Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige

Transkript

1 Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014

2 Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken 2. Effekter och erfarenheter 3.

3 Svenska reformer i buss- och tågtrafiken

4 Viktiga händelser och regleringsförändringar i den svenska buss- och järnvägssektorn

5 Förändringar i marknadstillträdet Del av den svenska transportmarknaden Persontrafik med buss Lokal och regional Bussföretag har exklusiva linjetrafiktillstånd och får ersättning från regionala trafikhuvudmän Interregional Begränsad trafik Nyinträden blockeras av SJ Upphandling i konkurrens (sedan 1989) Öppet inträde (sedan 2012) Öppet inträde (sedan 1998) Persontrafik med tåg Lokal och regional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag Interregional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag Upphandling i konkurrens (sedan 1990) Öppet inträde (sedan 2010) Upphandling i konkurrens (sedan 1993) Öppet inträde (sedan 2010) Godstrafik med tåg SJ har monopol Öppet inträde (sedan 1996, delvis begränsat av grandfathering )

6 Stegvis införande av konkurrens på spåren 2007 Charter- och nattågstrafik 2009 Veckoslutstrafik 2010 Internationell persontrafik (januari) Nationell persontrafik (oktober) 2011 Full effekt i ny tågplan (december)

7 Ny kollektivtrafiklag 2012 Länstrafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) Den lokala och regionala marknaden öppnas för kommersiella kollektivtrafikföretag RKTM fortsätter att upphandla trafik inom sina respektive län, men kan också upphandla länsöverskridande (interregional) trafik om den avser arbetspendling eller vardagsresande

8 Effekter och erfarenheter

9 Effekter och erfarenheter buss (1) Upphandling av lokal och regional busstrafik spreds snabbt över hela Sverige

10 Spridning av upphandling i konkurrens

11 Andel upphandlad busstrafik

12 Effekter och erfarenheter buss (2) Kraftig omstrukturering av sektorn: Utslagning och förvärv av kommunala bolag Från offentligt ägande till privat ägande Internationella aktörer kommer in mot slutet av 1990-talet Ökad koncentration bland bussföretagen

13 Marknadsandelar lokal & regional busstrafik

14 Effekter och erfarenheter buss (3) Initial stark kostnadspress i upphandlingar, vilket minskade behovet av subventioner (20-30%) från trafikhuvudmännen Möjligheterna till fortsatta kostnadsminskningar uttömda i början av 2000-talet

15 Effekter och erfarenheter buss (4) Den långväga busstrafiken utvecklades relativt starkt de första åren efter avregleringen 1998 varefter tillväxten har mattats av Marknadsledande Swebus (en del av Nobina) möter konkurrens från bl.a. Bus4You/Nettbuss, Y-buss och ett flertal mindre företag Utländska företag har kommit att dominera ägandet

16 Effekter och erfarenheter buss (5) Den nya kollektivtrafiklagens marknadsöppning av lokal och regional busstrafik har hittills haft mycket begränsade effekter Ett fåtal nya linjer har startat, t.ex. Nacka-Kista (två förorter i Stockholm) Mariestad-Skövde-Uddevalla Cirkellinje i centrala Göteborg Några flygbusslinjer Flera busslinjer av turistkaraktär

17 Effekter och erfarenheter järnväg (1) Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på infrastrukturen Ökat lokalt och regionalt engagemang för en utvecklad persontågtrafik Stora förbättringar t.ex. vad gäller trafiktillväxt, produktivitet och säkerhet Innovationer och nya prismodeller

18 Effekter och erfarenheter järnväg (2) Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar, men också strategiska bud i upphandlingar På senare år har reshastigheten försämrats Punktligheten ett återkommande problem En del oroande tendenser i olycksstatistiken

19 Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser) Investeringar och underhåll av infrastrukturen Reinvesteringar ( ) Underhåll ( ) Underhåll och reinvesteringar ( ) Nyinvesteringar Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar

20 Index 1988=100 Transportarbetets utveckling Persontransporter Godstransporter Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

21 Prisutveckling Källa: Nelldal m.fl. (2012)

22 Genomsnittshastighet km/h Reshastighet för persontåg 150 Reshastighet all tågtrafik i Sverige Snabbaste tåg Alla förbindelser Källa: Nelldal m.fl. (2013)

23 Punktlighet (5 min-nivå) 100% 90% 80% Persontrafik Godstrafik 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Trafikverket

24 Säkerheten på järnväg Olyckshändelser totalt Urspårningar Källa: Trafikanalys

25 Antal händelser Säkerheten vid spårarbeten Tillbud Olycka Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket

26 Effekter och erfarenheter järnväg (3) Nyinträden på i stort sett alla delar av marknaden Konkurrens på spåren har hittills lett till nyinträden bl.a. på sträckorna: Stockholm-Malmö (Veolia) Göteborg-Dalarna (TÅGAB) Stockholm-Göteborg (Skandinaviska Jernbanor) Under 2014 vill fyra företag trafikera Stockholm- Göteborg SJ AB Skandinaviska Jernbanor MTR Citytåg

27 Antal operatörer Verksamma tågoperatörer Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

28 Andel (%) Marknadsandelar (persontågoperatörer) SJ AB Övriga järnvägsföretag Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket

29 Antal operatörer Utbud med tåg, buss och flyg Stockholm-Göteborg (operatörer) Flyg Buss Tåg Källa: Trafikanalys (2013)

30 Antal dubbelturer/dag Utbud med tåg, buss och flyg Stockholm-Göteborg (dubbelturer) Flyg Buss Tåg Källa: Trafikanalys (2013)

31 Kollektivtrafikens marknadsandel Kortväga resor (pkm) buss 9,0% 10,3% tåg 3,0% 6,0% Långväga resor (pkm) buss 5,0% 5,7% tåg 15% 16%

32 Utredningen om järnvägens organisation

33 Utredningens syfte och bakgrund En översyn av järnvägens organisation i syfte att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem

34 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation klar 2 dec Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras enligt tilläggsdirektiv

35 Utredningsdirektiv steg 1 Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägssystemet redogöra för fördelningen av ansvar och uppgifter Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation sedan 1988, inklusive motiv för beslut och förklaring av begrepp Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv och samhällsekonomin Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och utrymmet för nationella beslut om järnvägens organisation Inventera och redogöra för potentiella förbättringsområden

36

37 Slutsatser i urval (1) Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik 1988 inledde en lång process av stegvisa förändringar i järnvägens organisation och regelverk Processen har drivits framåt av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar

38 LKAB egen trafikeringsrätt Upphandling långväga trafik Upphandling av Arlandabanan Upphandling av långväga trafik Separering bana-trafik; Banverket bildas Länsbanorna till THM / Upphandling av regional trafik Marknadsöppning av godstrafiken Fler funktioner till Banverket SJ bolagiseras Marknadsöppning veckoslutstrafik Ny järnvägslag Marknadsöppning internationell trafik Grad av omreglering Marknadsöppning chartertrafik SJ:s företrädesrätt avskaffas Ny kollektivtrafiklag Socialdemokratisk regeringsperiod Borgerlig regeringsperiod Årtal

39 Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 1988 Tågoperatörer Fordonstillverkare SJ SL Järnvägar TGOJ ASEA Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning

40 Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 2013 Spårentreprenörer Fastighetsförvaltare Infrastrukturförvaltare Reglerings- och tillsynsmyndigheter InfraNord Strukton Baneservice Balfour Beatty VR Track Trafikverket A-train IBAB Transportstyrelsen Konkurrensverket Konsumentverket Regionala kollektivtrafikmyndigheter Tågoperatörer Fordonsförvaltare Fordonstillverkare SJ AB Veolia Arriva DSB A-train Tågkompaniet Green Cargo Hector Rail TÅGAB TX Logistik Rush Rail Transitio SL SJ AB DSB AlphaTrains Mitsui Railpool Hector Rail Green Cargo Bombardier Alstom Stadler Siemens Ansaldo Jernhusen TrainAlliance A-train SL EuroMaint Rail Mantena Bombardier Alstom IT Städning Fordonsunderhåll DSB Vedligehold Midwaggon Motala Trains mgw Service EuroMaint Rail Bombardier Motala Trains Finansiärer Konsulter Fordonsombyggnad DSB Vedligehold MiTrans Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning

41 Slutsatser i urval (2) Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt Analysen av EU:s regelverk visar att det finns avgörande hinder mot en återreglering av vissa delar av den svenska järnvägssektorns organisation

42 Slutsatser i urval (3) I flera avseenden har det skett stora förbättringar i järnvägssektorn under den tidsperiod som organisationsförändringarna pågått Inventeringen av problem- och förbättringsområden visar att det finns ett flertal saker som behöver hanteras

43 Exempel på förbättringsområden Biljetter och tillgänglighet Punktlighet och restider Avgifter och styrmedel Upphandlad vs. kommersiell trafik Tillgång till depåer och terminaler Kapacitetstilldelningsprocessen Tillsyn och marknadsövervakning Underhåll av infrastrukturen Strategisk planering Statistik Samarbete och koordinering

44 Pågående arbete och nästa steg Genomgång av inkomna synpunkter på utredningens första delrapport Beredning av och beslut om regeringens tilläggsdirektiv I utredningens nästa steg ska konkreta förslag till förbättringar tas fram

45 Tack! Kontakt: Utredningens webbplats: