Dialogduk utskriftsanvisningar. ska må bra och trivas tillsammans: Vår överenskommelse för att alla. Vi i VÅR KLASS. må bra tillsammans, både när vi

Relevanta dokument
Vi i VÅR KLASS a till! y L a på tt tänk iktigt a gduk? ad är en dialo gduk lassens dialo ör k uktioner f nstr DIALOGDUK

Dialogduk utskriftsanvisningar

Dialogduk utskriftsanvisningar

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Lundens förskola LIKABEHANDLINGSPLAN /2011 Sid 1 (5)

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Äga hälsan! Foto: Elin Åkesson

BRÄNNINGESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2018/2019

Dialogduk utskriftsanvisningar

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM VÄLKOMMEN

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Jönköping. Planen gäller från till Ansvarig för planen: Rektor

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion

Montessori Luleå Likabehandlingsplan

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret Gymnasieskolan Individuella programmet

Likabehandlingsplanen i kortversion

Utbildningar och aktiviteter 2013

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Instruktioner till skolan

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Värdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄRDEGRUNDEN vad är det?

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

Plan mot kränkande behandling. Vuxenutbildningen Timrå

Gäddgårdsskolan F-4s Likabehandlingsplan/ Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Plan för Likabehandling och kränkande behandling. - Elevversion. Svenshögskolan (gäller skola och fritidshem)

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

När det är jobbigt är man på rätt väg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Analys Likabehandlingsärenden och elevers upplevelse av trygghet och trivsel i skolan

Sant eller falskt en introduktion till källkritik

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Enkät i särskolans fritidshem

Resultat grundskolan. Totalt samt fristående verksamhet 2017

Kvalitetsanalys. Grankotten f-klass/fritidshem

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Friendsprogrammet år 1

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Programmering är för alla - en värderingsövning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UNNARYDS SKOLA

Jag trivs i skolan Mitt barn trivs i förskolan/skolan

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bättre liv och mer lust för unga.

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Gärdsmosseskolan - Åk 3 - Göteborgs Stad

Rönnäs Fjärding - Hur kan vi tillsammans utveckla vår bygd och långsiktigt trygga vår skola?

Värdera källor - Är fågeln farlig?

Enkät i fritidshem. Rapporten innehåller totalresultatet. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Årstadskolans F-5 skola och fritidshem

Backegårdsskolan - Förskoleklass - Göteborgs Stad

Brudbergsskolan - Åk 2 - Göteborgs Stad

Rallarstugan och Humlelyckans plan mot kränkande behandling

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Elever, personal och föräldrars upplevelse av att det ofta/alltid är lugnt och tryggt i skolan

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Grindstuskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-3 samt fritidsavdelning

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Transkript:

