Förord. Stockholm i december Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor
|
|
- Johanna Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Förord En viktig trafikpolitisk reform genomfördes 1988 som innebar att järnvägens infrastruktur skiljdes från den operativa driften och att investeringar i järnvägar skulle göras på samhällsekonomisk grund precis som redan tidigare skett i vägar. Banverket bildades och fick ansvar för infrastrukturen på samhällsekonomisk grund och SJ fick ta hand om den operativa driften av tågtrafiken på mer renodlade företagsekonomiska villkor. Senare har SJ fått konkurrens av flera operatörer och banverket har fått ett utvidgat sektoransvar för järnvägen. Banverket har, bland annat mot bakgrund av sitt utvidgade sektoransvar, givit Järnvägsgruppen KTH i uppdrag att beskriva utvecklingen av järnvägsektorn efter den trafikpolitiska reformen 1988 och fram till och med Undantagsvis, där det finns en direkt fortsättning på tidigare händelser, anges även händelser under år Syftet har varit att studera vilka förändringar som skett i omvärlden, i transportpolitiken och inom branschen under denna period och om möjligt ange vilka effekter de har fått på utbud och efterfrågan av järnvägstransporter. Arbetet har genomförts av adjungerad professor Bo-Lennart Nelldal vid avdelningen för trafik- och transportplanering, Järnvägsgruppen KTH. Statistisk avseende trafikutveckling har tagits fram av Jakob Wajsman, SJ Cargo Group. Uppdragsgivare på banverket har varit sektionschefen för transportpolitik Lars Hellsvik vid avdelningen för Järnväg och Samhälle och Alf Ekström har varit banverkets kontaktman. Stockholm i december 2001 Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor
3 Sammanfattning Utvecklingen under 1990-talet markerar i många avseenden ett trendbrott. Det trafikpolitiska beslutet med ett samhällsekonomiskt synsätt på investeringar i järnvägens infrastruktur och särskiljandet av banhållningen från trafikföretaget SJ skapade helt nya förutsättningar. Omfattande investeringar i nya järnvägar påbörjades liksom förnyelsen av SJ. Förutsättningar skapades också för ökad konkurrens mellan operatörerna. Ett syfte med det trafikpolitiska beslutet var att bryta den tidigare negativa utvecklingen av järnvägen och få den att spela en större roll på transportmarknaden. Det fanns nu tekniska förutsättningar att köra persontåg mycket fort och det fanns också möjligheter att skapa effektiva godstransportsystem. I bakgrunden fanns också energikriserna under 1970-talet och miljöfrågan som blev aktuell under 1980-talet och det faktum att järnvägen är ett av de mest miljöanpassade transportmedlen. Syftet med denna studie är att beskriva hur det trafikpolitiska beslutet har påverkat järnvägens utveckling under 1990-talet. Persontransporter Omvärldsförutsättningarna för persontrafiken i början av 1990-talet var inte gynnsamma med negativ tillväxt av den privata konsumtionen och den högsta arbetslösheten sedan efterkrigstiden. När tillväxten kom igång var det också den mest attraktiva trafiken som ökade mest. Genom utbyggnaden av infrastrukturen har järnvägen blivit marknadsledande i många relationer. Nettoresultatet för persontrafiken är en positiv utveckling: transportarbetet har ökat och marknadsandelen för järnvägen har kunnat bibehållas. Eftersom järnvägens marknadsandel under 1980-talet minskade markerar 1990-talet ett trendbrott blev transportarbetet högre än någonsin tidigare och fortsatte att öka år 2000 till 8,3 miljarder personkilometer. Snabbtåg och snabba regionaltåg har ökat mest medan nattågstrafiken har minskat. En mycket negativ faktor var emellertid införandet av moms på resor 1991 som innebar att det långväga resandet minskade med 20% på två år. Eftersom den privata konsumtionen samtidigt minskade och arbetslösheten ökade var marknaden extremt känslig för prishöjningar. Momsen drabbade inte bara järnvägen utan även flyget och bilen. Samtidigt som det skett stora investeringar i järnvägar har det också varit stora störningar under utbyggnadstiden och det har tagit tid innan investeringarna färdigställts. Vissa strategiska länkar saknas fortfarande eller har blivit ordentligt försenade t.ex. Västkustbanan, där det år 2000 ännu inte gick fortare att åka tåg än det gjorde Det har inte heller alltid funnits lämpliga fordon och därmed möjligheter att erbjuda ett tillräckligt bra trafikutbud. Fortfarande finns en stor outnyttjad potential. När väl investeringarna blir klara och en trafik som utnyttjar infrastrukturens prestanda etableras kommer också de resandeökningar som kan förväntas. Det blir särskilt tydligt på helt nya banor som Svealandsbanan där resandet nu har blivit åtta gånger så stort som på den gamla banan. Det är också en bana som ifrågasattes i den allmänna debatten, de som var skeptiska trodde att tågen skulle gå tomma, men verkligheten har blivit en helt annan - ståplatser och vagnbrist trots en relativt hög prisnivå. Även här finns en outnyttjad potential. Det har skett en avreglering av både flyget och den långväga busstrafiken. Detta har under 1990-talet inte lett till några större förändringar av transportarbetet. Initialt har järnvägen förlorat marknadsandelar på vissa linjer. I slutändan - när utbudet stabiliserat sig och med lägre banavgifter som beaktar att internaliseringen av externa effekter delvis är införda - har också järnvägen tagit marknadsandelar på vissa linjer, framförallt från bil och flyg.
4 Avregleringen av länstrafiken, som började 1990 ledde framförallt till en kostnadspress i upphandlad trafik. Indirekt kan den ha lett till att länshuvudmännen fått råd till att bibehålla och upphandla mer järnvägstrafik. År 2000 kom flera nya operatörer in, även i mer kommersiell trafik där de själva kan påverka både kostnader och intäkter. SJ:s marknadsandel minskade till 70%. Problem uppstod dock, på Västkustbanan gick det nya bolaget i konkurs och i Stockholm fick den nya operatören stora svårigheter att upprätthålla trafiken p g a personalbrist. Nattågstrafiken till Norrland lyckades däremot bra. Ett försök till kvantifiering av effekterna av olika händelser under 1990-talet har gjorts. Den största negativa faktorn är moms på resor som innebar ett bortfall på drygt en miljard personkilometer. Effekten av nya banor och nya tåg beräknas ha gett ett tillskott på ca 1,5 miljarder personkilometer. Avregleringen av flyg och långväga buss har initialt gett mindre bortfall som delvis kompenserats genom internaliseringen 1999 och lägre priser. Härtill kommer en allmän marknadstillväxt på 0,6 miljarder personkilometer. Nettoresultatet blir en total tillväxt av tågresandet under 1990-talet som är 1,4 miljarder personkilometer d v s ungefär dubbelt så hög som den generella marknadstillväxten. Marknadsandelen för långväga resor har varit konstant till skillnad från 1980-talet då den minskade. De kortväga resorna har ökat snabbast och järnvägens marknadsandel har också här ökat. Den största positiva effekten av den trafikpolitiska reformen 1988 med skapandet av Banverket med ett samhällsekonomiskt synsätt och fristående operatörer är således att investeringar i nya banor kommit till stånd. Detta har lett till att persontrafiken har ökat till den högsta nivån hittills i historien. Här finns också, med investeringar på en hög nivå även i framtiden, goda förutsättningar att fortsätta att öka järnvägens marknadsandel. Förutsättningarna för utveckling av järnvägen i början av 2000-talet kan bedömas som bättre än under 1990-talet. Sveriges ekonomi är i bättre balans och investeringarna i nya banor börjar ge resultat. Öresundsbron öppnades år 2000 och snabbtågslinjer håller på att etableras i nordiska triangeln. Regeringen har beslutat att öka anslagen till underhåll av järnvägarna och att satsa 100 miljarder på investeringar i nya järnvägar fram till SJ har bolagiserats och delats upp i separata bolag för person- och godstrafik och serviceverksamheter och de senare håller på att privatiseras. Servicebolagen kan därmed konkurrensutsättas och arbeta mot flera operatörer. Problem kan dock uppstå under en period innan den nya strukturen fungerar som avsett. Ett betydande antal nya fordon har beställts eller är under upphandling av flera trafikhuvudmän och SJ. Nya fordon är väsentligt kostnadseffektivare än gamla och kan också erbjuda en attraktivare trafik. Nya operatörer har etablerats som utövar en prispress. Undersökningar på KTH har visat att det finns en stor potential i ökat resande och ökad marknadsandel, särskilt om attraktiv trafik kan erbjudas till lägre prisnivå än i dag. Utvecklingen under 1990-talet sett i ett långsiktigt perspektiv framgår tydligt av nedanstående figur. Transportarbetet på järnväg minskade kontinuerligt från 1950 till skedde en drastisk ökning som berodde på omvärlden: Den första energikrisen med ransonering och höjda drivmedelspriser kom nästa trendbrott som följd av ett politiskt beslut om lågpriser på järnväg i kombination med höjda energipriser börjar en ny utvecklingsperiod mot den högsta nivån någonsin på grund av nya banor och nya tåg som en konsekvens av det trafikpolitiska beslutet 1988.
5 Under hela 1990-talet har de kortväga resorna ökat kontinuerligt som en följd av satsningen på utbyggnad av de regionala tågsystemen. Den långväga resandet minskade i början av talet som en följd av momsen på resor som också delvis medförde ett minskat utbud. Först mot slutet när många investeringar färdigställts och snabbare tåg satts in har utvecklingen tagit fart och kommer sannolikt att fortsätta att öka allteftersom som nya banor och nya tåg sätts i trafik. Järnväg utveckling totalt ,0 9,0 Miljarder personkilometer 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Resor >10 mil Resor < 10 mil 0,
6 FAKTORER SOM PÅVERKAT UTVECKLINGEN AV PERSONTRANSPORTERNA Omvärlden Transportpolitiken Inom branschen Minskad privat konsumtion Moms på resor 25% införs 1991 Hög arbetslöshet Positiv ekonomisk utveckling Förändringar i bil- och körkortsinnehav Momsen sänks till 6% 2000 Delning mellan Banverk och SJ 1989 Stora investeringar i järnvägar påbörjas Avreglering av länsbanor Privatfinansiering av Arlandabanan Avreglering av flyg 1992 Avreglering av långväga buss Lägre banavgifter genom internalisering av externa effekter 1999 Rikstrafiken bildas 2000 för upphandling av trafik Nya operatörer på stomnätet från 2000 Öresundsbron öppnas 2000 Öresundsbroavgift införs Beslut om bolagisering och uppdelning av SJ Rationalisering och kundorientering av SJ Nya persontrafikoperatörer Ny produkt X2000 introduceras Nytt tåg på gammal bana: Kustpilen Ny tågplan 1996: mer X mindre IC-tåg Ökad prisdifferentiering och "Yield management" Kvalitetsproblem vid banombyggnader Nya banor och nya tåg: Svealandsbanan invigs 1997 Arlandabanan invigs 1999 Nya operatörer vinner trafik 2000, SJ:s marknadsandel minskar till 70%, svårigheter för nya operatörer Öresundståg startar 2000 Nytt snabbtågsbolag bildas SJ- NSB: LINX SJ bildar SJ AB för persontrafiken Ökat transportarbete Miljoner personkilometer Nya tåg, nya banor Nettoresultat Lägre pris Moms -12% Avgifter -4% Marknadstillväxt Avreglering flyg Avreglering buss År Minskat transportarbete Moms på resor
7 Godstransporter För godstransporter på järnväg är nettoresultatet av utvecklingen under 1990-talet negativt. Visserligen har den totala volymen ökat något men marknadsandelen har sjunkit bortsett från år Den totala marknaden har dessutom ökat mycket snabbt, särskilt för utrikestransporter. Det är i regel fråga om långa avstånd och stora volymer som borde vara lämpliga för järnväg. Eftersom järnvägens marknadsandel har varit relativt stabil alltsedan början av 1970-talet markerar 1990-talet ett negativt trendbrott. Den viktigaste förklaringen till järnvägens minskade marknadsandel i inrikestrafiken är ökningen av de svenska lastbilarnas bruttovikt. Den medförde att den tillåtna nyttolasten ökade från 31 till 40 ton vilket innebar en möjlig prissänkning på ca 22% per tonkilometer. Detta innebar att lastbilen blev konkurrenskraftigare för större volymer och på längre avstånd - järnvägens traditionella marknad. Det innebar också att marknadspriset sjönk generellt vilket också påverkade järnvägsoperatörerna som fick sämre lönsamhet. De fick därmed svårigheter att utvecklas och investera i nya system. När det gäller utrikestransporterna är situationen mer komplex. Det är en kombination av olika faktorer som givit den negativa utvecklingen av den svenska utrikestrafiken: avregleringen av lastbilstrafiken, avregleringsprocessen av järnvägarna och operatörernas egen oförmåga samt de höga banavgifterna i vissa länder. Lastbilstrafiken avreglerades genom att kvoterna för utlandstrafik ökades och upphörde helt Dessutom tilläts cabotage d.v.s. att lastbilar från EU-länder även får köra gods inom andra EU-länder. Åkeribranschens struktur med många småföretag, låg etableringströskel, hård konkurrens och varierande förutsättningar i olika länder gör att utnyttjandet av fordon och personal är mycket tänjbart samtidigt som det är svårt att kontrollera att givna lagar och regler efterlevs. Avregleringsprocessen av järnvägarna har hittills ofta haft en negativ påverkan på järnvägens marknadsandel, vilket delvis kan bero på att den ännu inte i många länder genomförts fullt ut. Utgångsläget har varit förlustbringande och föga affärsmässiga järnvägsföretag som dessutom i vissa länder har fungerat som sysselsättningsskapande verksamheter. Att göra om dem till lönsamma och kundorienterade företag har visat sig svårt och ta tid. Kanske har Sverige, Finland och England kommit längst. Stora problem finns dock fortfarande i t.ex. Tyskland och Frankrike, länder som är viktiga för svensk export. När de ekonomiska kraven ställs på de gamla järnvägsföretagen påbörjas en rationaliseringsoch omstruktureringsprocess som ofta innebär sämre utbud och högre priser och därmed sjunkande marknadsandelar för järnvägsföretagen. Härtill kommer att man börjat ta ut banavgifter i vissa länder med full kostnadstäckning som i praktiken inneburit en prishöjning jämfört med tidigare. Att järnvägsmarknaden i vissa avseenden formellt är fri och avreglerad har i praktiken mindre betydelse, eftersom kostnaderna blir så höga att det t.o.m. är svårt att konkurrera med priset med lastbilen. En översiktlig bedömning av hur mycket järnvägen förlorat i presumtiv marknad under talet har gjorts genom att jämföra med ett läge med konstant marknadsandel från 1990 vilket också innebär samma genomsnittliga nivå som under 1970-och 1980-talen. Om järnvägens marknadsandel hade varit lika hög år 2000 som 1990, skulle transportarbetet ha uppgått till 22,9 miljarder tonkilometer vilket motsvarar en ökning med 3,8 miljarder tonkilometer. Nettoökningen blev emellertid 1,0 miljard tonkilometer. Den minskade marknadsandelen innebär således en utebliven tillväxt på sammanlagt storleksordningen 2,8 miljarder tonkilometer.
8 För inrikestrafiken beräknas förlusten som följd av högre bruttovikt på lastbilar momentant uppgå till ca 1,9 miljarder tonkilometer. För utrikestrafiken beräknas som följd av järnvägarnas oförmåga och ökad lastbilskonkurrens den förlorade marknadsandelen uppgå till ca 1,6 miljarder tonkilometer. Härtill kommer den ökade andelen högförädlat gods, som allt annat lika, skulle inneburit en minskad marknadsandel som motsvarar storleksordningen 1,3 miljarder tonkilometer. Under de omständigheter som rådde under 1990-talet är det således inte lika lätt att direkt se de positiva effekterna av den trafikpolitiska reformen 1988 för godstransporterna som för persontransporterna. Sannolikt hade järnvägens situation varit ännu sämre om inte banavgifterna satts på samhällsekonomisk grund och utan de investeringar som skett för att öka kapacitet och bärighet. En översiktlig jämförelse med utvecklingen i andra europeiska länder, utan konkurrens av så stora lastbilar som i Sverige, och i USA, tyder på detta. Figuren nedan visar utvecklingen av järnvägens marknadsandel i Sverige, EUs 15 länder och i USA. På grund av att fullt jämförbar statistik saknas skall diagrammet tolkas med en viss försiktighet, men det visar ändå några intressanta utvecklingstendenser. I Sverige minskade marknadsandelen i början på 1990-talet på grund av den ökade bruttovikten på lastbilarna men utvecklingen har därefter bromsats upp. Marknadsandelen har t.o.m. ökat något år 2000 som följd av de sänkta banavgifterna och har bibehållits på denna nivå 2001 enligt preliminära siffror. I Europa har den negativa utvecklingen bromsats upp något tidigare men där har inte heller lastbilarnas bruttovikt ökat. I slutet på 1990-talet var järnvägens marknadsandel dubbelt så hög i Sverige som i Europa, 30% jämfört med 15%. De svenska järnvägarna är en av de effektivaste i Europa, men ändå inte så effektiva som i USA där marknadsandelen är omkring 50%, och den har dessutom varit relativt konstant under hela perioden I USA är situationen en helt annan. Det finns inga nationella gränser. Det finns 5 stora nationella järnvägsföretag som i sin tur samarbetar med 500 lokala matarbanor. Järnvägsföretagen är privata och lönsamma och äger sin egen infrastruktur. Axellasten har höjts successivt och är nu 35 ton i jämförelse med 22,5 ton i Europa och lastbilarna är mycket mindre än i Sverige. Förutsättningarna för utveckling av godstransporterna på järnväg kan bli gynnsammare under nästa 10-årsperiod. Till skillnad från 1990-talet finns inga planer på att öka vikt och längd på lastbilarna i Sverige, medan däremot banverket har påbörjat en upprustning av nätet för högre axellast och större lastprofil. De första systemen har kommit i gång och flera är under utbyggnad. Det kan också bli ett mer generellt utnyttjande av dessa åtgärder genom att utvecklingen av nya vagnar som är skonsammare mot spåret har tagit fart. Detta gäller framförallt vagnslasttrafiken. Problem finns dock med att en del industrispår upphört att trafikeras. När det gäller kombitrafiken är utvecklingen mer osäker. Det krävs nya system eller helt andra förutsättningar för att den skall kunna bli ett alternativ till de tunga lastbilar som vi har i Sverige. Här krävs mer forskning och utveckling och pilotprojekt för att finna effektiva former för samverkan mellan järnväg och lastbil på en större del av marknaden. Järnvägsgruppen KTH studerar olika möjligheter inom projektet Effektiva tågsystem för godstransporter. Ett genomförande av EU:s beslut 2001 skapar vissa förutsättningar för en utveckling av den gränsöverskridande trafiken. Bildandet av IKEA Rail som själva organiserar tågtrafik i hela
9 Europa är ett exempel på tillämpning av dessa principer. Man planerar att starta 2002 och radikalt öka järnvägens marknadsandel för företagets transporter genom att själv kontrollera hela transportkedjan. Den svenska trafikpolitiska reformen med ett Banverk med ett samhällsekonomiskt synsätt och fristående operatörer skulle ge helt andra möjligheter för gränsöverskridande trafik om den genomfördes konsekvent i Europa, vilket också är intentionen inom EU. Tillsammans med investeringar på en hög nivå även i framtiden så att kapacitet och prestanda kan ökas, finns goda förutsättningar att öka järnvägens marknadsandel för godstransporter såväl i Sverige som i Europa. Marknadsandel % av tonkilmeter 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% Godstransporter i Sverige, EU och USA - järnvägens marknadsandel av total lastbil (i USA långväga), järnväg och inrikes sjöfart USA Sverige EU 15 0,0% Anm.Vissa data mellan saknas och de sista åren är preliminära
10 FAKTORER SOM PÅVERKAT UTVECKLINGEN AV GODSTRANSPORTERNA Omvärlden Transportpolitik Inom branschen Snabb ökning av utrikeshandeln Internationalisering av industrin, EU-inträde Stora fusioner av företag IT-industrins uppgång och fall Stora investeringar i järnvägar påbörjas Avreglering av länsbanor 1990 Ny huvudman för Inlandsbanan 1993 Malmbanans trafikeringsrätt överförs till LKAB 1993 Ökad bruttovikt för lastbil 51, ton Minskad skatt på tunga lastbilar 1993 Avreglering av lastbilstrafiken inom EU Påbörjad avreglering av järnvägarna inom EU Avreglering av stomnätet 1996 Lägre banavgifter genom internalisering av externa effekter 1999 Öresundsbron öppnas 2000 Beslut om bolagisering och uppdelning av SJ Rationalisering och kundorientering av SJ Matarbanebolag etableras Fler direkttåg till kontinenten Nya bolag för internationell trafik Rangerbangårdarna minskas från 30 till st Minskat antal kombiterminaler Nya produkter Nya systemtåg Nya operatörer för systemtåg Transportvaruhus SJ Cargo Group 1998 Högre axellast, metervikt och större lastprofil SJ bildar Green Cargo för godstrafiken Ökat transportarbete Miljoner tonkilometer Marknadstillväxt Lägre banavgift Nettoresultat År Minskat transportarbete Ökad bruttovikt lastbil Utrikestrafik Ökad förädlingsgrad
Effektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Läs merKTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige?
KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige? Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus, KTH JBS resultatkonferens, Stockholm,
Läs merUtveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005
Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs merAvreglering av persontrafiken på järnväg
Avreglering av persontrafiken på järnväg Grunddata för utvärdering av avregleringen 12 000 Fördelning på järnvägsföretag SJ Övriga järnvägsföretag Miljoner personkilometer 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merVad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning
Läs merIndustrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik
Industrispår En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet BO-LENNART NELLDAL JAKOB WAJSMAN Jämförelse
Läs merJärnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter
Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Gunnar Alexandersson Senior Adviser Konference om jernbanestrategien, Odense, 31. maj 2010 Outline Branschföreningen Tågoperatörerna Den
Läs merErfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation
Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa
Läs merErfarenheter från konkurrensutsättning
Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa
Läs merGunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.
Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.
Läs merKapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår
Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5
Läs merUtbud, priser och konkurrens mellan tåg-flyg
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utbud, priser och konkurrens mellan tåg-flyg 2010-2018 KTH Järnvägsgrupp 2019-01-30 Bo-Lennart Nelldal, Professor emeritus Metod Årliga undersökningar 1990-2018 av utbud
Läs merUtredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Läs merFramtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras
Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av
Läs merEffektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie
Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Finansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH 2005-10-05 60% Långväga godstransporter
Läs merFör kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Läs merFrislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.
Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m. Historisk återblick 1856 första statliga järnvägarna öppnas Bibanor byggs av
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor
Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom
Läs merUtveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005
Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 2005 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 1990-2005 and development
Läs merUtveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009
Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2009 samt Utvecklingen av persontrafiken i ett långsiktigt perspektiv BO-LENNART NELLDAL GERHARD TROCHE Persontrafik på järnväg 1950-2009 12,0
Läs merFri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige
Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014 Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merStörre trafikavbrott och dess effekter på godskunderna
Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna Prof. em. Bo-Lennart Nelldal KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik 2014-11-13 Bakgrund Railway Group Analysen genomfördes i samband med en förstudie
Läs merForskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH
Forskningsprogram för kapacitetsanalys och simulering Vid Trafik och Logistik KTH KTH Järnvägsgruppen Bo-Lennart Nelldal Adj. professor 2011-02-04 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs merBesök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB
Besök från trafikutskottet 30 mars 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB Nyköping- Östgötalänken AB Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merBantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan
Bantrafik 217 229 miljoner resor gjordes på järnväg under 217 159 miljoner resor gjordes på spårväg 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan 15 568 km järnvägsspår finns i Sverige 13 331 miljoner personkilometer
Läs merUppföljning av långväga buss 2000
PM Dnr 075-200-01 2001-12-11 Uppföljning av långväga buss 2000 1. Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 fanns uppdraget att "SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande
Läs merPerson- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik
Bilaga 14 Person- och godstransporter 2014 2030 2050 Prognoser för framtida järnvägstrafik Bo-Lennart Nelldal Professor emeritus Kungliga Tekniska Högskolan Jakob Wajsman Civ. ing. Trafikverket 369 SOU
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merJärnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30
Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30 Järnvägens framtid På väg in i järnvägens andra storhetstid Liberaliseringen bidrar till utvecklingen
Läs merOM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4
OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merFinansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm
Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Finansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal KTH Stockholm 2006-05-29 KTH - Systemsyn Intäkt Lönsamhet
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merMotion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar
Motion till riksdagen 1987/88: T82 av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Den trafikpolitiska propositionen är ett tjockt aktstycke med många olika både synpunkter och
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merJärnvägen har blivit en komplex bransch
Järnvägen har blivit en komplex bransch ESRA 7 oktober 2015 Björn Paulsson, SJ AB 1 Björn Paulsson SJ AB? Lokförare SJ 1979- Instruktionsförare, lärare SJ 1994- NSB SIR utbildning 1994, körde person och
Läs mer2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg
2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merMP1301 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag
Läs merJärnväg 15/12/ Näringslivets godstransporter
åt 1 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter Det behövs en gemensam vision för utveckling av järnvägen På kort sikt krävs en samordnad kraftsamling för att stärka järnvägen På längre sikt krävs utbyggnader
Läs merGodstransporter i Mälardalen - Forskning vid KTH. Professor Emeritus Bo-Lennart Nelldal Tekn. Dr Behzad Kordnejad KTH Järnvägsgruppen
Godstransporter i Mälardalen - Forskning vid KTH Professor Emeritus Bo-Lennart Nelldal Tekn. Dr Behzad Kordnejad KTH Järnvägsgruppen 2018-10-12 Säkerhet Lönsamhet KTH Järnvägsgrupp - Systemsyn Intäkt Konkurrens/
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs merTuristnäringens Resindex och prognos Q2 2011
Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande
Läs merS15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merSå bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet
Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merBanavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke
Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser
Läs merTågtrafik till Norrland
Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merJämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen
Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merÖkad kapacitet på Västkustbanan för en bättre tågtrafik
Ökad kapacitet på Västkustbanan för en bättre tågtrafik Vilka är MTR? Ett av världens största globala järnvägsföretag med mer än 11 miljoner resor varje vardag MTR driver, utvecklar och bygger tunnelbana,
Läs merBO-LENNART NELLDAL JOSEF ANDERSSON OSKAR FRÖIDH. Pris för kontantbiljett kr/mil 2014 70,00 60,00 50,00. Kostnad kr/mil 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00
Kostnad kr/mil Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2014 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt analys av kommersiell och planeringsstyrd trafik BO-LENNART NELLDAL
Läs mer2 SIKA Rapport 1998:3
2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merJärnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019
Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019 Underlagsrapport Banavgifter Underlagsrapport Banavgifter Banverkets inriktningsunderlag omfattar följande rapporter: Järnvägens
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4
Norrtågs kvalitetsredovisning År Kvartal 4 1 Kvalitetsrapport kvartal 4 7 % Resandeökning Vi är glada över att närmare 1,5 miljoner resenärer väljer att resa med Norrtåg. Jämfört med trafikstarten 212
Läs merYttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).
2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merUtblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik
Utblick från nationell nivå Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik Attityder till kollektivtrafik 96% av befolkningen instämmer: Satsning på kollektivtrafiken är bra för samhället 75% av befolkningen
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merUtveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013
Utveckling av utbud och er på järnvägslinjer i Sverige 1990-2013 och Utvärdering av avreglering och konkurrens samt Utvecklingen av länshuvudmännens trafik BO-LENNART NELLDAL GERHARD TROCHE OSKAR FRÖIDH
Läs merEKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET
EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET 181120 HENRIK ANDERSSON 1 Syfte och metod Syfte: 1. Undersöka samband mellan konjunktursvängningar och förekomst/utveckling av effektivare transportlösningar
Läs merStockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.
Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merJärnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016
Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 1 24/05/2016 Det behövs en långtgående samverkan mellan järnvägens aktörer På kort sikt krävs en kraftsamling för att möta dagens utmaningar På längre sikt krävs
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merTransportpolicy gods på järnväg. Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad
Transportpolicy gods på järnväg 2002 Vägar till en öppen europeisk järnvägsmarknad Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm 3 Förord Svenskt Näringsliv ser det som en huvudfråga att öka
Läs merMarknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Läs mer2008-08-26. FÖ1: Materialflöden och transportsystem. Vad är logistik? Johanna Törnquist Krasemann. Transportnätverkets komponenter
FÖ1: Materialflöden och transportsystem Johanna Törnquist Krasemann Vad är logistik? Det finns en uppsjö av definitioner: Läran om effektiva materialflöden (s. 247, Lumsden) De aktiviteter som har att
Läs merNäringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm
2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merTrafikutskottets offentliga utfrågning om godstransporter
Trafikutskottets offentliga utfrågning om godstransporter I SN 1653-0942 S ISBN 978-91-85943-39-5 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2008 Förord Godstransporter har stor betydelse för tillväxten, och det är
Läs merForskning och utvecklingen för effektivare godstransporter
Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Banverkets GODSET-dag Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-22 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/
Läs merKörsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles
Statistik Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon 1999-2017 Vehicles kilometres for Swedish road vehicles Publiceringsdatum: 2018-04-19 Kontaktperson: Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post: anette.myhr@trafa.se
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1
Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till
Läs merGodstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren
Royal Institute of Technology (KTH) TRITA-TEC-RR 09-003 School of Architecture and the Built Environment ISSN 1653-4484 Division of Transport and Logistics ISBN 13: 978-91-85539-38-3 Godstrafikens utvecklingsmöjligheter
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merJärnvägen och marknaden
Järnvägen och marknaden Gunnar Alexandersson Presentation i Visby, 3 juli 2013 Regeringsbeslut 8 maj 2013 En särskild utredare ska göra en översyn av järnvägens organisation Syfte: föreslå förbättringar
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merPerson- och godstransporter på järnväg, 2010 kvartal 1. Statistik 2010:4
Person- och godstransporter på järnväg, kvartal Statistik : Person- och godstransporter på järnväg, kvartal Statistik : Trafikanalys Adress: Sveavägen 9 59 Stockholm Telefon: Fax: E-post: trafikanalys@trafa.se
Läs merYttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)
2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.
Läs merKörsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles
Statistik Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon 1999-2015 Vehicles kilometres for Swedish road vehicles Publiceringsdatum: 2016-04-07 Kontaktperson: Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post: anette.myhr@trafa.se
Läs merDet ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det
Läs merInfrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman
Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap
Läs merJörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer
Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler
Läs merLennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen
Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merPM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3
UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan
Läs merJärnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter
Läs mer