Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se



Relevanta dokument
Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Beslut på bättre grund.

EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR?

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Att kritiskt granska forskningsresultat

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kan forskning bidra till en bättre arbetsmiljö? Tankar kring forskningsanvändning, EBP och manualer

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Förändring, evidens och lärande

Evidensbaserad praktik

Från ord till handling

Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Evidensbaserad praktik (EBP) och socialt arbete

Evidensbaserat arbete i praktiken

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Att arbeta evidensbaserat

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Regional kvalitetsregisterkonferens

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten?

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Evidensbaserad socialtjänst

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

samverkan motivera agerar

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Patient-Centered Medicine

Brukarkunskap och upphandling. Magnus Karlsson, professor Institutionen för socialt arbete

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA


Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

evidensbaserad praktik

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

+ 4 O 2 T 1 E 1 S VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Lära om diabetes eller lära för livet

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

Transkript:

Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om Evidensbaserad praktik. Kanske samtal om alliansen mellan professionell och brukare i en evidensbaserad praktik, metoders plats och roll för utveckling av professionens kompetens och alliansens styrka eller något annat det ni bär med er? Tre sorters arbete Att göra det Att beskriva det Att förändra det

Från nyhet till vardaglig nytta? I gapet mellan det väl kända, tidigare och det oprövade mindre kända har det varit: Kritik Debatt Ökande samtycke - EBP Som agenda bland forskare - EBP som politisk agenda - EBP som agenda för daglig praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik - (Svanevi 2012. Se också t.ex Gray et al 2010)

Grad av samtycke Vi behöver mötesplatser Låg Test Kaos Komplexitet Utveckling av evidensbaserad praktik Kreativitet Hög Enkelhet Hög Grad av säkerhet Låg Stacy s komplexitetsdiagram

Då och nu Det gamla; Goda intentioner, erfarenhet och intuition är tillräckligt för en välfungerande praktik. Resultat av socialt arbete kan inte mätas Otydlig relation mellan insatser och resultat Det nya: Goda intentioner, erfarenhet och intuition är nödvändigt men inte tillräckligt för en välfungerande praktik. Det behövs även kunskaper från systematiska observationer och kritiskt konsulterande av forskning för en välfungerande praktik. Resultaten av socialt arbetet kan och bör följas upp och utvärderas ( Före efter). ( Utifrån Kajsa Svanevie 2011)

EBP - vad är det? En filosofi, ett förhållningssätt, en arbetsprocess. Att förena professionell erfarenhet, bästa tillgängliga vetenskapliga stöd och brukarens önskemål. Systematiskt och öppet redovisat! Den professionella både som aktiv kunskapsanvändare och kunskapsproducent.( se t.ex. Lars Oscarsson 2009, Bergmark et al. 2011, Svanevie 2011) En evidensbaserad praktik är en följd av ständigt systematiskt lärande där kunskap från brukaren/patienten, praktiker och från forskningen vägs samman och används (SKL inriktnings dokument evidensbaserad praktik)

Vad är evidensbaserad praktik? Har vi börjat i rätt ände? integrerandet av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientens värderingar (och) När dessa tre delar är integrerade bildar klinikern och patienten en diagnostisk och terapeutisk allians som optimerar kliniska resultat och livskvalitet. (Sackett m.fl 2000, s 1; Lars rödmarkering) Den evidensbaserade metoden Javisst! Men alliansen? Och det organisatoriska stödet, utrymmet att arbeta evidensbaserat? Lars Oscarsson 2014

Utan klinisk expertis riskerar praktiken att tyranniseras av extern evidens, för till och med excellent extern evidens kan vara omöjlig eller olämplig för en individuell patient. Utan bästa tillgängliga externa evidens riskerar praktiken att snabbt bli inaktuell till skada för patienten. (Sackett m fl 1997, s 2; Lars rödmarkering) integrerandet av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientens värderingar (och) När dessa tre delar är integrerade bildar klinikern och patienten en diagnostisk och terapeutisk allians som optimerar kliniska resultat och livskvalitet. (Sackett m fl 2000, samt Lars O rödmarkering Lars O 2014

Så länge som vi inte har tillgång till en bredare kunskapsbas i form av vetenskap och beprövad erfarenhet har relationen mellan praktiker och brukare, brukares eget perspektiv och det sammanhang hon eller han befinner sig i, ofta avgörande betydelse för resultatet av insatsen. Detta visar sig i forskning kring gemensamma och specifika faktorers betydelser Lars Oscarsson SKL 2005

Specifika & Gemensamma faktorer Förbättringsfaktorer i psykoterapi & psykosocialt arbete behandling, och andra inflytanden Copyright: Lars Oscarsson 2014

Förbättringsfaktorer ( Hubble m.fl. 1999) Professionella alliansen 30 % Klientens historia & aktuella livssituation 40 % Placebo 15 % Specifika faktorer 15 %

Yrkesroll - Profession - Allians Professionell hållning förutsätter Kunskap erfarenhet Personlig mognad Förmåga att pendla mellan närhet och distans I den professionella hållningen ingår en medvetenhet om att både brukaren och förändringsprocessen stark påverkas av bedömarens, behandlarens hållning. ETISK KOD Teorier- metoder -Personlig profil bildar grunden för din yrkesroll

Metod relevanta, användbara metoder Rätt metod på rätt sätt för rätt person Svarar metoden mot ett behov?

Bedömning av behov eller situation Bedömningsarbete Bedömnings -metoder Standardiserade bedömningsmetoder 14

Att bedöma en metod Tydlig beskrivning av metoden - konkret Identifierade kärnkomponenter Operationaliserade kärnkomponenter Mät mått

Kärnkomponenter/Core Components The most essential and indispensable components of an intervention (Fixsen et al p.24)

Delat beslutsfattande En metod i tiden Brett fokus på brukares och patienters ställning - Patientcentrering, patientmakt, inflytandefrågor Delat beslutsfattande: - Stärker brukarens ställning - Ökar brukarens delaktighet - En del av EBP

Ett förhållningssätt för att öka klienters delaktighet Ett samarbete där professionell och brukare jämlikt utbyter information och gemensamt tar ställning till olika behandlingsbeslut Den professionelles roll: ge kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder, att förklara deras för- och nackdelar och att uppmuntra klienten att ta aktiv del i besluten kring insatser Brukarens roll: bidra med sina erfarenheter av att leva med problem och att beskriva behov, preferenser och värderingar.

Några slutsatser: Brukare i Centrum Brukaren Agent i sitt eget förändringsarbete Personalen Katalysator i brukarens förändringsarbete En organisation, en Kontext som stödjer brukarens & personalens gemensamma arbete (formellt och informellt stöd - från ändamålsenliga lokaler till resurser i form av samarbetspartners, socialt relationer, boende, sysselsättning, mm.) En individ- och gruppbaserad professionell och personlig kompetens - relevant för den aktuella brukargruppen En professionell relation inklusive en allians personal brukare EBP i socialt arbete = Forskningen + Praktikern + Klienten/Brukaren + Kontexten + Organisatoriskt stöd Copyright: Lars Oscarsson 2014

Hur låter berättelsen om EBP idag? Hur definierar ni evidensbaserad praktik? Hur ser ett eventuellt samtycke ut? Vilka ytterligare samtal om evidensbaserad praktik behöver vi ha för att stödja en positiv utveckling till nytta brukaren. Hur påverkas relationen mellan brukare och professionell vid en fortsatt utveckling av evidensbaserad praktik? Hur ser vi på metoders användning? Hur utvecklas professionen i evidensbaserad praktik Något mer?