Datum och underskrifter Folkhälsans dialogduk för klasser erbjuder ett sätt att jobba tillsammans kring klassens trivsel, både när eleverna ses i skolan och via skärm. Genom att satsa på god trivsel i klassen förebygger man kränkningar, mobbning och utanförskap. I arbetet med dialogduken blir eleverna delaktiga i en gemensam överenskommelse som bygger på deras egna upplevelser och diskussioner. Genom ett strukturerat samtal får alla möjlighet att bidra med sina synpunkter och idéer. Det är viktigt att deltagarna diskuterar varsamt och respektfullt, så att alla i gruppen känner sig trygga och inkluderade. Detta är särskilt viktigt då det kan finnas pågående processer i gruppen som handlar om uteslutning eller mobbning som ännu inte blivit synliga för klasslärare/gruppledare. Arbetet utgår från en duk med tydliga uppgifter och frågor. Grupper på personer samlas runt en duk. Instruktionerna och anteckningsmöjligheterna är placerade runt hela duken, vilket betyder att flera i gruppen får möjlighet att delta aktivt genom att läsa någon uppgift eller anteckna. Detta ökar delaktigheten i samtalet. Från och med fråga fem diskuterar hela klassen under klassföreståndarens/gruppledarens ledning. Målsättningen är att alla ska vara delaktiga i framtagandet av gemensamma överenskommelser för trivseln i klassen. Resultatet kan sättas upp på väggen i klassrummet som en påminnelse och som en grund för fortsatt dialog om hur klassen vill jobba för trivsel i klassrummet. Ni kan beställa fler dialogdukar på www.folkhalsan.fi/skola. Målgrupp Gruppens storlek Rummet Tiden Delaktighet Elever från årskurs och uppåt. Läraren/handledaren kan även justera innehållet så att det passar för yngre elever. personer. Sitt gärna kring mindre bord som är lämpliga för gruppstorleken. Se till att ge gott om tid för att utföra uppgiften. Låt hellre klassen diskutera färdigt än att de måste stressa fram överenskommelsen. En grundläggande poäng med att arbeta med dialogduken är att alla gruppmedlemmar aktivt deltar i arbetet. Kontakta gärna Folkhälsan om ni har frågor gällande arbetet med dialogduken. Dialogduk utskriftsanvisningar DIALOGDUK VAR KLASS Instruktioner för klassens dialogduk Vad är en dialogduk? Viktigt att tänka på Vi i VÅR KLASS Vår överenskommelse för att alla ska må bra och trivas tillsammans: Lycka till! DIALOGDUK För: Skolklasser årskurs och uppåt, under ledning av klassföreståndare/gruppledare. Steg görs i mindre grupper om elever i varje. I steg samlas hela klassen. - Hur gör jag för att vara en bra klasskamrat? Fundera både på situationer som uppstår i skolan och via telefon/skärm. - På vilket sätt engagerar jag mig för en bra stämning i klassen? - Positiva saker som beskriver vår klass. Berätta för varandra:. JAG SOM KLASSKOMPIS Vi har nu pratat om vad trivsel är, vad som är positivt i vår klass och hur vi själva bidrar till en bra stämning. Vad kan vi alla göra i fortsättningen för att alla i klassen ska trivas och må bra tillsammans, både när vi ses och umgås i skolan och via telefon/skärm? Skriv ner alla era förslag här.. DET HÄR VILL VI GÖRA VAR KLASS 0. VÅR KLASS VÅR ÖVERENSKOMMELSE (Hela klassen diskuterar tillsammans under lärarens ledning.) Varje grupp läser upp alla de förslag gruppen skrivit ner i steg. Vilka förslag vill vi ta med i klassens överenskommelse för trivsel? Skriv ner dem i rutan på baksidan, alla i klassen får skriva under med sitt namn. Ni kan hänga upp överenskommelsen på väggen i klassrummet. Ni kan också fylla på eller ändra i överenskommelsen under läsårets gång. Kom då ihåg att det är just en överenskommelse, det vill säga att alla i klassen ska vara delaktiga när man ändrar den. Vad menar vi när vi säger att vi trivs? Fundera tillsammans på situationer när vi trivs i klassen eller i skolan. Ge gärna konkreta exempel!. VAD ÄR TRIVSEL? Det här är en dialogduk. Den använder vi för att prata om hur vi vill ha det i vår klass, vad vi ska göra för att alla ska må bra och trivas tillsammans. Målet är att komma fram till en gemensam överenskommelse om hur vi tillsammans kan jobba för trivsel och trygghet i klassen.. DIALOG ÄR ATT TÄNKA TILLSAMMANS Först ska vi komma överens om vilka spelregler som ska gälla medan vi jobbar med dialogduken.. AVSLUTNING Hur tyckte ni att det gick att prata om trivsel och vad ni kan göra för att alla ska trivas i klassen? Följde ni de spelregler ni gjorde upp i början? Var någonting särskilt svårt att följa? Hur ska vi göra så att alla i gruppen känner att de har möjlighet att prata fritt och säga sin åsikt? Klass: Skola: År: Skriv ner de spelregler ni kommer överens om här. 0

