Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie

Transkript

1 Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Finansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH

2 60% Långväga godstransporter - marknadsandelar Andel % av tonkilometer 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sjöfart Lastbil Järnväg Källa: Jakob Wajsman, Banverket

3 60,0% Godstransporter i Sverige, EU och USA - järnvägens marknadsandel av total lastbil (i USA långväga), järnväg och inrik es sjöfart Marknadsandel % av tonkilmeter 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% USA Sverige EU Anm.Vissa data mellan saknas och de sista åren är preliminära

4 Varför har järnvägen förlorat marknad? Tyngre och längre lastbilar i Sverige samt avreglering av utrikes lastbilstrafik Avregleringen av järnväg har inte genomförts internationellt sämre med halvmesyr Ökad vidareförädlingsgrad i industrin Bristande kundanpassning hos operatörerna Avveckling av trafik och ingen utveckling av nya produkter Avveckling av industrispår och terminaler

5 Varför utveckla järnvägen? Effektiva järnvägstransporter är ett sätt att öka näringslivets konkurrenskraft nationellt och regionalt Uppnå kritisk massa av järnvägstransporter i Sverige och därmed kunna erbjuda ett bra utbud Den stora ökningen av den långväga lastbilstrafiken medför mer utsläpp, trängsel och olyckor Effektiv och attraktiv järnvägstrafik innebär mindre lastbilstrafik Kunderna efterfrågar alltmer miljöanpassade transportlösningar Utvecklingen av järnvägen är en del i ett långsiktigt hållbart samhälle

6 Effektiva tågsystem för godstransporter - Syfte Att identifiera problem och möjligheter i utvecklingen av järnvägens godstransportsystem Att utveckla trafiksystem och teknik som kan öka järnvägens marknadsandel på lång sikt Att sänka näringslivets transportkostnader, öka operatörernas lönsamhet och förbättra miljön och säkerheten i samhället Att föreslå forsknings- utvecklings- och demonstrationsprojekt på kort och lång sikt

7 Varuslag Metod EFTERFRÅGAN Förädlingsnivå Egenskaper Vikt, volym, sändning Krav på utbud EFTERFRÅGAN Delmarknader stax, profil, trp-tid Delmarknader Massgods Basgods Produktgods Servicegods Systemtåg Vagnslast Kombitrafik Snabbgodståg Produkter UTBUD Produktionssystem Knutpunkt, linjetåg,... Transportteknik Vagnar, containrar, lok Produkter UTBUD Utvecklingsmöjligheter

8 Kundkrav Miljö Kvalitet Kostnad

9 Godstransporter på järnväg -struktur Malmbanan 20% Vagnslast 40% Systemtåg 28% Kombi 12% Källa: Jakob Wajsman, Banverket

10 Varför vagnslasttrafik? ton 100m 3 Kombi 64 ton 168m 3 Vagnslast 40 ton 160m 3 Lastbil

11 Transportkundernas tillgång till järnväg Lokalisering i förhållande till järnvägsspår Andel av godskunderna Industrispår 35% Järnväg på orten 37% Summa 72% med eller nära spår Järnväg inom 50 km 23% Mer än 50 km till järnväg 5% Summa 100% 28% långt från spår Källa: Undersökning av Banverket av företag med mer än 100 anställda.

12 Knutpunktsystem (idag) Linjetågsystem (framtid)

13 Framtida vagnslastsystem idékoncept Linjetågsystem Tågen går efter linjer som anpassas efter kundernas behov Tågen kopplar av och till vagnar under väg Vagnar placeras i avkopplingsordning Rangering vid behov på en eller ett fåtal rangerbangårdar Vagnar kan lastas och lossas när tåget gör uppehåll

14 Duolok kombinerat el- och diesellok Driver s cab Diesel engine generator and fuel tank Electric motors Converters and auxiliaries Transformer Diesel engine generator and fuel tank Electric motors

15 Duolok - kombinerat el- och diesellok Ersätter både dagens linjelok och terminallok Kan köra på oelektrifierade bibanor, industrispår och bangårdar Ungefär samma kapacitet som dagens Rc och T44 Ett lok ekonomiskt även vid mindre och medelstora tåg Flera lok kan dra tunga och långa tåg Kan tillverkas av standardiserade komponenter: elutrustning från motorvagnar och industridieslar

16 Marknadsanpassad axellast Last 34ton 122m 3 98m3 till rak dörrsida h:3,2m 2,2m på rak dörrsida Axellast 25,0 ton vikt 50 ton Lastprofil G1 b:3,1m Last 40ton 184m 3 h:3,6m b:3,6m Axellast 27,5 ton vikt 55 ton Lastprofil C Last 40ton 160m 3 h:3,2m b:2,6m Svensk lastbil vikt 60 ton längd 24m höjd 4,5m

17 Effekt av ökad axellast - Index transportkostnad Stax 22,5 ton Stax 25,0 ton Stax 27,5 ton Stax 30,0 ton

18 Lastprofil C

19 Effekt av utökad lastprofil - Index transportkostnad Latprofil G1 Lastprofil C

20 Effektivare infrastruktur Prioriterade insatser 1. Utökad lastprofil i Sverige till profil C 2. Ökad axellast 3. Ökad bärighet (metervikt) Övriga angelägna insatser Införande av signalsystem som är anpassade för godstransporter (utökad försignalering) Anpassning av bangårdar och mötesspår för längre tåg

21 Infrastruktur för effektivare godstransporter - utvecklingsmöjligheter Uppgradering genom bättre kunskap: mätningar och beräkningar Vagnar med mjuka löpverk bra både för broar och geoteknik Bra att sprida metervikten skall vi skrota boggievagnen? Banverket skulle kunna ställa krav på nya godsvagnar kanske med banavgifter som incitament

22 Dagens kombitrafik lastbil - järnväg Trailers och tunga containers dimensionerar systemet Ger få stora och dyra terminaler Innebär långa matartransportavstånd Mest konkurrenskraftigt på långa avstånd Transportvolymerna större på kortare avstånd

23 Ändpunktstrafik med omland Stockholm Malmö

24 Linjetrafik med omland Stockholm Nässjö Linköping Nyköping Alvesta Hässleholm Malmö

25 Lättkombi Terminaler i sidotågväg Max 24 ton och 11m containers och växelflak Lastning och lossning med gaffeltruck under tråd Tåg och lastbil oberoende av varandra Lokföraren kan köra trucken

26 Effektiv kombitrafik superväxelflak C+ l:10,7m 22ton 70m 3 l:10,7m 22ton 70m 3 h:3,3m Axellast 16 ton vikt 64 ton b:2,6m l:10,7m 22ton 70m 3 l:10,7m 22ton 70m 3 h:3,3m b:2,6m Svensk lastbil vikt 60 ton längd 25,25m höjd 4,5m

27 Effekt av lättkombi Kostnad tungkombi - lättkombi - direkt lastbil 350 Kostnad kr/ton Avstånd km Lastbil Svensk 60ton 24m Tungkombi 3 containers Lättkombi 3 containers

28 Autokombi - Automatisk horisontell överföring av lastbärare Exempel: Det svenska CCT-systemet (CarConTrain) Kan överföra containers och växelflak av olika längd och bredd Mellan transportmedel och till/från lager och indsutrier Systemet kan göras helautomatiskt

29 Framtida terminaler 1. FULLSERVICETERMINALER "Freight Services Centres" - Strategiskt belägna terminaler med flera transportmedel och lagerfunktioner 2. BYTESPUNKTER "Hållplatser" - Små enkla terminaler nära kunden eller på vägen för att optimera transportkedjan

30 Snabbgodståg Utnyttja snabbtågsnätet för att vidga marknaden för övernattransporter Utveckla motorvagnståg för paket-, post- och expressgodstransporter Samlastning mellan post-, paket- och expressgods kan vidga marknaden Koppla ihop tåg och flyg för fraktgods i strategiska lägen

31 Motorvagnståg för gods Bygger på standardtåg för persontrafik Maxhastighet km/h Lastvolym ca 480 m 3 Lastvikt 80 ton

32 Snabbgodståg Snabbare än lastbilen - billigare än flyget

33 Teknik för framtida godstrafik Duolok Löpverk för högre axellast och hastighet Bromsteknik Fjärrstyrda lok Automatkoppel Intelligenta informationssystem Lätta konstruktioner för högre nyttolast Infrastruktur för effektivare godstransporter

34 Intelligenta informationssystem Används som benämning på system i vagnar som t.ex kan kontrollera Vagnens-lastens position med GIS Varmgång och bromsfunktion Gångegenskaper och godskomfort Temperatur vid tempererad last Bromsprov Även Elektroniskt styrd broms (ECP) kan ingå

35 Det intelligenta godståget Det finns nu en mängd olika funktioner som kan radiostyras. Kan man åstadkomma ett systemskifte med samtidigt införande av Radiostyrt automatkoppel Elektroniskt styrd broms Vagn- och lastkontroll Fjärrstyrda linje- och växellok Mer aktiv operativ vagnstyrning Är detta nästa stora FUD-projekt? KTH JVG bildar kompetenscentrum RailSIMT

36 Vad krävs för att utveckla den internationella järnvägstrafiken? Banavgifterna i hela Europa måste sättas på samhällsekonomisk grund Operatörerna måste kunna ta ansvar för hela transportkedjan för att kunna garantera kvaliteten alla byråkratiska hinder måste rivas Infrastrukturhållarna måste samarbeta för att åstadkomma ett europeiskt godsnät med större lastprofil, axellast och längre tåg

37 Utveckling på kortare sikt Stopp för nedläggning av industrispår Lättkombi demonstrationsprojekt Superväxelflak demonstrationsprojekt Uppgradering av befintliga godsvagnar för högre hastighet och axellast Mätsystem och modeller för att öka axellaster och hastighet på befintlig bana Försök med genomsignalering i ATC-systemet Försök med radiostyrda bromsventiler på sista vagnen (End Of Train-enhet)

38 Utveckling på längre sikt Duolok, vidareutveckling och demonstrationsprojekt Automatisk terminalteknik för horisontell överföring, utveckling av prototyp Införande av automatkoppel, utvärdering av kostnadsoch marknadseffekter Fjärrstyrt automatkoppel, demonstrationsprojekt Elektroniskt styrd broms och robust teknik för det intelligenta godståg Utveckling av lätta material för att minska buller och vibrationer och öka nyttolasten Kostnadseffektivare infrastruktur alltifrån broar till industrispår

39 40 Järnvägens marknadsandel av långväga godstransportarbete Marknadsandel (%) Bas 2010 BV Framtidsplan 35 KTH utveckling 2020 Källa: Framtida Järnvägstrafik

40