Möte med branschrådet för järnväg den 2 oktober 2012

Transkript

1 1 (13) Datum Möte med branschrådet för järnväg den 2 oktober 2012 Datum: Tid: 10:15-15:30 Plats: Hotell Galaxen, Borlänge Närvarande: Sjöbergh, Bertil Ansaldo - STS Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB Bucht Linde, Karin - ASJ Norberg, Christer A-train Engholm, Magnus Green Cargo Halldén, Stefan Jernhusen Svensson, Anders Järnvägs Historiska Riksförbundet Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Sjöquist, Peter SJ AB Guldberg, Christian Swedhaiw Halldén, John-Åke Trafikverket Löfving, Christer Trafikverket Alexandersson, Gunnar Tågoperatörerna Hermanson, John-Olof Vanaheim AB Olovsdotter, Anne-Marie Vectura Andersson, Mats Transportstyrelsen Elgemyr, Claes Transportstyrelsen Ellström, Örjan Transportstyrelsen Jarefors, Heléne Transportstyrelsen Jäderholm, Maria Transportstyrelsen Jämte, Annelie Transportstyrelsen Lewerentz, Åke Transportstyrelsen Norling, Pär Transportstyrelsen Sjöberg, Anders Transportstyrelsen Sollander, Stefan Transportstyrelsen Tegel, Henrik Transportstyrelsen Ulf Bohlin Trafikverket Åsa Tysklind, Transportstyrelsen Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box Borlänge Besöksadress Hagavägen 2, Borlänge Telefon Maria Jäderholm Telefax maria.jaderholm@transportstyrelsen.se branschradet@transportstyrelsen.se

2 Datum 2 (13) Jan Olovsson LKAB Malmtrafik Anders Mattsson Transportstyrelsen Maria Fahlén Transportstyrelsen Nils Enberg - Transportstyrelsen Hans Wolf Trafikverket Peter Lindberg Elsäkerhetsverket Rolf Wegmann Railair Reserch Ltd Per Börjel Stockholmskonsulterna Thomas Robertsson Euromaint 1. Inledning Mats Andersson hälsade de närvarande välkomna till det elfte mötet med Branschrådet för järnväg. Branschrådet på webben: Godkännande av dagordningen: Ja 1.2 Mötesanteckningar från föregående möte: Inga kommentarer till föregående mötesanteckningar 1.3 Utestående punkter Information om driftskompatibel infrastruktur ska sändas till ERA. Transportstyrelsen kommer att påbörja sitt arbete innan jul Transportstyrelsen återkommer med initiativ för säker trafik. Arbete i spårmiljö ska avrapporteras först Störningar på GSM-R från andra operatörer Transportstyrelsen avvaktar det första ärendet rörande ett filterförsett järnvägsfordon.

3 Datum 3 (13) Språkfrågan vid kommunikation förare - trafikledning SJ har gjort en utredning som Transportstyrelsen inte ännu har tagit del av. Målet är att ta fram en svensk ståndpunkt. SJ:s utredning är steg 1 till detta. Trafikverket påpekade att om det var omröstning i EU parlamentet skulle man nog säga att det nationella språket samt engelska skulle gälla. Ulf Bohlin framförde att det var själva implementeringen av frågan som skulle tas fram Ska museifordon som trafikerar TEN behöva använda TAP I Sverige omfattas inte museifordon av TSD TAP eftersom de är undantagna TSD enligt 2 kap. 7 järnvägslagen. Denna fråga har även muntligen ställts till kommissionen med svaret att museiföreningar inte omfattas av TAP Utveckling branschråd En arbetsgrupp ska skapas för att ge förslag på hur branschrådet ska fungera i fortsättningen. Arbetsgruppen ska bestå av representanter från både Transportstyrelsen och branschen. Förslaget ska presenteras vid nästa branschråd i januari Representanter i arbetsgruppen är: Bengt Ohlin, Arriva Gunnar Alexandersson, Branschorganisationen tågoperatörerna John-Olof Hermansson, Vanaheim John-Åke Halldén, Trafikverket Stefan Halldén, Jernhusen Ulrik Bergman, Transportstyrelsen Det finns självklart möjlighet för alla som har synpunkter på utvecklingen av branschrådet att antingen maila till branschradet@transportstyrelsen.se eller kontakta Maria Jäderholm på tel Marknadsutveckling 2.1 Information om järnvägspaket 4 Information om detta kommer att läggas ut på branschrådets hemsida. Synpunkter kan ges till Åsa Tysklind.

4 Datum 4 (13) Järnvägsbyråns roll Kommissionen vill stärka ERA:s roll, men med ett fortsatt beroende av de nationella säkerhetsmyndigheterna (NSA). Idag ser man ett problem med långsam nationell hantering, vilken kan vara ekonomiskt kostsamt. Ett annat problem är olika bedömningar bland medlemsstaterna. Separation - Infrastrukturförvaltare/järnvägsföretag Intressekonflikter finns mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Detta kan bero på att det inte finns krav, utan bara rekommendationer vilka inte är värda något i en domstol. Det kommer en reglering om detta, oklart hur den ser ut. Fortsatt marknadsöppning nationell persontrafik Fortsatt konkurrans men det måste gå försiktigt fram. Priset får inte vara den enda parametern för då går många företag i konkurs. Nytt koncept: EU-pass för fordon som utfärdas av ERA, giltigt i hela EU. Utfärdas i enlighet med krav i regleringen, men inte i förhållande med kompabiliteten i linjen det är järnvägsföretagens ansvar. Den svenska infrastrukturministern framförde att Sverige redan delar på järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Risker med ERTMS framförde hon också. 2.2 Översyn järnvägspaket 1: Det första järnvägspaketet är nu omarbetat och har en 30 månaders införandetid. Med nationell lagstiftning är det på plats i början av Nyheterna består bl a av kapacitet av järnvägsinfrastrukturen, tjänster för järnvägsföretagen samt avgifter för t ex buller. Jernhusen undrade om Transportstyrelsen kommer att göra marknadskontroll mot tjänster. Transportstyrelsen har tillsyningsansvar mot de som erbjuder tjänster. LKAB har egen verkstad för egen materiel. Har andra möjlighet att begära att komma in i dessa verkstäder? Åke Lewerentz, Transportstyrelsen, klargjorde att man inte är skyldig till att göra underhåll på andra företags järnvägsfordon.

5 Datum 5 (13) 2.3 Föreskrifter kollektivtrafikmarknaden: Blivande föreskrift om uppgiftsskyldighet. Föreskriften var på remiss under våren 2012, flera remissvar med bl a synpunkter på efterfrågade uppgifter och vilka som ska vara uppgiftslämnare har inkommit. Transportstyrelsen gjorde ett utredningsarbete där man sett att det skiljer sig åt för den kommersiella kollektivtrafiken där det enbart är kollektivtrafikföretagen som har dessa uppgifter, och för den upphandlade trafiken där det enbart är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som tillhandahåller dessa uppgifter. Frågan om det finns någon klar gräns mellan kollektivtrafik och annan kommersiell trafik kvarstår. Transportstyrelsen ska gå ut med information om vad som gäller. Se utestående punkt (11.1). 3. Driftskompabilitet 3.1 ERTMS Infrastrukturministern kallade till ett möte i somras angående ERTMS. Utrullningen av ERTMS i Sverige bör förankras. Förslaget är att Trafikverket ska få ett kordinerat och samordnat uppdrag för detta där man bl a ska ta fram en detaljerad aktivitetsplan för alla aktörer. Trafikverket startade under våren 2012 ett projekt angående ERTMS och har redan haft flera möten med Transportstyrelsen och andra operatörer där man bl a diskuterat hur Trafikverket ska ha en objektiv roll i detta arbete. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) har kallat till ett medlemsmöte angående ERTMS. Information finns att hämta på BTO:s hemsida. 3.2 TSD Drift : Anders Lidell har tidigare varit med i ERA:s arbetsgrupp för revidering av TSD Drift. För tillfället saknar Transportstyrelsen en representant. ERA ska lämna en slutrapport och förslag på reviderad TSD Drift i maj 2013 till RISC för omröstning. Fokus ligger på operativa regler. Tillägg D, rensa och harmonisera med register Tillägg C, rensa och strukturera om Tillägg B, gemensamma driftregler (typ JTF) Fler harmoniserade operativa regler Läget i juni 2012: Påbörjat arbete med tillägg C Fortsatt arbete med tillägg D Framtagna utkast till regler för tillägg B ska gås igenom och jämföras med existerande nationella regler och justeras.

6 Datum 6 (13) Frågan om hur Sverige representeras i denna grupp ska prioriteras. Se utestående punkt (11.2). 3.3 Korsacceptans databaser Genom korsacceptans vid godkännande av järnvägsfordon ska processen för godkännande bli enklare i Europa. Ett fordon som har godkänts i ett EUland ska på grund av detta få en enklare godkännandeprocess i ett annat EUland. Nationella krav finns också såsom interoperabilitet med infrastrukturen där även klimat ingår. Detta ställer högre krav på järnvägsföretag att de ska kontrollera att fordonen är driftkompatibla med infrastrukturen. De 350 punkter som finns i de nationella referensdokumenten ska klassificeras som A-, B- eller C-punkter för importen från ett land till ett annat. Där A-punkter inte ska granskas vid kompletterande godkännanden av importerade fordon. ERA ska utveckla en databas för korsacceptans med alla krav och klassificeringar, första utgåvan ska publiceras i år. Uppdelningen av register ska vara uppdelade enligt följande: ERA - fordonsregistret De nationella säkerhetsmyndigheterna - infrastrukturregistren Dessa två register ska matcha varandra och ERA ska göra dem offentliga. 3.4 TSD funktionshindrade Ett revideringsarbete pågår sedan 1,5 år tillbaka och den nya TSD-PRM ska bli klar om ca 1 år. Information om TSD PRM ska upp på nästa RIS kommitté möte. Exempel på förändringar är definitionen av PRM och att det ska följa EU-förordningen om tågpassagerares rättigheter och skyldigheter. Kommissionen vill påskynda arbetet genom att dela in genomförandet i två faser. Fas 1: Nationell inventering av tillgångarna samt nationell implementeringsplan. Fas 2. EU strategi för genomförandet som kan leda till att nationell implementeringsplan måste förändras. 3.5 Telematikapplikationer för gods- och passagerartrafik (TAF och TAP) Förordningen är riktad direkt mot järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. I järnvägslagen finns krav på att TSD ska användas.

7 Datum 7 (13) TAP och TAF passar inte in i detta mönster. Hur vi ska använda TAF och TAP är därför inte reglerat i järnvägslagen. LKAB vill ha undantag från TAF eftersom de kör eget gods från A till B med egna fordon. LKAB har egna datasystem för att se var godset befinner sig. Under ett seminarium i Bryssel den 27 september 2012 anordnat av Community of European Railways (CER) angående mindre företag och TAF Masterplan, där bl a kommissionen representerades, ställde Henrik Tegel, Transportstyrelsen, frågan om undantag för t.ex. LKAB. Svaret var att det inte står någonting i förordningen om någon möjlighet till undantag från TSD TAF. Transportstyrelsen undersöker dock frågan ytterligare. Se utestående punkt (11.3). 3.6 Detaljerat gränssnitt för infrastrukturregistret Varje medlemsstat ska ha ett nationellt infrastrukturregister. Registren ska kopplas samman i ett gemensamt gränssnitt som sköts av ERA. Registren ska vara ett verktyg för strategisk planering, byggandet av nya fordon och för att se utveckling av driftskompatibilitet inom EU. Sverige ska färdigställa en kravspecifikation till mars 2013 och utveckla registret fram till mars En arbetsgrupp i ERA tar nu fram krav på gemensamt gränssnitt. Gränssnittet förväntas vara klart dec 2013 och fungera tillsammans med de nationella registren senast 30 maj Infrastrukturförvaltare ska lämna data för registrering, anmäla ändring av uppgifter för infrastruktur till Transportstyrelsen. Noteras ska att infrastrukturregistret inte är ett operativt register. Transportstyrelsen återkommer med mer information kring införandet. 3.7 Operativ användning av register I november 2011 fick ERA till uppgift att se över sina register som idag är 18 stycken. ERA har tagit fram en rapport där det presenteras ett stort antal överlappningar och motstridigheter mellan de olika registren. En workshop i Lille hölls angående detta där man bl a framförde att alla register som är kopplade till fordon och förare måste vara uppdaterade. Järnvägsnätbeskrivningen ska kopplas till infrastrukturregistret. Tre scenarier presenterades: Scenario 1: Ickeoperativa register sektorns aktörer ska använda de som referensregister Scenario 2: Förenklade operativa register Inga stora förändringar. Det man behöver är alla register som är kopplade till fordon och förare ständigt uppdaterade. Scenario 3: Helt operativa register Ständigt uppdaterade och tillgängliga dygnet runt. Online.

8 Datum 8 (13) För de olika scenarierna krävs en nyttoanalys där man ser till kostnader. För ständigt uppdaterade och tillgängliga register ökar kostnaden, vilket kan bli dyrt för små aktörer, små stater och stater med flera gränser. Kommissionen tog till sig kravet om en kostnads- och nyttoanalys. 3.8 Lägesrapport om strukturella delsystem Nästa möte i RIS kommittén är oktober Omröstningar: - Ändring av driftskompatibilitetsdirektivets bilaga 3. Funktionshindrades tillgång införs som väsentligt krav - TSD TAF Telematikapplikationer för godstrafik Tabellerna i bilaga 1 uppdateras Sverige avser att rösta JA till dessa förslag. (RISC godkände att kommission får besluta om dessa förslag oktober) om driftkompatibilitet: - Modifiering av TSD Infrastruktur, Energi, Lok och passagerarfordon, Tunnelsäkerhet och Funktionshindrade. Modifieringarna gäller utvidgning till hela nätet samt sammanslagning av höghatighet med motsvarande konventionella TSD. - Implementering av TSD Telematikapplikationer för passagerare. - Införande av infra- och fordonsregistren - Kommissionens syn på godkännandeprocessen - ERA databas för korsacceptans och nationella referensdokument Frågor om säkerhet: - Modifiering av Gemensam säkerhetsmetod (CSM) för riskvärdering. Förslaget avser att ställa tydligare krav på CSMgranskare. Man har inte kommit överens om riskacceptanskriterier för riskerna enstaka dödsfall och flera svårt skadade. Övriga frågor: - 4:e järnvägspaketet på förslag från kommissionen:

9 Datum 9 (13) Godkännande av delsystem flyttas från nationell säkerhetsmyndighet till Europeiska järnvägsbyrån (ERA) Ett gemensamt säkerhetsintyg för järnvägsföretaget giltigt inom hela EU. Den nationella B-delen avskaffas. 4. Säkerhet 4.1 Självmord I de transportpolitiska målen har Transportstyrelsen fått i uppdrag att fortlöpande minska antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet. Som en del av det att minska antalet självmord inom järnvägstrafiken, vilket nu är ett GD-uppdrag. Transportstyrelsen saknar dock mandat att utföra vissa av de faktiska åtgärder som identifierats under arbetes gång, t ex stängsling och kameraövervakning. Det Transportstyrelsen kan göra är att fortsätta utvecklingen av tillsyn, följa de pågående arbeten som görs samt att se över de problem som finns gällande sekretess då Transportstyrelsen inte har tillgång till polisens utredningar, vilket medför att myndigheten inte vet om dödsfallet i fråga varit ett självmord. 5. Övriga frågor Nej 6. Nästa möte 15 januari 2013 kl 10:15-15:30, Hotell Galaxen, Borlänge 7. Utestående frågor Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 6.3 Information om driftskompatibel infrastruktur ska sändas till ERA 6.5 Transportstyrelsen återkommer med initiativ för säker trafik. 7.2 Störningar på GSM-R från andra operatörer Reijo Rosendahl Pågående Claes Elgemyr Avslutad Anders Sjöberg Avslutad