DIALOGDUK VAR KLASS

Datum och underskrifter

Instruktioner för klassens dialogduk Vad är en dialogduk? Folkhälsans dialogduk för klasser erbjuder ett sätt att jobba tillsammans kring klassens trivsel, både när eleverna ses i skolan och via skärm. Genom att satsa på god trivsel i klassen förebygger man kränkningar, mobbning och utanförskap. I arbetet med dialogduken blir eleverna delaktiga i en gemensam överenskommelse som bygger på deras egna upplevelser och diskussioner. Genom ett strukturerat samtal får alla möjlighet att bidra med sina synpunkter och idéer. Det är viktigt att deltagarna diskuterar varsamt och respektfullt, så att alla i gruppen känner sig trygga och inkluderade. Detta är särskilt viktigt då det kan finnas pågående processer i gruppen som handlar om uteslutning eller mobbning som ännu inte blivit synliga för klasslärare/gruppledare. Arbetet utgår från en duk med tydliga uppgifter och frågor. Grupper på personer samlas runt en duk. Instruktionerna och anteckningsmöjligheterna är placerade runt hela duken, vilket betyder att flera i gruppen får möjlighet att delta aktivt genom att läsa någon uppgift eller anteckna. Detta ökar delaktigheten i samtalet. Från och med fråga fem diskuterar hela klassen under klassföreståndarens/gruppledarens ledning. Målsättningen är att alla ska vara delaktiga i framtagandet av gemensamma överenskommelser för trivseln i klassen. Resultatet kan sättas upp på väggen i klassrummet som en påminnelse och som en grund för fortsatt dialog om hur klassen vill jobba för trivsel i klassrummet. Ni kan beställa fler dialogdukar på www.folkhalsan.fi/skola. Viktigt att tänka på Målgrupp Gruppens storlek Rummet Tiden Delaktighet Elever från årskurs och uppåt. Läraren/handledaren kan även justera innehållet så att det passar för yngre elever. personer. Sitt gärna kring mindre bord som är lämpliga för gruppstorleken. Se till att ge gott om tid för att utföra uppgiften. Låt hellre klassen diskutera färdigt än att de måste stressa fram överenskommelsen. En grundläggande poäng med att arbeta med dialogduken är att alla gruppmedlemmar aktivt deltar i arbetet. Lycka till! Kontakta gärna Folkhälsan om ni har frågor gällande arbetet med dialogduken.

Vi i VÅR KLASS Vår överenskommelse för att alla ska må bra och trivas tillsammans:

0. VÅR KLASS VÅR ÖVERENSKOMMELSE (Hela klassen diskuterar tillsammans under lärarens ledning.) Varje grupp läser upp alla de förslag gruppen skrivit ner i steg. Vilka förslag vill vi ta med i klassens överenskommelse för trivsel? Skriv ner dem i rutan på baksidan, alla i klassen får skriva under med sitt namn. Ni kan hänga upp överenskommelsen på väggen i klassrummet. Ni kan också fylla på eller ändra i överenskommelsen under läsårets gång. Kom då ihåg att det är just en överenskommelse, det vill säga att alla i klassen ska vara delaktiga när man ändrar den.

0. DET HÄR VILL VI GÖRA Vi har nu pratat om vad trivsel är, vad som är positivt i vår klass och hur vi själva bidrar till en bra stämning. Vad kan vi alla göra i fortsättningen för att alla i klassen ska trivas och må bra tillsammans, både när vi ses och umgås i skolan och via telefon/skärm? Skriv ner alla era förslag här. LASS

VAR K 0

0 DIALOGDUK För: Skolklasser årskurs och uppåt, under ledning av klassföreståndare/gruppledare. Steg görs i mindre grupper om elever i varje. I steg samlas hela klassen.. JAG SOM KLASSKOMPIS Berätta för varandra: - Positiva saker som beskriver vår klass. - Hur gör jag för att vara en bra klasskamrat? Fundera både på situationer som uppstår i skolan och via telefon/skärm. - På vilket sätt engagerar jag mig för en bra stämning i klassen?

0. AVSLUTNING Hur tyckte ni att det gick att prata om trivsel och vad ni kan göra för att alla ska trivas i klassen? Följde ni de spelregler ni gjorde upp i början? Var någonting särskilt svårt att följa?

0 r att prata om hur vi vill ha det i vår klass, trivas tillsammans. Målet är att komma m hur vi tillsammans kan jobba för trivsel

0 Det här är en dialogduk. Den använder vi vad vi ska göra för att alla ska må bra o fram till en gemensam överenskommelse och trygghet i klassen.. DIALOG ÄR ATT TÄNKA TILLSAMMANS Först ska vi komma överens om vilka spelregler som ska gälla medan vi jobbar med dialogduken. Hur ska vi göra så att alla i gruppen känner att de har möjlighet att prata fritt och säga sin åsikt? Skriv ner de spelregler ni kommer överens om här.

0. VAD ÄR TRIVSEL? Vad menar vi när vi säger att vi trivs? Fundera tillsammans på situationer när vi trivs i klassen eller i skolan. Ge gärna konkreta exempel! Klass: Skola: År: