Referensgrupp övergripande frågor TSD Drift och trafikledning

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (7) Datum Handläggare Jerker Stubbans Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion järnvägsföretag Referensgrupp övergripande frågor TSD Drift och trafikledning Datum Tid Plats Park Inn By Radisson Hotell, Uppsala Närvarande Delges Transportstyrelsen (TS): Emma Bengtsson, Jerker Stubbans, Bertil Karlsson, Sofie Mååg, Marianne Almgren, Fanny Granskog. Arriva Sverige: Daniel Sundström. Eskilstuna Logistik och Etablering AB: Roland Sandberg. Green Cargo (GC): Stefan Halldén. Hargshamn: Peter Zone InfraNord: Tord Carlsson. Inlandsbanan: Per Bruzell. Järnvägshuset: Ann-Marie Olovsdotter. SJ: Michael Blomhage. Trafikverket (TrV): Terje Johnsson, Åsa Anderzén, Lars Cardell, Maria Hedqvist, Kent-Erik Hytter. Transportstyrelsen: Emma Bengtsson, Jerker Stubbans, Bertil Karlsson, Sofie Mååg, Marianne Almgren, Fanny Granskog. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO): Bengt Ohlin. Arriva Sverige: Daniel Sundström. Eskilstuna Logistik och Etablering AB: Roland Sandberg. EuroMaint Rail: Anders Larsson. Green Cargo: Håkan Sjöström, Stefan Halldén. Hargshamn: Peter Zone. Infranord: Tord Carlsson, Ronny Fredriksson. Inlandsbanan: Per Bruzell, Eva Widegren. Järnvägshuset: Ann-Marie Olovsdotter. Spark Trade: Torsten Åhman, Ulf Jonsson. SJ AB: Michael Blomhage. Svenska Tågkompaniet: Gunnar Frisk. Swedtrac Trafik: Kim Bäckström. Trafikverket: Terje Johnsson, Åsa Anderzén, Lars Cardell, Maria Hedqvist, Kent Erik Hytter, Martin Öhlin.

2 Datum 2 (7) Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab): Urban Lavén. 1 Inledning TS Emma Bengtsson hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Eftersom det var nya deltagare på mötet gjordes en presentationsrunda runt bordet. TS Bertil Karlsson presenterade dagens agenda och planerade upplägg. Det anmäldes ett par övriga frågor. Emma Bengtsson anmälde en övrig fråga om att diskutera skillnaderna mellan referensgruppen för övergripande frågor och referensgruppen för sakfrågor. Järnvägshuset anmälde en fråga om yrkeskompetens för annan personal än förare om frågan inte besvaras vid Transportstyrelsens planerade presentation om yrkeskompetens. 2 Föregående mötesanteckningar TS Bertil efterfrågade förbättringsförslag till kommunikation mellan TS och gruppen för övergripande frågor i genomförandeplansarbetet. TrV Hytter noterade i avsnitt Bromstabeller att det gjordes en felaktig hänvisning till tillägg B. Hänvisningen ska ändras till avsnitt Järnvägshuset frågade om den vid tidigare möten diskuterade workshopen. Transportstyrelsen svarade att inget datum är satt ännu. Transportstyrelsen påpekade samtidigt att det för tillfället är ansträngt med resurser efter det att Urban Vester slutat vid myndigheten. 3 Upprättande av genomförandeplan för TSD Drift 2015/995 Inför mötet skickade TS ut ett PM med 17 stycken regler/regelavsnitt som TS bedömt kunna vara sådana krav där det kan finnas ett lite större behov hos branschens aktörer att förbereda sig för kraven. Flertalet av dessa krav är de samma som aktörerna ansåg vara utmaningar när genomförandeplan för kommissionens beslut TSD Drift 2012/757/EU togs fram under Dokumentation för förare TS presenterade avsnitt och vad BTO respektive TrV svarade TS Vid upprättande av genomförandeplan år 2014 pågick ett linjeboksprojekt bland branschens aktörer. Detta var anledningen till att införandet av kravet sköts fram i tiden. SJ berättade att det påbörjades ett linjeboksprojekt 2014 men att det tydligen rann ut i sanden.

