NYHETSMAGASINET HUR FÖRHINDRAR VI ANLAGDA SKOLBRÄNDER? RISKSTYRNING ÄR EN FILOSOFI Sidan 6. FAKTA OM SKOL- BRÄNDER Sidan 8

gjensidige.se GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 1 NYHETSMAGASINET Nyheter och analyser från Gjensidige Forsikring Nr. 3 - oktober 2010 HUR FÖRHINDRAR VI ANLAGDA SKOLBRÄNDER? RISKSTYRNING ÄR EN FILOSOFI Sidan 6 FAKTA OM SKOL- BRÄNDER Sidan 8 VILKET BARN SOM HELST KAN SÄTTA ELD PÅ SIN SKOLA Sidan 12

2 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING KONFERENS OM SKOLBRÄNDER I KÖPENHAMN SKOLHATARE HAR VARIT GLA När nu alla barn ser fram emot att börja i skolan varför har de då en likgiltig inställning när d - Hvordan forebygger vi påsatte skolebrande? den 9 september i Köpenhamn.

GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 3 DA BARN EN GÅNG e går ut skolan? Det var en av frågeställningarna vid den stora konferensen Skolen brænder!

4 GJENSIDIGE - KommuneForsikring Helle Rabøl Hansen, DPU Moderator Steffen Kretz Den Trygge Kommune stod bakom initiativet i samarbete med bl.a. Beredskabsforbundet, DBI, Danske Risikorådgivere och SSP-samrådet. Konferensen samlade över 100 deltagare från hela Danmark och delar av Norden som hela dagen diskuterade orsakerna till de senaste årens stigande antal skolbränder och vad som kan göras. LÄRARE MOBBAR OCKSÅ Det pratades mycket om skolbrännare eller skolhatare och deltagarna var eniga om att när skolan brinner är det ett tecken på att den inte är rymlig nog. Eleverna är de främsta aktörerna men man frågar dem för sällan om hur de upplever skolorna. De är ju där dag ut och dag in och har ingen möjlighet att byta jobb så som vi har, säger Ole Juhl, ledare för Dansk Center for Undervisningsmiljø, och poängterar att eleverna berättar att de är uttråkade, upplever stökigheter, är stressade och missnöjda med utrymmena. Det är tankeväckande att vi de senaste åren t.ex. har byggt stora, lyxiga kök för miljontals kronor. Levnadsstandarden har generellt sett blivit högre men det gäller inte för skolorna, säger Ole Juhl och betonar att eleverna inte heller upplever att skolan kan hantera mobbing och konflikter. Lärarna hamnar ganska långt ner på listan över dem barnen vänder sig till om de har det svårt, och barnen upplever att även lärarna mobbar. Vi måste komma till rätta med uppfattningen att lärare inte mobbar. De flesta gör det inte, men några gör och det kan handla om att eleven blir tagen i armen eller utskälld utan anledning, säger Ole Juhl. MÖRKERTAL onferensen satte även fokus på att det finns ett stort mörkertal kring skolbränder som behöver komma fram i ljuset. I verkligheten är det kanske bara en av sex bränder som blir upptäckta. Skolbrännarna kan också vara flickor, och bränderna de anlägger hör oftast till de oregistrerade mindre bränderna. Det handlar mycket oftare än vad man hittills antagit om medelklassbarn som är skolmarginaliserade och redan i mellanstadiet börjar ta avstånd från skolan, säger Helle Rabøl Hansen, forskare på Danmarks Pædagogiske Universitetsskole. Flera konferensdeltagare menade att om bränder och skadegörelse ska kunna förhindras är det av avgörande betydelse för framtidens skola att elever och föräldrar blir involverade. FOKUS PÅ GEMENSKAP OCH ENGAGEMANG Om man tror att det är ett socialt problem så missar man poängen. Det handlar om känslan av gemenskap, menar borgmästare Søren P. Rasmussen från Lyngby-Taarbæks kommun som fick erfara att ett gäng arga före detta skolelever satte eld på Engelsborgskolen. De var ungdomar som inte tidigare var kända hos varken SSP eller skolan. Även Foreningens Børns Vilkår menar att tendensen att sätta fokus på akademiska resultat framför sociala relationer ökar: Varför är det skolan och inte simhallen som sätts i brand? För att skolan exkluderar. Föräldrar och barn måste bli mer delaktiga, säger Dorthe Lysgaard, direktör för Børns Vilkår. Och skoleleverna är eniga: Vi är där fem dagar i veckan, men det känns inte som om skolan är vår. Öppna upp skolan. Man sätter ju inte eld på något man tycker om! konstaterar Vera Rosenbeck, paneldeltagare och styrelsemedlem i Danske Skoleelever.

GJENSIDIGE - kommuneforsikring 5 MANU SAREEN, INTEGRATIONSKONSULT OCH GRUPPORDFÖRANDE I KÖPENHAMNS KOMMUNSTYRELSE, DET RADIKALE VENSTRE VARFÖR SÄTTER UNGA ELD PÅ SKOLOR? När barn och unga reagerar med att sätta eld på skolan är det även ett samhällsklassproblem. Det är en reaktion på många saker. Ta till exempel en dansk flicka från medelklassen som har ett ordförråd på ca 20 000 ord när hon börjar i skolan. En understimulerad pojke har kanske 5 000 ord. Förlorarrollen tilldelas redan i de låga klasserna. Redan från start får barnen en stark upplevelse av att samhället inte tycker om dem och de tänker: Det som håller mig nere är skolan. Dessa barn och unga har vid det laget inget att förlora de kan ha ihjäl en annan människa eller sätta eld på en skola. Det brister ganska lätt för dem och det är inte något som sker plötsligt utan något som byggs upp över tid. Tänk på hur vi pratar om varandra. Vi har en generation barn och unga som blivit omtalade på värsta tänkbara sätt sedan de föddes. Tänk om det var du själv! Att vända den här utvecklingen är Danmarks största utmaning. Vi måste gå in tidigt och ge de unga ett lyft och ge dem goda upplevelser istället. Vi måste prata med dem och inte till dem. Jag har sett exempel på ställen där man satt sig ner och pratat med och lyssnat till de unga och de har berättat att de gärna skulle vilja ha ett musikrum. När de sedan fick sitt musikrum skedde det framsteg. De kände att skolan började avspegla dem och ta dem på allvar. Det är faktiskt en mycket enkel lösning om man tar sig an uppgiften och samtidigt börjar tänka i andra undervisningsbanor än de gängse och använda sig av exempelvis skolschack, datorer och mobiltelefoner i undervisningen. Jag får ofta höra att lärare och skolledare beklagar sig över att föräldrarna inte kommer. Vi har ju skickat brev. Som ingen läser, ja! Du måste söka upp föräldrarna aktivt. Barnen är föräldrarnas ansvar men vi måste även hjälpa de vuxna att utveckla sin föräldrakompetens. Man måste förstå att barnen inte är ett paket som du lämnar in på förskolan och hämtar igen efter nionde eller tionde klass. Man måste ta ansvar för sin egen inlärning. Jag har aldrig mött föräldrar som inte vill sina barns bästa, men de vet bara inte vad det bästa är. FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR Under konferensens gång kom det fram flera förslag på vad skolorna själva kunde göra för att förhindra att eleverna blir skolhatare, exempelvis: Skolan måste ha en stark ledning och engagerade lärare som skapar trivsel Var medveten om att vissa lärare isolerar och mobbar elever Eleverna ska inte bestämma allt men de ska vara involverade Föräldrarna ska engageras Skolan ska vara en del av orten och inte hamna utanför Det handlar inte nödvändigtvis om yttre ramar utan om hur skolan inrättas Elevmedling elever löser ofta konflikter på andra sätt än vad lärare gör God ton ska diskuteras och offentliggöras i det offentliga rummet Ny arkitektur som hos det nu pågående uppförandet av Ørestadsskolen i Danmark innebär att det inte finns några barriärer mellan skolan och folkbiblioteket och därmed byggs det en helt ny slags bro för eleverna. På det hela taget var man eniga om att de nya skolorna har en del fördelar men att det faktiskt inte är någon skillnad på nya och gamla skolor när det gäller anläggning av bränder. Det handlar istället i hög grad om den rådande atmosfären på skolan. Är den bra kommer barnen att vara glada både när de börjar och när de slutar skolan.

6 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING RISKSTYRNING ÄR EN FILOSOFI Att brandlarm verkligen kan vara en avgörande faktor är den danska Nordvestskolen i Helsingør ett bevis på. Lördagen den 3 juli 2010 kl. 16.45 aktiverades skolans brandlarm när ett par minderåriga pojkars lek med bensin och tändstickor var en hårsmån från att spränga skolans lokaler i luften. Det låter nästan som ett klassiskt upplägg för en anlagd skolbrand. Ett par pojkar stjäl bensindunkar, klättrar upp på skolans platta tak, slår in ett par takfönster, häller ner bensin i byggnaden och låter ett par tändstickor följa efter. Skolans brandlarmssystem gjorde att brandmän snabbt kunde vara på plats och släcka branden med hjälp av bara 250 liter vatten. Hade det gått några få minuter till skulle skolbyggnaden troligtvis ha blivit övertänd, berättar Tuan Ba Cao som är riskstyrningschef i Helsingørs kommun. Tuan Ba Cao har arbetat med riskstyrning i 13 år i två kommuner och är en av pionjärerna inom riskstyrning. Tidigare i år fick han ta emot Sikkerhedsprisen 2010 från Danske Risikorådgivere. Min inställning är att man ska börja med att sätta fokus på alla de ställen där risk kan uppstå och samtidigt synliggöra själva riskstyrningen. Det är viktigt att förstå att riskstyrning handlar om förebyggande på bred front, säger han. Under perioden 2009-2011 installeras brandlarm i alla 19 skolor i Helsingørs kommun därmed ska 155 000 kvadratmeter säkras. Budgeten ligger på 14 milj. danska kronor och investeringen har nästan redan lönat sig. När vi förhindrar att en brand uppstår eller breder ut sig undviker vi både brandskador, vattenskador, ersättningslokaler och det obehag som skulle drabbat lärare, elever och alla på och omkring skolan. De ekonomiska kostnaderna vid brand är höga men de psykiska konsekvenserna kan ju också vara enorma, säger Tuan Ba Cao. Riskstyrning är en filosofi om man frågar Tuan Ba Cao. Det handlar nämligen i första hand om att skapa gemenskap och ansvarstagande så att det blir naturligt för barn och unga att vara rädda om kommunens skolor. De ska lära sig vad som är rätt och fel samtidigt som man ska fokusera på skolans utformning. Arkitektur och riskstyrning borde vara två sidor av samma mynt på skolorna i landet där omgivningarna ska inspirera eleverna med färger, luft och natur. Sen är det upp till oss andra att tänka på att samordna och samverka så att bränderna eller brandförsöken aldrig uppstår, avslutar Tuan Ba Cao.

GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 7 EN MILJARD UPP I RÖK Varje dag brinner det på Sveriges skolor och förskolor. I fjol brann det på 457 skolor minst hälften av bränderna var anlagda. Notan för bränderna 2009 kan sluta på en miljard SEK. DE BERÄKNADE FÖRSÄKRINGSKOSTNADERNA FÖR SKOLBRÄNDER 2009 ÄR TOTALT DRYGT 435 MILJONER SEK. SÅ HÄR FÖRDELAS DE MELLAN SKOLORNA: Killebäcksskolan, Lund, den 6 januari 2009. Beräknad kostnad 70 miljoner. Lomboloskolan, Kiruna, den 28 januari 2009. Beräknad kostnad 100 miljoner. Lekenskolan, Älvsbyn, den 2 februari 2009. Beräknad kostnad 60 miljoner. Gardaskolan, Gotland, den 16 17 maj 2009. Beräknad kostnad 35 miljoner. Hovsjöskolan, Södertälje, den 11 augusti 2009. Beräknad kostnad minst 50 miljoner. Torslandaskolan, Göteborg, den 13 14 november 2009. Beräknad kostnad 120 miljoner. Observera att till försäkringskostnaderna tillkommer exempelvis självrisk för kommunerna och annat som försäkringarna inte täcker. (Siffrorna är hämtade från Dagens Nyheter i mars 2010)

8 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING Fakta om skolbränder DANMARK: Skolbränder kostar i genomsnitt DKK 300 milj. om året i Danmark Beredskabsstyrelsen rycker ut till 250 skolbränder om året, av dem är 91 registrerade som anlagda Man uppskattar att ca 50 procent av alla skolbränder är anlagda Många småbränder släcks snabbt och blir därför inte anmälda eller registrerade hos brandmyndigheterna Många inbrott och försök vandalisering är potentiella källor för bränder Gjensidiges ersättningsutgifter uppgår till ca DKK 90 milj. om året, mätt under perioden 2007-2010 Skadornas omfattning är från småbelopp upp till DKK 50 milj. per skada NORGE: I Norge har det förekommit 190 skolbränder de senaste 12 åren. Nästan var fjärde skola har haft minst en anlagd brand. I norska skolor rapporteras minst 320 anlagda bränder varje år 2008 fick brandväsendet rycka ut till 65 bränder vid norska undervisningslokaler Var femte norsk skola hade ett eller flera försök till anlagd brand under perioden 2005-2008. Över hälften började i containers eller annat avfallsmaterial Det är i högre grad tidigare eller nuvarande elever som står bakom de anlagda bränderna Att anlägga bränder är i stort sett en impulshandling och en önskan om spänning kan vara en utlösande faktor Högstadieskolor i de stora städerna med många elever är speciellt utsatta. 32,3 procent av dessa har upplevt en eller flera anlagda bränder. På små skolor med färre än 50 elever har bara 3,2 procent upplevt detsamma Hittills under 2010 har det registrerats fem stora skolbränder. Utvecklingen går i en negativ riktning

GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 9 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Se till att avfall inte är lättillgängligt med hänsyn till brand. Placera avfallsbehållare minst sex meter från husväggen. Avfallet ska även placeras eller deponeras så att det inte kan flyttas intill ytterväggar, ingångar, dörrar eller liknande. Avfallscontainrar med hjul bör låsas fast eller låsas in i egna skjul eller byggnader Informera eleverna om vilka konsekvenser anlagda bränder har Skolorna måste genomföra en riskanalys med hänsyn till bränder. Alla aspekter tas i beaktande, som anlagda bränder, elektriska orsaker, byggnadens brandmotstånd trä eller betong etc. Tillgång till direktlarm till den lokala räddningstjänsten

10 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING TEKNIK- OCH RISKBASERADE METODER för att förhindra och begränsa anlagda bränder Anlagda bränder i byggnader är ett problem för samhället som är förknippat med stora kostnader. Problemet med anlagd brand är speciellt stort för skolbyggnader där runt hälften av alla bränder är anlagda. Antalet anlagda bränder i svenska skolbyggnader är nära 300 per år. Kostnaderna för dessa bränder är ofta höga. Göteborgs stad har under 2000-talet haft direkta kostnader på mellan 2 och 20 miljoner SEK årligen för anlagda skolbränder. I ett pågående forskningsprojekt som är finansierat av Brandforsk studeras därför tekniska metoder för att förhindra och begränsa anlagda bränder. Projektets mål och syfte är att utveckla och utvärdera tekniska system och byggnadstekniska lösningar för att förhindra och minska konsekvenserna av anlagd brand i byggnader. Dessutom kvantifieras olika tekniska systems och byggnadstekniska lösningars bidrag till att minska uppkomsten samt skadorna från anlagda bränder. Projektet är uppdelat i sju stycken arbetspaket (AP): 1. Dimensionerande bränder 2. Passiva tekniska lösningar 3. Aktiva tekniska lösningar 4. Kostnads/nytta analys av tekniska lösningar 5. Implementering av byggnadstekniska lösningar 6. Kunskapsspridning 7. Projektledning och administration Projektgruppen består av Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola (projektledare), SP Brandteknik, Brandskyddslaget, Räddningstjänsten Ängelholm samt Hjällnässkolan Lerum. Hittills har en förstudie i form av en omfattande fallstudie av inträffade bränder samt det första arbetspaketet genomförts och avslutats. Syftet med dessa studier har varit att erhålla information om vilka som är de typiska anlagda bränderna, vilka som ger störst konsekvenser samt om det finns några gemensamma nämnare för de dyraste bränderna. IDENTIFIERING AV TYPISKA BRANDSCENARIER I fallstudien har knappt 60 bränder studerats. Utifrån dessa identifieras ett antal typiska brandscenarier för anlagd brand i skolor och ett antal tekniska brister samt möjliga åtgärder. En del tekniska brister är avsaknad av detektionssystem och automatlarm, dålig konstruktion av tak och vindar och dåliga brandcellsgränser. Tekniska åtgärder som tydligt framträder som viktiga är bl.a. automatlarm med bra positionering av olika detektorer (rökdetektorer och detektionskabel), belysning, övervakningskameror och sprinkler. De områden inom vilka det behövs utveckling är skyddssystem för takfötter vid fasader, sprinkler samt insatstekniker för vindar. Slutligen definierades tre möjliga brandscenarier: ett utomhus vid en fasad (skräp) och två inomhus (skräp som antänds

GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 11 Max effekt (kw) Tillväxt Material Brandfarlig vätska 50-800 0,02-2,4 kw/s 2 Bensin på brännbart golv Molotov cocktail 300-1300 Linjärt tillväxtsamband Bensin Mindre fordon 1000-1300 kw 0,19 kw/s 2 Motorcykel med plastskrov (PP) och brännbara vätskor som kastas in). Dessa scenarier är viktiga för utveckling av tekniska åtgärder. VIKTIGT MED NOLLTOLERANS Trots att fallstudien inte hade som huvudmål att undersöka organisatoriska brister har det framkommit ett antal viktiga slutsatser kring detta. Det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) fungerar inte alltid och yttermiljön runtomkring skolor är långt från ideal. Dessutom är det viktigt att skolpersonal är inblandad i brandskyddsarbetet på olika sätt och att en s.k. nolltolerans kring anlagda bränder i skolor implementeras d.v.s. att man alltid agerar oavsett hur allvarlig en incident är. BENSIN DEN MEST ANVÄNDA VÄTSKAN I rapporten om dimensionerande bränder (AP1) görs en litteraturstudie för att hitta mer information om brandtillväxt och maximal brandeffekt för de brandscenarier som identifierades i fallstudien. I rapporten delas dock scenarierna upp i följande områden: Utvändiga bränder Mindre fordon Brandfarlig vätska Molotov cocktails Fyrverkerier För mindre fordon som brinner vid fasaden, brandfarlig vätska, och Molotov cocktail bedöms det att tillfredställande information erhållits via litteraturstudien för att kunna använda dem för att utvärdera möjligt passivt och aktivt brandskydd. Bensin är den vanligaste brandfarliga vätskan som används i anlagda bränder och storleken av spillarean, utflytningen och tjockleken beror på mängden vätska, vätskans viskositet, ytspänning och underlagets släthet. För utvändiga bränder finns det tillgänglig information kring effektutveckling för enskilda fritt brinnande startföremål samt information om brandspridning på olika fasader. Det finns även information om effektutveckling, strålning och brandtillväxt av mindre fordon brinnande mot pelare, mellan pelare och mot vägg. För fyrverkeri har inga värden på hur en brand utvecklas hittats i litteraturstudien och försök kommer att genomföras för att utreda hur snabbt den initiala branden kan tillväxa. De resultat som hittills har erhållits kommer att användas i det fortsatta arbetet i projektet. I nästa steg skall det undersökas vilka passiva och aktiva system som bäst kan förhindra eller begränsa de identifierade bränderna med avseende på kostnader och nytta. Gjensidige Försäkring stöder Brandforsks arbete genom forskningsprojektet Anlagd brand. AV NILS JOHANSSON, PATRICK VAN HEES, LTH, LUND.

12 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING Vilket barn som helst kan sätta eld på sin skola Av Henrik Haugaard direktör för Offentlig, Gjensidige Forsikring. Insändaren publicerades i Berlingske Tidende den 18 september 2010, Danmark. Låt mig först slå fast att inget barn föds till att bli mordbrännare. Därför är det faktiskt ännu mer skrämmande att konstatera att fler och fler barn sätter eld på sina skolor och gör det på grund av leda eller vrede och vanmakt. Det är en sorglig utveckling som dessvärre ses över hela Danmark precis som Berlingske Tidende även har beskrivit under veckan som gått. De många skolbränderna är dessvärre bara toppen av isberget. Varje dag sker det massvis av skadegörelse som potentiellt sett rymmer en risk för att utvecklas till en skolbrand. Omfattningen av skadegörelse mot skolor är alltså många gånger större än de cirka 90 skolbränder som brandkåren har ryckt ut till bara i år. En tidigare utbredd uppfattning bland experter har varit att mordbrännarna främst var barn och unga som kom från samhällets botten eller hade en kulturell bakgrund som inte var dansk. Men nu målar experterna upp en bild som är långt mer komplex: Barn från alla delar av samhället kan potentiellt sett vända sig emot skolan och plötsligt ge utlopp för sina frustrationer. Det slogs fast i torsdags på konferensen Skolen Brænder som projektet Den Trygge Kommune hade tagit initiativ till och som Gjensidige Forsikring stöder ekonomiskt. I projektet utbyter ett brett urval av landets kommuner, Beredskabsstyrelsen och European Institute for Risk Management erfarenheter kring hur man kan skapa mer trygghet i vardagen för invånarna. Ett av de senaste exemplen på en stor skolbrand är Engelsborgskolan i Lyngby-Tårbæks kommun. I maj satte två pojkar, 16 respektive 17 år gamla, från den så kallade övre medelklassen eld på skolan. Branden orsakade skador för 2-3 miljoner danska kronor och skolan är fortfarande brandskadad. Pojkarna menade att orsaken till att de satte skolan i brand var att de hade fått för lite lön från skolan för utfört arbete. Pojkarna var inte kända av någon i det offentliga systemet för att vara några som kunde orsaka problem. De materiella skadorna efter en skolbrand är en sak men otryggheten hos lärare, föräldrar och barn kan man inte sätta ett pris på. Därför står vi som samhälle inför en stor utmaning. Alla som har haft små barn vet att de gläder sig åt att få börja i skolan. Det är något nytt och spännande och där finns många nya lekkamrater. Hur kommer det sig då att vissa barn över tid utvecklar ett så stort hat mot skolan att de kan vilja hämnas på skolan genom att sätta eld på den och därmed förstöra värden för miljontals kronor. Det är ett hat och en vrede som vi som samhälle måste ta på allvar och föra en debatt om. På konferensen Skolen brænder var skolledarna själva inne på att eleverna i högre grad ska få inflytande över sina egna ramar än vad de har i dag. Barnen måste ses och höras känna sig inkluderade på ett nytt sätt så att de känner att skolan är deras. Kanske är det förklaringen till att friskolor drabbas av markant mindre skadegörelse och i stort sett inga brandförsök. Jag är naturligtvis ingen expert på pedagogik. Jag kan bara konstatera, precis som de flesta som kör förbi en kommunal skola i Danmark, att den inte har ändrat sig mycket sedan jag själv gick där. Många av skolorna har inte förändrats fysiskt på 50 år. Det är kanske dags för ett nytänkande kring hur en skola ska inrättas? Det är i alla fall värt att diskutera. Branden på Engelsborgskolan innebar att Lyngby-Tårbæk fick en ny syn på vem som kan bli mordbrännare. Det kan vi alla lära av, även ett försäkringsbolag som vårt. Vi ägnar oss åt mer förebyggande åtgärder för att elden inte ska kunna uppstå och få fäste genom att uppmana skolorna till att genomföra en brandteknisk utvärdering så att dolda brandfaror kan bli upptäckta i tid. Och vi går aktivt in i det förebyggande arbete som projektet Den Trygge Kommune arbetar för. Sist men inte minst ska vi också ändra vår syn på vem mordbrännaren kan vara. När i princip vilket barn som helst kan sätta eld på sin skola påverkar det våra riskbedömningar.

GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 13 På konferensen Skolen brænder var skolledarna själva inne på att eleverna i högre grad ska få inflytande över sina egna ramar än vad de har i dag. Barnen måste ses och höras känna sig inkluderade på ett nytt sätt så att de känner att skolan är deras. Kanske är det förklaringen till att friskolor drabbas av markant mindre skadegörelse och i stort sett inga brandförsök.

14 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING REBUS Resan till en bättre skolmiljö Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborgs Stad (LFF) leder ett skandinaviskt EU-projekt för att få skolbarn att bli mer delaktiga i sin närmiljö. Målet är att binda samman Kattegatt-Skagerackregionen genom att skapa metoder och riktlinjer för hur skolmiljöer i Sverige, Norge och Danmark kan bli bättre och mer trivsamma. Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och de har därför rätt till en god arbetsmiljö. Den fysiska miljön i skolan ska vara trygg och stimulera till kreativitet. Elevernas delaktighet och inflytande är avgörande för skolan som en god arbetsplats. STÄRKER BARN OCH UNGAS ENGAGEMANG Detta är anledningen till att lokalförsörjningsförvaltningen och kulturförvaltningen i Göteborg, som tidigare samarbetat i projekt med barn, skrev en EU-ansökan. Projektet beviljades och är nu igång sedan januari 2010 och pågår i tre år. Målet är att binda samman regionen genom utveckling av en

GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING 15 Vi vill att barn och unga ska se både kritiskt och kreativt på sin närmiljö och fundera på hur de kan vara med och påverka den. Projektet ska inventera forskning och empiri för att ta fram underlag för metoder att pröva i pilotprojekt. Detta tillsammans med erfarenheterna från pilotprojekten används för att skapa riktlinjer (guidelines) för hur barn, ungdomar, skolpersonal, arkitekter, förvaltare och entreprenörer tillsammans kan skapa en bättre och trivsammare skol- och förskolemiljö ute och inne. Riktlinjerna ska sammanfatta metodik och erfarenheter som ska stödja skolors/förskolors mål och läroplaner och ge förslag till nya arbetssätt vid förändringar. Pilotprojekten ska genomföras i 12 skolor/förskolor från olika geografiska områden och med olika demografi. Från Sverige deltar Fiskebäcksskolan och Önneredsskolan samt förskolorna Östra Palmgrensgatan och Skattegårdsvägen i Göteborg. I Danmark deltar två kommuner, Ålborg och Jammerbugt, med Vadum skole, Börnehaven Kernehuset och Trekronerskolan/Solstrålen. Från Oslo deltar Haugerud skole, Hellerud videregående skole, Trosterud skole och Öraker skole. MINDRE MOBBNING OCH SKADEGÖRELSE Pilotprojekten syftar till att visa vägen mot en mer demokratisk förskoleoch skolmiljöutveckling. Barn/unga ska aktivt delta i utvecklingen av metoderna och ska tillsammans med vuxna undersöka vad som är viktigt att förändra för att få en ökad trivsel. Vi vet sedan tidigare att det ofta är i korridorer, matsalar, toaletter och på gårdar som eleverna vill göra förändringar, berättar Eva Cassel. Det kan handla om fysiska åtgärder men det kan också bli andra typer av förändringar som exempelvis ändrade rutiner eller organisation. Möjligheten att vara delaktig i utformandet av sin miljö skapar större ansvar och förhoppningsvis minskad mobbing och skadegörelse. HANTVERKARNA ARBETAR UNDER SKOLTID Hantverkare och entreprenörer ska stödja projektets förslags- och åtgärdsfas genom att ha dialog med barn/unga. I REBUS utför hantverkarna åtgärder under skoltid och barnen får förståelse för hantverket och intresse kan skapas för olika yrkesskrån. Projektet syftar också till att barn och unga ska bli mer aktsamma om sin skolmiljö. FOTO: Lotte Hedegaard, børnehaven Kernehuset metod REBUS ör att stärka barn och ungas delaktighet i frågor om skolans och förskolans byggda och planerade miljö. GEMENSAMT SKANDINAVISKT PROJEKT Totalt 17 projektpartners deltar från Sverige, Norge och Danmark. Ansökan har utarbetats av Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborgs Stad, DCUM (Dansk Center for Undervisningsmiljö) och UBF (Undervisnings Bygg Oslo KF). Varje land har egna ansvarsområden som gäller för alla, detta för att stärka samarbetet. Det kommer att bli ett mycket spännande projekt, säger Eva Cassel. Vi är många som ska bidra med kunskap och erfarenheter för att nå ett gemensamt mål och vi kommer att lära oss mycket i projektet som vi får nytta av alla våra länder, Sverige, Danmark och Norge. Erfarenheterna och de kommande riktlinjerna ska sedan spridas till övriga skolor och förskolor i Kattegatt-Skagerack området. Det finns två viktiga utgångspunkter för projekt: FN:s konvention för barns rättigheter Artikel 12 om åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd och Agenda 21, där en prioriterad fråga är ett ökat inflytande för barn och ungdomar i beslut som rör deras framtid. En grundtanke i projektet är att dialog, delaktighet och demokrati påverkar barns och ungdomars arbetsmiljö vilket kan resultera i minskad skadegörelse, säger Eva Cassel, kundstrateg på LFF och projektledare för EU-projektet. AV EVA-LENA PERNANDER, INFORMATÖR, LFF, GÖTEBORGS STAD

DEN TRYGGA KOMMUNEN 16 GJENSIDIGE - KOMMUNEFORSIKRING Anlagda skolbränder är ett problem som drabbar lokalsamhället. I Danmark och Sverige är skolor nu den byggnadstyp som oftast blir utsatt för anlagd brand. Vi arbetar aktivt med förebyggande åtgärder som projektet Den Trygge Kommune. Se mer på www.dentryggekommune.dk RISKHANTERINGSPRISET 2009 prisresan är nu genomförd! 10 deltagare från de tre kommuner som vann Riskhanteringspriset 2009: FOKSO gruppen i Norge, Öckerö i Sverige och Fredericia i Danmark, samt fyra deltagare från Gjensidige deltog i ALARM:s riskstyrningskonferens i Southport i England i slutet av juni. Programmet för konferensen var uppdelat över en dag med en fin blandning av plenuminlägg och ett varierat utbud av olika workshops. En härlig prismiddag och en rad prisutdelningar avslutade första dagen. ALARM (The Public Risk Management Association) är ett brittiskt nationellt forum för riskhantering i den offentliga sektorn. Se mer på alarm-uk.com. Vi var imponerade över det trevliga programmet och hur bra konferensen var planerad. Precis som på årsmötet för Danske Risikorådgivere fanns det montrar med representanter från många intressanta företag. RISKHANTERINGSPRISET 2011 I nästa nummer av Nyhetsmagasinet som kommer ut i början av 2011 berättar vi om vilka kriterier som ställs för att delta i tävlingen Riskhanteringspriset 2011. Alla kommuner och regioner i Sverige, Norge och Danmark kan vara med i tävlingen. Det kommer att utses en vinnare i varje land och själva korandet och prisutdelningen sker på Gjensidiges skandinaviska konferens i Köpenhamn den 25 26 maj 2011. DEN SKANDINAVISKA LEDNINGSGRUPPEN Henrik Haugaard Direktør Offentlig Skandinavien henrik.haugaard@gjensidige.dk Hanne Berg Försäljning och mrk.utv. Danmark hanne.berg@gjensidige.dk Arne Gangdal Försäljning och mrk.utv. Norge arne.gangdal@gjensidige.no Pär Gustafsson Försäljning och mrk.utv. Sverige par.gustafsson@gjensidige.dk Uffe Svennson Underwriting och produkt utv. Skandinavien uffe.svennson@gjensidige.dk Om Gjensidige KommuneForsikring är namnet på Gjensidige Forsikrings koncept till offentliga kunder i Skandinavien. Vi är kommunens naturliga val av försäkringsbolag eftersom vi förstår den kommunala riskbilden och dess försäkringsbehov. Vi levererar enkla och unika försäkringslösningar till offentliga kunder i Skandinavien, som önskar en pålitlig och leveranssäker försäkringspartner. KommuneForsikring arbetar lokalt i tre länder, på tre marknader och kan dra fördel av dessa synergieffekter. Detta ger en helt ny syn på försäkring, som kommer kommunerna tillgodo. Vår kunskap är en del av kommunens styrka.