Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv

Transkript

1 Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Gunnar Alexandersson Nyckelseminarium 2: Marknadsöppning så in i Norden och EU Elmia Nordic Rail / Future Transport, Jönköping 9 oktober 2013

2 Presentationsöversikt Järnvägens omreglering i Sverige Regleringsutvecklingen i EU Internationell jämförelse Några iakttagelser och slutsatser

3 Syftet med utredningen En översyn av järnvägens organisation i syfte att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem Översynen föranleds bl.a. av riksdagens tillkännagivande i december 2012

4 Bakgrund till utredningen 25 år av stora förändringar i järnvägens organisation, orsakade av två huvudsakliga processer: 1. En mängd olika beslut i riksdagen i syfte att utveckla järnvägens funktionssätt 2. EU:s krav på järnvägens organisation utifrån visionen om ett gemensamt europeiskt järnvägsområde

5 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation klar 4 dec Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras enligt tilläggsdirektiv

6 Utredningsdirektiv (steg 1) Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägssystemet redogöra för fördelningen av ansvar och uppgifter Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation sedan 1988, inklusive motiv för beslut och förklaring av begrepp Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och utrymmet för nationella beslut om järnvägens organisation Inventera och redogöra för potentiella förbättringsområden

7 Järnvägens omreglering i Sverige (1) 1985 Separering av infrastruktur från trafikering i SJ:s bokföring; banavgifter introduceras 1988 Vertikal institutionell separation av spårinfrastrukturen från trafikeringen Decentralisering av ansvar och resurser till regionala trafikhuvudmän 1990 Första upphandlingen av regional tågtrafik 1993 Första upphandlingen av interregional tågtrafik 1996 Marknadsöppning för godstransporter på järnväg 2001 Separation och bolagisering av SJ:s olika verksamhetsgrenar 2004 Ny Järnvägslag Järnvägsstyrelsen bildas

8 Järnvägens omreglering i Sverige (2) 2006 Marknadsöppning för nattåg och chartertåg 2009 Transportstyrelsen bildas Marknadsöppning för helg- och veckoslutstrafik Marknadsöppning för internationell persontågtrafik 2010: Bolagisering och separering av Banverket Produktion (Infranord) Banverket och Vägverket går upp i det nya Trafikverket Marknadsöppning för nationell tågtrafik, med fullt genomslag från dec Ny kollektivtrafiklag marknadsöppning för lokal och regional kollektivtrafik

9 Regleringsutvecklingen i EU (1) 1991 Direktiv 91/440: bokföringsmässig separering av infrastruktur från trafikering 2001 Första järnvägspaketet Marknadsöppning för viss internationell godstrafik från 2008 Regler för kapacitetsfördelning och infrastrukturavgifter Driftskompatibilitet 2004 Andra järnvägspaketet Marknadsöppning för all godstrafik från 2007 Bildandet av Järnvägsbyrån (ERA) Järnvägssäkerhetsdirektivet (2004/49) 2007 Tredje järnvägspaketet Marknadsöppning för internationell persontrafik från 2010 Kollektivtrafikförordningen (1370/2007) Tågpassagerarförordningen (1371/2007) Lokförardirektivet (2007/59)

10 Regleringsutvecklingen i EU (2) 2010 Förordning om godskorridorer (913/2010) 2012 SERA-direktivet Revidering av första järnvägspaketet; genomfört Förslag till fjärde järnvägspaket Förordar vertikal institutionell separering mellan infrastruktur och trafikering (men medger undantag) Marknadsöppning för all persontrafik på järnväg från 2019 Krav på upphandling i konkurrens av samhällsköpt trafik ERA som one-stop shop för fordonsgodkännanden

11 Ny kollektivtrafiklag Sverige och EU en jämförelse Sverige År EU År

12 Genomförandet av EU:s direktiv I flera länder pågår ännu genomförandet av första järnvägspaketets regler Vissa länders (brist på) genomförande har lett till rättslig prövning För SERA-direktivet pågår framtagning av särskilda genomförandeakter

13 Internationell jämförelse av liberalisering och marknadsöppning Rail Liberalisation Index Storbritannien 827 p 2. Tyskland 826 p 3. Sverige 825 p 4. Nederländerna 809 p 5. Österrike 788 p 5. Danmark 788 p p =865 p +16 p =842 p +47 p =872 p + 8 p =817 p +18 p =806 p +37 p =825 p

14 Internationell jämförelse av liberalisering och marknadsöppning Rail Liberalisation Index Sverige 872 p 2. Storbritannien 865 p 3. Tyskland 842 p 4. Danmark 825 p 5. Nederländerna 817 p 6. Österrike 806 p

15 Några iakttagelser och slutsatser (1) Sverige inledde omregleringen tidigt och genomförde flera viktiga steg redan före EUmedlemskapet EU:s regelverk har i väsentliga stycken påverkats/inspirerats av den svenska modellen (både tidigt och sent i processen) Svensk lagstiftning har framför allt påverkats av EU de senaste 10 åren

16 Några iakttagelser och slutsatser (2) I Sverige är separation av funktioner och marknadsöppning genomförd EU:s regelverk för separation och marknadsöppning är ännu under utveckling Stora skillnader mellan medlemsländer i implementering (och tolkning) av befintligt EU-regelverk Regelutvecklingen går i otakt: Åtgärder från EU som syftar till att bryta upp gamla monopolstrukturer kan få oönskade konsekvenser på redan vertikalt separerade marknader som den svenska EU-regelverket inte anpassat till en redan genomförd marknadsöppning där delvis nya problem uppdagats

17 Några iakttagelser och slutsatser (3) EU:s reglering på järnvägsområdet mycket långtgående jämfört med de flesta andra branscher Lissabonfördraget har gett mer makt åt Kommissionen att reglera självständigt (delegerade akter och genomförandeakter) Trender: Från mestadels direktiv till fler förordningar (med status som lagar) Allt mer av detaljreglering, i vissa fall kompletterad med ännu mer detaljerade riktlinjer Vad blir det kvar för marknadens aktörer att konkurrera om?

18 Tack! Kontakt: Utredningens webbplats: