Montessori Luleå Likabehandlingsplan

Transkript

1 Montessori Luleå Likabehandlingsplan Upprättad: Reviderad: Gäller till

2 2

3 3

4 4

5 5

6 Åtgärd Ansvar När Arbete med likabehandlingsplanen, revidering och nya åtgärder kopplade till nulägesanalysen, sker i oktober och uppföljning av åtgärderna sker i maj/juni. Trygghetsgruppen med stöd av elevråden F-6 och 7-9. Två gånger per år. Värdegrundsarbete enligt LGR 11. Temadagar och lektioner i syfte att påverka attityder i fråga om diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor, samtliga pedagoger (F-9) Regelbundet under läsåret. Trygghetsgruppen träffas Rektor är sammankallande. Två gånger per månad Rutiner för att ta emot nya elever så att de får en trygg start. Ansvariga pedagoger (Klasslärare/mentor F-9 och fritidspedagog) Trivselenkäter bland eleverna för att kartlägga den psykosociala miljön och för att identifiera platser där händelser inträffar/kan inträffa m.m.. Trygghetsgruppen Två gånger per år. 6

7 Åtgärd Ansvar När Rastvaktsschema uppdateras varje läsår och oftare vid behov. Rektor Minst 1 gång per år Förebyggande arbete i grupperna (se nedan under Förebyggande arbete. Integrerad fritidsverksamhet för elever skolår F till 6. Elevhälsoteamet har en stående punkt som handlar om läget på skolan. Klasslärare/mentor (F-9) Fritidspedagogerna Elevhälsoteamet, EHT Kontinuerligt under året. Dagligen En gång per vecka. Grupper sammansätts av pedagoger samt placering i klassrummet för att undvika utanförskap. Samtliga pedagoger Dagligen Likabehandlingsplanen presenteras och implementeras - för barn/elever. - för föräldrar. - för personal. - på vår hemsida. - vid introduktion av nya barn och föräldrar. - vid introduktion av ny personal. Klassläraren/mentor F-9 Klassläraren/mentor F-9 Rektor Rektor Klassläraren/mentor F-9 Rektor Vid läsårsstart och efter revidering. Förebyggande arbete i grupperna Varje läsårstart presenteras likabehandlingsplan för eleverna och vårdnadshavare. Utskick föräldrabroschyr Att stoppa mobbning går! 7

8 Vi på fritids jobbar vidare med det man gör i skolan, att samma värdegrund ska gälla hela skoldagen. Fritids jobbar med samlingar där man tränar på att respektera varandra. Vi försöker göra aktiviteter som ska vara så stimulerande att man tycker det är roligt oavsett vem man är tillsammans med och på så sätt lär sig att acceptera alla. Vi pratar mycket med eleverna och försöker vara mitt i gruppen hela tiden för att kunna hjälpa till när det behövs. Vi har kontakt med föräldrar och berättar och informerar så ofta som det behövs. * Gemensamma klassrumsregler och skolans regler. - visuella bilder hängs upp synligt i klassrummet - drama * Som pedagog är du ute under hela rasten fram till oktober, allt för att barnen ska känna sig trygga. * Efter att vi släpper barnen till de andra rastvakterna så kör vi tummen upp eller ner för att höra hur rasten har varit för barnen. * Kompismassage och avslappning i klassrummet. * Kamratlekar och namnlekar i början av hösten. * Faddergrupper med 1-3:an * Vi jobbar med att uppmärksamma hur man är en bra kompis med t ex en kompisblomma där kompisen får sätta fast en blomma om någon varit snäll eller sagt någonting snällt till honom/henne. * Hemliga kompisuppdrag: fröken delar ut kort där det står vad kompisen har för uppdrag t ex: hjälp din kompis att duka av vid maten. Ett annat kompisuppdrag kan vara att byta plats och sitta bredvid någon annan. Den kompisen ska barnet jobba med och äta tillsammans med. Syftet är att bli ännu tryggare och att de ska lära känna varandra bättre. * Vi har gula västar ute på rasterna till barnen. För att de lättare ska hitta varandra (trygghet). * 2 st kompisvärdar i varje förskoleklass. Uppdraget är att hjälpa kompisar som inte törs t ex: gå fram till en rastvakt de inte känner, eller att följa med kompisen på toaletten och vara toalettvakt. * Tur- och returboken. Vi pedagoger skriver varje vecka hur det har gått för eleven i skolan. Föräldrarna skriver kommentarer tillbaka. Ibland får barnen svara på olika frågor om t ex hur de trivs i skolan, den här kompisen gör mig glad etc. * Sociala berättelser. 8

9 Vi arbetar med våra ledord inom värdegrundsarbetet varje dag. Dessa ledord är: kamratskap, arbetsro samt lyssna aktivt. Varje dag innan lunch, efter vårt långa arbetspass samt efter rasten reflekterar vi tillsammans över dessa ord och delger varandra vad vi har upplevt just denna dag. Vi hänger upp symboler på tavlan som konkret visar goda exempel vi upplevt. Vi väljer medvetet att synliggöra och uppmärksamma situationer som tydligt och konkret visar goda exempel på ovanstående ledord. På hösten vid skolstart samt under specifika temaarbeten jobbar vi mycket gruppstärkande i faddergrupper. Faddergrupperna fortsätter sedan arbeta under hela läsåret för att göra barnen trygga med varandra. Vi arbetar med kompismassage. Vi försöker alltid reda ut allt vi får kännedom om så fort som möjligt och tränar barnen att ta hjälp av oss vuxna och våga vara ärliga. Vi spelar även rollspel ibland som ett led i detta arbete. Första dagarna på höstterminen med olika gruppaktiviteter, det kan vara olika övningar med våra namn- för att dels lära vad alla heter men också för att synliggöra varje elev. Vi arbetar med att definiera värdegrundsorden; vad betyder de och vad ska vi göra, för att göra så att det verkligen blir en bra arbetsmiljö. Vi brukar då skriva och rita för att göra det synligt.(det hängs upp i klassrummet) Vi arbetar med vår trivsel i klassen, och framför allt definiera ordet trivsel, vad betyder det för oss i vår klass. Vilka aktiviteter tycker vi skapar trivsel, eleverna ger förslag och så röstar vi på vad vi ska göra tillsammans. Vid grupparbeten är det lärarna som bestämmer vem som jobbar med vem och utgår från olika kriterier vid olika arbeten: ålder, kön, kunskaper. Nov och dec har vi klassrumsmassage + avslappning (vi tränar på andning) Utedagar 2ggr/månad aug - okt, där en del av arbetet är samarbete. Vi är ute 1 morgon/vecka för att skapa gemenskap, lära känna varandra bättre. Vi pratar och diskuterar om vad vi tycker och vad det kan bli för konsekvenser av det vi tycker, gör olika övningar, där man får träna sig, att stå för sin åsikt. 9

10 Vi har en grupp på högstadiet bestående av elever och en lärare med målsättning att hitta olika aktiviteter att göra alla elever tillsammans. Målsättningen är att skapa en skola där respekten för varandra och varandras likheter och olikheter är en självklarhet och att skapa en glädjens skola. Tanken är att hitta en aktivitet att göra tillsammans minst 1 gång/mån. Aktiviteternas syfte är att leda till diskussion inom ämnet utanförskap, mobbning och hur vi aktivt kan arbeta för att motverka detta. Aktiviteterna har också till syfte att göra roliga gruppaktiviteter tillsammans. Vi börjar varje läsår med gruppstärkande övningar för att sammansvetsa grupperna/årskurserna. Vi utser några gånger per år månadens elev med syfte att uppmärksamma varandras positiva egenskaper. Samtal med enskilda elever eller grupper vid behov. Hälsoundersökning och hälsosamtal med förskoleklass, åk 2, 4 och 7. Utför enkäter med alla elever och vårdnadshavare under höstterminen och vårterminen. Reviderar likabehandlingsplanen varje läsår. 1 0

11 Arbetsgång vid misstanke av kränkande behandling Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text- och bildburna. Kränkning: En enstaka, medveten handling som har skett, där inblandade elever och föräldrar upplever händelsen är utredd. Allvarlig kränkning: En enstaka, medveten handling som skett, där inblandade elever och föräldrar upplever händelsen utredd, men handlingen är av en sådan grad att den kräver uppföljning. Upprepad kränkning: Kränkningar som upprepas, men där vi ser ett mönster där en och samma elev utsätts av en eller flera elever eller en elev utsätter en eller flera elever. Kränkning /Incident Upprepad Allvarlig kränkning kränkning Prata med de inblandade eleverna. (berörd personal) Kontakt med föräldrar, om det bedöms nödvändigt. (berörd personal) Skriv en incidentrapport (berörd personal) som lämnas i TG:s fack (rektor). Prata med de inblandade Prata med de inblandade eleverna. Anmäl ärendet till eleverna. (berörd personal) trygghetsgruppen (blankett Dokumentation Allvarlig i EHT-pärmen kränkning Kontakt med föräldrarna. (berörd personal/repr TG) Kontakta föräldrarna. (berörd personal) Möte med föräldrar och ev. Kontakta rektor. (berörd elev med representanter för personal) Om ni mailar tänk trygghetsgruppen, rektor på att mail är allmän och klasslärare/mentor. handling; namnge inte eleverna. Handlingsplan utformas (trygghetsgruppen, TG) Uppföljningsmöten med föräldrar och ev. elev tills kränkningarna upphör. Skriv en OSIS, (se Skadedefinition ) lämnas till rektor av berörd personal. Uppföljningsmöte med inblandade elever inom 1 vecka. (berörd personal/ rektor) Återkoppling till föräldrar (berörd personal/rektor) Om kränkningarna är riktade från skolans personal mot elev ansvarar rektor för utredning och åtgärder, följer handlingsplanen ovan. 1 1

12 Dokumentation Dokumentation sker vid alla samtal. Anteckningar ska alltid innehålla datum, vilka som är närvarande och beslut. Uppföljning och utvärdering av beslut ska också dokumenteras. Efter ärendets slut ska en sammanfattning göras. Denna ska förvaras hos rektor. Arkivering sker när eleven/eleverna slutar på skolan. Trygghetsgruppen, Montessori Luleå Ulrika Vikström Skolsköterska Monica Portin Rektor Tel Anita Johansson-Hallin F-6 Eva Rännar 7-9 Petra Soini Kurator 1 2