströ Liggbås Golv för förstakalvare Betongspaltgolv Gummispaltgolv Hårlöshet 7 7 10 16 Sår 53 63 79 75 Svullnader 90 81 93 91 Hälta 77 67 90 88 Antal djur 30 27 29 32 3

Alnarps Mjölkdag Golv till ungdjur och mjölkkor för god ben- och klövhälsa Michael Ventorp, Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten 6 november 2008 Klövhälsa Golven hade signifikant effekt på prevalensen av blödningar i sula och vita linjen hos förstakalvare (tabell 5). Oddsen för att få blödningar i sulan var drygt 2 gånger större och i vita linjen knappt 3 gånger större för de kor som inhystes på betongspaltgolv än de som hade gummimattor på gödselgångarna. Betongspaltgolv hade emellertid en tendens för att vara associerat med lägre risk för klövröta i jämförelse med gummispalt. Ingen effekt av golvsystem på eksem kunde visas. Tabell 5. Effekt av olika golvsystem på klövhälsa hos förstakalvare. Oddskvoter (OR), 95% konfidensintervall (KI) och resultat av likelihood ratio test (P LR ) för klövröta, eksem och blödningar i sula och vita linjen. Betongspaltgolv jämförd med gummispaltgolv. N=118 Klövskador OR KI 95% P LR Klövröta 0,49 0,22-1,09 0,08 Eksem 1,06 0,44-2,52 0,89 Blödningar i sula* 2,19 1,00-4,97 0,05 Blödningar i vita linjen 2,82 1,28-6,43 0,01 * sulblödningar + klövsulesår Laktationsstadium hade signifikant effekt på förekomst av alla klövsjukdomar men på olika sätt. Oddsen för klövröta och eksem ökade medan blödningar minskade med laktationens gång. Effekt av ras varit signifikant för förekomsten av sulblödningar, där SLB hade fler blödningar i sula och vita linjen vid vårverkningen än SRB. Den statistiska analysen kunde inte visa att det fanns något signifikant effekt av kvigornas golvsystem på 1:a-kalvarnas klövhälsa (tabell 6). Inte heller samspel mellan inhysningssystem för kvigor och för förstakalvare var signifikant. Tabell 6. Effekt av golvsystem på benhälsan hos 1:a-kalvare beroende på golvsystem under ungdjurstiden Andel (%) friska djur Golv för kvigor Djupströ Liggbås Djupströ Liggbås Golv för förstakalvare Betongspaltgolv Gummispaltgolv Klövröta 70 70 59 50 Eksem 70 78 79 69 Blödningar i sula* 37 48 52 66 Blödningar i vita linjen 37 41 59 67 * sulblödningar + klövsulesår Slutsatser Benhälsa Kvigor inhysta i djupströsystemet var i stort sett befriade från benskador till skillnad från kvigor i liggbåssystemet med gångar med betonggolv. Kvigor inhysta i liggbåsavdelningen i andra omgången hade färre benskador än i den första, förmodligen tack vare att det fanns gummimattor i liggbåsen år två. Ingen effekt av inhysningssystem för kvigor kunde visas för förstakalvares benhälsa.. Eftersom det var en relativt lång betesperiod (ca 4 6 månader) emellan stallperioderna fanns stor chans att benskador och eventuell hälta kunde läka ut innan installningen. 4

Alnarps Mjölkdag Golv till ungdjur och mjölkkor för god ben- och klövhälsa Michael Ventorp, Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten 6 november 2008 De flesta förstakalvare hade fått en viss hårlöshet på haslederna, vilket delvis kan bero på liggbåsens madrasser med en yta av gummi. Hasskador var vanligare hos förstakalvare på betongspaltgolv än på gummispaltgolv. Det kan bero på att djur med mer komfortabla gångytor låg mindre tid i båsen, vilket var fallet i tidigare studier. Dock var det bara den större förekomsten av hudsår hos kor på betongspaltgolv jämfört med gummigolv som statistiskt kunde säkerställas. Förstakalvare som gick på betongspaltgolv hade högre risk för hälta än på gummigolv. Dock observerades ingen allvarlig hälta hos något av djuren i försöket. Klövhälsa Kvigor uppfödda i system med liggbås och skrapade gångar med helt betonggolv hade mer eksem, men tenderade att ha mindre klövröta än kvigor i djupströsystem. Det fanns en tendens för större risk för sulblödningar hos djur i liggbåssystem. Efter 4 månader med betesdrift fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i klövhälsa mellan förstakalvare från olika stallsystem under ungdjurstiden. Golvsystemet spelade en signifikant roll för förekomsten av klövsjukdomar hos förstakalvare. Djur som gick på gummispaltgolv hade lägre risk för blödningar i sulan och vita linjen än djur som gick på betongspaltgolv. Det fanns dock en tendens till större risk för klövröta hos djur på gummispaltgolv än hos dem på betong. Trots att ingen effekt av golvsystem för rekryteringsdjur på klövhälsa hos förstakalvare kunde bekräftas statistiskt, var det påtagligt flest blödningar i sula och vita linjen hos djur som flyttades från djupströ till betongspalt och minst blödningar hos djur som flyttades från liggbås med betonggångar till gummimattor. Praktiska konsekvenser Med enbart tanke på ben- och klövhälsa bör man framför allt välja det golvsystem som ger minst problem med ben och klövar för ungdjuren, och med mindre tanke på det golvsystem som används för mjölkkorna. Det förutsätter dock en lång betesperiod mellan byte av golvsystem som var fallet i studien. Med hänsyn till den här studien är en välskött djupströbädd med skrapad gång av betong att föredra framför liggbås med gångar med hårda golv, trots ökade problem med klövröta och förvuxna klövar. För att hantera ökad nettotillväxt av klövarna är det viktigt att verka ungdjurens klövar tillräckligt ofta. Emellertid indikerar resultaten, även om det inte är statistiskt säkerställt, att trots en lång betesperiod mellan byte av inhysningssystem hade djur som kom från ett mjukt till ett hårt golvunderlag mer skador i klövarna än de som under ungdjurstiden tillvänts till ett hårdare golv. Därtill har vi i denna studie inte kunnat demonstrera vad som händer då byte av inhysnings- och golvsystem sker under stallperioden. Det anses därför viktigt att kvigorna i god tid före kalvningen, vilken är en väldigt kritisk period för djurens organism, får anpassa sig till liggbås och i synnerhet gångar med hårda och halkiga golv. Studien har stärkt argumenten att använda mjuka golv i mjölkkornas gångar. Om man följer denna rekommendation och använder mjuka golv till mjölkkorna, var effekterna av hårt golv i gångarna till ungdjuren med avseende på blödningar hos 1:a-kalvarna relativt milda. Men med tanke på mjuka golvs, i det här fallet en djupströbädd, fördelar för ungdjuren, torde liggbåssystem med gångar med mjuka golv vara att föredra framför liggbåssystem med gångar med hårda golv. Detta återstår dock att studera närmare. Givetvis finns andra aspekter på ungdjurens inhysningssystem än deras ben- och klövhälsa såsom djurens beteende, strötillgång, risker för andra sjukdomar, byggnads- och driftskostnader, etc. 5

Automatisk mjölkning Bygg och arbeta rätt - för juverhälsans skull! Mats Gustafsson Inledning Vad påverkar juverhälsan i AMS och varför? Exempel från 2 gårdar Stallrutiner Planlösning Gruppering av djur 1

Omväxlande korta och långa mjölkningsintervall, dvs stor variation medför lägre mjölkproduktion och högre celltal Mjölkningsintervall ln(celltal *1000) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 5 10 15 20 Mjölkningsintervall Hög variation Låg variation Celltal - mjölkningsintervall - variation 100% 80% 60% 40% Celltal 77000 celltal 180000 Celltal 300000 20% 0% 0-6 6-8 8-10 10-12 12-15 15-18 18-24 Timmar efter senaste mjölkning Källa: Bearbetning av material från kommersiella besättningar 2

Ofullständiga mjölkningar Misslyckad mjölkning av en eller flera juverfjärdedelar Juverfjärdedelar får oregelbundna mjölkningsintervall Gränsvärde för ofullständiga vid 3% Problem - Stallrutiner Inget fel på planlösningen 7939 kg ECM 3

Ofullständiga mjölkningar!! 30,0% 25,0% % 20,0% 15,0% 10,0% Okt-Nov feb-april 5,0% 0,0% 0 3 6 9 12 15 18 21 24 Tid på dygnet Ta reda på vilka kor som blir ofullständigt mjölkade och utred dessa Kontrollera den individuella krubbinställningen (mjölkningsbåsets längd) Förbättra rutiner för rengörning av kameraglas och kamerasvamp Mota upp djur som ligger och läcker mjölk Gruppera djuren Förbättringar efter åtgärder Celltal *1000 450 400 350 300 250 200 150 100 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Fett/proteinhalt Celltal 50 0 2007-04-03 2007-04-17 2007-05-01 2007-05-15 2007-05-29 2007-06-12 2007-06-26 2007-07-10 2007-07-24 2007-08-07 2007-08-21 2007-09-04 2007-09-18 2007-10-02 2007-10-16 2007-10-30 Fetthalt Protein JTI/SLU 0,5 0 Besöksdatum/gård Gård 1 Juverhälsoklass >5 jun-07 nov-07 27 17 Celltal över 300' jun-07 nov-07 18 10 Ökning i årsproduktion, från 7939 till 8094 kg ECM!! 4

Problem Planlösning/stall Provmjölkningsdatum Celler 2007-04-24 2007-04-04 2007-02-27 2007-01-10 2006-11-24 2006-10-24 2006-09-24 2006-08-22 2006-06-20 2006-05-27 344 301 843 237 149 147 159 298 162 253 8129 kg ECM 120 100 Medelvärden Tid i väntfålla 140 120 Standardavvikelse Minuter 80 60 40 100 80 Minuter 60 40 Septem be Juni 20 20 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 Maxvärden Ta bort liggbås i väntfålla Mota upp djur som ligger och läcker mjölk Gruppera djuren 5

Hur förändrades mjölkningsintervallet? Förbättringar efter åtgärder 400 5 350 4,5 Celltal*1000 300 250 200 150 100 50 JTI/SLU BETE 18/6-28/8 Trasig utfodring 1/9-7/9 Liggbåsen i väntfållan stängs bort 15/8 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2007-04-03 2007-04-17 2007-05-01 2007-05-15 2007-05-29 2007-06-12 2007-06-26 2007-07-10 2007-07-24 2007-08-07 Fett/proteinhalt 2007-08-21 2007-09-04 2007-09-18 2007-10-02 2007-10-16 2007-10-30 Celltal Fetthalt Protein 0 Besöksdatum Juverhälsoklass >5 jun-07 nov-07 54 29 Celltal över 300' jun-07 nov-07 23 11 Avkastningsökning från 8129 till 8411 kg ECM!! 6

Andra saker som påverkar kotrafik mjölkningsintervall - juverhälsa Utfodringsrutiner Betesdrift Grindplaceringar Vatten Kraftfoderautomater Väntytans utformning Planlösning, 2, 3 eller 4 rader mm.. Kotrafiksystem Utfodringsstrategi Gruppindelning i AMS Mats Gustafsson, JTI Gunnar Pettersson, SLU 7

Bakgrund Nackdelen med AMS - det är svårt att hålla kor i olika grupper med avseende på juverhälsa Allt tyder på att smitta inte överförs mellan djur i mjölkstationen Mastit överförs förmodligen i liggbåsen, 7-8 kor delar samma liggbås per dygn Riskkogrupp Styrd trafik, förselektering Mats Gustafson, JTI och Gunnar Pettersson, SLU 8

Riskkogrupp Fri trafik Mats Gustafson, JTI och Gunnar Pettersson, SLU Riskkogrupp Feed first Mats Gustafson, JTI och Gunnar Pettersson, SLU 9

Sammanfattning Stallets utformning tillsammans med stallrutiner påverkar kotrafik, produktion och juverhälsa Kotrafikanalys tillsammans med planlösningsgranskning kan spåra problem Bygg rätt från början Möjligt att gruppera djur i alla kotrafiksystem Varje gård är unik och kräver unika lösningar!!!! SLUT 10

www.hush.se I ett byggnadsprojekt ingår många delar och många moment innan idé blir till en färdig byggnad Vi på Hushållningssällskapet erbjuder dig en komplett service när du vill bygga Planlösning för det moderna kostallet med mjölkning i grop - Maria Mickelåker HS Kristianstad Projektstart Idé Färdig byggnad Planering Förprojektering Upphandling Byggande Igångkörning BYGGNADSRÅDGIVNING www.hush.se Exempel på stallritningar och stallfunktioner HS Byggrådgivning från idé till färdigt stall -Gårdsplanering - Fokus på framtida expansion -Stallplanering - Fokus på samlingsfålla -Sortering www.hush.se www.hush.se Vad krävs för att ett stall skall fungera? Att djuren trivs god kokomfort Luft Ljus Foder Vatten Utrymme Att arbetare trivs rationellt och säkert Planera för expansion - Hur ser det ut om 10 år? 1. Se helheten 2. Reducera till etapper Gårdsplanering Princip för planering - Samma djurgrupper/arbetsfunktioner i samma byggnader - inte kvigor i 3 olika byggnader - inte småkalvar på flera ställen - Flytt av djur bör ske i ordning, inte fram och tillbaka Kom ihåg att planera för biogas www.hush.se www.hush.se

www.hush.se Enkla flöden H-modellen Planera för expansion 150 kor + rekrytering På väg att expandera Gårdsplanering www.hush.se Planera för expansion Från 150 kor till 600 kor i 3 möjliga expansions steg Gårdsplanering Knepigt med rekrytering pga stl på liggbåsen Gårdsplanering Planera för expansion Mjölkcenter i vinkel mot ligghallar Val beror på tomtens utformning Fodersida med silo Kalvar, behandling etc www.hush.se www.hush.se Gårdsplanering Gropens placering kontra gruppindelning Behandlings avdelning Planering av separat mjölkavdelning T placering 4 grupper + sin ¼placering 2-3 grupper + sin www.hush.se Gavel placering 2 grupper + sin www.hush.se

www.hush.se Samlingsfålla Samlingsfålla www.hush.se Samlingsfålla Mjölkgrop ljusare än fålla -Antal kor i största gruppen x 1.4-1.6 m² per ko -Lägg till 20% för att få plats med nästa grupp innan sista sidan har blivit mjölkad. -Sluttning 3-5% riktar korna www.hush.se www.hush.se Samlingsfålla Sortering Öppen grop dubbla returer Sluten grop enkel retur -Om korna andas fortare än 80 andetag per minut visar de på värme stress installera ventilation eller annan avkylning www.hush.se www.hush.se

www.hush.se Utgång från sluten grop -enkel retur Utgång från sluten grop enkel retur www.hush.se Utgång från öppen grop - dubbla returer www.hush.se www.hush.se Retur från mjölkning - sammanfattning Separat behandlingsavdelning Stängd grop enkel retur + En behandlingsavd som kan ligga i anslutning till grop + Smidigare kotrafik - Passera gödsel på väg ner i grop - Trappor Öppen grop dubbla returer - Dubbla returer - Behandlindsavdelning på annan plats + Rena ytor + Lätt och ren tillgång till grop + Bra översikt för mjölkare www.hush.se www.hush.se

www.hush.se Separat behandlingsavdelning 500 kor Tack för mig! Maria Mickelåker Telefon: 044 22 99 30 Mobil: 0708 94 53 37 maria.mickelaker@hush.se Hushållningssällskapet Kristianstad www.hush.se/l www.hush.se

Ett varmare klimat utmaningar för byggandet? Krister Sällvik Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, LBT SLU-Alnarp Vad hos kor och mjölkproduktion kan påverkas av den termiska miljön? Produktion - kg/dag Produktivitet - kg/kg Foderkonsumtion kg/dag Vattenkonsumtion Produktkvalitet - protein, fett, Fertilitet antal inseminationer per dräktighet Fosterutveckling -aborter Välbefinnande- termisk komfort Hälsa -immunförsvar Hygien Alnarps mjölkdag 6 november 2008 Kons värmebalans och fysikens grundlagar om värmeöverföring Varför tjata om detta? Helt grundläggande om vi skall förstå och därmed göra rätt när vi håller kor på stall och bete. Värmeproduktion = Värmeavgivning FYSIKENS LAGAR STYR!!

Det är INNIFRÅN djuret värmebalansen skall bedömas och beräknas Varför måste värmebalansen ses inifrån djuret? Avgivning Oberoende av om den termiska omgivningen är: kylig och kall, behaglig och skön eller varm och het, gäller alltid följande villkor för djuret Avgivning Produktion Värmeproduktionen sker inne i kroppen All producerad värme MÅSTE avges Kroppstemperaturen skall hållas konstant Djuret har TVÅ principer att avge värme till omgivningen 1. FRI värmeavgivning Till omgivningens luft eller ytor genom * Strålning * Konvektion (luftströmning) * Ledning 2. BUNDEN värmeavgivning FYSIKENS LAGAR GÄLLER - ÄVEN FÖR DJUR! Allmänt uttryck för FRI värmeöverföring Det är temperaturskillnad och isolering som styr FRI värmeavgivning = Temperaturskillnad, T, Ytan Värmeledningstal Djurtemperatur minus omgivningstemperatur 1 Värmeledningstal, U-värde = Värmemotstånd (R) Alstra vattenånga i hud eller andningsvägar

Konsekvens av att Total värmeavgivning = Fri + Bunden (Avdunstning) Total värmeavgivning = Fri + Bunden (Avdunstning) och fysikens lagar är att med stigande temperatur minskar den fria värmeavgivningen och som konsekvens att den bundna måste öka i motsvarande grad Förhållandet mellan FRI- och BUNDEN värmeavgivning Svettning hos nöt BUNDEN TOTAL FRI styrs av temperaturen Här börjar det bli svårt med den fria värmeavgivningen

Värmestress Andningsfrekvens som funktion av omgivningstemperatur Andningsfrekvens och temperatur Andetag per minut Utan skugga Med skugga Omgivningstemperatur Andel bunden värmeavgivning som funktion av solstrålning Andel bunden värme, % av total 100 47 kg/d 22 kg/d 0 0 1000 Solinstrålning W/m 2

Temperatur och lufthastighet SMHI - Effektiv temperatur Temperatur och lufthastighet - köldförnimmelse Lufthastighet m/s Avkylning W/m 2 Temperatur, ºC 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16 Komfortområde Lufttemperatur, ºC Kombinerad effekt av temperatur och lufthastighet Högre temperatur högre lufthastighet= komfort Vind, m/s 2 9 7 5 2 0-2 -5-7 -9-12 -14-16 -19-21 4 8 6 3 1-2 -4-7 -9-12 -14-17 -19-21 -24 6 7 5 2 0-3 -5-8 -11-13 -16-18 -21-23 -26 8 7 4 2-1 -4-6 -9-12 -14-17 -19-22 -25-27 10 6 4 1-2 -4-7 -10-12 -15-17 -20-23 -26-28 12 6 3 0-2 -5-8 -10-13 -16-18 -21-24 -26-29 14 6 3 0-3 -5-8 -11-14 -16-19 -22-24 -27-30 16 5 2 0-3 -6-9 -11-14 -17-20 -22-25 -28-31 Effektiv temperatur enligt Osczevskis och Bluesten T eff = 13,1267 + 0,6215*T 13,9248*v 0,16 + 0,4875T* v 0,16 SMHI faktablad nr 16 Upplevd temperatur påverkas av relativa luftfuktigheten Temperatur, ºC Upplevd temperatur ºC beroende på relativ fuktighet 40 35 38 40 45 50 38 33 35 37 40 43 49 35 30 32 34 26 38 42 46 51 32 28 29 30 32 34 36 38 41 45 50 29 26 27 28 29 30 31 32 34 36 39 42 27 23 24 25 26 26 27 28 29 30 31 33 24 20 21 22 23 23 24 24 25 26 26 27 21 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 22 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Relativ fuktighet, % Upplevd temperatur Påfrestningsklass 27 32 Försiktighet 32 40 Extrem försiktighet 40 54 Fara Över 54 Extrem fara Vad är THI? Värmestress Hur påverkas mjölkproduktion av hög temperatur och hög fuktighet?

THI är ett värmestress-index Beskriver graden av värmestress när temperatur och relativ luftfuktighet kombineras THI= (1,8 T db +32) - (0,55-0,0055 RH) (1,8 T db 26) Torr temperatur Relativ fuktighet Temperatur THI och värmestress Relativ fuktighet Cº 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 20 63 63 63 64 64 64 64 65 65 65 66 66 66 66 67 67 67 67 68 68 22 64 65 65 66 66 66 67 67 67 68 68 69 69 69 70 70 70 71 71 72 24 66 67 67 68 68 69 69 70 70 70 71 71 72 72 73 73 74 74 75 75 26 68 69 69 70 70 71 71 72 73 73 74 74 75 75 76 77 77 78 78 79 28 70 70 71 72 72 73 74 74 75 76 76 77 78 78 79 80 80 81 82 82 30 71 72 73 74 74 75 76 77 78 78 79 80 81 81 82 83 84 84 85 86 32 73 74 75 76 77 77 78 79 80 81 82 83 84 84 85 86 87 88 89 90 34 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 36 77 78 79 80 81 82 83 82 85 86 87 88 89 90 91 93 94 95 96 97 38 78 79 81 82 83 84 85 86 88 89 90 91 92 93 95 96 97 98 99 100 40 80 81 82 84 85 86 88 89 90 91 93 94 95 96 98 99 100 101 103 104 74 anses normalt, 75-78 varning, 79-82 fara, 84 akut fara Andningsfrekvens och THI Vad kan vi göra för att minska värmestress? 100v Andetag per minut Blöta ner dom vattensprinkler även ha fläktar som ökar avkylningen Isolerade tak Skugga 30 60 THI 80

Mjölkminskning varma dagar med THI över 70 kan beräknas som funktion av THI (dygnsmedelvärde) Samband klimatdata (THI) och produktionsminskning Minskning = 1,075 1,736 NA + 0,02474. NA. THI NA = Normalavkastning kg/dag Hur påverkar klimatet mjölkproduktionen? Temperatur, ºC -10 0 +10 +20 +30 Relativ fukt, % 90 90 80 70 60 Lufthast, m/s 0,2 0,2 0,3 0,6 3,0 Mjölkm lkmängd 98 100 100 100 90 Foder 108 102 100 100 95 Förutsättningar: 20 kg mjölk per dag. Hö = 9,5 MJ/kg Termisk komfort vid 100 W/m 2 Maxtemp juli Antal timmar/år med temperatur över 21 ºC SS951050 400-450

Finns produktionsbortfall pga värmestress hos kor i Sverige? THI skall vara över 70 dvs att dygnsmedeltemperaturen skall vara över 22 ºC och fuktigheten över 70% Ort Dygn per år med THI över 70 Sannolikhet för dräktighet hos mjölkkor funktion av THI, USA Troligen inga problem i Sverige med THI under 70 Torup Målilla Bredåkra Borlänge Umeå 0,3 0,4 1,1 0,2 0,2 det är inte ofta!!! Bra stallklimat - generella rekommendationer samband mellan temperatur och relativ fuktighet Cirkulationsfläktar?! Relativ fuktighet, % Högsta relativa fuktighet Max-90-regeln Omgivningstemperatur Summan av numeriska värdet för relativ luftfuktigheten och temperaturen skall inte överstiga 90 Monteras var och hur?

Temperatur och lufthastighet Avkylning W/m 2 Lufthastighet m/s Beskrivning DeLaval kylfläkt DF1300 kan ventilera ett helt stall. Detta innebär fräscha Komfortområde Lufttemperatur, ºC Kombinerad effekt av temperatur och lufthastighet Högre temperatur högre lufthastighet= komfort Frostisolerat är bäst

Disposition Klimat och miljöpåverkan i sydsvensk mjölkproduktion Alnarps Mjölkdag 6 november 2008 Bilder: Christian Swensson, SLU & Svensk Mjölk, Anna-Karin Modin Edman, Svensk Mjölk & Christel Cederberg, SIK Något om klimatproblemet Klimatpåverkan i Skåne Växtodlingsaspekter Klimatpåverkan och mjölkproduktion Markanvändning för foderproduktion Reflektioner Problemet (efter Azar, 2008) Klimatkänsligheten innebär att Inte större ökning än + 3 grader jmf med en förindustriella nivån + 0,7 grader redan Utsläppen bör minska med 75% till år 2100 Innebär ett ton koldioxid per person Nuläget (Azar, 2008) Koldioxidutsläpp per person USA 20 ton EU 9 ton Sverige 6 ton Kina 4 ton Indien 1ton Något måste göras..! Något måste göras..(azar, 2008) Lägre energianvändning (högre effektivitet, ändrad livsstil.) Lägre koldioxidutsläpp från den energi som används (Förnybar energi eller kärnkraft) Fossilfritt (Mikael Robertsson, COOP, 2008) Infångning och lagring av koldioxid från fossila bränslen Skåne och klimatet (Fanan, 2007) Växtodlingssäsongen förlängs.redan 2025 215 dagar till 340 dagar! Mera regn på vintern! och torrare på sommarn 1

Miljoner ton CO2e miljoner nötkreatur Vilka grödor.exempel (Fanan, 2007) Nuläge Sockerbetor Vårkorn Höstvete Potatis/ärtor Ärtor/Höstraps/höstvete Framtiden Majs Höstkorn/Hösthavre Höstraps + sallad Höstvete + fånggröda Vinterärt(!) Sojabönor? FAO: 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion % fördelning av totalt utsläpp om 7,1 Gt CO2-ekv N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet 1600 N2O: stallgödsel CO2: avskogning 1400 1200 1000 800 N2O: kvävegödsling CH4: Gödsellager CO2: annan markanvändning 600 400 200 0 Källa: FAO 2006. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt CO2: process, transport 1890 1921-25 1941-45 1961-65 1983 2003 Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007 Sverige (SJV, 2005) Jordbruket ger ca 13-14 % av de totala utsläppen i Sverige Lustgas, N2O står för drygt 50 % av jordbrukets utsläpp 12 10 8 Metan, CH4, för ca 1/3-del 6 4 Koldioxid, CO2, från fossila bränslen står för endast ca 10 % 2 0 Lustgas, N2O Metan, CH4 Koldioxid, CO2 Totalt 2