Granskningsrapport avseende NTI:s yrkesförberedande utbildningar som 2013-2014 genomförs på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bakgrund De tretton kommunerna inom GR-området samverkar när det gäller utbudet av gymnasiala utbildningar med yrkesinriktning (yrkesvux). Utbildningarna genomförs av både kommunala och privata anordnare. Alla utbildningar och utbildningsanordnare ska kvalitetsgranskas. GR har utarbetat en modell för hur granskningsarbetet ska genomföras. Privata utbildningsanordnare granskas av respektive huvudmannakommun och det är Mölndals stad som är huvudman för de utbildningar som NTI anordnar. Utöver den särskilda granskningen gäller det tillsynsansvar som i enlighet med skollagen tillskrivs huvudman samt ansvarig rektor. NTI:s utbildningar 2013-2014 är: Automationstekniker, under perioderna 18 februari 11 oktober respektive 12 augusti 31 januari 2014. Distributionselektriker, under perioderna 18 februari 31 januari 2014 respektive 12 augusti 22 augusti 2014. Fastighetstekniker, under perioderna 18 februari 11 oktober respektive 21 oktober 27 juni 2014. Signaltekniker, under perioden 18 februari 31 januari 2014. Samtliga utbildningar är förlagda till Lindholmen i Göteborg. Ansvarig utbildningsledare från augusti 2013 är Viktor Tyrberg. Kontakter med NTI under våren 2013 Första besöket hos NTI gjordes i mars. (rektor) och Karin Lundberg (kvalificerad administrativ handläggare) träffade utbildningsledare (Åsa Fredriksson), studievägledare, administratör samt lärare. Tillsammans diskuterade vi ett antal olika frågor med anknytning till de fyra utbildningarna som startat i februari: anpassning av utbildningen efter den enskildes behov och förutsättningar, individuella studieplaner, tillgång till extra stöd, administrativa rutiner, ansvarsfördelning mellan huvudmannens rektor och NTI:s utbildningsledare. Vi gjorde en preliminär planering för att genomföra den särskilda granskningen i augusti. Avslutningsvis förevisades lokaler och utrustning och det fanns också möjlighet att prata lite med olika elever. Nästa träff inföll i juni. Från NTI deltog främst utbildningsledare, regionchef samt controller. Vid träffen redovisades och diskuterades NTI:s eget kvalitets- och uppföljningsarbete. Vi gick gemensamt igenom anteckningar från skolans måndagsmöten och en sammanställning från en enkät angående likabehandlingsplanen. Den senare visade att några elever kände sig kränkta eller trakasserade. Vi diskuterade kring hur detta skulle följas upp. Vi var överens om det är bäst att arbeta systematiskt och långsiktigt för att 1(6)
understödja de kärnvärden som har med likabehandling att göra, något som all personal har ansvar för. Ytterligare underlag i form av enskilda kursutvärderingar behövs inför granskningsbesöket i augusti. Enligt utbildningsledaren görs alltid utvärderingar efter varje avslutad kurs och att det finns en särskild mall för detta. Även exempel på dokumentation av individuella studieplaner behövs inför kommande granskning. Det informerades om att utbildningsledaren övergår till andra arbetsuppgifter efter sommaren och en ny utbildningsledare, Viktor Tyrberg, tillträder i augusti. Granskningsbesök 27 augusti Besöket inleds med ett samtal med utbildningsledaren. Från Mölndals stad deltar och Karin Lundberg. Vi diskuterar bland annat den självvärderingsenkät som NTI lämnat. Självvärderingen ska sedan jämföras med den bild av verksamhetsheten som framkommer via dokument, samtal med utbildningsledare och personal samt, inte minst, samtal med elever. Vid detta tillfälle genomförs intervjuer med några elever från utbildningarna till automationstekniker- respektive signalteknikerutbildningen. Beroende på tidsbrist fokuserar intervjuerna på vad som vi uppfattar vara de mest centrala frågorna i GR:s granskningsmall. Fler intervjuer hinns inte med vid detta tillfälle och tanken är att komplettera med telefonintervjuer vid senare tillfälle. Dessvärre indikerar de intervjuer som gjordes att det finns brister i utbildningarna. Besöket avslutas med att tillsammans med utbildningsledaren gå igenom vad som framkommit. Utbildningsledaren är sedan tidigare väl införstådd med de kritiska synpunkter, särskilt i fråga om signalteknikerutbildningen, som framförts. Elevintervjuer via telefon Under september (vecka 39) görs 19 telefonintervjuer fokuserade på nedanstående områden. Utbildningens struktur och organisation Möjlighet att genomföra utbildningen efter egna behov och förutsättningar Utbildningens innehåll Elevinflytande Intervjuerna genomförs som resonerande samtal vilket ger goda förutsättningar för intervjuare att ställa följdfrågor eller be om förtydliganden. Den som intervjuas har också lättare att själv komma med någon kommentar eller synpunkt även utanför intervjuområdet. Efter varje intervju antecknas vad som framkommit. Telefonintervjuer genomförda på det här sättet ger naturligtvis inget statistiskt underlag. Värdet är ett annat genom att det som framförts i intervjuns dialogform blir mer genompratat och nyanserat. Därmed ger intervjuerna ett bra underlag för förbättringar och åtgärder. I nedanstående sammanställning ingår också de synpunkter som framfördes vid de intervjuer (med 5 personer) som gjorde på plats. 2(6)
Intervjuresultat Automationstekniker 18 februari 11 oktober Elever med tre elever gjordes på skolan den 27 augusti. De tre eleverna är uppgivna och besvikna. Utbildningen är vid intervjutillfället i sitt avslutningsskede och enligt vad som framförs har de inte fått någon möjlighet till relevant praktik. De menar också att det inte fungerat så väl med individuella studieplaner utom vid utbildningens inledning. Det har funnits oklarheter om vilka kurser som var igång och hur långt man kommit med olika moment. Betygssamtal har saknats. Synpunkter sägs ha framförts till utbildningsledaren under våren men inte lett till förbättringar. Generellt är alla tre missnöjda med utbildningen. Automationstekniker 12 augusti 31 januari 2014. De som intervjuats uppger, med något undantag, att informationen vid start varit bra. Eleverna verkar i ett tidigt skede ha fått en överblick gällande utbildningens innehåll. Individuella studieplaner har gjorts med lärare och någon har kunnat validera tidigare kunskaper och därmed fått ett individuellt schema. En av de intervjuade framför dock en motsatt uppfattning: oklarhet kring vilka kurser som ingår, har inte koll på helheten, saknar hålltider för olika kurser, vill gärna ha mer kontakt med lärare. En övervägande uppfattning tycks ändå vara att lärarna uppfattas som kompetenta och tillgängliga. Studiebesök eller någon kontakt med bransch eller enskilda företag verkar inte ha ägt rum i utbildningens inledningsskede, och ej heller vara inplanerat under hösten. Skolans måndagsmöten uppfattas som bra och informativa. Distributionselektriker 18 februari 31 januari 2014 En allmän uppfattning är att det fanns en många oklarheter när utbildningen startade. Saker var inte riktigt i ordning i fråga om kurser, kursinnehåll, lärare. Detta förbättrades dock efter hand. Tillgång till extra stöd verkar ha funnits, särskilt senare under utbildningen Frågan om praktikplatser besvaras inte entydigt. Flera verkar ha haft bra praktikplatser. Någon säger sig inte ha varit ut på praktik alls och bekymrar sig mycket över detta. Genom intervjuerna framgår det inte på vilka sätt kursinnehållet relateras till branschens kompetensbehov och krav för anställning. Studiebesök verkar inte ha genomförts. Måndagsmötena är viktiga och ger bra information. Även om de som intervjuats framför olika synpunkter på sådant som kunde vara bättre, så säger de sig vara nöjda med utbildningen. De kan tänka sig att rekommendera utbildningen till andra. Distributionselektriker 12 augusti 22 augusti 2014. Samtliga tre som intervjuats är relativt nöjda med utbildningens första veckor. De upplever att de fått bra information vid kursstart, inklusive sammanställning av kurser och praktikperioder. En av de tillfrågade upplever goda möjligheter att få hjälp av lärare vid behov. En viss oreda sägs ha uppstått i samband med elever som kommit in via efteranmälan påbörjade utbildningen. Det blev så stort fokus på de nya elever som droppade in efterhand att den ordinarie gruppen blev lidande. Detta upplevdes som störande. 3(6)
En av de tillfrågade upprörs av att studieperioden blivit förlängd med 2 ½ månad. Det sägs också att det finns flera oklarheter kring en del av utbildningen som kommer att förläggas till annan ort. Fastighetstekniker 18 februari 11 oktober De tre som intervjuats, varav två redan avslutat, är generellt nöjda med utbildningen. Utbildningen har anpassats individuellt exempelvis genom att läggas upp på kortare tid. Det har funnits tillgång till extra stöd vid behov. Någon uttrycker dock en viss oro för att bli klar med utbildningen inom utsatt tid och betonar vikten av få fortsatt bra lärarstöd. Samtliga intervjuade menar att det har fungerat bra med praktikplatser. De uttrycker också förtroende för att utbildningens innehåll stämmer överens med den kompetens som efterfrågas inom yrkesområdet. Bra med gemensamma måndagsmöten. Signaltekniker 18 februari 31 januari 2014. Fem intervjuer har gjorts, varav en gemensam med två elever i samband med besöket på skolan den 27 augusti. Återkommande vid samtliga intervjuer är frågan om utbildningens innehåll räcker till för att bli anställningsbar som signaltekniker. De intervjuade redogör för olika omständigheter som tyder på att vissa företag inom branschen anser att den pågående utbildningen inte leder till tillräcklig kompetens. Det verkar dessutom som att företag lämnat olika besked om vilken kompetens som behövs för att få anställning. Flera av eleverna befarar att utbildningen inte håller samma standard som Trafikverkets järnvägsskola i Ängelholm. Flera elever uppger att det varit mycket svårt att hitta lämpliga praktikplatser att det för flera inte har ordnat sig med praktikplatser inför hösten. Eleverna säger sig ha hänvisats till att ringa runt själva. Det är en begränsad bransch med ett fåtal företag vilket lett till att samma personer fått samma fråga gång på gång. Bättre om detta hade samordnats. Ett par av de tillfrågade menar dock att de haft bra praktikplatser. Det har inte funnits någon lärare med kompetens inom järnvägs- eller signalteknik under våren. En synpunkt som framförs är att det hade varit bra om yrkesinriktningen mot signaltekniker hade funnits med från start parallellt med de mer allmänt inriktade elkurserna. Någon menar till och med att de inte har så stor nytta av elkurserna inför jobb som signaltekniker. Någon annan (med elektrikerbakgrund) menar tvärtom att det varit bra att ha fått möjlighet till att repetera och utveckla grundläggande ellära. Skolan har inte i nuläget kommit igång med de två mest väsentliga kurserna i järnvägsteknik och signalteknik trots att de enligt utbildningsplanen skulle vara igång efter sommaruppehållet. Någon menar att åtminstone delar av kurserna hade behövts innan praktikperioderna börjar för att göra praktiken mera meningsfull. Enligt eleverna har det inte gjorts studiebesök på någon arbetsplats under våren. 4(6)
Individuella studieplaner en återkommande synpunkt är att studieplanering görs främst för gruppen som helhet. Möjlighet att lägga upp utbildningen baserat på olika antal veckor verkar inte finnas. En av de intervjuade säger sig dock ha haft goda möjligheter att genomföra utbildningen efter egna förutsättningar och mål. En genomgående uppfattning är att måndagsmötena är viktiga och att detta är ett forum för elevinflytande även om det ibland kan te sig lite oklart vad som egentligen kan påverkas. Efter sommaren är den utbildningsansvarige tillgänglig på ett mycket bättre sätt än tidigare. De tillfrågade är också nöjda med de återkommande mötena med utbildningsansvarig angående signalteknikerutbildningens innehåll. En elev påpekar att ventilation i skolan är mycket dålig. Kurs- och studieavbrott Under vårterminen (från den 18 februari) studerade sammanlagt 61 elever i någon av de fyra utbildningarna. Under samma period avbröt 13 personer (drygt 20%) sin utbildning helt. 91 kursavbrott registrerades under våren vilket motsvarar en andel på 24% (av det totala antalet avbrutna, betygsatta eller pågående kurser. Några elever har således gjort avbrott i vissa kurser utan att avbryta hela utbildningen. De ovan redovisade kurs- och studieavbrotten är inte anmärkningsvärt höga. Eventuella avbrott efter sommaren har inte tagits med i denna granskning. Sammanfattande intryck från elevintervjuer Den bild av verksamheten som framkommit genom telefonintervjuerna är naturligtvis inte entydig. Men intervjuerna ger, tillsammans med övriga kontakter med skolan samt olika dokument, framträder i alla fall något som kan beskrivas som starka och svaga sidor. Några starka sidor Många elever är nöjda med undervisningen. De får ett bra stöd från lärare och de har god tillgång till extra stöd. Ambitionen finns att skapa en flexibel utbildning, om än med viss variation mellan de olika utbildningarna. Flera elever har fått möjlighet att anpassa utbildningen efter egna förutsättningar (till exempel genom validering). Måndagsmöten ett stabilt inslag i informationsspridning och elevinflytande. Från augusti avsevärt mera tillgänglig utbildningsledning. Inledande information (på gruppnivå) om respektive utbildnings planering bra vid augustistarten (bättre än vid starten i februari). Några svagare sidor Signalteknikerutbildningen saknar lärare i två av de viktigaste kurserna. Även om det finns en förklaring till varför det är så är detta en uppenbar brist i utbildningen. Branschförankring allmänt otydlig, särskilt i fråga om signalteknikerutbildningen. Företagskontakter genom exempelvis studiebesök verkar inte förekomma. Relevanta praktikplatser tycks inte ha kunnat ordnas för alla elever. Bland eleverna förekommer en oro att utbildningen inte ska räcka till för att bli anställningsbar. 5(6)
Det önskas tydligare information och återkoppling på individnivå kring lärandets progression viktigt när utbildningen är flexibel och individualiserad, med individuella datum för kursstart och kursslut. Uppföljning av den individuella (fördjupade) studieplanering verkar inte göras helt systematiskt och markerat. Informationen till elever i utbildningsspecifika frågor kan bli bättre. Ett återkommande forum för information och dialog på gruppnivå tycks saknas, exempelvis genom klassråd. I ett sådant forum ges utrymme att diskutera övergripande men samtidigt utbildningsspecifika frågor. Granskningens slutsatser 1. Kurserna i allmän järnvägsteknik samt signalteknik måste komma igång snarast. Kurserna måste få en lärare med rätt kompetens 2. NTI-skolan bör på flera olika sätt, och i varierande grad beroende på vilken utbildning det handlar om, utveckla, förbättra samt säkerställa utbildningarnas bransch- och yrkesanknytning. Det som behöver utvecklas är bland annat bransch- och företagskontakter, samt tillgången på praktikplatser. 3. NTI-skolan bör se till att uppföljning av den enskildes studieplanering görs löpande. I rimlig omfattning bör studieresultat och var den enskilde befinner sig i kursen dokumenteras. När studieplaneringen av någon orsak revideras bör detta noteras. 4. Någon form av klassråd bör provas. Ett klassråd kompletterar måndagsmötena och kan utgöra ett forum för information och dialog kring de frågor som rör den aktuella utbildningen. Klassrådet kan också användas som ett forum där eleverna kan ge sina synpunkter på utbildningen uppläggning och innehåll och därmed komplettera de kursutvärderingar som görs efter avslutad kurs. Åtgärdsplan NTI-skolan ombeds utforma en skriftlig åtgärdsplan gällande ovanstående fyra områden senast fredag 8 november 2013. Mölndal 2013-10-04 Rektor 6(6)