207 Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skola Kvalitetsmätning Läsåret 207-208 KUL FÖRVALTNINGSRAPPORT MARIA MJÖRNESTRAND
Innehåll Det systematiska kvalitetsarbetets process...2 Rapport av kvalitetsmätningen Kunskap, Utveckling och Lärande...3 Hur blev det? Resultat och reflektioner - Var är vi? Mönster och Analys...3 Förskolan...4 Fritidshem...7 Förskoleklass och grundskolan åk 6...9 Grundsärskolan åk 6...8 Grundskolan åk 7 9...9 Grundsärskolan, åk 7 9...24 Vart ska vi? Att arbeta vidare med...27 Tabellbilagor...29 Bedömning av samtliga ämnen, åk 5 bilaga...29 Andelen utdelade betyg per skola, åk 6 bilaga 2...39 Andel utdelade betyg per betygssteg i, åk 6 bilaga 3...40 Andel utdelade betyg per betygssteg i, åk 6 bilaga 4...4 Andel utdelade betyg per betygssteg i, åk 6 bilaga 5...42 Uppnått kravnivån på nationellt prov i, åk 6 bilaga 6...43 Uppnått kravnivån på nationellt prov i, åk 6 bilaga 7...44 Uppnått kravnivån på nationellt prov i, åk 6 bilaga 8...45
Det systematiska kvalitetsarbetets process Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen och Barn- och skolnämndens uppdrag utifrån dem. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Kvalitetsarbete ska bedrivas på flera nivåer i styrkedjan. Resultat, identifiering av mönster, analys och åtgärder tas fram på alla nivåer och bildar underlag för nästa nivå. Återkoppling ska också ske på alla nivåer, för ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete I förvaltningsrapporten Kvalitetsmätning KUL (Kunskap, Utveckling och Lärande elever som riskerar att inte nå målen) Grundskola beskrivs Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? och Hur gör vi? utifrån vad som framkommit i rektorernas kvalitetsdokument och har därefter analyserats på huvudmannens nivå. Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket 2
Rapport av kvalitetsmätningen Kunskap, Utveckling och Lärande KUL är en kvalitetsmätning av barnens och elevernas kunskaper och lärande. Resultatet av mätningen ligger till grund för förskolechefs/rektors åtgärder och prioriterade utvecklingsområden Dokumentet är indelat i Hur blev det? Resultat och reflektioner. (Underlag för att identifiera mönster och för analys.) Vart är vi? Mönster och analys. (Identifiera mönster och analysera vad mönstret beror på.) Vart ska vi? Att arbeta vidare med. (Åtgärder för att förbättra verksamheten utifrån identifierade mönster och analys.) Hur blev det? Resultat och reflektioner - Var är vi? Mönster och Analys Nedanstående Resultat och reflektioner ligger till grund för de senare delarna Mönster och analys samt Att arbeta vidare med. 3
Förskolan Tabellerna visar förskolornas skattningar. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 5/6. Siffror utan parentes avser läsåret 6/7 Förbättrade skattningsresultat för respektive bedömningsgrund (sporadiskt, till viss del, till stor del, helt) är gulmarkerad. Observera att de gulmarkerade siffrorna inte visar tendensen inom respektive BRUK påstående. Valda delar ur BRUK I vår förskola får barnen möta en social och kulturell miljö som stimulerar dem att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. I vår förskola får barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och att vi kan påverka framtiden tillsammans med andra I vår förskola får de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ett stöd som är utformat med hänsyn till de egna behoven och förutsättningarna I vår förskola utgår uppföljning, analys och dokumentation från barnens erfarenheter, förutsättningar och intressen och i vilka sammanhang som barnet visar gensvar, engagemang och motivation. I vår förskola leder uppföljning, analys och dokumentation till att villkoren för barns utveckling och lärande förbättras i förhållande till mål och krav i läroplaner/kursplaner 0 6 (8) 0 (7) 0 4 (6) 0 4 (3) 22 (9) 8 (4) 22 (5) 20 (2) (2) 0 (8) 3 (8) 5 (5) Språklig begreppsförmåga bedömningsmatris Barnen får möjlighet att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå Det finns tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får leka med ord och träna ords betydelse. Till Till Sporadiskt viss stor Helt del del 0 22 6 Sporadiskt Till viss del 0 3 () Till stor del 20 (9) 0 0 2 (5) 0 0 (4) 7 (8) Helt 6 (9) 7 (4) 2 (7) 4
Matematisk begreppsförmåga bedömningsmatris Barnen får möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser Barnen utmanas i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang Barnen utmanas i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor Barnen får träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Sporadiskt Till viss del 0 0 () 0 3 (7) 0 2 () 0 6 (7) Till stor del 4 (2) 7 (2) 9 (8) 6 () Helt 5 (7) 9 (0) 8 (0) 6 () Naturvetenskapliga och tekniska förmågor - bedömningsmatris Barnen får möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar Barnen utmanas i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Sporadiskt Till viss del 0 7 (5) 0 0 () 0 7 (9) Till stor del 2 (20) 8 (9) 9 (2) Helt (4) (9) 3 (8) Resultatsammanfattning, förskolan Vad gäller språklig begreppsförmåga har en förskjutning skett mot högre skattningar vad gäller att utveckla ett nyanserat talspråk och ordträning. En mindre förskjutning har skett åt lägre skattningar vad gäller möjlighet att utveckla skriftspråk. Torsborg och Ågårdsskogen har skattat sig helt på alla kriterierna för Språklig begreppsförmåga, men många förskolor har generellt skattat sig högt. Skattningarna för den Matematiska begreppsförmågan har förskjutits uppåt för samtliga kriterier. Den högsta skattningen görs vad gäller möjligheten för barnen att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. Den lägsta skattningen gäller barnens möjlighet att få undersöka, reflektera och prova olika lösningar på matematiska begrepp och problemställningar. Råda mosse, Majåker och Örslösa har skattat sig helt på samtliga kriterier för Matematisk begreppsförmåga, men även här har de flesta förskolor skattat sig högt. Bilden av skattningarna är mer splittrad vad gäller Naturvetenskapliga och tekniska förmågor. Högsta skattningen görs av att barnen utmanas i att bygga och konstruera och lägsta för att barnen får möjlighet att utskilja teknik och naturkunskap i vardagen. Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Språklig begreppsförmåga ses som ett ständigt fokusområde. 5
Förskolan arbetar mer systematiskt med matematiska begreppsförmågor. Arbetet med naturvetenskap och teknik har fått stå tillbaka till fördel för matematik och svenska. Förskolan upplever att ingen skillnad kan ses mellan könen och att man arbetar könsneutralt. Analys lyftet i förskolan ses som en framgångsfaktor som syns i höjda skattningar för Matematisk begreppsförmåga. Metoden där alla pedagoger har varit delaktiga genom att utgå från samma forskning, diskutera samma utmaningar i matematik har i praktiken lett till en större likvärdighet i verksamheten. Språklig begreppsförmåga utvecklas med medvetna pedagoger i medvetna lärmiljöer. Förskolan är av tradition bra på att lägga grunden till språket i vardagsarbetet, t ex prioriteras läsning. Barnen upplevs ha stort intresse i språkutvecklande utmaningar vad gäller begrepp, ord och skrift. Tillgången till modersmålsstödet och talpedagog tas upp som framgångsfaktorer för barnens språkutveckling. Utmaningen är att arbeta språkstödjande hela dagen, även utan modersmålsstöd. Tillbakagången vad gäller Naturvetenskap och teknik kan bero på att andra områden varit i fokus och på komplexiteten i området och dess innehåll. Förskolornas arbete med lärmiljöerna har utvecklats genom bl a litteraturläsning och personalens kollegiala lärande. I verksamheten kan effekter ses av detta utvecklingsarbete, t ex möblering och genomtänkta pedagogiska utrymmen. Förskolecheferna lyfter att organisationen för att medge reflektionstid har gett en större medvetenhet hos personalen i deras arbete med barns lärande. Det finns en större förståelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet ger framgång för barnens lärande. 6
Fritidshem Tabellerna visar fritidshemmens skattningar. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 5/6. Siffror utan parentes avser läsåret 6/7 Förbättrade skattningsresultat för respektive bedömningsgrund (sporadiskt, till viss del, till stor del, helt) är gulmarkerad. Observera att de gulmarkerade siffrorna inte visar tendensen inom respektive BRUK påstående. Valda delar ur BRUK I vårt fritidshem ser vi utforskande, nyfikenhet och lust att lära som en grund för verksamheten. I vårt fritidshem bedrivs en strukturerad verksamhet med varierande arbetssätt och arbetsformer. I vårt fritidshem uppmärksammar och utreder vi elevernas eventuella behov av särskilt stöd. Till Sporadiskt viss del 0 (2) 0 (2) 0 (2) Till stor del 0 (9) Helt 5 4 (3) 0 (2) 5 (2) Resultatsammanfattning, fritidshem En svag förskjutning har skett mot högre skattningar. Inget fritidshem har skattat sig helt på alla tre kriterierna. Järpås, Lilleskog och Stenporten har skattat sig högst. Grundsärskolans fritidshem Valda delar ur BRUK I vårt fritidshem ser vi utforskande, nyfikenhet och lust att lära som en grund för verksamheten. I vårt fritidshem bedrivs en strukturerad verksamhet med varierande arbetssätt och arbetsformer. I vårt fritidshem uppmärksammar och utreder vi elevernas eventuella behov av särskilt stöd. Sporadiskt Till viss del Till stor del Helt Resultatsammanfattning, grundsärskolans fritidshem Grundsärskolans fritidshem har höga och jämna skattningar som inte har förändrat sig från 5/6. Var är vi? Mönster och analys 7
Identifierade mönster Personalen ser effekter och styrkor av att arbeta med det systematiska förbättringsarbetet. Styrdokumenten utgör en tydligare ledning i planeringen av aktiviteter, detta gäller även på raster Fritidshemmen har gått från fri lek till mer styrd verksamhet för att skapa lugn och trygghet. Splittrad bild från de olika enheterna om hur pojkar och flickor väljer aktiviteter utifrån kön. Fritidshemmet ingår på ett mycket tydligare sätt i EHT samarbetet. Analys Rektorerna påvisar att pedagogerna i större utsträckning diskuterar och förstår kvalitet i fritidshem. En ökad medvetenhet om lärandet på fritidshemmen genom dokumentation, handledning, reflektion och planering, utifrån de nya skrivningarna i Lgr. Det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts under det gångna läsåret. Det kollegiala lärandet på områdesnivå tas upp som viktigt för erfarenhetsutbyte och lärande mellan varandra kring läroplansuppdraget. Lärmiljöerna upplevs ha stor betydelse för elevernas nyfikenhet och lust att lära. KUFF-träffarna (Kvalitet och utveckling för fritidspedagoger i fritidshem) kring barn som utmanar upplevs ha bidragit till större kunskap och förståelse för barn med neuropsykologiska funktionshinder (NPF). Det strukturerade arbetet ger en trygg verksamhet för fritidshemseleverna. Fritidshemspersonalens utökade deltagande i elevhälsoarbetet tillsammans med EHT upplevs som en betydande framgångsfaktor. På skolor som har fritidshem som planerar och genomför rastaktiviteter ser man att det underlättar för de elever som har svårt med samspel med andra, färre konflikter uppstår och en högre grad av trygghet och studiero upplevs under lektionstid. Personalen har deltagit i satsningen Fullföljda studier för trygghet och studiero som lett till större förståelse och medvetenhet om mekanismer i grupphierarkier. På grundsärskolans fritidshem är betydelsen stor av att eleverna i så stor utsträckning som möjligt möter samma vuxna under hela dagen. 8
Förskoleklass och grundskolan åk 6 Läsanvisning: Avsnittet om förskoleklass och grundskola åk -6 är indelad i tre delar förskoleklass, årskurs -5 samt årskurs 6. Resultatsammanställning, resultat och identifierade mönster återfinns under respektive del. Hela avsnittet avslutas med en gemensam analys för förskoleklass till årskurs 6. Förskoleklass Tabellen visar förskoleklassens skattningar. Det är första året som förskoleklassen genomför självskattningar. Siffrorna avser alltså läsåret 6/7. Skolans självskattning, Förskoleklass (Kriterier ur BRUK) I vår skola organiseras och genomförs undervisningen i förskoleklassen så att eleverna får överblick och sammanhang och upplever att kunskap är meningsfull. I vår skola ger vi eleverna i förskoleklassen förutsättningar och möjligheter att utveckla sin nyfikenhet samt sin lust och förmåga att lära. I vår skola utformar vi undervisningen i förskoleklassen så att eleverna känner tillit till sin egen förmåga. Till Till Sporadiskt viss stor Helt del del 0 0 8 7 0 0 9 6 0 7 7 Resultatsammanfattning, förskoleklass Tun, Örslösa, Saleby, Majåker och Månesköld har skattat sig helt på alla tre kriterierna. Östby är det fritidshem som skattat sig Till viss del på kriteriet för att undervisningen utformas så eleverna känner tillit till sin egen förmåga. Som beskrivit ovan är det första året som skattningar genomförs inom förskoleklassens verksamhet. Det är därför svårt att identifiera mönster i årets material för denna verksamhet. 9
Grundskola åk -6 Tabellerna visar grundskolans skattningar åk -6 Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 5/6. Siffror utan parentes avser läsåret 6/7 Förbättrade skattningsresultat för respektive bedömningsgrund (sporadiskt, till viss del, till stor del, helt) är gulmarkerad. Observera att de gulmarkerade siffrorna inte visar tendensen inom respektive BRUK påstående. Valda delar ur BRUK I vår skola organiserar och genomför vi undervisningen så att eleverna får överblick och sammanhang och upplever att kunskap är meningsfull. I vår skola har vi en social gemenskap som ger trygghet och tillit till den egna förmågan, vilja och livslång lust att lära. I vår skola strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva olika uttryck för kunskaper och de får pröva och utveckla olika uttrycksformer I vår skola använder vi all tillgänglig information till grund för bedömning och betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål och krav i läroplan och kursplaner. 0 2 (3) 0 (2) 0 0 6 (8) 0 0 2 (4) 0 0 5 (7) Helt 2 () 3 (0) 9 (7) 3 () 0 (8) Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK I vår skola uppmärksammar och utreder vi elevers eventuella behov av särskilt stöd. I vår skola utarbetar vi åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd i oavsett ämne. I vår skola följer vi kontinuerligt upp och utvärderar det särskilda stödet. I vår skola kartlägger vi elevers svårigheter och skolsituation utifrån de pedagogiska metoder och den lärmiljö som erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur organisationen och resursfördelningen i skolan ser ut. Till Till Sporadiskt viss stor del del 0 2 (3) Till Till Sporadiskt viss stor del del 0 0 4 (9) 0 7 (9) 0 0 () 0 (0) 9 (6) 8 (7) Helt (6) 7 (6) 6 (8) 6 (8) Resultatsammanfattning av skattningar, åk - 6 De allmänna kriterierna visar generellt en förskjutning mot högre skattningar. Örslösa har skattat sig helt på samtliga kriterier och Tun och Vinninga har skattat sig högt. Övriga skolor har en större fördelning mellan skattningsnivåerna och många placerar sig på Till stor del. Lidåker, Östby och Järpås har skattat sig Till viss del, där Järpås är den skola som skattat sig Till viss del på kriteriet för skolan organiserar så att eleverna får överblick, sammanhang och 0
meningsfullhet. De två andra skolorna har skattat sig lägre på kriteriet för att skolan har en social gemenskap som ger trygghet och tillit. Kriterierna för särskilt stöd visar inga större förändringar jämfört med 5/6. Örslösa, Östby och Lilleskog har skattat sig helt på samtliga kriterier för särskilt stöd. Wennerberg har skattat sig Till viss del på kriteriet för att skolan utarbetar åtgärdsprogram och utreder elevers behov av särskilt stöd. Stenhammar har skattat sig Till viss del på kriteriet för att skolan kartlägger elevers svårigheter och skolsituation. Tabellen visar andel elever, måluppfyllelse åk 5, totalt i kommunen. Bedömningen i åk -5 görs utifrån tre nivåer: Rött: Otillräckliga kunskaper Gult: Godtagbara kunskaper Grönt: Mer än godtagbara kunskaper Antal elever Åk 453 3,8 63,0 33,2 4,3 62,0 33,6 - - - Flickor 98,3 2,9 9,6 2, 28,4 3,0 - - - Pojkar 266 2,6 4, 3,5 2,3 33,6 20,6 - - - 2 403 9,0 59,9 3, 9,8 59,4 30,8 - - - Flickor 89 2,6 24,4 9,5 4, 29,6 2, - - - Pojkar 24 6,4 35,5,6 5,7 29,8 8,8 - - - 3 45 2,6 49,3 39, 2,5 48,4 39, 7,4 66,5 26, Flickor 28 3, 8,5 28,2 5, 22,5 2,4 2,5 3,9 4,3 Pojkar 222 8,5 30,8 0,9 7,4 25,9 7,6 4,9 34,6,8 4 428 0,5 46,6 43,0 2,5 45,8 4,7 8,0 48,8 43,2 Flickor 26 2,8 8,7 30,3 5, 22, 24,0 3,3 26,3 2,8 Pojkar 22 7,7 27,8 2,7 7,4 23,8 7,6 4,7 22,5 2,4 5 380 9,2 40,7 50,2 3,2 35,9 50,9 3,7 36,7 49,6 Flickor 7 2,4 2,2 30,3 5,0 4,2 25,9 5,5 7,4 2,6 Pojkar 208 6,7 28,4 9,9 8,2 2,6 25, 8,2 9,3 28,0 Resultatsammanfattning av bedömning av kunskaper i samtliga ämnen i åk 5 Se även bilaga, bedömning av samtliga ämnen i åk 5. : I åk har 00 % eleverna på Lidåker, Stenhammar,Tun, och Vinninga godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper. Högst andel elever med otillräckliga kunskaper har Östby (5,4 %) och Otterstad (3,6) I åk 2 har 00 % av eleverna på Lilleskog och Otterstad godtagbara och mer än godtagbara kunskaper i. På Östby har 00 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper.
Järpås och Saleby har högst andel elever med otillräckliga kunskaper med 33,3 % respektive 25,6 %. I åk 3 har 00 % av eleverna på Otterstad och Vinninga godtagbara och mer än godtagbara kunskaper. Högst andel elever med otillräckliga kunskaper har Östby (50,0 %), Wennerberg (32,0 %) och Örslösa (3,6 %). Tun, Saleby, Lilleskog och Järpås har också hög andel elever med otillräckliga kunskaper i. De skolor som har störst andel elever i åk 4 som bedöms ha otillräckliga kunskaper är Tun, Wennerberg och Östby. På Lidåker, Örslösa, Saleby och Vinninga har alla elever godtagbara och mer än godtagbara kunskaper i. I åk 5 har Lilleskog högst andel elever med mer än godtagbara kunskaper (60,5 %) Högst andel med otillräckliga kunskaper har Östby och Wennerberg (28,6 % respektive 20,0 %) : I åk har 00 % av eleverna på Lidåker, Tun och Vinninga godtagbara och mer än godtagbara kunskaper. Östby har störst andel elever med otillräckliga kunskaper (22,7 %). I åk 2 har Otterstad har 83,3 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper och 40 % på Månesköld. I Järpås bedöms 33, 3 % av eleverna ha otillräckliga kunskaper och Östby 23,8 %. I åk 3 bedöms 65,0 % av eleverna i Otterstad ha mer än godtagbara kunskaper, 60 % i Råda och 5,2 på Månesköld. 42,2 % av eleverna i åk 3 på Östby bedöms ha otillräckliga kunskaper i och på Wennerberg 33,3 %. Tun har inga elever i åk 4 som bedöms ha otillräckliga kunskaper och (62,5 %) med mer än godtagbara kunskaper. Stenhammar och Vinninga har också få elever med otillräckliga kunskaper. Störst andel elever i åk 4 med otillräckliga kunskaper har Wennerberg (57 %) samt Saleby och Östby. I åk 5 har (50,9 %) av eleverna mer än godtagbara kunskaper och (3,2 %) har otillräckliga kunskaper. Råda och Örslösa har störst andel elever med mer än tillräckliga kunskaper (72,4 %) respektive (68,4 %). De skolor med högst andel elever med otillräckliga kunskaper i är Östby (35,5 %) och Wennerberg (23,8 %) 2
: I åk 3 har ca 50 % av eleverna i Tun, Stenhammar, Otterstad och Örslösa mer än godtagbara kunskaper. 30,8 % av eleverna på Östby bedöms ha otillräckliga kunskaper i och Wennerberg 27,3 %. I åk 4 har eleverna på flera skolor mellan 50 % och 63 % mer än godtagbara kunskaper: Lidåker, Järpås, Örslösa, Råda, Saleby, Senporten. Högst ligger Månesköld med 63,2 % elever med mer än godtagbara kunskaper. Wennerberg och Tun har 28,6 % respektive 25,0 % elever som bedöms ha otillräckliga kunskaper i. I åk 5 har Stenporten 73,2 % och Lilleskog 7,8 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper. På Östby bedöms 52,9 % av eleverna ha otillräckliga kunskaper i. Saleby och Wennerberg har 28,6 %. På Saleby har dock 50 % av eleverna mer än godtagbara kunskaper och exemplifierar polariseringen i bedömningarna. 3
Nationella prov åk 3 Sammanfattande tabell för samtliga delprov och skolor Delprov med störst Delprov med andel elever som lägst andel elever uppnått kravnivån som uppnått kravnivån D: Positionssystemet (taluppfattning) F: Skriftliga räknemetoder Delprov med störst andel elever som uppnått kravnivån E: Läsa, textsamtal, läsförståelse Delprov med lägst andel elever som uppnått kravnivån F: Skriva, berättande text Andel, totalt 93, 83,9 96,0 84,9 Skolor, högst 00,0: andel Vinninga, Otterstad 00,0: Stenporten, Otterstad, Månesköld 00,0: Lilleskog, Stenporten, Tun, Otterstad, Örslösa, Saleby 00, 0: Otterstad Skolor, lägst andel Östby (73,9) Östby (56,5) Örslösa, Järpås Östby (88,2) Wennerberg (54,2) Östby, Järpås, Saleby Resultatsammanfattning av nationella prov, åk 3 : Skriftliga räknemetoder har lägst resultat 6/7, men har höjts ca 0 procentenheter jämfört med läsåret 5/6. Läsåret 5/6 hade delprovet med skriftliga räknemetoder lägst andel elever som uppnått kravnivån. Saleby hade då den lägsta andelen tillsammans med Råda, Östby och Wennerberg. Delprovet kring taluppfattning (positionssystemet) har tydligt förbättrade resultat över tid. : Läsåret 5/6 var det delprov A (tala) som hade högst andel elever som klarade kravnivån. Delprov G (skrivregler) hade lägst andel. Delproven om läsförståelse (textsamtal) har haft högt resultat under flera år, vilket är glädjande. Skriva-delen har dock tappat i resultat jämfört över tid. Åk - 5 Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Generellt sett används alla tre bedömningsnivåerna (otillräckliga, godtagbara och mer än godtagbara kunskaper), i större utsträckning än tidigare. 4
En större andel elever bedöms nå den högre bedömningsnivån i svenska, engelska och matematik, jämfört med läsåret 5/6 och 4/5. Fler elever bedöms nå mer än godtagbara kunskaper med stigande ålder. En polarisering sker generellt mot otillräckliga och mer än godtagbara kunskaper i alla tre ämnena. Flickornas resultat är fortfarande bättre än pojkarnas, men pojkarnas resultat blir allt bättre. På nationella prov i åk 3 har delprovet skriftliga räknemetoder inom haft lägsta delprovsresultat två år i rad. Dock har en förbättring skett jämfört med 5/6. Betyg åk 6 Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Tabellen nedan visar andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 6 skolvis vt -207, jämfört med elever som uppnått kunskapskraven i åk 6 vt -206. Inklusive nyanlända elever. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning. Källa: Hypergene Skolor Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (minst 6) Vt -7 Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (minst 6) Vt -6 Kommun 8,70 8,82 Lilleskog 89,00 92,86 Vinninga 93,55 83,33 Stenhammar 82,22 76,27 Stenporten 80,49 69,77 Råda 94,59 67,65 Tun 84,62 66,67 Otterstad 60,00 88,24 Örslösa 82,35 84,2 Järpås 85,7 00,00 Saleby 54,55 90,00 Lidåker 97,96 79,63 Östby 50,0 53,85 Wennerberg 67,86 86,36 Månesköld 8,40 98,8 Grundsärskolan Resultatsammansfattning av uppnående av kunskapskrav, åk 6 Ungefär hälften av skolorna har, jämfört med läsåret 5/6, förbättrat sina resultat. Råda, Tun, Vinninga, Stenhammar, Stenporten och Lidåkerskolan är skolor som förra året utmärkte sig med sämre resultat och som i år har höjt resultaten betydligt. Otterstad, Järpås, Wennerberg, Månesköld, Saleby och Östby har sänkt resultaten och Saleby har den största sänkningen. 5
Östby har försämrat sina resultat något men ligger på en låg nivå båda läsåren. Andelen utdelade betyg, totalt och per kön, i åk 6, över tid i matematik, svenska och engelska Tabellen redovisar utvecklingen av andelen betyg A E som fördelats till eleverna, totalt och per kön, över tid, i åk 6. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning. Källa: Hypergene Lå 6/7 Andel elever med A - E Lå 6/7 Andel elever med A - E Lå 6/7 Andel elever med A - E Alla 90,7 Alla 93,0 Alla 88,5 Flickor 92,5 Flickor 96,4 Flickor 9,0 Pojkar 89,2 Pojkar 89,9 Pojkar 86,2 Lå 5/6 Andel elever med A - E Lå 5/6 Andel elever med A - E Lå 5/6 Andel elever med A - E Alla 89,3 Alla 9,2 Alla 89,0 Flickor 9,6 Flickor 95,3 Flickor 9,6 Pojkar 87, Pojkar 87,5 Pojkar 86,6 Lå 4/5 Andel elever med A - E Lå 4/5 Andel elever med A - E Lå 4/5 Andel elever med A - E Alla 87,4 Alla 93, Alla 87,4 Flickor 9,5 Flickor 96,3 Flickor 89,0 Pojkar 8,9 Pojkar 89,0 Pojkar 85,2 Resultatsammansfattning av betyg, åk 6 Se även bilaga 2 5, andelen utdelade betyg per betygssteg, skolvis, totalt alla ämnen och i, och. I har andelen A E stadigt blivit större under tre läsår medan utvecklingen i och visar mindre variationer. Generellt har fler pojkar tilldelats A E när de tre läsåren jämförs, även om andelen flickor som får A E fortfarande är större. Stenporten och Otterstad har i högre utsträckning delat ut betyget A i alla tre ämnena. Samma skolor tillsammans med Lilleskog har delat ut betydligt fler F läsåret 6/7. : (62,5 %) av skolorna har delat ut fler A i i år. Hälften av skolorna har delat ut fler F jämfört med läsåret 5/6. (75 %) av skolorna har höjt sin genomsnittliga betygspoäng. Stenporten, Stenhammar, Vinninga, Otterstad och Wennerberg har en betydande ökning av utdelade A och Saleby och Örslösa har betydligt färre utdelade A jämfört med läsåret 5/6. Lilleskog, Vinninga, Tun, Otterstad och Örslösa har delat ut en större andel F läsåret 6/7. : (56 %) fler A har delats ut jämfört med förra året. 6
(3 %) fler F delades ut läsåret 6/7, jämfört med 5/6. (68 %) av skolorna har höjt sin genomsnittliga betygspoäng. Lilleskog, Vinninga, Stenporten, Råda, Otterstad och Månesköld har delat ut en betydligt större andel A i, jämfört med läsåret 5/6. Lilleskog och Otterstad har också delat ut en större andel F. Fler godkända betyg, A E, har delats ut i, jämfört med läsåret 5/6. : (68,8 %) fler skolor har delat ut betyget A och 43 % fler har delat ut F, jämfört med förra året (56 %) fler skolor har höjt sin genomsnittliga betygspoäng. Stenhammar, Stenporten, Råda, Otterstad och Järpås har delat ut tydligt fler A läsåret 6/7 jämfört med läsåret innan. Lilleskog, Otterstad, Järpås och Månesköld påvisar en rejäl ökning av utdelade F i. Något färre A E har delats ut i, jämfört med läsåret 5/6. Nationella prov, åk 6 Tabellen nedan visar andel elever som uppnått kravnivån på nationellt prov, och. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning. Källa: Hypergene. Lå 6/7 Uppnått kravnivån Lå 6/7 Uppnått kravnivån Lå 6/7 Uppnått kravnivån Alla 9,9 Alla 94,7 Alla 93,4 Flickor 9,6 Flickor 97,5 Flickor 93,8 Pojkar 92, Pojkar 92,0 Pojkar 93,0 Lå 5/6 Uppnått kravnivån Lå 5/6 Uppnått kravnivån Lå 5/6 Uppnått kravnivån Alla 94,6 Alla 9,6 Alla 92,0 Flickor 95,5 Flickor 96,7 Flickor 92,6 Pojkar 93,7 Pojkar 86,7 Pojkar 9,3 Resultatsammanfattning av nationella prov, åk 6 Se även bilaga 6 8 uppnått kravnivån på nationellt prov,, och. : På (64 %) av skolorna (9 av 4) har fler elever uppnått kravnivån i, jämfört med läsåret 5/6. Stenporten och Östby är de skolor som höjt sig mest. På samma skolor som förbättrat resultaten har pojkarna höjt sina resultat. På tre av fjorton skolor (2 %) har flickorna högre uppnående av kravnivån läsåret 6/7. Delprov A (muntlig framställning) har den högsta andelen elever som uppnår kravnivån (96,2 %). Delprov C/C2 (Skriva berättande-/sakprosatext) har lägst måluppfyllelse (85 %), vilket dock är förbättring med 0 procentenheter jämfört med 5/6. : I (43 %) av skolorna har en större andel elever uppnått kravnivån på de nationella proven i jämfört med läsåret 5/6. Detta gäller såväl flickor som pojkar. I Örslösa har pojkarna tydligt bättre resultat läsåret 6/7. 7
Råda, Lidåker och Stenporten visar den största resultathöjning. Tun, Saleby, Östby och Månesköld visar de största resultatförsämringarna jämfört med läsåret 5/6. I redovisas enbart ett samlat provbetyg och är alltså inte redovisat per delprov. : Hälften av skolorna har höjt sina resultat på de nationella proven i läsåret 6/7. De skolor som förra året utmärkte sig med låga resultat har höjt resultaten läsåret 6/7. Lika stor andel skolor har ett förbättrat resultat för pojkarna. Flickorna har något bättre resultat jämfört med pojkarna men skillnaden är liten. På delprov C (skriva) har störst andel elever nått kravnivån (95, %) och på delprov B (läsa) har lägst andel elever nått kravnivån (87,8 %). På Vinninga, Tun, Wennerberg och Månesköld har (00 %) av eleverna uppnått kravnivån på delprov C (skriva) medan Otterstad ligger lägst på (77 %). Wennerberg, Månesköld och Stenporten har högst andel elever som nått kravnivån på delprov B (läsa) medan Saleby och Otterstad har runt (50 %) måluppfyllelse och strax över. Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Åk 6 En förskjutning mot högre betygssteg kan generellt ses i alla tre ämnena (,, ) och andelen elever med F minskar. Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 har i hälften av skolorna förbättrats läsåret 6/7. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat har minskat. Samarbetet med EHT har förbättrats och har blivit inarbetat, vilket skapar trygghet och struktur i arbetet med elever med särskilda behov. Analys Förskoleklass åk 6 Förskoleklassens satsningar på språk, matematik och digitalisering upplevs bidra till det goda skattningsresultatet. Elever som visar svårigheter tidigt i svenska tenderar att få svårigheter i fler ämnen längre fram i skolan. Samarbetet med EHT (elevhälsoteamet) beskrivs ha ökat och förbättrats, jämfört med tidigare år. Elevhälsoarbetets kvalitet har ökat i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Det särskilda stödet upplevs möta elevernas behov med högre kvalitet än tidigare. Skolornas rutiner och arbete med att uppmärksamma, utreda och följa upp elever i behov av särskilt stöd är väl inarbetat. 8
En stabil personalgrupp upplevs som en framgångsfaktor för god undervisning. Lusten att lära lyfts fram som en viktig faktor för lärandet. Pedagogerna har blivit säkrare i sina bedömningar, vilket resulterar i ett mer nyanserat användande av alla tre bedömningsnivåerna i årskurs -5. Skolorna har utvecklat arbetet med betyg och bedömning, både genom de förvaltningsövergripande rättnings- och bedömningsträffarna i samband med de nationella proven samt genom kollegialt lärande på enheter och områdesvis. Detta har lett till en större bedömarkompetens och säkerhet. Bland annat tydliggörs detta i att alla bedömningsnivåer och betygssteg används mer än tidigare vid bedömning. Hur organisationen kring lärandet görs, är viktigt för elevernas måluppfyllelse. Personalen upplever sig se avtryck i undervisningen av lyftet, med mer laborativ matematik, större medvetenhet kring variation i arbetssätt och användande av digitalt matematikstöd. Skolverkets bedömningsstöd i och ger stöd i att tidigt fånga upp elever samt ge lärare goda förutsättningar för att designa undervisningen. Undervisningens design, lärares skicklighet, arbetet med trygghet och studiero är några faktorer som har stor betydelse för måluppfyllelse generellt. Skolans arbete med elevers närvaro och elever i behov av särskilt stöd är faktorer som också påverkar måluppfyllelsen. Grundsärskolan åk 6 Tabellerna visar grundsärskolans skattningar åk -6 Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 5/6. Siffror utan parentes avser läsåret 6/7 Förbättrade skattningsresultat för respektive bedömningsgrund (sporadiskt, till viss del, till stor del, helt) är gulmarkerad. Observera att de gulmarkerade siffrorna inte visar tendensen inom respektive BRUK påstående. 9
Grundsärskolan Valda delar ur BRUK I vår skola organiserar och genomför vi undervisningen så att eleverna får överblick och sammanhang och upplever att kunskap är meningsfull. I vår skola har vi en social gemenskap som ger trygghet och tillit till den egna förmågan, vilja och livslång lust att lära. I vår skola strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva olika uttryck för kunskaper och de får pröva och utveckla olika uttrycksformer I vår skola använder vi all tillgänglig information till grund för bedömning och betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål och krav i läroplan och kursplaner. Sporadiskt Till viss del () Till stor del (0) Helt (0) Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK I vår skola uppmärksammar och utreder vi elevers eventuella behov av särskilt stöd. Sporadiskt Till viss del I vår skola utarbetar vi åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd oavsett ämne. () I vår skola följer vi kontinuerligt upp och utvärderar det särskilda stödet. I vår skola kartlägger vi elevers svårigheter och skolsituation utifrån de pedagogiska metoder och den lärmiljö som erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur organisationen och resursfördelningen i skolan ser ut. Till stor del (0) () Helt (0) 20
Resultatsammanfattning, grundsärskolan åk 6: Grundsärskolan har gjort en förskjutning av sina skattningar mot högre skattningsnivå och skattar sig helt på kriteriet för att skolan strävar efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. En höjning från till viss del till Till stor del har skett vad gäller att skolan använder all tillgänglig information för bedömning och för utarbetande av åtgärdsprogram. Gällande de individintegrerade eleverna så är det nu första gången resultat sammanställs inom ramen för Grundsärskolan Stenportskolans KUL. Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Pedagogerna i grundsärskolans åk 6 arbetar i högre utsträckning med bedömningar i kollegiala bedömningssituationer. Analys Kommande uppföljningar med individintegrerade elever på grundsärskolans åk 6 behöver belysa elevernas betygsresultat. Grundskolan åk 7 9 Tabellerna visar grundskolans skattningar åk 7-9 Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 5/6. Siffror utan parentes avser läsåret 6/7 Förbättrade skattningsresultat för respektive bedömningsgrund (sporadiskt, till viss del, till stor del, helt) är gulmarkerad. Observera att de gulmarkerade siffrorna inte visar tendensen inom respektive BRUK påstående. Valda delar ur BRUK I vår skola organiserar och genomför vi undervisningen så att eleverna får överblick och sammanhang och upplever att kunskap är meningsfull. I vår skola har vi en social gemenskap som ger trygghet och tillit till den egna förmågan, vilja och livslång lust att lära. I vår skola strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva olika uttryck för kunskaper och de får pröva och utveckla olika uttrycksformer Till Till Sporadiskt viss stor Helt del del 0 0 3 0 0 (2) 2 () 0 0 2 () 0 0 2 (0) 0 (2) (3) 2
I vår skola använder vi all tillgänglig information till grund för bedömning och betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål och krav i läroplan och kursplaner. Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK I vår skola uppmärksammar och utreder vi elevers eventuella behov av särskilt stöd. I vår skola utarbetar vi åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd i oavsett ämne. I vår skola följer vi kontinuerligt upp och utvärderar det särskilda stödet. I vår skola kartlägger vi elevers svårigheter och skolsituation utifrån de pedagogiska metoder och den lärmiljö som erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur organisationen och resursfördelningen i skolan ser ut. 0 0 2 Till Sporadiskt viss del 0 0 () 0 0 () Till stor del 2 () 2 () Helt 0 0 2 0 () 0 2 () Resultatsammanfattning åk 7-9 Vad gäller de allmänna kriterierna har alla tre skolorna skattat sig högt. Fredriksdal har skattat sig Till viss del på kriteriet för att skolan har en social gemenskap som ger trygghet och studiero. Dalängen har skattat sig högt och jämnt på samtliga kriterier. På kriterierna för särskilt stöd har Rudenschöld skattat sig helt på samtliga kriterier. Dalängen och Fredriksdal ligger på Till stor del på alla kriterierna för särskilt stöd. Dalängen skattade sig Sporadiskt läsåret 5/6 på kriteriet för skolan kartlägger elevers svårigheter och skolsituation och har alltså höjt sig två skattningsnivåer 6/7. Betyg åk 9 Fördelning av betyg åk 9 totalt Tabellen visar åk 7-9-skolornas fördelning av betyg inom betygsstegen samt genomsnittligt betygspoäng, åk 9 vårterminen 207 Andel %. Vt -6 inom parantes. Källa: Hypergene Skolor Genomsnittl. betygsp. Kommun 3,0 (3,4) Fredriksdal 2,0 (2,) Dalängen 4,3 (3,9) Rudenschöld 2,5 (4,) A B C D E F -,7 (,7) 8,3 (7,4) 3,5 (,6) 2,8 (5,0) 3,0 (4,9) 9,3 (2,0) 6,2 (6,4) 2,6 (5,8) 22,6 (23.3) 2,2 (2,) 25, (24,0) 2,0 (24,2) 8,5 (9,6) 9,3 (6,7) 8,4 (2,4) 7,8 (20,2) 2,5 (24,2) 28,0 (3,0) 8,3 (22,9) 9,0 (20,2) 8,6 (5,3) 0,9 0,4) 2,6 (2,9) 3,2 (3,6) 4,3 (,0) 3,0 (,4) 5,9 (0,8) 3,6 (0,9) 22
Andel utdelade A E i matematik, svenska och engelska, åk 9 Tabellen nedan visar fördelning av betygen A E i, och, skolvis och över tid. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning. Källa: Hypergene Lå 6/7 åk 9 Andel utdelade A-E Lå 6/7 åk 9 Andel utdelade A-E Lå 6/7 åk 9 Andel utdelade A- E Alla 85,8 Alla 95,2 Alla 84,6 Fredriksdal 87, Fredriksdal 96,9 Fredriksdal 8,0 Dalängen 89,8 Dalängen 97, Dalängen 9,0 Ruden 79,9 Ruden 9,7 Ruden 80,6 Lå 5/6 åk 9 Andel utdelade A-E Lå 5/6 åk 9 Andel utdelade A-E Lå 5/6 åk 9 Andel utdelade A- E Alla 9,9 Alla 94,2 Alla 94,8 Fredriksdal 87,9 Fredriksdal 88,3 Fredriksdal 9,2 Dalängen 97,0 Dalängen 96,7 Dalängen 95,5 Ruden 90,3 Ruden 96,3 Ruden 97, Lå 4/5 åk 9 Andel utdelade A-E Lå 4/5 åk 9 Andel utdelade A-E Lå 4/5 åk 9 Andel utdelade A- E Alla 89,5 Alla 94, Alla 92,9 Fredriksdal 87,9 Fredriksdal 95,7 Fredriksdal 89,7 Dalängen 92,0 Dalängen 92,8 Dalängen 93,6 Ruden 88,2 Ruden 94, Ruden 95,0 23
Uppnått kunskapskraven i alla ämnen, över tid Tabellen nedan visar andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 9 skolvis vt -207 och per kön, jämfört med samma elevgrupp hösten 206 och jämfört med elever som uppnått kunskapskraven i åk 9 vt -206. Inklusive nyanlända elever. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning jämfört med lå 5/6. Källa; Hypergene Skolor Andel elever åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (minst 6) Vt -7 Andel elever åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (minst 6) Ht -6 (samma grupp) Andel elever åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (minst 6) Vt -6 Kommun 76,25 7,73 75,24 Flickor 84,53 80,22 84,97 Pojkar 70,00 65,27 68,3 Fredriksdal 72,22 68,00 57,48 Flickor 83,02 77,36 73,9 Pojkar 64,38 6, 48,5 Dalängen 83,23 79, 79,72 Flickor 87,88 84,62 86,2 Pojkar 80,0 75,27 75,29 Rudenschöld 7,64 66,67 86,30 Flickor 82,26 78,3 9,30 Pojkar 62,50 56,76 8,82 24
Uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, behöriga till gymnasiet och genomsnittligt meritvärde per skola totalt och per kön Tabellen nedan visar andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, har gymnasiebehörighet och genomsnittligt meritvärde per skola, per kön och över tid. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning jämfört med lå 5/6. Källa: Hypergene 206/7 205/6 Andel uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen Andel behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Andel uppnått kunskapskraven i Samtliga ämnen Andel behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Lidköping 76,5 8,2 204,9 77,6 82,7 205,6 Flickor 84,5 90,6 229,6 86, 90,8 23,4 Pojkar 70,4 74,2 85,5 7,6 77,0 86,6 Dalängen 83,2 87,0 27,0 80,4 86,0 22,4 Flickor 87,9 93,9 238,0 87,9 93, 235,4 Pojkar 80,0 82, 202,0 75,3 8,2 96,0 Fredriksdal 72,2 78,6 94,0 64,6 72,4 77,4 Flickor 83,0 90,6 27,8 76, 82,6 200,7 Pojkar 64,4 69,9 75,7 58,0 66,7 63,7 Rudenschöld 72,4 76,9 200,7 86,3 88,4 223,3 Flickor 82,3 87, 23,0 9,3 94,2 248,7 Pojkar 63,9 68, 73, 8,8 83, 200,2 Resultatsammanfattning betyg, åk 7-9 Totalt sett i kommunen har resultaten försämrats jämfört med läsåret 5/6. Fredriksdal har dock höjt andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, totalt och per kön. Dalängen har totalt höjt sina resultat och en större andel pojkar har uppnått kunskapskraven läsåret 6/7. Rudenschöldsskolan har sänkt sina resultat, både totalt och per kön. Pojkarna har gjort det största tappet. Andelen utdelade A E har sjunkit påtagligt i både och. En svag ökning har skett i. Fredriksdal visar en tydlig ökning av andelen A E i, jämfört med förra året men en sänkning av andelen utdelade godkända betyg i. Även Dalängen har sänkt andelen A E i och. Rudenschöld visar på en sänkning av utdelade godkända betyg i och. I har fler godkända betyg, A E, delats ut läsåret 6/7, dock inte i och. Flickor har högre måluppfyllelse än pojkar; skillnaden är minst i. Andelen som uppnått samtliga kunskapskrav, behöriga till gymnasieskolan samt meritvärdet, har sjunkit i kommunen jämfört med 5/6. Fredriksdal och Dalängen har höjt sina resultat, men Rudenschöld har sänkt sina resultat betydligt. 25
Nationella prov, åk 9 Andel elever, per skola, som uppnått kunskapskraven i åk 9 på de nationella proven, över tid Tabellen nedan redovisar andelen elever, per skola, som nått kunskapskraven i åk 9 på de nationella proven, jämfört över tid. Inklusive nyanlända elever. Gulmarkerade har höjt sina resultat, jämfört med förra läsåret.. Lilamarkerat indikerar en resultatsänkning Källa Hypergene Lå 6/7 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i matematik Lå 6/7 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i svenska Lå 6/7 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i engelska Alla 84,3 Alla 9, Alla 95,8 Fredriksdal 92,4 Fredriksdal 87,8 Fredriksdal 93,2 Dalängen 80,7 Dalängen 9,0 Dalängen 97, Ruden 8,4 Ruden 93,8 Ruden 96,5 Lå 5/6 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i matematik Lå 5/6 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i svenska Lå 5/6 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i engelska Alla 93,0 Alla 93,9 Alla 96, Fredriksdal 9,6 Fredriksdal 84,9 Fredriksdal 94,8 Dalängen 90, Dalängen 95,8 Dalängen 93,9 Ruden 97,0 Ruden 98,4 Ruden 99,2 Lå 4/5 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i matematik Lå 4/5 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i svenska Lå 4/5 åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån i engelska Alla 77,0 Alla Alla 95,5 Fredriksdal 69,5 Fredriksdal Fredriksdal 9,8 Dalängen 76,8 Dalängen Dalängen 96,6 Ruden 83,5 Ruden Ruden 97,4 Resultatsammanfattning nationella prov, åk 9 I och har andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven sjunkit på Dalängen och Rudenschöld, men ökat något på Fredriksdal, jämfört med läsåret 5/6. I har Dalängen ökat andelen elever som uppnått kravnivån. Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Åk 7 9 Ett tydligt mönster är att andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen minskat över åren. Fler elever får F och streck i betyg. Fler elever har anpassad studiegång utifrån psykisk ohälsa och stor skolfrånvaro, vilket påverkar måluppfyllelsen. 26
Elever som har annat modersmål än svenska är överrepresenterade bland de elever som inte når minst E i samtliga ämnen. Elever som har svenska som modersmål når i högre grad minst E i samtliga ämnen och årskurser. Analys Fredriksdal har fokuserat på språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och all personal har fått ökade kunskaper genom Läslyftet. Man har genom kollegialt lärande nått en större samsyn och diskuterat gemensamt förhållningssätt kring strategier för ökad måluppfyllelse. Digitala lösningar har underlättat den kontinuerliga dialogen mellan lärare och elev kring lärandeutveckling. Fokus har också varit på extra anpassningar i undervisningen. Fredriksdalskolan ser en ökning av nyanlända elevers resultat, vilket bl a förklaras med ett gemensamt fokus på att inkludera dessa elever i klasserna, de språkutvecklande arbetssätten samt ökad tillgång till och kvaliteten i studiehandledning. Dalängen har förstärkt sin arbetsprocess kring eleverna så att eleverna vet vad som krävs, bedöms och förväntas av dem samt hur man går till väga för att lösa uppgifter i alla ämnen. Många små delmål i ämnena upplevs leda lärandet framåt på ett effektivt sätt. Dalängen påvisar att skolans studiehjälp ger resultat genom riktade insatser. Utifrån Rudenschöldsskolans resultat har förvaltningen gett rektor i uppdrag att analysera resultat och organisation för vidare uppföljning och analys. Grundsärskolan, åk 7 9 Tabellerna visar grundsärskolans skattningar åk 7-9. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 5/6. Siffror utan parentes avser läsåret 6/7 Förbättrade skattningsresultat för respektive bedömningsgrund (sporadiskt, till viss del, till stor del, helt) är gulmarkerad. Observera att de gulmarkerade siffrorna inte visar tendensen inom respektive BRUK påstående. Skolans självskattning (kvalitetskriterier ur BRUK) I vår skola organiserar och genomför vi undervisningen så att eleverna får överblick och sammanhang och upplever att kunskap är meningsfull. I vår skola har vi en social gemenskap som ger trygghet och tillit till den egna förmågan, vilja och livslång lust att lära. I vår skola strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas Sporadiskt Till viss del Till stor del förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. () I undervisningen får eleverna uppleva olika uttryck för kunskaper och de får pröva och utveckla olika uttrycksformer I vår skola använder vi all tillgänglig information till grund för bedömning och betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål och krav i läroplan och kursplaner. Helt 27
Skolans självskattning, Särskilt stöd (kvalitetskriterier ur BRUK) Sporadiskt Till viss del Till stor del I vår skola uppmärksammar och utreder vi elevers eventuella behov av särskilt stöd. I vår skola utarbetar vi åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd oavsett ämne. () I vår skola följer vi kontinuerligt upp och utvärderar det särskilda stödet. () I vår skola kartlägger vi elevers svårigheter och skolsituation utifrån de pedagogiska metoder och den lärmiljö som erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur organisationen och resursfördelningen i skolan ser ut. Helt Resultatsammanfattning åk 7-9 grundsärskolan En förskjutning mor högre skattningar har skett för skattningen I vår skola strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vad gäller särskilt stöd har man skattat sig högre för skattningarna om utarbetande av särskilt stöd och om kontinuerlig uppföljning av det särskilda stödet. Måluppfyllelsen är nära nog 00 % i samtliga ämnen för eleverna i grundsärskolan åk 7 9. De allra flesta eleverna har betyget E i alla ämnen och alltså utnyttjas betygsnivåerna i låg utsträckning. Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Analys Pedagogerna i grundsärskolan har tydligt lärandefokus i sitt arbete vilket de ser ger resultat på elevernas lärande. Variationen i betyg och hur betygsskalan används kan bero på att det saknas tillräcklig samsyn mellan lärarna i grundsärskolan och de lärare i grundskolan som undervisar i grundsärskolan. En förklaring till att betygsskalan inte används fullt ut kan vara att det är svårt att hitta rätt i bedömningen kopplat till kunskapskraven. Flera lärare som undervisar i grundsärskolan undervisar mest på grundskolan och då kunskapskraven skiljer sig åt är det också en utmaning i att anpassa bedömningen. Rektorerna har medvetet jobbat med grundsärskolan så att verksamheten har funnits med i enhetens gemensamma arbete och verksamheten har varit på exempelvis studiedagar utifrån samma fokusområden. 28
Stödåtgärder, åk 9 I arbetet med kunskap, utveckling och lärande (KUL) ingår att följa upp antalet stödåtgärder. Det görs genom sammanställd statistik över hur många elever som har åtgärdsprogram, studiehandledning, anpassad studiegång, enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Antalet elever som har någon av insatserna tycks ligga relativt konstant. Påpekas kan att antalet elever i särskild undervisningsgrupp har sjunkit från ht -6 till ht 7 med 4 elever. Tabellen nedan visar fördelning av stödåtgärder sammantaget i alla kommunens skolor, vid de tre senaste kvalitetsmätningarna av kunskap, utveckling och lärande KUL KUL Ht -7 Antal Åtgärdsprogram 40 Hur många elever har åtgärdsprogram? Studiehandledning 59 Hur många elever har studiehandledning? Anpassad studiegång 63 Hur många elever har anpassad studiegång? Enskild undervisning 26 Hur många elever har enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp 32 Hur många elever ingår i en särskild undervisningsgrupp? KUL 2 Vt -7 Antal Åtgärdsprogram 352 Hur många elever har åtgärdsprogram? Studiehandledning 249 Hur många elever har studiehandledning? Anpassad studiegång 43 Hur många elever har anpassad studiegång? Enskild undervisning 29 Hur många elever har enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp 32 Hur många elever ingår i en särskild undervisningsgrupp? KUL Ht -6 Antal Åtgärdsprogram 392 Hur många elever har åtgärdsprogram? Studiehandledning 28 Hur många elever har studiehandledning? Anpassad studiegång 56 Hur många elever har anpassad studiegång? Enskild undervisning 7 Hur många elever har enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp 46 Hur många elever ingår i en särskild undervisningsgrupp? 29
Vart ska vi? Att arbeta vidare med Insatser inom Barn & Skola centralt Nya insatser: Möjliggöra bättre uppföljning av nyanländas lärande och kunskaper via statistiksystemet Hypergene. I möteskalendern planera in Mötesforum förskoleklass för att möjliggöra att tillsammans med rektorerna kunna diskutera och lyfta förskoleklass-specifika frågor. KUL -dokumenten för läsåret 8/9 behöver omarbetas för att i högre grad tydliggöra för att lättare kunna fånga upp förskoleklassens mönster. Förskolecheferna har lyft intresse om deltagande i förskolans Läslyft. Digitalisering utifrån nya krav i läroplanerna. Utveckla dokumentation kring enskilda barns förändrade lärande i förskolan Utveckla kunskapen i bedömning hos de lärare som undervisar i grundsärskolan, men som främst undervisar i grundskolan. Påbörjade insatser som stärker lärarnas uppdrag: Arbete kring lärmiljöer genom delprocess utifrån Barn- och elevplanen. Utveckling av undervisning och lärmiljöer genom ledarutveckling. Elevhälsans erbjudande till verksamheterna utifrån det systematiska kvalitetsarbetet, t ex i pojkars lärande. Projektet Fullföljda studier i Lidköping (FIL): verksamhetsutveckling utifrån normer och värden. Samrättning och sambedömning av nationella prov i åk 3 och 6. Språk-, läs- och skrivutvecklare som utvecklar och systematiserar tester och diagnoser i. utvecklare samt matteutmaningen i samarbete med DLG för alla 7-9 skolor. Samordnare är utsedd för skola Lidköping vad gäller samordning av Skolverkets insatser kring nyanlända elever och för nulägesbeskrivning och framtagande av utvecklingsplan för nyanländas lärande. Kunskap kring nyanländas lärande tas upp i rektorsnätverk tillsammans med samordnare för skola Lidköping och chef för Modersmålsenheten. Skolverkets bedömningsmaterial i åk 3 (obligatoriskt åk fr o ht -6) i läsa, skriva, räkna. Fokus på övergångar mellan verksamheter för att ge högre måluppfyllelse och trygghet och progression i lärandekedjan från förskola förskoleklass, förskola fritidshem, fritidshem skola, mellan klasser och stadier i grundskolan, åk 9 gymnasiet. (jämför ÖSO) Utveckla fritidshemmen från aktivitetsstyrd till målstyrd verksamhet genom att på KUFF-träffar lyfta de nya skrivningarna i Lgr och fritidshemmets uppdrag. På Mötesforum Fritidshem ges möjlighet för rektorerna att stärkas i fritidshemmens förbättringsarbete. 30