3 Datum 3 (7) TrV Hytter bekräftade att det för närvarande inte finns något pågående linjeboksprojekt. EIM 1 och CER 2 har för TSD Drift tillsammans med ERA 3 - arbetsgrupp om RINF 4 bedömt om RINF skulle kunna innehålla de rådata som krävs för att sätta samman en linjebok. Det finns dock krav i tillägg D som inte är överförbara till RINF t.ex. kartor. SJ menar att det i arbetet med att upprätta genomförandeplan behövs gränsöverskridande samordning eftersom det är flera svenska järnvägsföretag som bedriver trafik i andra länder. 3.2 Tågsammansättning TS presenterade avsnitt och vad BTO respektive TrV svarade TS Tidpunkten för införande är i förra genomförandeplanen satt till TrV Hytter bedömde att reglerna i stora drag överensstämmer med arbetet som genomförs idag. Tåget ska vara harmoniskt med den kapacitet som beställts, det är ingen radikal förändring mot idag. Om tåget inte uppfyller krav/prestanda ska det anmälas till infrastrukturförvaltaren som därefter trafikleder tåget med försening som följd eller att en ny körplan tas fram efter tågets faktiska prestanda. SJ: vi jobbar inte direkt så idag. Föraren vet idag inte med vilken hastighet körplanen är beställd. Det framgår inte av körplanen så föraren kan inte bedöma huruvida tåget kan framföras i den högsta hastighet med vilken tåget ska framföras enligt körplan. TS: Kan vi tidigareläggare införandet av detta krav till en tidpunkt före 2020? Mötesdeltagarna enades om att tågets beställda hastighet bör presenteras i körplanen, det innebär förändringar i IT-system samt att det finns ett behov av att ta fram företagsinterna bestämmelser för hur föraren ska agera både vid normala och avvikande situationer. Det framfördes från en aktör att genomförande till 2020 kan vara svårt att realisera. Mötet enades om att TrV tar med frågan om hastighet i körplan m.m. 3.3 Bromsning av tåg TS presenterade avsnitt och och vad BTO respektive TrV svarade TS Järnvägsföretagen kan för befintliga banor fortsätta att använda de tabeller som redan finns vilket framgår av vägledningen 1 European Rail Infrastructure Managers = Den Europeiska organisationen för infrastrukturförvaltare 2 Community of European Railways = Den Europeiska organisationen för järnvägsföretag 3 European Union Agency of Railway = Europeiska Unionens järnvägsbyrå 4 Register of Infrastructures = Infrastrukturregister

4 Datum 4 (7) kap TrV kommer att behöva publicera de bromstabeller som används när ansvaret för framtagande av bromstabeller övergår till järnvägsföretag. Stora förändringar behöver inte innebära stora konsekvenser eftersom man kan använda befintliga bromstabeller. Ny eller väsentligt förändrad infrastruktur kan kräva att järnvägsföretagen tar fram egna bromstabeller. När det gäller banor utrustade med ERTMS fastställs inte tågets största tillåtna hastighet genom bromstabeller, det finns algoritmer i TSD:er som används vid godkännande av delsystemet. Järnvägsföretaget kan enligt TSD Drift välja att använda befintliga bromstabeller eller tillämpa den nya modellen och själva beräkna erforderlig bromsprestanda. SJ: Det finns ett behov i branschen att samla in kunskaperna om hur befintliga system för bromstabeller är uppbyggt, detta eftersom personer med god sakkunskap i ämnet snart går i pension. TrV: Ett nytt synsätt behövs utifrån hur vi tolkade kravet 2014, detta eftersom befintliga bromstabeller i många fall fortsatt kan användas. Mötets spontana reaktion var att det inte bör vara något problem att införa kraven. 3.4 Registrering av data TS presenterade avsnitt och och vad BTO respektive TrV svarade TS Införandet av reglerna var inte tidssatt i förra genomförandeplanen. TS Sofie: ERA uppger att de funktionella kraven ska uppfyllas. Undantag för befintlig fordonsflotta ska inte behöva utfärdas enligt ERA, det går inte att ställa retroaktiva krav, tanken med harmoniseringsarbetet är att det ska ske successivt. Vi vet ännu inte om det går att undanta arbetsmaskiner, så kallade gula fordon. TS ska titta vidare på den frågan TrV Cardell: Monteras ETCS 5 i ett redan godkänt fordon så görs en ändring av registreringsutrustning. Arriva: Kan man begära undantag? TrV Cardell: Finns inte som öppen punkt och undantagen från TSD är redan definierade, vilket gör det svårt att få undantag. Gruppen var enad om att det går att införa kraven om hållningen är att kraven endast gäller nya, ombyggda eller moderniserade fordon. 5 European Train Control System = Europeiska tågskyddssystemet

