Montessori Luleå Likabehandlingsplan

Transkript

1 Montessori Luleå Likabehandlingsplan Upprättad: Reviderad:

2 Samhällets målsättning... 2 Montessoriskolans målsättning... 2 Vår handlingsplikt... 2 Definitioner... 2 Kartläggning och nulägesanalys... 2 Uppföljning av fjolårets åtgärder... 2 Kartläggning av nuläget... 2 Nulägesanalys... 2 Konkreta åtgärder kopplade till nulägesanalys/kartläggning... 2 Kontinuerligt arbete... 2 Främjande åtgärder och förebyggande åtgärder... 2 Förebyggande arbete i grupperna... 2 Arbetsgång vid misstanke av kränkande behandling... 2 Dokumentation... 2 Trygghetsgruppen, Montessori Luleå

3 Samhällets målsättning Lagen om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn och elever (2006:67) har från och med ersatts av diskrimineringslagen (3 kap ) och ett nytt avsnitt i skollagen (2010:800 6 kap). Dessa lagar har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna föreskriver att alla skolor ska ha en aktuell likabehandlingsplan. Rektor har huvudansvaret för likabehandlingsarbetet och all personal i skolan har ett ansvar att agera i enlighet med likabehandlingsplanen. Skolan som myndighet, måste i användandet av sociala medier och e-post, förhålla sig till Person och uppgiftslagen (PuL) samt Offentlighet och Sekretesslagen (OSL 2009:400). Skolans personal omfattas av arbetsmiljölagen AML 177:1160. Montessoriskolans målsättning I vår Montessoriskola vill vi att alla ska känna trygghet och respektera varandra, och därför motarbetar vi all form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Till dig som elev: Du ska känna dig trygg på skolan. Om du känner dig otrygg, prata med någon vuxen, exempelvis vår kurator. Du visar hänsyn och respekt för alla elever och vuxna samt följer ordningsreglerna. Du tar avstånd från och reagerar mot kränkande behandling. Till dig som förälder: Du tar kontakt med skolan (pedagog, rektor, kurator) om du misstänker att ditt eller andras barn utsätts för någon form av kränkande behandling. Du informerar skolan om barnet berättar något som tyder på kränkande behandling. Du respekterar och accepterar att skolans personal tar kontakt med dig när det hänt något särskilt. Du tar kontakt med skolan om du är missnöjd med något, vi kan bara förbättra sådant vi får kännedom om. 3

4 Vår handlingsplikt Ingen på Montessori Luleå ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Varje incident ska resultera i en reaktion från de vuxna. Vi är skyldiga att ta det enskilda barnets individuella upplevelse av en kränkning på fullt allvar. Skolan är skyldiga att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Kravet på utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar gäller såväl om ett barn kränks av personal som om kränkningen utförs av andra barn. Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar dig sämre än andra barn utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder. Du får heller inte missgynnas av till synes neutrala ordningsregler som tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. T ex att ej tillåta specialkost p.g.a. religiösa skäl. Kränkningar fysiska ex bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, andra förstör dina saker verbala ex bli hotad, kallad för hora, bög, idiot, DAMP eller liknande psykosociala bli utfryst, ryktesspridning, minspel, viskningar, menande blickar text och bildburna klotter, brev, lappar, e-post, fotografier, film, SMS, MMS som upplevs kränkande Trakasserier Trakasserier är när någon säger nedsättande saker om eller till dig eller behandlar dig respektlöst. Sexuella trakasserier är när någon tafsar eller tar på dig på ett sätt som du inte tycker om eller gör sexuella anspelningar genom ex gester eller ord. Trakasserier på grund av kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck är när någon kallar dig hora, kärring, bög, homo eller pratar om tjejers och killars egenskaper på ett nedsättande sätt. Det kan även vara att bli retad för hur man klär sig. Rasism/främlingsfientlighet är när man på grund av etnisk tillhörighet blir kallad tex svartskalle/lapp eller när någon pratar nedsättande om människor från ett visst land eller folkgrupp 4

5 Kartläggning och nulägesanalys För att veta vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering och all kränkande behandling sker en kartläggning i början av varje läsår. Utifrån resultatet sätter personal upp de mål som vi kommer att arbeta med. Uppföljning av fjolårets åtgärder Efter revidering av likabehandlingsplanen har kartläggning och nulägesanalys tillkommit, vilket innebär att vi inför detta år inte har underlag för uppföljning. Kartläggning av nuläget Enkät från Trygghetsgruppen under höstterminen (oktober) samt uppföljande enkät till alla elever under vårterminen (april/maj). En enkät för F-6 och en digital enkät för 7-9. Utifrån resultatet ser vi vilka åtgärder som behövs sättas in. Nulägesanalys Åk 7-9: Enkäten har, i oktober, visat att det finns ett fåtal elever som upplever sig ensam. Enligt enkäten upplever de inte att andra medvetet är elaka eller utsätter dem för systematisk kränkning, däremot uttrycker de att de inte har någon kompis. Vi kan också av enkäten utläsa att flera upplever att ordningsregler inte efterföljs. Det framkommer även ett agerande bland en del elever där den sociala normen att skojsbråka och skojretas är accepterat som ett sätt att umgås. Åk F-6: I enkäten, som gjorts under oktober månad, visar att en del elever upplever att de inte får äta i lugn och ro i matsalen. Den visar också att ca 10-15% lyfter att retas eller bli retad som ett problem. Enkäten visar också att att merparten av eleverna trivs mycket bra, endast ett fåtal misstrivs och det kan kopplas till ovanstående problem. Konkreta åtgärder kopplade till nulägesanalys/kartläggning Utifrån elevernas förslag på åtgärder har vi kommit fram till att: Påminna varandra om att prata tystare i matsalen. Att gå fram till den som man vill prata med. Sätta upp skylt som påminner om hur vi får en trivsam miljö i matsalen. Att pedagogerna pratar med eleverna efter rasterna och kollar att alla har trivts på rasten. I matsalsituationen står vi i kö och väntar på vår tur. Se över möjligheten till att köpa in bättre stolar till matsalen och ett öra som markerar ljudnivån i matsalen. Att vi lyssnar på varandra när någon säger STOPP. På högstadiet fortsätter Gemenskap och trivselgruppen bestående av elever och pedagoger sitt kontinuerliga arbete med aktiviteter 1 gång/månad som syftar till att främja kamratskap och aktivt avståndstagande kränkning samt motverka mobbning. 5

6 Kontinuerligt arbete Här presenteras våra främjande och förebyggande åtgärder samt det förebyggande arbetet som pågår i varje grupp. Främjande åtgärder och förebyggande åtgärder Åtgärderna syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde. Främjande insatser innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Insatserna riktar sig till alla. Förebyggande åtgärder kan också rikta sig till alla men har ett specifikt problemområde i fokus. Det förebyggande åtgärderna har ett behandlande och åtgärdande perspektiv. Åtgärd Ansvar När Arbete med Trygghetsgruppen med likabehandlingsplanen, stöd av elevråden F-6 och revidering och nya åtgärder 7-9. kopplade till nulägesanalysen, sker i oktober och uppföljning av åtgärderna sker i maj/juni. Två gånger per år. Värdegrundsarbete enligt LGR 11. Temadagar och lektioner i syfte att påverka attityder i fråga om diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor, samtliga pedagoger Regelbundet under läsåret. (F-9) Trygghetsgruppen träffas Rektor är sammankallande. Två gånger per månad Rutiner för att ta emot nya Ansvariga pedagoger elever så att de får en trygg (Klasslärare/mentor F-9 start. och fritidspedagog) 6

7 Åtgärd Ansvar När Trivselenkäter bland eleverna för att kartlägga den psykosociala miljön och för att identifiera platser där händelser inträffar/kan inträffa m.m.. Rastvaktsschema uppdateras varje läsår och oftare vid behov. Trygghetsgruppen Rektor Två gånger per år. Minst 1 gång per år Förebyggande arbete i Klasslärare/mentor (F-9) grupperna (se nedan under Förebyggande arbete. Kontinuerligt under året. Integrerad fritidsverksamhet för elever skolår F till 6. Fritidspedagogerna Elevhälsoteamet har en Elevhälsoteamet, EHT stående punkt som handlar om läget på skolan. Dagligen En gång per vecka. Grupper sammansätts av Samtliga pedagoger pedagoger samt placering i klassrummet för att undvika utanförskap. Dagligen 7

8 Åtgärd Ansvar När Likabehandlingsplanen presenteras och implementeras - för barn/elever. - för föräldrar. - för personal. - på vår hemsida. - vid introduktion av nya barn och föräldrar. - vid introduktion av ny personal. Klassläraren/mentor F-9 Klassläraren/mentor F-9 Rektor Rektor Klassläraren/mentor F-9 Rektor Vid läsårsstart och efter revidering. Förebyggande arbete i grupperna Presentation Varje läsårstart presenteras likabehandlingsplan för eleverna och vårdnadshavare. Utskick föräldrabroschyr Att stoppa mobbning går! Fritidshemmet Vi på fritids jobbar vidare med det man gör i skolan, att samma värdegrund ska gälla hela skoldagen. Fritids jobbar med samlingar där man tränar på att respektera varandra. Vi försöker göra aktiviteter som ska vara så stimulerande att man tycker det är roligt oavsett vem man är tillsammans med och på så sätt lär sig att acceptera alla. Vi pratar mycket med eleverna och försöker vara mitt i gruppen hela tiden för att kunna hjälpa till när det behövs. Vi har kontakt med föräldrar och berättar och informerar så ofta som det behövs. 8

9 Förskoleklass * Gemensamma klassrumsregler och skolans regler. - visuella bilder hängs upp synligt i klassrummet - drama * Som pedagog är du ute under hela rasten för att barnen ska känna sig trygga fram till oktober. * Efter att vi släpper barnen till de andra rastvakterna så kör vi tummen upp eller ner för att höra hur rasten har varit för barnen. * Kompismassage och avslappning i klassrummet. * Kamratlekar och namnlekar i början av hösten. * Faddergrupper med 1-3:an * Vi jobbar med att uppmärksamma hur man är en bra kompis med t ex en kompisblomma där kompisen får sätta fast en blomma om någon varit snäll eller sagt någonting snällt till honom/henne. * Hemliga kompisuppdrag: fröken delar ut kort där det står vad kompisen har för uppdrag t ex: hjälp din kompis att duka av vid maten. Ett annat kompisuppdrag kan vara att byta plats och sitta bredvid någon annan. Den kompisen ska barnet jobba med och äta tillsammans med. Syftet är att bli ännu tryggare och att de ska lära känna varandra bättre. * Vi har gula väster ute på rasterna till barnen. För att de lättare ska hitta varandra (trygghet). * 2 st kompisvärdar i varje förskoleklass. Uppdraget är att hjälpa kompisar som inte törs t ex: gå fram till en rastvakt de inte känner, eller att följa med kompisen på toaletten och vara toalettvakt. * Tur- och returboken. Vi pedagoger skriver varje vecka hur det har gått för eleven i skolan. Föräldrarna skriver kommentarer tillbaka. Ibland får barnen svara på olika frågor om t ex hur de trivs i skolan, den här kompisen gör mig glad etc. * Sociala berättelser. 9

10 1-3 Vi arbetar med våra ledord inom värdegrundsarbetet varje dag. Dessa ledord är: kamratskap, arbetsro samt lyssna aktivt. Varje dag innan lunch, efter vårt långa arbetspass samt efter rasten reflekterar vi tillsammans över dessa ord och delger varandra vad vi har upplevt just denna dag. Vi hänger upp symboler på tavlan som konkret visar goda exempel vi upplevt. Vi väljer medvetet att synliggöra och uppmärksamma situationer som tydligt och konkret visar goda exempel på ovanstående ledord. På hösten vid skolstart samt under specifika temaarbeten jobbar vi mycket gruppstärkande i faddergrupper. Faddergrupperna fortsätter sedan arbeta under hela läsåret för att göra barnen trygga med varandra. Vi arbetar med kompismassage. Vi försöker alltid reda ut allt vi får kännedom om så fort som möjligt och tränar barnen att ta hjälp av oss vuxna och våga vara ärliga. Vi spelar även rollspel ibland som ett led i detta arbete. 4-6 Första dagarna på höstterminen med olika grupp- aktiviteter det kan vara olika övningar med våra namn- för att dels lära vad alla heter men också för att synliggöra varje elev. Vi arbetar med att definiera värdegrundsorden; vad betyder de och vad ska vi göra, för att göra så att det verkligen blir en bra arbetsmiljö. Vi brukar då skriva och rita för att göra det synligt.(det hängs upp i klassrummet) Vi arbetar med vår trivsel i klassen, och framför allt definierar ordet trivsel vad betyder det för oss i vår klass. Vilka aktiviteter tycker vi skapar trivsel, eleverna ger förslag och så röstar vi på vad vi ska göra tillsammans. Vid grupparbeten är det lärarna som bestämmer vem som jobbar med vem och utgår från olika kriterier vid olika arbeten: ålder, kön, kunskaper. Nov och dec har vi klassrumsmassage + avslappning ( vi tränar på andning) Utedagar 2ggr/månad aug - okt, där en del av arbetet är samarbete. Vi är ute 1 morgon /vecka för att skapa gemenskap, lära känna varandra bättre. Vi pratar och diskuterar om vad vi tycker och vad det kan bli för konsekvenser av det vi tycker, gör olika övningar, där man får träna sig, att stå för sin åsikt. 1 0

11 7-9 Vi har en grupp på högstadiet bestående av elever och en lärare med målsättning att hitta olika aktiviteter att göra alla elever tillsammans. Målsättningen är att skapa en skola där respekten för varandra och varandras likheter och olikheter är en självklarhet och att skapa en glädjens skola. Tanken är att hitta en aktivitet att göra tillsammans minst 1 gång/mån. Aktiviteternas syfte är att leda till diskussion inom ämnet utanförskap, mobbning och hur vi aktivt kan arbeta för att motverka detta. Aktiviteterna har också till syfte att göra roliga gruppaktiviteter tillsammans. Vi börjar varje läsår med gruppstärkande övningar för att sammansvetsa grupperna/årskurserna. Vi utser några gånger per år månadens elev med syfte att uppmärksamma varandras positiva egenskaper. Kurator Samtal med enskilda elever eller grupper vid behov. Skolsköterska Hälsoundersökning och hälsosamtal med förskoleklass, åk 2, 4 och 7. Trygghetsgruppen Utför enkäter med alla elever och vårdnadshavare under höstterminen och vårterminen. Reviderar likabehandlingsplanen varje läsår. 1 1

12 Arbetsgång vid misstanke av kränkande behandling Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text- och bildburna. Kränkning: En enstaka, medveten handling som har skett, där inblandade elever och föräldrar upplever händelsen är utredd. Allvarlig kränkning: En enstaka, medveten handling som skett, där inblandade elever och föräldrar upplever händelsen utredd, men handlingen är av en sådan grad att den kräver uppföljning. Upprepad kränkning: Kränkningar som upprepas, men där vi ser ett mönster där en och samma elev utsätts av en eller flera elever eller en elev utsätter en eller flera elever. Kränkning Upprepad kränkning Allvarlig kränkning Prata med de inblandade eleverna. (berörd personal) Kontakt föräldrar om det bedöms nödvändigt. (berörd personal) Prata med de inblandade eleverna. Anmäl ärendet till trygghetsgruppen (blankett i EHT-pärmen)(berörd personal) Kontakt med föräldrarna. (berörd personal/representanter för trygghetsgruppen) Prata med de inblandade eleverna. (berörd personal) Dokumentation Allvarlig kränkning Kontakta föräldrarna. (berörd personal) Skriv en incidentrapport (berörd personal) som lämnas i Trygghetsgruppens fack (vid rektor). Möte med föräldrar och ev. elev med representanter för trygghetsgruppen, rektor och klasslärare/mentor. Handlingsplan utformas (trygghetsgruppen) Uppföljningsmöten med föräldrar och ev. elev tills kränkningarna upphör. Kontakta rektor. (berörd personal) Om ni mailar tänk på att mail är allmän handling; namnge inte eleverna. Skriv en OSIS, (se Skadedefinition ) lämnas till rektor. (berörd personal) Uppföljningsmöte med inblandade elever inom 1 vecka. (berörd personal/rektor) Återkoppling till föräldrar (berörd personal/rektor) 1 2

13 Om kränkningarna är riktade från skolans personal mot elev ansvarar rektor för utredning och åtgärder, följer handlingsplanen ovan. Dokumentation Dokumentation sker vid alla samtal. Anteckningar ska alltid innehålla datum, vilka som är närvarande och beslut. Uppföljning och utvärdering av beslut ska också dokumenteras. Efter ärendets slut ska en sammanfattning göras. Denna ska förvaras hos rektor. Arkivering sker när eleven/eleverna slutar på skolan. Trygghetsgruppen, Montessori Luleå Ulrika Vikström Skolsköterska Monica Portin RektorTel Anita Johansson-Hallin F-6 Eva Rännar 7-9 Petra Soini Kurator 1 3