1 +3.2.4 Kungsgatan Kaptensgatan Sysonhamnsgatan 1 2 0 +2.3 +3.0 +1.6 +0.5 Laholmsvägen Kv Kranen behöver troligen rivas 28 Kungs Bredgatan Kaptensgatan Sysonhamnsgatan 1 2 2 0 1 28 09 Bolmensgatan Laholmsvägen + +4.650 +4.656 +4.993 HALMSTADS RESECENTRUM 4 4. TÄNKBARA LAYOUTER/ STRUKTURER 4.1 BANGÅRD/PLATT- FORMAR Som tidigare onstaterats begränsas det geometrisa utrymmet för raa plattformslängder och antal raa parallella spår i båda ändar av bansträcningens urvatur och befintlig bebyggelse. I de studier som gjorts i samveran med Banveret projetering har två alternativ tagits fram; -ett där befintlig järnvägsbro över Laholmsvägen sparats (alt B) och ett som förutsätter en ny bredare järnvägsbro (alt A). Bredgatan 2 1 09 89 +4.600 +4.650 +4.656 Bolmensgatan +4.985 +4.913 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 89 56 +4.600 42 +4.985 +4.913 + 73 8 Alternativ A Detta alternativ, an lite förenlat besrivas som det långa och smala och bygger på 1 mittplattform för de långa tågen och 3 sidoplattformar, varav två efter varandra med ryssväxel mellan. +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 18 +5.2 +5.2 24 +4 56 37 62 42 +4.999 + Helmfeldtsgata +5.2 +5.0 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 +5.2 24 +5 +4 +4 18 37 62 84 +4.701 +4.999 0 Helmfeldtsgatan Alternativ A förutsätter en ny bredare järnvägsbro och ett smalare plattformspaetet än i alternativ B. Plattformarna utsträcs maximalt åt norr i förhållande till befintlig bebyggelse utmed Nässjögatan. Ett bostadhus i Kv Kranen måste rivas då det ligger för nära bangården. I detta alternativ an 3 av plattformarna nås utan vertialtransporter. +5.2 +5.0 84 +5.094 Alternativ Alternativ A A Alternativ B ABAKO aritetontor AB sid 23
HALMSTAD RESECENTRUM Ett mot norr utsträct alternativ A som sulle unna etablera en del av resecentrum vid Fredsgatan har under utredningens gång disuterats och studerats avseende bansträcning men har ej bedömts som realistist. Bansträcningen sulle i ett sådant alternativ räva betydande ingrepp i varteren öster om bangården. Även om gångvägar teoretist sulle unna etableras mellan spåren i plattformarnas förlängning upp till en ny undergång vid Fredsgatan i norr sulle dessa bli långa och socialt otrygga. Alternativ B Alternativ B innebär att man sparar befintlig järnvägsbro över Laholmsvägen och får ett bredare och ortare plattformspaet än i alternativ A. Alternativet bygger på 2 mittplattformar och en sidoplattform. Endast ett tågläge an nås utan vertialtransporter. I alternativ B an bara ett läge för 400 m tåglängd uppfyllas men sannoliheten att två sådana långa tåg sall mötas i Halmstad samtidigt bedöms vara mindre. Tvärsetion genom bangården/plattformar i alternativ A Tvärsetion genom bangården/plattformar i alternativ B sid 24 ABAKO aritetontor AB
Befi ntlig järnvägsbro över Laholmsvägen/Vitoriagatan 4.2 REGIONTERMINAL Samtliga studerade alternativ utgår från en docningsterminal för regionbussarna. Docningsterminalen är som i förutsättningarna för uppdraget placerad söder om Laholmsvägen och öster om bangården. Regionbussterminalens placering och utformning är inte beroende av vilet alternativ man väljer. Angöring av personbil ser via Bolmensgatan. Korttidsparering och taxiangöring finns i diret anslutning till Bolmensgatan, öster om docningsterminalen. Expressbussar sall ha möjlighet att angöra regionbussterminalen. HALMSTADS RESECENTRUM tan måste se på sit. Problemen med apaciteten är livärdig för alla alternativen. Samtliga alternativ medför problem för loalbusstrafien att nå Enslövsvägen, trafiering via Järnvägsgatan är därför trolig istället. Alternativ A och B3 sulle med hjälp av signaltenien i trafiljusen unna leda bussarna via Enslövsvägen men med en star reducering av apaciteten i orsningen. Denna möjlighet har därför valts bort i dessa alternativ. Vid exploatering längs Bolmensgatan öar trafien på Bolmensgatan och belastningen i orsningen med Laholmsvägen öar, vilet försämrar framomligheten för busstrafien och därmed öar restiderna. Detta är lia i alla alternativen och måste beatas innan planering för exploatering ser. 4.3 GENERELL TRAFIKANALYS Vitoriagatan En analys av trafisystemet är gjord med hjälp av simuleringsprogrammet VISSIM. Analysen avser år 2020. Resultatet visar att apaciteten i orsningen Laholmsvägen Enslövsvägen ommer att bli överbelastad oavsett om ett nytt resecentrum uppförs eller ej. Tillommande trafirörelser på grund av resecentrum påverar bara marginellt belastningen ytterligare i orsningen. Redan idag an det uppstå öer i området vid högtrafi. Även orsningen Vitoriagatan Strandvägen har apacitetsbegränsningar. Dessa brister i framomligheten medför att en avlastning av Laholmsvägen/Vitoriaga- ABAKO aritetontor AB sid 25