10 Datum 10 (13) 9.3 Språkfrågan vid kommunikation förare trafikledning 10.1 Ska museifordon som trafikerar TEN behöva använda TAP Anders Sjöberg Pågående Henrik Tegel Avslutad 10.2 Utveckling branschråd Maria Jäderholm Pågående 11.1 Definition av kollektivtrafik Heléne Jarefors Pågående Åke Lewerentz 11.2 Representant i ERA:s arbetsgrupp för TSD drift Claes Elgemyr Pågående 11.3 Ev. undantag från TSD TAF Henrik Tegel Pågående Sändlista: Almega Alstom Ansaldo signal Arbetsmiljöverket Arriva A-train Bombardier Transportation Boverket Dycon Dellner Couplers Duroc Anders Olofsson Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Bengt Ohlin Öystein Rönne-Petersén Gitte Ekdahl Rune Alm Per Axelsson Olle Ek Dag Ribbing Hans Duberg Staffan Abrahamsson Göran Wikingson Karin Ortlieb-Wiese Thomas Aro

11 Datum 11 (13) Elsäkerhetsverket EuroMaint Green Cargo Infranord Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB Midwaggon MIW Konsult Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Näringsdepartementet Scanpower SECO Siemens SJ AB Horst Blüchert Peter Lindberg Thomas Robertsson Pelle Andersson Håkan Sjöström Thomas Björstedt Mikael Ahlby Magnus Engholm Peter Langevi Mikael Korvi Markus Welander Stefan Nordin Ulrika Ridderstråle Maria Ögren Sten Nordström Anders Svensson Stefan Halldén Margareta Andersson Anne-Marie Olovsdotter Jan Olovsson Lars Strand Stefan Hellzenius Mikael Wrang Bo Zetterström Elisabet Bodin Håkan Jansson Carl Silferswärd Jörgen Nyberg Valle Karlsson Urban Beckman Malin Presthus

12 Datum 12 (13) Lars Svensson Peter Sjöquist Statens Järnvägar SWEDAC SweMaint Swedtrack Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen Trafikverket Transportstyrelsen Ann-Charlotte Lindqvist Karin Bucht Linde Curt-Peter Askolin Per Gelang Thomas Käck Magnus Davidsson Christian Guldberg Peter Tengros Bengt Hillman Ulf Bohlin Mats Fröjmark Johan Gunnarsson John-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafsson Brandt Klas Berglund Martin Li Christer Löfving Hans Wolf Martin Öhlin Anders Mattsson Anders Sjöberg Anders Ullvén Ann-Charlotte Annerberg Caroline Kinneryd Claes Elgemyr Heléne Jarefors Maria Fahlén Mats Andersson Monica Åsman Pär Norling Reijo Rosendal Stefan Sollander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman

13 Datum 13 (13) Åke Lewerentz Åsa Tysklind Örjan Ellström TRC Tågia Tågoperatörerna UNICON Vanaheim Öresundsbron Övriga (e-post utan bilagor): Ständiga representationen AT Signal System Bombardier Transportation Signal Det Norske Veritas ERA Inlandsbanan Relcon Scandpower Sintef Trafikverket Transportindustriförbundet Transrail Tågkompaniet Torbjörn Rehn Lennart Andersson Gunnar Alexandersson Peder Wadman Christel Wiman Åke Lanéus John-Olof Hermanson Thomas Johansson Rolf Sundqvist Marcus Nordmeyer Lucas Orve Per Lundberg Louise Hopkinson Sarah Young Ulf Eliasson Martina Dahlström Jonatan Björse Odd Nordland Anders Lundström Stefan Back Per Leander Bengt-Erik Johansson