Steget före En metod för att ge elever som inte fungerar i skolan en chans att lyckas Mimmi Sandberg Joakim Fjälling Dåvarande rektor Stallarholmsskolan Strängnäs kommun, numera rektor Årbyskolan i Eskilstuna VD Domiga
Allt började med en 13-åring grabb Vision Skolan kan vara helt avgörande för om vissa barn ska få eb bra liv vi får inte ge upp de här barnen. Alla elever ska få bästa möjliga chans ab lyckas i skolan Hypotes Pedagogiken och psykoterapin kan lära av varandra
Utvecklingspsykologi Barns naturliga utveckling Mamma och barn är e8 Varar även eler födseln Mamma + barn = 2 Dyaden Första relamonen Ovillkorlig kärlek Bygger Mllit Pappa Triaden - den andre Bygger på Mlliten Överge omnipotensen Regler Byn Inordning i gruppen UppgiLer ab stegvis ta ansvar för Livet Något kan gå sneb så ab utvecklingen avstannar eller regraderar
Psykodynamisk terapi Kan kicka igång personlighetsutvecklingen vilket leder Mll förbäbrade kognimva förmågor Startar allmd med en allians däreler terapi Terapeuten följer processen genom ab observera tecken på utveckling TerapeuMska metoder är kraliga men är väldigt begränsade i Md och rum - kommer in sent Kan man nå Mdiga resultat i skolan genom korsbefruktning av metoder?
Skolan kan vara en fantastisk miljö för att förstärka barns personliga utveckling Avgränsad och väldefinierad som en gammeldags by Många vuxna som potenmellt kan dra åt samma håll Socialisering och lärandeprocesser som utvecklar barnets kognimva förmågor Språkutveckling som är starkt kopplat Mll personlig utveckling FörutsäBningen är dock en förståelse för barnens nuvarande förmågor och ab alla barn kan utvecklas RelaMoner KogniMva förmågor
Pedagogisk model Anknytning Tillit Tecken på utveckling Inlärning 1:a uppgilen Inlärningsförmåga Ansvarstagande Ämnesinlärning
Observation av utveckling
Möjlig process En lärare idenmfierar eb barn som har problem saknar förmågor Mll lärande i majoritetsskolan En grupp observatörer utses som jämför vad de ser och hör De bedömer barnets förmågor Mll relamon och kognimon Bestämmer en plan Ska vi lägga undan läroplanen? Litar barnet på någon vem? Behövs träning av kognimva förmågor Vygotskij vad är möjligt härnäst? Kravanpassning! Anpassning av pedagogiska förutsäbningarna ObservaMonerna fortsäber för ab bedöma barnets utveckling
Dynamiska effekter ObjekMv observamon kan vända aversion Mll medkänsla En professionell process för ab samarbeta runt svåra barn stärker samarbetet i skolan Påbörjad utveckling föder hopp den onda spiralen kan brytas PosiMv rapportering Mll föräldrar får med dem på tåget Ni ser en väg framåt?
Fallgropar och problem längs vägen Barn som släpar eler med kognimva förmågor förstår ola inte konsekvenser ren beteende träning inte räb fokus (Om inte intelligensbegränsning) De mjuka målen i läroplanen är både mål och medel Mål: Utveckling av barns kognimva förmågor för ab ta sig an livet Medel: Skapar inlärningsförmåga Hur förhålla sig Mll målstyrning yberligare administramon? Lärarrollen är det här verkligen mib jobb?
Vad är verksamt? EB tydliggörande av proakmvt personlighetsutvecklande arbete kontra reakmvt arbete alla barn är utvecklingsbara En Mllitsfull relamon Mll en vuxen är början på processen EB lågaffekmvt bemötande med stress-styrning Fokus på inlärning av kognimva förmågor Skolan som en by där barnet har eb uppdrag Samverkande vuxna i grupp EB gym för kognimva funkmoner
Vilka resultat har vi sett? Eleverna utvecklas och vi kan observera deras framsteg Möjligt ab visa på utveckling mot ab klara kunskapsmål Pedagogerna har fåb eb gemensamt professionellt språk för arbetet med dessa elever Både internt inom skolan och i samarbete med föräldrar, socialtjänst, elevhälsa Samarbetet pedagoger emellan har intensifierats Vuxengruppen upplevs som enad i sib förhållningssäb ObservaMoner av barns utvecklingsnivå är nu ensad Ansvar för elever med särskilda behov fördelas i arbetslaget Vid eskalering Mll elevhälsoärende är fallet väl dokumenterat och underbyggt Numera flera möjligheter där det förut mest fanns hinder