Möte Branschrådet för järnväg

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 1(20) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Onsdagen den 16 februari 2011 Plats: Närvarande: Scandic Htel, Brlänge Nrberg, Christer A-Train AB Rönne-Petersen, Öystein A-Train AB Alm, Rune Bmbardier Drugge Kristffer Bmbardier Ribbing, Dag Bmbardier Lindberg, Peter Elsäkerhetsverket Anderssn, Pelle Green Carg AB Segerfelt, Anders Green Carg AB Lindahl, Catharina Interfleet Welander, Markus Interfleet Ögren, Maria Interfleet Hellzenius, Stefan Midwaggn AB Zetterström, B MSB Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Fällman, P-O SEKO Sjöquist, Peter SJ AB Asklin, Curt-Peter Swedac Guldberg, Christian Swedtrain Bhlin, Ulf Trafikverket Gunnasssn, Jhan Trafikverket Anderssn, Mats Transprtstyrelsen Anderssn, Ove Transprtstyrelsen Angantyr, Susanna Transprtstyrelsen Bergman, Ulrik Transprtstyrelsen Brahn, Stig Transprtstyrelsen Elgemyr, Claes Transprtstyrelsen Karlssn, Susanne Transprtstyrelsen Lewerentz, Åke Transprtstyrelsen Lindberg, Rune Transprtstyrelsen Mattssn, Anders Transprtstyrelsen Olssn, Ann-Kristin Transprtstyrelsen Sjöberg, Anders Transprtstyrelsen Sllander, Stefan Transprtstyrelsen Tysklind, Åsa Transprtstyrelsen

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 2(20) 1 Inledning Rune Lindberg hälsade de närvarande välkmna till det sjätte mötet med Branschrådet för järnväg. Dagrdningen gdkändes. Branschrådet på webben: http://www.transprtstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/ 2 Presentatin av stabschef i den nya rganisatinen Mats Anderssn är den nya stabschefen för den nya avdelningen Väg ch järnvägsavdelningen. Mats kmmer närmast från VTI. Den nya rganisatinen kmmer att träda i kraft den 1 april 2011. För mer infrmatin m den nya rganisatinen, se punkt 10.1. 3 Mötesanteckningar från föregående möte med Branschrådet för järnväg den 30 nvember 2010 Inga kmmentarer gavs till mötesanteckningarna från förra mötet med branschrådet för järnväg. 4 Utestående punkter Se bilaga 1. Punkt 5.1, Transprtstyrelsen återkmmer med mer infrmatin, dkumentet DV 22 är frtfarande i status draft. Punkt 5.2, i den reviderade TSD för gdsvagnar är alla kppeltyper tillåtna. Skrivningen i TSD innebär att UIC-kppel får användas. Punkten avslutas. Punkt 5.3, skrivningen i den reviderade TSD Gdsvagnar bör inte innebära att Sverige drabbas på någt sätt. Om t.ex. infrastrukturen skulle hindra att prva enligt standard så öppnar TSD:n för natinella regler på detta mråde. Punkten avslutas. När det gäller hjul så är kravet i TSD smidda hjul. Vissa frdnsinnehavare i Sverige använder gjutna hjul. Behövs det någt

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 3(20) specialfall för Sverige? Någt specialfall för Sverige kmmer inte att behövas då TSD:n föreslår att natinella regler ska gälla för gjutna hjul. Punkt 5.4, Det finns inte några krav på lastsäkringsutrustningens styrka i TSD:n. Transprtstyrelsen har kntaktat ERA ch framfört att minimistyrkan i utrustningen sm krävs enligt UIC-dkument ch den gällande TSD:n har starka kpplingar till de lastsäkringsregler sm används generellt i Eurpa (RIV app II). Att ta brt dessa krav på utrustningen skulle göra det svårt för många mindra järnvägsföretag att upprätthålla trafiksäkerheten. Transprtstyrelsen återkmmer med ytterligare infrmatin m lastsäkring, se utestående punkt 5.4. 5 Marknadsutveckling 5.1 Lägesrapprtering av recast av första järnvägspaketet Åke Lewerentz Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 2. Arbetet med recast började när Belgien var rdförandeland. Belgien föreslg följande uppdelning: Finansiering ch avgiftssättning Utveckling av marknadstillträdet Övervakning ch tillsyn över det legala ramverket Det var möten i rådsarbetsgruppen varannan vecka. Punkt 1 i uppdelningen klarades inte av under 2010. Vid årsskiftet tg Ungern över rdförandeskapet ch Ungerns taktik är att gå igenm förslaget från artikel 1 så långt man hinner vid varje möte i rådsarbetsgruppen. Vid nästa möte frtsätter man där föregående möte avslutades. Rådsarbetsgruppen har möte varje vecka. Beslut m recast planeras till juni 2011. Medlemsstaterna har framfört många synpunkter på denna recast. Över 200 ftnter är införda i dkumentet. Rådet har följande förslag till ändringar: Medlemsstat ska kunna undanta infrastrukturförvaltare vars järnvägslinjer understiger en viss längd ch vars msättning understiger visst belpp. Färre bilagr ska kunna ändras genm delegerande akter. Ytterligare villkr för att kmmissinen ska få ändra i bilagrna.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 4(20) Kravet på att järnvägsföretag ska ägas till mer än 50 % av antingen Medlemsstaten eller medbrgare i dessa tas brt. Avgifter för buller ersätts med avgifter för miljökstnader. Endast järnvägsföretag ska kunna teckna trafikeringsavtal. Artikel 13 innehåller villkr för tillgång till tjänster. Bl.a. finns följande klarheter: Hur ska priritering göras vid kapacitetsbrist? Kmmissinens förslag: regleringsrganet avgör m tilldelning till andra sökande än ägaren av anläggningen För hur lång tid ska avtal m tjänster kunna tecknas? Ska avtal m tjänster kpplas till avtal m infrastrukturkapacitet? Green Carg följer arbetet med recast genm tågperatörerna. Tågperatörerna har även kntakt med CER. Green Carg valde för ett antal år sedan att avveckla sin infrastruktur sm de ägde för att förhindra att man står i berendeställning till andra järnvägsföretag. Trafikverket undrade hur Transprtstyrelsen ser på buller, slitage på infrastrukturen ch andra indirekta kstnader sm finns. Transprtstyrelsen anser att det är just för slitage sm man anser att kstnaderna är högre än de avgifter sm nu tas ut. Om någt järnvägsföretag har frdn sm sliter på infrastrukturen mer än vad andra gör så ska dessa företag få betala mer än andra företag på samma sträcka. 5.2 Lkföraddirektivet Stig Brahn presenterade denna punkt. Det behövs ändringar i lagen för att lkförardirektivet ska kunna bli infört i Sverige. Lagförslaget kmmer att skickas på remiss till Lagrådet i mars 2011. Transprtstyrelsen arbetar parallellt mad att ta fram nödvändiga föreskrifter. En vecka efter det att föreskrifterna har blivit utskickade på remiss kmmer Transprtstyrelsen att kalla till ett möte m föreskrifterna. Detta kmmer att ske i april 2011. Allt måste vara klart till den 29 ktber 2011 ch det är många saker sm ska vara klara till denna tidpunkt.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 5(20) 6 Driftskmpatibilitet 6.1 Sammanslagning ch expandering av TSD:er för höghastighet ch knventinella tåg Stefan Sllander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 3. Höghastighetsnätet specificeras av höghastighets TSD:erna Infrastruktur ch Energi. Höghastighetståg av TSD höghastighet Rullande materiel. ERTMS specificeras i TSD Trafikstyrning ch signalering för höghastighet. Knventinella TEN-nätet specificeras av knventinella TSD Infrastruktur ch Energi. För knventinella frdn gäller TSD Lk ch passagerarfrdn (LOC&PAS) ch TSD Gdsvagnar. ERTMS specificeras i TSD Trafikstyrning ch signalering för knventinella tåg. Övriga järnvägsnät ch övriga frdn specificeras av natinella regler. Trafikstyrning specificeras av bl.a. klass B-system. Målsättningen för ERA arbetsgrupper är att dessa lika system för höghastighet ch knventinella ska bli enbart ett system. Det innebär att det ska finnas en gemensam TSD för respektive delsystem. Dessutm ska den gegrafiska mfattningen utvidgas så att nästan hela EU:s järnvägsnät ska ingå i det Eurpeiska järnvägsnätet. ERA har bildat följande arbetsgrupper för TSD-revisiner: TSD Lk ch passagerarfrdn En sammanslagning av knventinella TSD Lk ch passagerarfrdn med höghastighets TSD Rullande materiel samt utvidgning av mfattningen. TSD Infrastuktur TSD Energi TSD gdsvagnar revideras sm en egen TSD. Knventinella ch höghastighets TSD:erna slås samman samt utvidgning av mfattningen. Knventinella ch höghastighets TSD:erna slås samman samt utvidgning av mfattning. WG DYN (Gångdynamik) En speciell arbetsgrupp har skapas för Running dynamics.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 6(20) De transversella TSD:erna (Buller, Tunnelsäkerhet ch Funktinshindrade) delas inte upp på delsystemen vid detta tillfälle utan det kmmer att ske vid en senare tidpunkt. Den reviderade TSD Lk ch pass ska gälla järnvägsfrdn (höghastighetståg, mtrvagn, lk, persnvagn ch arbetsfrdn, men inte gdsvagn). TSD ska gälla för alla frdn sm trafikerar någn del av EU:s järnvägsnät (höghastighet, knventinella TEN samt ff-ten ). Specifikatinerna blir lika, men kraven blir avpassade mt klass av frdn. Gränssnitt mt andra TSD:er ska ses över. TSD Infrastruktur för knventinella ch höghastighet ska slås samman samt utvidgning av TSD till hela EU:s järnvägsnät. Idag har TSD höghastighet 3 kategrier ch den för knventinella har 4 kategrier. Fler kategrier kan kmma att användas vid utvidgningen. Gränssnitt mt andra TSD:er ska ses över. TSD Energi för höghastighet ch knventinella slås samman samt utvidgning av TSD till hela EU:s järnvägsnät. I nuvarande TSD för knventinella ch höghastighet är fyra lika energisystem specificerade bl.a. 15 kv 16 2/3 Hz. Gränssnittet mt andra TSD:er ska ses över. Trafikverket påpekade att för Sverige så gäller TSD:erna för hela järnvägsnätet. Ska alla sidspår (t.ex. spåren hs SSAB) vara TSD anpassade? Någt svar på detta kunde inte ges idag då arbetet just har påbörjats ch Transprtstyrelsen är ännu inte med i arbetsgrupperna. Enligt direktivets artikel 1.3 får medlemsstaten undanta viss typ av infrastruktur. Green Carg undrade m det är tillåtet att ha specifika linjer för enbart en viss typ av trafik? Enligt Transprtstyrelsen får man ha detta. Green Carg vill att det i framtiden ska vara möjligt att köra gdståg på alla linjer? Någt svar på detta har inte Transprtstyrelsen eller Trafikverket idag. Green Carg undrade m strleken på hjulplattr kmmer sm specialfall? Det gör det inte. Däremt kmmer Trafikverket med mer infrmatin m detta vid ett senare tillfälle, se utestående punkt 6.1. Bmbardier undrade m kraven på brms? De vill att Sverige ska driva denna punkt. Christian Guldberg anser att detta är en väsentlig punkt att driva. Ska Sverige vara med i TSD för Lk ch Passagerarfrdn behöver

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 7(20) det finnas en referensgrupp. Flera persner var villiga att delta i en sådan referensgrupp. Ska Sverige vara med i arbetet med den reviderade TSD Infrastruktur? Trafikverket är med genm EIM. Det är 11 lika rganisatiner inm EIM när det gäller infrastuktur. Trafikverket anser att Transprtstyrelsen ska vara med för att på ett tydligt sätt driva Sveriges synpunkter. Ska Transprtstyrelsen vara med bör en referensgrupp bildas. Ska Sverige vara med i arbetet med den reviderade TSD Energi? Green Carg har prvat den tyska strömavtagaren med bra resultat. Trafikverket har kunskap inm detta mråde ch kan eventuellt hjälpa Transprtstyrelsen. Martin Li på Trafikverket är med i arbetsgruppen för gångdynamik sm representant för EIM. Sidvind ch styvhet ingår i arbetsgruppen. Det finns ingen referensgrupp i Sverige för denna grupp. Martin bjuds in till nästa möte med branschrådet där han får berätta m denna arbetsgrupp, se utestående punkt 6.2. Vid framtagningen av TSD Buller drev Sverige frågan m bullernivåerna. Ska Sverige frtsätta att driva kravet på reducerat buller? Green Carg vill inte att vi driver frågan m att ytterligare sänka bullernivåerna. Green Carg undrade m bullerkraven även finns på väg sidan? Enligt Transprtstyrelsen kmmer det att finnas inm en snar framtid. Ska det vara en eller flera TSD:er för Buller, Tunnelsäkerhet ch Funktinshindrade eller ska kraven flytta in i TSD:erna Infrastruktur, Rullande materiel eller Energi ch Trafikstyrning? Sm det är idag är det uppdelat på flera TSD:er ch detta skapar prblem för de sm söker gdkännande av delsystem samt för de anmälda rganen. ERA har begärt att få infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur ch energi. Transprtstyrelsen återkmmer i denna fråga, se utestående punkt 6.3. 6.2 Aktuella frågr för driftskmpatibilitet inför kmmande RIS kmmittémöte Ove Anderssn Transprtstyrelsen presenterade frågeställningen m standarder i TSD, se bilaga 4. Principen m ömsesidigt gdkännande bygger på Direktiv, TSD, ch Standarder. I förslaget till reviderad TSD Trafikstyrning ch signalering så har bl.a. de harmniserade standarderna EN 50 126, EN 50 128 ch EN 50 129 tagits brt i bilaga A.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 8(20) Dessa standarder är ett exempel på en metd för att bevisa att en prdukt är säker. Andra metder för säkerhetsbevisning kan tillämpas. Standarderna är framtagna under 90-talet ch inte uppbyggd enligt EUdirektivens nmenklatur. Gemensamma säkerhetsmetden för riskvärdering kan tillämpas i terin, men denna är mycket övergripande ch den täcker inte utvecklingen av mjukvara. Följande frågeställning gavs sm indata till diskussinen: Hur skapas samsyn kring säkerhetsbevisningen? Hur uppnår man förtrende för gdkännandeprcessen? Finns en mdell utan att man pekar ut en standard? Hur påverkas ömsesidigt gdkännande? Blir gdkännande prcessen dyrare/billigare? Interfleet undrade m man tar brt standarderna hur ska man då visa att en prdukt är säker? Enligt Interfleet så tlkar lika länder standarden standarderna på lika sätt. Bmbardier framförde att m man tar brt standarden ska man använda den gemensamma säkerhetsmdellen men denna förrdning är mycket generell. Christian Guldberg påpekade att standarden kan liknas vid en verktygslåda. Bmbardier undrade m det är alla standarder i bilaga A sm tas brt? Vid en kntrll efter mötet är alla EN-standarder brttagna ur bilaga A. Standarderna finns med i vägledningen till TSD Trafikstyrning ch signalering. Med hjälp av standarderna EN 50 126, EN 50 128 ch EN 50 129 är de möjligt att bevisa att signaleringen är säker. Standarderna anger metden. Det är säkert vad de ska ersättas med. Enligt Guldberg är det viktigt att på ett tidigt stadium kntrllera att alla krav är med för det är mycket svårt att införliva dem i ett senare skede. För detta är standarderna väldigt bra. Ove Anderssn ser att det kan bli ett prblem med ömsesidigt gdkännande m man inte har samma grund vid gdkännande av delsystemet. Det finns inget direkt svar på detta utan Transprtstyrelsen får arbeta vidare med detta. Stefan Sllander, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interperability and Safety Cmmittee) presenterade denna punkt OH bilder se bilaga 5.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 9(20) På dagrdningen för mötet finns det med tre mröstningar ch 18 infrmatinspunkter samt det kmmer att vara en wrk shp m register. ERA har gjrt en studie m sammanslagning av höghastighets ch knventinella TSD:er samt uppdelning av transversella TSD:er på delsystem. Arbetsgrupperna för sammanslagningen har startat sitt arbete. Järnvägsmarknaden vill ha sammanslagningen nu, men angående uppdelningen av transversella TSD:er finns ingen gemensam syn. Införande av TSD Telematikapplikatiner för passagerare kmmer att ske i två steg. ERA kmmer att göra en presentatin av applicatin guides för TSD:er. Tekniskt utlåtande angående användningen av mdul SH1. Även ett tekniskt utlåtande angående parkeringsbrms för gdsvagnar kmmer upp. Kmmissinen förbjuder Plen att införa en diskriminerad regel. NSA Plen kräver att diesellk T66 framförs med en extra förare. De anser att den rdinarie föraren inte kan se signalerna berende på att stlen sitter på fel sida i hytten. Det brittiska företaget sm kör T66 har klagat till kmmissinen, man anser att regeln är diskriminerande. ERA:s Tekniska utlåtande från 2008 säger att sikten mt signalerna inte påverkas av stlens placering i hytten. Föraren har ansvar för att se signalerna. Sverige avser att stödja kmmissinens förslag. Christian Guldberg har varit inkpplad tidigare på ett liknande prblem. Har man några krav på hur infrastrukturen utfrmas? Trligen finns det inte några sådana krav. Om föraren sitter på fel sida i lket kan ha betydelse på ett krt avstånd från signalen. Sitter man till vänster ser man signalerna på lite drygt 5 meter medan på högersida ser man signalen på 4,5 meter. Denna gång är det för T66 medan nästa gång kan det vara ett annat lk. A-train påpekade att MMI är väsentligt. Medlemsstaten ska föra ett register över infrastrukturen. Registret är till för järnvägsföretag när de planerar sina rutter. ERA har tagit fram förslag till specifikatin samt en knsekvensanalys. Kstnaden för Sverige har bedömts till 20 MSEK/år, men detta är gravt överskattat. Enligt specifikatinerna är det cirka 150 tekniska punkter sm ska in i registret för varje delsträcka i järnvägsnätet. Vid en genmgång av de punkter sm ska registreras framkm det att inga punkter sm kunde tas brt.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 10(20) Enligt Trafikverket är en str del av kstnaden att kppla dagens system BIS till det nya infrastrukturregistret, men inte 20 miljner. Green Carg vill att även små infrastrukturförvaltare är med i registret så att järnvägsföretagen kan se m de kan trafikera ett sidspår. Åsa Tysklind infrmerade m att ett frågefrmulär m register kmmer att skickas ut inm en snar framtid. ERA ska föra ett register över gdkända typer av frdn. När NSA gdkänner ett frdn ska NSA samtidigt gdkänna typen. Detta förfarande förenklar gdkännande av nya frdn av gdkänd typ. Detaljnivå i registret krävs för att det ska vara möjligt att se m ett frdn överensstämmer med en redan registrerad frdnstyp. Följande frågeställning av typregistret måste förtydligas: Vad är en typ? Hur hanteras versiner? Vilka data ska in i registret? Interfleet undrade m för vem sm man gör detta register? Registret är för tillverkarna. En annan användare av registret är underhållsansvarig enhet (ECM). Interfleet tyckte att man kunde använda ett typcertifikat istället för register. Målet med driftskmpatibilitet är att tågen rullar fritt i EU utan tekniska ch byråkratiska hinder, men vi är inte där ännu. Prcessen för certifiering ch gdkännande av ERTMS-system fungerar inte. Varje frdnstyp måste prvas mt varje typ av bana. Banr ch frdn är inte 2.3.0d kmpatibla idag. Kmmissinen vill ta fram skilda tekniska specifikatiner för mark respektive mbrdsystem. De vill att majriteten av tester ska genmföras i labratrium miljö ch att prv genmförs endast mt specificerade funktiner. Ett mbrdsystem ska klara alla tillåtna marksystem. Marksystemen behöver inte ha alla funktiner, men ska tillåta alla mbrdsystem. Idag måste varje typ av mbrdutrustning ch varje typ av installatin gdkännas för varje bana där det ska användas. Bmbardier undrade m vilken sm äger denna fråga i Sverige, Transprtstyrelsen eller Trafikverket? Se utestående punkt 6.4. Christian Guldberg undrade m marknaden tjänar på denna gdkännandeprcedur för han ser att kstnaderna drar iväg? På krt sikt så medför dagens förfarande stra kstnader ch kmplext införande. Det

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 11(20) är därför kmmissinen anser att specifikatinerna ska delas upp i markrespektive mbrdsystem. Bmbardier har lvat att en mbrdversin sm är 2.3.0d kmpatibel kmmer att finnas under 2012. 7 Säkerhet 7.1 Gör vi tillräckligt för säkerheten särskilt plankrsningar ch tillåten spårbeträdelse Rune Lindberg Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 6. Statistiken sm Trafikverket har tagits fram är för järnväg. Den tar inte med spårväg eller tunnelbana. Trenden i bilden visar inte att vi går mt en nll visin. Kapaciteten på järnväg har ökat under de senaste åren. Självmden är helt dmineranden när det gäller dödade i järnvägstrafik. Samhällseknmiskt är det inte bra med så många självmrd. A-Train anser att vi inte gör tillräckligt när det gäller tillåten spårbeträdelse. De har under ett år arbetat tillsammans med Trafikverket för att göra statinen Upplands Väsby säker. Man har gjrt vissa förbättringar men nu börjar prjektet rinna ut i sanden. Bl.a. saknas det pengar samt mrganisatinen av Trafikverket har fått negativa knsekvenser på prjektet. A-Train anser att självmrd på järnvägen är ett strt prblem ch är beredd att medverka eknmiskt ch persnellt i förebyggande arbete. SEKO ansåg att man ska göra en invertering utan kstnadsbild för att ta fram de åtgärder man kan göra för att förbättra säkerheten på järnväg. A-Train infrmerade m att man på en sträcka har satt upp stängsel ch det har visat sig väldigt bra. Sabtaget med att slänga saker på spåret har helt försvunnit. Elsäkerhetsverket påpekade att det är många sm klättrar upp på järnvägsvagnar ch kmmer åt kntaktledningen. Tidigare fanns det persnal på statinerna sm höll behöriga persner brta från spårmrådet. Vid en undersökning i Upplands Väsby km det fram att en av åtta sklelever hade klättrat på järnvägsvagnar. Tre av fyra hade varit inm spårmrådet. A-Train bjöd in elever ch föräldrar från fyra sklr nära järnvägen till ett strmöte. Ingen km till detta möte.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 12(20) Transprtstyrelsen har skrivit till regeringen med förslag m att regeringen initierar en utredning m självmrd på järnvägen mt bakgrund av nllvisinen. Kunskap i ämnet finns tack vare frsking sm bedrivits vid högsklan i Karlstad. Många aktörer i samhället trde behöva engageras för att behandla prblemet med helhetssyn. Elsäkerhetsverket är villig att vara med i ett sådant arbete. Transprtstyrelsen avser att ta initiativ i syfte att få en psitiv trend för antalet dödade ch allvarligt skadade i samband med spårbunden trafik, se utestående punkt 6.5. 7.2 Aktuella frågr för säkerhet ch lkförardirektivet inför kmmande RIS kmmitté möte Åke Lewerentz Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, se bilaga 7. Kmmissinen har beslutat m ett lkförardirektiv, 2007/59/EG. Direktivet tar upp m utbildningscentrum ch examinatiner. En arbetsgrupp inm ERA har tagit fram en rekmmendatin sm ska mröstas vid RIS kmmitté mötet i mars 2011. Beslutsdkumenten innehåller ingen skillnad mt vad sm tidigare har blivit presenterat för Branschrådet för järnväg. Utbildning Av artikel 23 i Direktiv 2007/59/EG framgår följande. De detaljerade utbildningsmålen är fastlagda i bilaga IV i fråga m förarbeviset ch bilagrna V ch VI i fråga m intyget. De detaljerade utbildningsmålen får kmpletteras antingen Med tillämpliga TSD:er eller Med de kriterier sm byrån föreslår enligt artikel 17 i förrdningen (EG) nr 881/2004, se nedan. Utbildningen ska ges av persner eller rgan sm har ackrediterats eller erkänts ( tillstånd i kmmande svensk lag). Utdrag ur artikel 17 Förrdningen (EG) nr 881/2004 Yrkeskunskaper Byrån ska utarbeta rekmmendatiner för fastställandet av enhetliga ch gemensamma kriterier för yrkeskunskaper ch utvärdering när det gäller den persnal sm deltar i driften ch underhållet av järnvägssystemet. Vid utarbetande skall priritet ges beträffande lkförare ch utbildare. Byrån skall samråda med företrädarna för arbetsmarknadens parter i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 13(20) Byrån skall utarbeta rekmmendatiner m hur ett system för gdkännande av utbildningscentrum skall införas. Byrån skall främja ch underlätta utbyte av lkförare ch utbildare mellan järnvägsföretag i lika medlemsstater. Prv I artikel 25 Direktiv 2007/59/EG stadgas att val av prv ch examinatrer får ske utifrån gemenskapskriterier fastställda på grundval av ett utkast från byrån. ERA:s rekmmendatiner angående utbildningscentra, examinatrer ch examinatiner Följande punkter är gemensamma för utbildningscentra ch examinatiner: Ansökan Utfärdande Oberende ch partiskhet Kmpetenskrav Giltighet, ändring, förnyelse av tillstånd Register, identifikatinsnummer Återkallande, tillfälligt eller permanent Överklagande -prcess Tillstånd för examinatinscentrum Gemensamma kriterier för rganisering av examinatiner Generella kriterier Dåligt uppförande (fusk) Transparenta utvärderingsregler Myndighets kvalitetskntrll ch övervakning Undantag (utbildning)

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 14(20) Utbildningscentrim sm tillhör järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare Utbildningscentrum sm tillhandahåller språkutbildning Ny eller nyutrustad linje ch nya frdn Synpunkter från Transprtstyrelsen ERA:s förslag går utöver mandaten givna i artiklarna 23 ch 25 i följande aspekter: Ansökan Utfärdande Giltighetstid, ändring, förnyelse Register över utbildare ch examinatrer Återkallande, tillfälligt eller permanent Överklagande Sverige har påpekat att ERA har gått utanför sitt mandat men ERA har inte lyssnat på detta. Därutöver anser Transprtstyrelsen att ett antal förslag från ERA bör justeras enligt nedanstående. ERA:s förslag Examinatrer ska ha fyra års praktisk erfarenhet under de senaste fem åren innan ansökan m tillstånd. Tid sm manager f train drivers får räknas in i denna tid. Ett generellt kriterium för rganisatin av examinatiner är att resultatet av examinatin mgående ska göras tillgänglig för uppdatering av det natinella registret över lkförarbevis respektive kmpletterande Transprtstyrelsens kmmentar För lång tid, särskilt vad gäller förarbeviset, tre år kan vara mer lämpligt. Denna erfarenhet är irrelevant, bör strykas. Att kmmunicera resultatet utgör en del av utförandet av beviset respektive det kmpletterande intyget. Detta ska därför inte beskrivas sm en del av examinatinen.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 15(20) intyg. Behövs det verkligen fyra års praktisk erfarenhet, kanske skulle det räcka med tre år. Ska Sverige gå emt förslaget? Transprtstyrelsen ch Branschen i Sverige behöver ha detta med körkrt ch det så frt sm möjligt därför är det svårt att säga nej enbart på viss frmalia. Accepteras ERA:s förslag i RIS kmmittén så måste Sverige ändå göra en egen lagstiftning innan EU parlamentet har sagt sitt. Ingen på mötet hade någn invändning till detta. 8 Anmälan av eventuella felaktigheter i TSD Anmälan skickas enklast via mail till Transprtstyrelsen på adressen jarnvag@transprtstyrelsen.se, kntaktpersn Anders Sjöberg. Några nya felaktigheter blev inte rapprterade. 9 ERA:s framtida rll Åsa Tysklind Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, se bilaga 8. En enkät har skickats ut m byråns rll. Medlemsstaterna tillämpar de regler sm ERA tar fram på lika sätt. Peer-review kmmer att ersättas av ett krs revisins förfarande. Detta kmmer att påbörjas under året. Internt inm ERA har man brister på samverkan mellan avdelningarna driftskmpatibilitet ch säkerhet. Hittills har ERA tagit fram 50 rättsakter. Transprtstyrelsen har föreslagit till departementet att Sverige agerar ch påverkar ERA att arbeta mer med regelförbättring. SJ anser att detta är bra för de ser att Nrge, Sverige ch Danmark agerar lika. SJ stöder den svenska linjen på ERA:s arbetssätt.

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 16(20) 10 Övriga frågr 10.1 Nya rganisatinen Christian Guldberg undrade m hur sammanslagningen av Väg ch Järnväg kmmer att bli? Kmmer detta att påverka arbetet? Branschrådet kmmer att frtsätta sitt arbete i den nya rganisatinen. Rune Lindberg presenterade den nya rganisatinen. Enheten för behörigheter: Chef Stig Brahn Frdn & teknik (krav på frdn både för väg ch järnväg, besiktningskrav, bränsle, tekniska system, Infrastruktur): Chef Ove Anderssn Trafikregler för järnväg ch väg, tillståndsprövning ch tillsyn av infrastrukturförvaltare (JTF, driva infrastruktur): Chef Ann Helgeback Trafikföretag (yrkestrafik på väg, buss, taxi ch järnvägsföretag): Chef Petra Åkerlund Juridiska enheten där juridisk kmpetens är samlad för att ge stöd till de övriga enheterna: Chef Hans Göran Ågren Strategi ch analys (rapprtering m detta samt uppföljning hur verksamheten följer de transprtplitiska målen): Chef Bengt Sjöö Supprt: Chef Marit Hessling Marknadstillsyn ch marknadsövervakning: Chef Heléne Jarefrs Chef för avdelningen Väg ch Järnväg är Birgitta Hermanssn-Ylvén Stabschef är Mats Anderssn Birgitta ch Mats kmmer till säkerhetsknferensen i Örebr ch kmmer där att göra en presentatin av avdelningen. 10.2 Natinella regler För att ta fram natinella tekniska regler (NTR) pågår det rekrytering ch samarbete med Trafikverket är på gång. 10.3 2011-års upplaga av regelbken Åke Lewerentz Transprtstyrelsen infrmerade att regelbken för 2011 nu går att beställa på internet http://www.transprtstyrelsen.se/sv/publikatiner/jarnvag/regelbk/

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 17(20) 11 Nästa möte Nästa möte med Branschrådet för järnväg kmmer att hållas den 24 maj 2011. Vid mötesanteckningarna Anders Sjöberg Bilaga 1: Utestående punkter Bilaga 2: Recast första järnvägspaketet Bilaga 3: Sammanslagning av högh knv TSD:er 20110216(2) Bilaga 4: TSI CCS 16 Feb Bilaga 5: RISC 2011-03-02 (2) Bilaga 6: 1101VTIdagar Tingvall Bilaga 7: Lkförarkörkrtet Bilaga 8: Framtida rll Lista över utestående punkter Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 5.1 Transprtstyrelsen följer upp vad sm händer med dkument DV22 5.2 Transprtstyrelsen kntrllerar vilka kppeltyper sm ingår i TSD Gdsvagnar. Skrivningen sm presenterades på mötet innebär inget förbud mt det manuella kpplingssystemet. 5.3 Transprtstyrelsen kntrllerar specificeringen av gångdynamik. 5.4 Green Carg ch Tågperatörerna studerar närmare detta med lastsäkringsutrustning på lastbärare ch återkmmer till Transprtstyrelsen Rbert Bylander. 6.1 Trafikverket tar fram infrmatin m strleken på hjulplattr. 6.2 Martin Li Trafikverket bjuds in till nästa möte för Branschrådet för att infrmera m arbetsgruppen för gångdynamik. Stefan Sllander 2011-05-24 Pågående Rbert Bylander 2011-02-16 Avslutad Rbert Bylander 2011-02-16 Avslutad Håkan Sjöström ch Peder Wadman 2011-05-24 Pågående Ulf Bhlin 2011-05-24 Pågående Anders Sjöberg 2011-05-24 Pågående

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 18(20) 6.3 Infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur ska sändas till ERA. 6.4 Vem i Sverige Transprtstyrelsen eller Trafikverket äger frågan m att varje frdns ERTMS utrustning gdkänns för varje bana där det ska användas? 6.5 Transprtstyrelsen återkmmer med initiativ för säker trafik. Stefan Sllander 2011-05-24 Pågående Stefan Sllander 2011-05-24 Pågående Heléne Jarefrs 2011-05-24 Pågående Sändlista Branschrådet: Almega Alstm Ansaldsignal Arbetsmiljöverket A-train Bmbardier Transprtatin Bverket D C Dynamic Cnstructin AB Dellner Cuplers Durc Elsäkerhetsverket EurMaint Green Carg Infranrd Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB/MTAB Anders Olfssn Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Öystein Rönne-Petersén Rune Alm Olle Ek Dag Ribbing Kristffer Drugge Staffan Abrahamssn Göran Wikingsn Karin Ortlieb-Wiese Thmas Ar Hrst Blüchert Peter Lindberg Thmas Rbertssn Per Anderssn Håkan Sjöström Thmas Björstedt Birgitta Wieslander Peter Langevi Mikael Krvi Maria Ögren Sten Nrdström Stefan Halldén Margareta Anderssn Anne-Marie Olvsdtter Jan Olvssn

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 19(20) Midwaggn Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap Näringsdepartementet SECO Siemens SJ AB SL SWEDAC SweMaint Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen Trafikverket Transprtstyrelsen Lars Strand Stefan Hellzenius B Zetterström Elisabet Bdin Håkan Janssn Carl Silferswärd Valle Karlssn Urban Beckman Malin Presthus Lars Svenssn Peter Sjöquist Tmas Ahlberg Cecilia Lindberg Curt-Peter Asklin Per Gelang Magnus Davidssn Peter Tengrs Bengt Hillman Ulf Bhlin Mats Fröjmark Jhan Gunnarssn Jhn-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafssn Brandt Klas Berglund Martin Li Sven Lundbäck Christer Löfving Hans Wlf Martin Öhlin Anders Mattssn Anders Sjöberg Claes Elgemyr Heléne Jarefrs Ove Anderssn Reij Rsendal Rune Lindberg Stefan Sllander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz

TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 20(20) TRC Tågia Tågperatörerna UNICON Vanaheim Ångpanneföreningen Kntrll Öresundsbrn Åsa Tysklind Trbjörn Rehn Lennart Anderssn Gunnar Alexanderssn Peder Wadman Åke Lanéus Thmas Jhanssn Jörgen Nyberg Rlf Sundqvist Övriga (e-pst utan bilagr): Ständiga representatinen Tmas Brlin AT Signal System Lucas Orve Bmbardier Transprtatin Signal Per Lundberg Det Nrske Veritas Luise Hpkinsn ERA Anders Lundström Sarah Yung Christian Guldberg AB Christian Guldberg Green Carg Rlf Petersn Inlandsbanan Ulf Eliassn Relcn Scandpwer Martina Dahlström Jnatan Björse Sintef Odd Nrdland Transprtindustriförbundet Stefan Back Transrail Per Leander Tågkmpaniet Bengt-Erik Jhanssn