5 Datum 5 (7) 3.5 Avsnitt 4.6 Yrkeskompetens. TS Jerker redogjorde för det föreskriftsarbete som TS initierat där tanken var att upphäva BV-FS 2000:3 6 och istället införa de harmoniserade kraven om yrkeskompetens från TSD Drift 2015/995. Våren 2016 skickade TS ut frågor till branschen om vilka utmaningar de såg vid ett eventuellt genomförande av avsnitt 4.6 samt tilläggen E, F och G den 1 januari Av de svar som TS fick så drogs slutsatsen att det inte var några utmaningar för branschen. I föreskriftsarbetet upptäcktes dock att TSD Drift i stora delar är så uppbyggd att den pekar på andra avsnitt eller tillägg. Detta gör att det blir svårt att föra in enbart vissa delar av TSD Drift. Järnvägshuset ställde en fråga om utbildningsplaner och huruvida dessa behöver godkännas. Jerker svarade att i dagsläget beviljar TS undantag från kravet på godkännande av utbildningsplaner om tillståndshavaren ansöker om detta. Tillståndshavaren ska då hantera utbildningsplanen inom ramen för sitt säkerhetsstyrningssystem. 3.6 Avsnitt 4.7 TS Marianne presenterade avsnitt som är ett nytt krav om psykologisk bedömning. Frekvens mellan hälsoundersökningar tas upp i avsnitt , dessa skiljer sig mot kraven i BV-FS 2000:4. Sofie redogjorde för avsnitt och dess skrivning om att reglerna ska tillämpas för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att medfölja tåg. Den som utför psykologisk bedömning för denna yrkesgrupp behöver inte tillstånd utfärdat från TS. Vad gäller intervaller för återkommande medicinska undersökningar har TS gjort en utredning av intervallerna och under ett helt yrkesliv blir det med de harmoniserade kraven färre kontroller. Börjar man däremot sin yrkesbana sent i livet blir det något fler kontroller jämfört med dagens regelverk, BV- FS 2000:4 3.7 Register över infrastruktur och fordon TS presenterade kraven i om rullande material och huruvida fordon är konstruerade av material som kan vara farligt i händelse av olycka eller brand. Synpunkter från BTO och TrV som inkom 2014 redovisades. En längre diskussion om syftet och omfattningen av kravet följde. Diskussionen innehöll frågor om t.ex. till vad uppgifterna ska användas, i 6 Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:3) om utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten

6 Datum 6 (7) vilket system ska uppgifterna hanteras, hur uppgifterna görs tillgängliga, gäller kravet nya eller befintliga fordon, vilka material avses etc. Ett förslag framkom om att nationella fordonsregistret skulle kunna innehålla uppgifterna som efterfrågas i kravet. Detta register är dock inte lämpat för dessa uppgifter, detta framgår av den inledande texten i avsnitt 4.8 i TSD Drift. TrV Hytter menar att infrastrukturförvaltare och fordonsinnehavare måste sätta sig ner och diskutera vilka uppgifter som behöver tas fram för att leva upp till kravet. I detta arbete bör eventuellt även samhällets räddningstjänst involveras. 3.8 Genomförandeplan Frågan kom upp om huruvida den genomförandeplan som ska upprättas är så detaljerad att varje avsnitt i TSD Drift ska redovisas. TS svarade att sådant är fallet. TS föreslår att hela TSD Drift 2015/995 genomförs 1 januari TS har haft kontakter med Norge och Danmark för att efterhöra dessa länders syn på genomförandetidpunkter. Efter förslag från TrV enades mötet om att den fortsatta detaljerade genomgången av de skilda kravavsnitten får ske i annat forum. För det fortsatta arbetet med att upprätta en genomförandeplan krävs att TS får synpunkter om genomförandetidpunkt senast 24 mars Detta för att kunna sammanställa branschens svar till nästa referensgruppsmöte som hålls 24 april. TS framförde ett önskemål om att antalet tidpunkter för genomförande minimeras så långt det är möjligt. TS påminde om att det i arbetet med att upprätta genomförandeplan även ges möjlighet för medlemsstaterna att lämna förslag på regler som bör harmoniseras. TS ställde frågan om vad vi kan bistå branschen med i detta arbete. Mötet efterlyste då en korsreferenslista över hänvisningar i TSD Drift. TS lovade att sammanställa och distribuera en sådan lista inom två veckor. 3.9 Körning på sikt I samband med upprättande av genomförandeplan år 2014 inkom till TS tankar om regel 9 i tillägg B Körning på sikt kan medge att Halv siktfart kan fortsätta tillämpas. TS klargjorde att regeln ska ses som en princip och att skilda hastigheter kan tillämpas.

7 Datum 7 (7) 4 Övriga frågor Den övriga fråga som Emma anmälde i mötets inledning om att diskutera skillnaderna mellan referensgruppen för övergripande frågor och referensgruppen för sakfrågor utgick på grund av tidsbrist. 5 Nästa möte 24 april 2017.