HALMSTAD RESECENTRUM 4.4 LOKALTERMINAL UNDER JÄRNVÄGSBRON, ALT A Detta förslag bygger på att loalbussarna placeras under järnvägsbron och förutsätter att bangårdsalternativ A genomförs, vilet innebär att järnvägsbron byggs om för att lara de nya funtionerna. Plattformarna nås via vertialförbindelser på båda sidor om Laholmsvägen och via en ny bro över spåren längre söderut vid befintlig stationsbyggnad. 4.4.1 Loalbussterminal iagatan 3.0 +3.2 +3.0 +3.2 Kungsgatan Sysonhamnsgatan Fredri Ströms gata +3.0 4.7 +1.6 +2.3 Stationsgata +4.6 +0.5 +4.7 +4.9 RESECENTRUM edsgatan Laholmsvägen Snöstorpsvägen +5.6 Hammars gata Repslagaregatan +5.7 +5.7 +5.5 +5.4 +5.4 Enslövsvägen +6.1 +5.7 Loalbussarna angör under järnvägsbron på ömse sidor av Laholmsvägen. Gatan ligger var i mitten med två örfält i vardera ritningen. Separat bussgata föreslås på ömse sidor, åtsild från biltrafien. Bussgatan görs så bred att bussar an passera bussar som står vid hållplats. I varje ritning föreslås två hållplatslägen med plats för två bussar vid varje läge för att erbjuda god service till resenärerna och god apacitet för bussarna. Laholmsvägen lutar ca 4 % på sträcan mellan vägporten under järnvägen och orsningen med Enslövsvägen. För att lara lutningsravet för busshållplats på max 3 % måste denna bace flacas ut och orsningen sänas. +3 Bredgatan Kaptensgatan 2 1 1 0 2 GÅNGBRO 09 28 P TAXI +4.656 Bolmensgatan +4.650 +4.993 +4.7 30 +5.0 +4.9 +5.297 +5.295 Helmfetdtsgatan +5.633 Loförarega +5.565 +5.405 +5.542 +5.630 +5.438 +5.278 +5.667 +5.734 60 +5.614 +5.617 +5.619 +5.739 +5.642 15 +5.63 Mellan bussgatan och biltrafien föreslås någon form av bullersydd för att förbättra bullersituationen för de resenärer som väntar vid hållplat- ALTERNATIV A +3 +5.2 89 +4.600 +4.913 +4.985 +5.365 Sturegatan +5.550 +5.590 37 +5 737 sid 26 ABAKO aritetontor AB
HALMSTADS RESECENTRUM serna. Det är ocså vitigt att täna på buller från tåget vid onstrution av den nya bron. Från busshållplatserna ordnas diretuppgångar till plattformarna. Dessa an även användas för plansild passage av Laholmsvägen. På grund av apacitetsbrist i orsningen Laholmsvägen - Enslövsvägen finns det ingen möjlighet att leda loalbussarna via Enslövsvägen utan Järnvägsgatan får nyttjas istället. I ritning mot Strandgatan föreslås ett bussörfält från busshållplatsen och fram till orsningen. Detta örfält nyttjas ocså av biltrafi som sall svänga höger. Sala 1:2000 Resecentrum, planet under järnvägsbron 4.4.2 Biltrafi Nuvarande utformning för biltrafien blir i princip var. Bilar som sall angöra resecentrum gör det från Bolmensgatan. Med öad trafi in på Bolmensgatan i form av regionbussar och angörande bilar till resecentrum ommer belastningen i orsningen Laholmsvägen/Enslövsvägen att öa. Ris finns för överbelastning i högtrafi. Eventuellt rävs apacitetsförbättrande åtgärder i orsningen. Troligtvis ommer vänstersvängfältet från Laholmsvägen mot Bolmensgatan behöva förlängas för att lara den öade trafien. Huruvida vänstersvängfältet från Laholmsvägen in mot Järnvägsgatan an vara var eller om gatan måste breddas får ommande studier visa. Nuvarande vägport under järnvägen har begränsad frihöjd till 3,5 m, vilet ommer att gälla även efter ombyggnad. ABAKO aritetontor AB sid 27
HALMSTAD RESECENTRUM 4.4.3 Resecentrum Eftersom alternativ A använder sig av Laholmsvägen och järnvägsviaduten för att nå järnvägsplattformarna ommer även en stor del av resecentrums resenärer att befinna sig i denna miljö. De vitiga bytena mellan loalbuss och tåg ser diret utomhus mellan de två nivåerna och en stor del av resenärerna ommer aldrig att passera någon byggnad. När man går utmed Laholmsvägen sulle man i princip unna säga att man går rat igenom resecentrum. Det vore därför lämpligt att unna omplettera väggarna under viaduten med ommersiella loaler. Tyvärr sär trafien på Laholmsvägen tvärs igenom och loalbussresenärerna delas upp i två hälfter. Bytet mellan tåg och regionbuss ger doc upphov till ett möjligt ommersiellt strå ring vilet en byggnad med viss service sulle unna forma sig. Sammanfattningsvis måste doc sägas att alternativ A, som är effetivt som bytesmasin, har bieffeten att resenärsströmmarna splittras upp på plattformar, i trappor och hissar och på loalbusshållplatserna. Det är i princip omöjligt att sapa en samlande servicepunt som alla resenärer passerar på ett naturligt sätt. Sala 1:2000 Resecentrum, vid bangården sid 28 ABAKO aritetontor AB