Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter. - säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Björn Nilsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och infrastruktur Sektion infrastruktur Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om - säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare - säkerhetsstyrning och säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och spårväg - upphävande av Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 1997:2) om besiktning och underhåll av spåranläggning 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Järnvägsmarknaden har under det senaste decenniet genomgått en betydande omstrukturering samtidigt som en omfattande internationell reglering tillkommit. Detta innebär bland annat att Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 1997:2) om besiktning och underhåll av spåranläggning (benämns framöver endast BV-FS 1997:2) är i behov av en översyn. Kortfattat kan sägas att den gjorda översynen resulterat i att vi föreslår att BV-FS 1997:2 ska inarbetas i andra redan befintliga föreskrifter och att BV-FS 1997:2 därmed kan upphävas. Nämnda föreskrifter om besiktning och underhåll av spåranläggning beslutades redan år Vid den tiden fanns järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och den omfattade såväl järnväg som tunnelbana och spårväg. Bestämmelserna för järnväg återfinns numera i järnvägslagen (2004:519) som trädde i kraft den 1 juli Samtidigt som järnvägslagen trädde i kraft ändrade järnvägssäkerhetslagen namn till lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Ett problem, som uppstod när järnvägslagen trädde i kraft, var att nya begrepp infördes i järnvägslagen och att dessa inte stämde överens med de befintliga begrepp som bland annat fanns i BV- FS 1997:2. Bland annat infördes begreppet infrastrukturförvaltare i järnvägslagen medan vedertaget begrepp i BV-FS 1997:2 var spårinnehavare. Begreppet spårinnehav används emellertid fortfarande för att beteckna

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (19) drift av spåranläggningar för tunnelbana och spårväg 1. Ett annat problem, som förstärkts på senare tid, är att föreskrifterna inte följt med i utvecklingen av järnvägsmarknaden. När BV-FS 1997:2 togs fram fanns säkerhetsmyndigheten dåvarande Järnvägsinspektionen, numera Transportstyrelsen, som en del i organisationen för dåvarande Banverket, numera Trafikverket. BV-FS 1997:2 riktade sig mot dem som ägde och förvaltade järnvägsinfrastruktur. Banverkets produktionspersonal var näst intill ensam på järnvägsmarknaden när det gällde utförande av besiktning och underhåll av spår. Även inom tunnelbana och spårväg, var det de som ägde och förvaltade spåren som skötte underhåll och besiktning av dessa anläggningar. Idag finns det en marknad med entreprenörer som sköter underhåll av och besiktigar spår- och infrastrukturanläggningar. Det finns dessutom regler i BV-FS 1997:2 som behöver ses över på grund av att liknande krav förekommer i andra föreskrifter, så kallad dubbelreglering. Exempel på dubbelreglering som behöver ses över är bestämmelser om underhåll och besiktning av järnvägsinfrastruktur och spåranläggningar. Detta är till viss del redan reglerat i Järnvägsstyrelsens föreskrifter ( 2007:2) om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare (benämns framöver endast 2007:2) samt i Järnvägsstyrelsens föreskrifter ( 2007:4) om säkerhetsordning för tunnelbana och spårväg (benämns framöver endast 2007:4). Transportstyrelsen föreslår att innehållet i BV-FS 1997:2 inarbetas i andra befintliga föreskrifter, så att BV-FS 1997:2 därefter kan upphävas. Genom en sådan åtgärd finns möjlighet att skapa mer sammanhållna föreskrifter gällande underhåll och besiktning av järnvägsinfrastruktur och spåranläggningar. Transportstyrelsen har valt att lägga regleringen om besiktning och underhåll av järnvägsinfrastruktur och spåranläggning på en funktionell nivå istället för att detaljstyra innehållet. Transportstyrelsen väljer att gå ifrån de detaljerade föreskrifterna med anledning av att allt för detaljerade föreskrifter är teknikhämmande och inverkar negativt på utvecklingen inom området. Att lämna detaljstyrningen åt verksamhetsutövarna ställer högre krav på att de själva har kompetens inom området. Det kan t.ex. handla om när och hur en ibruktagandebesiktning ska ske eller hur länge besiktningsprotokoll ska sparas. Detta ger verksamhetsutövarna insikten om att det behövs kunskap inom den egna organisationen dels för att ta fram egna säkerhetsbestämmelser i dessa delar och dels för att förvalta den egna infrastrukturen. Transportstyrelsen kontrollerar att företagen har regler i berörda delar genom kontrollfrågor vid prövningen av tillstånd och vid säkerhetsrevisioner. 1 Se 3 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (19) BV-FS 1997:2 berör som tidigare nämnts såväl järnväg som tunnelbana och spårväg. Nedan följer en beskrivning om hur förändringarna kan tas omhand inom respektive transportslag. För att underlätta för läsaren har det gjorts en uppdelning i Järnväg respektive Tunnelbana och spårväg. 1.1 Järnväg Vad avser reglering av underhåll av järnvägsinfrastruktur, skulle inarbetningen av BV-FS 1997:2 kunna ske i Järnvägsstyrelsens föreskrifter ( 2007:2) om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare. Föreslagna föreskrifter Av 2 kap. järnvägslagen (2004:519) framgår att järnvägsinfrastruktur, järnvägsfordon och annan materiel i järnvägssystem ska vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamhet som bedrivs i systemet förebyggs. Av 2 kap. 2 järnvägslagen (2004:519) framgår att infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags verksamhet ska utföras så att skador till följd av verksamheten förebyggs. Av 2 kap. 5 järnvägslagen framgår att infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags verksamhet ska omfattas av ett säkerhetsstyrningssystem. Säkerhetsstyrningssystemet utgörs av den organisation som införts och de förfaranden som fastställts för att trygga en säker verksamhet. För infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags verksamhet ska det även finnas sådana övriga säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet. 2007:2 behandlar säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare. Transportstyrelsen avser inte att ändra 2007:2 i någon större mån nu. Förutom förslag på nya definitioner (ibruktagandebesiktning, säkerhetsbesiktning och underhåll av fordon respektive järnvägsinfrastruktur) föreslås endast smärre typografiska förändringar. Vi är medvetna om att det sannolikt behövs en mer omfattande omarbetning av 2007:1 och 2007:2 men det kommer inte att ske inom ramen för det här föreskriftsarbetet.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (19) Jämförelsetabell TSFS förslag Forts. Lydelse/innebörd allmänt hållen beskrivning av föreskrifternas tillämpningsområde vissa järnvägsnät undantas från några av bestämmelserna definition ibruktagandebesiktning Kommentar Ny definition. jfr begreppet validering i 2 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:116) om godkännande av delsystem för järnväg BV-FS 1997:2 2007:2 se även stycket närmast under denna tabell där ibruktagandebesiktning och validering behandlas. definition riskanalys 3 definition systemrevision 3 definition säkerhetsbesiktning Ny definition. Begreppet definierades tidigare i BV-FS 1997:2 men definitionen har justerats i enlighet med 2 TSFS 2012:33 definition TSD 3 definition underhåll Ny definition fordon jfr TSFS 2012:33 2 definition underhåll Ny definition jfr järnvägsinfrastruktur TSFS 2012:33 2 grunder och mål för 4 säkerhetsstyrningssystem grunder och mål för 5 säkerhetsstyrningssystem syfte med säkerhetsstyrningssystemet, även risker hos anlitade entreprenörer ska kunna han- 6 teras på ett betryggande sätt. 2

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (19) TSFS förslag 7 Lydelse/innebörd krav på säkerhetsstyrningssystemet se särskilt 7 l 7 l. förfaranden som säkerställer att information som är vital för säkerheten tas in, dokumenteras, arkiveras och kontrolleras samt förmedlas till och behandlas på relevant nivå inom organisationen, och förmedlas till de järnvägsföretag som är verksamma på förvaltarens järnvägsnät. Kommentar inga nya krav i förhållande till vad som gäller idag. 7 1 i de föreslagna föreskrifterna innebär att infrastrukturförvaltaren måste ha förfaranden för hur dokumentation och arkivering av besiktning och periodiskt underhåll ska ske. Med besiktning avses här ibruktagandebesiktning och säkerhetsbesiktning. BV-FS 1997:2 3, 5, 7 4 ang. dokumentation av besiktning och periodiskt underhåll 2007: Forts. hantering av gemensamma risker, samråd säkerhetsstyrningssystemets delar enligt 7 ska dokumenteras. dokumentation av säkerhetsstyrningssystemet krav på systemrevisioner enligt dokumenterad plan krav på dokumentation av systemrevision

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (19) TSFS förslag 12 Lydelse/innebörd övriga säkerhetsbestämmelser, uppräkning av de områden utöver 7 där verksamhetsutövaren behöver ha säkerhetsbestämmelser, säkerhetsbestämmelserna behöver bara innehålla sådant som är relevant för den verksamhet som utövas. 12 d Infrastrukturförvaltare ska bl.a. ha bestämmelser om utformning, konstruktion, ibruktagandebesiktning, säkerhetsbesiktning och underhåll av järnvägsinfrastruktur Kommentar Inga nya krav i förhållande till vad som gäller idag. I BV-FS 1997: , 5 finns idag krav på bestämmelser om besiktning och underhåll. Samma krav finns i 2007:2 12 d. Om BV-FS 1997:2 upphävs finns det alltså fortfarande ett krav på infrastrukturförvaltaren att ha bestämmelser om besiktning och underhåll. BV-FS 1997: , 5 Spårinnehavaren ansvarar för att det finns bestämmelser för besiktning och underhåll. 2007:2 12 d dokumentation av säkerhetsbestämmelserna undantag Nedan kommenteras särskilt i vissa delar på vilket sätt BV-FS 1997:2 har inarbetats i de föreslagna föreskrifterna. Ibruktagandebesiktning I 1, 2, 3 och 7 i BV-FS 1997:2 finns bestämmelser om ibruktagandebesiktning. Reglerna om ibruktagandebesiktning täcks i viss mån in av reglerna om validering i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:116) om godkännande av delsystem för järnväg. En ansökan om godkännande ska bl.a. innehålla uppgifter om validering som i föreskrifterna definieras som test, analys och granskning med syfte att påvisa att det färdiga systemet uppfyller specificerade krav. Innan en anläggning tas i bruk, oavsett om det krävs ett godkännande från Transportstyrelsen eller inte, sker en slutlig validering (teknisk kontroll) av önskad funktion. Denna delmängd av den totala valideringen kallas ibruktagandebesiktning. Begreppet ibruktagandebesiktning definieras i 3 i de föreslagna föreskrifterna. Vidare förekommer begreppet ibruktagandebesiktning i 12 d i de föreslagna föreskrifterna. Tanken med föreskriftsändringarna är inte att

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (19) järnvägsinfrastruktur ska besiktigas i annan omfattning än vad som sker idag. Dokumentation av besiktningar och underhåll I 5 i BV-FS 1997:2 finns krav på att varje utförd säkerhetsbesiktning och periodiskt underhåll som ersätter en säkerhetsbesiktning ska dokumenteras och sparas. I 3 i BV-FS 1997:2 finns krav på att varje utförd ibruktagandebesiktning ska dokumenteras och sparas. I 7 4 i BV-FS 1997:2 anges att spårinnehavaren ansvarar för att det finns bestämmelser för besiktning och underhåll och att det av dessa bestämmelser bl.a. ska framgå hur besiktning och periodiskt underhåll dokumenteras efter utförande. I 3 i BV-FS 1997:2 anges vad som ska dokumenteras då en ibruktagandebesiktning respektive säkerhetsbesiktning har skett. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om vad som kontrollerats, vem som utfört besiktningen/underhållet, tidpunkt, eventuella avvikelser, åtgärder eller rekommendationer. I samma paragraf finns även ett krav på att spara dokumentation från ibruktagandebesiktning i minst fem år och i 5 finns ett krav på att dokumentation från säkerhetsbesiktning alternativt periodiskt underhåll ska sparas så att de tre senaste säkerhetsbesiktningarna alternativt periodiskt underhåll som ersätter en säkerhetsbesiktning kan verifieras. Kravet på dokumentation i BV-FS 1997:2 är som synes detaljerat. De föreskrifter som Transportstyrelsen nu föreslår innehåller inte så detaljerade dokumentationskrav. Istället föreslås att kravet på dokumentation ska hanteras inom ramen för säkerhetsstyrningssystemet (jfr 7 l i 2007:2). Säkerhetsstyrningssystemet ska i enlighet härmed innehålla förfaranden som säkerställer att information som är vital för säkerheten tas in, dokumenteras, arkiveras och kontrolleras samt förmedlas till och behandlas på relevant nivå i organisationen (föreslagna föreskrifter 7 l och 12 d). I detta ligger att verksamhetsutövaren har ett sätt att hantera dokumentation av ibruktagande- och säkerhetsbesiktningar samt underhåll. Övriga säkerhetsbestämmelser om besiktning och underhåll I 4 i BV-FS 1997:2 anges att spårinnehavaren ansvarar för att förebyggande underhåll utförs i tillräcklig utsträckning med avsikt att minimera säkerhetsfarliga brister. I 7 i BV-FS 1997:2 anges att spårinnehavaren ansvarar för att det finns bestämmelser för besiktning och underhåll, vidare anges vad som ska framgå av bestämmelserna. I 12 d i 2007:2 anges att infrastrukturförvaltare ska ha de övriga säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet om besiktning, funktionskontroll och underhåll av järnvägsinfrastruktur. Transportstyrelsen gör bedömningen att de bestämmelser som nämns i och 5 i BV-FS 1997:2 är samma bestämmelser som behandlas i 12 d i 2007:2. Det finns dock inte behov av att på ett mer detaljerat sätt beskriva hur dessa bestämmelser om

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (19) besiktning och underhåll ska vara utformade. I de föreslagna föreskrifterna tas detta upp i 12 d. Signalsäkerhetskontroll I 6 i BV-FS 1997:2 anges att om förebyggande eller felavhjälpande underhåll medför ingrepp i funktioner som har betydelser för säkerheten, ska sådana ingrepp åtföljas av en kontroll som säkerställer avsedd funktion innan spåranläggningen på nytt upplåts för trafik. Nämnda bestämmelse beskriver bl.a. det som bland verksamhetsutövarna kallas signalsäkerhetskontroll (SISÄ-kontroll). En sådan SISÄ-kontroll ska genomföras efter att förebyggande eller felavhjälpande underhåll har medfört ingrepp i signal- och säkerhetsanläggningar. Transportstyrelsen gör bedömningen att bestämmelser om den kontroll som behandlas i 6 i BV-FS 1997:2 måste ingå i det krav på bestämmelser om besiktning och underhåll som ska finnas hos verksamhetsutövaren i enlighet med 12 d i 2007:2. Ordet kontroll som anges i 6 i BV-FS 1997:2 kan likställas med begreppet säkerhetsbesiktning som måste anses innefatta alla kontroller efter ingrepp i funktioner som kan påverka säkerheten, alltså inte bara SISÄ-kontroll utan även t.ex. justering av spåret. Bestämmelser om dessa kontroller ska alltså finnas hos infrastrukturförvaltaren. 1.2 Tunnelbana och spårväg När det gäller reglerna om underhåll av spåranläggningar, skulle inarbetningen av BV-FS 1997:2 kunna ske i Järnvägsstyrelsens föreskrifter ( 2007:4) om säkerhetsordning för tunnelbana och spårväg och Järnvägsstyrelsens föreskrifter ( 2007:5) om internkontroll för tunnelbana och spårväg (benämns framöver endast 2007:5). Samtidigt skulle 2007:4 och 2007:5 kunna slås samman och samlas i en ny föreskrift. Föreslagna föreskrifter I 14 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg anges att det för verksamheten ska finnas en säkerhetsordning med sådana säkerhetsbestämmelser som behövs utöver denna lag och de föreskrifter som är utfärdade med stöd av lagen. I 2007:4 beskrivs närmare vad kravet på säkerhetsordning innebär. I 2007:5 beskrivs säkerhetsstyrningen. Säkerhetsordning och säkerhetsstyrning är någonting som även kommer att behöva beskrivas i de föreslagna föreskrifterna. I lagens 10 anges att spåranläggningar med hänsyn till verksamhetens art och övriga förhållanden ska drivas så att skador till följd av verksamheten förebyggs. Därvid ska de åtgärder och försiktighetsmått vidtas som behövs för att upprätthålla en betryggande säkerhet. I 1 samma lag anges att det för verksamheten ska finnas den organisation som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. Transportstyrelsen anser att detta innebär att det måste finnas någon form av säkerhetsstyrning för verksamhe-

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (19) ten och har valt att ersätta det begrepp, internkontroll, som förekommer i 2007:4 och 2007:5 med begreppet säkerhetsstyrning för att undvika flera benämningar för samma sak. Sedan tidigare förekommer begreppet säkerhetsstyrning i 2007:5. Denna begreppsändring innebär inte någonting nytt för verksamhetsutövarna. Med anledning av 10 och 1 i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg anser vi även att 8 i 2007:5, där det anges att verksamhetsutövaren svarar för att det finns de resurser som behövs för att uppnå de operativa säkerhetskraven, är omhändertagen. När det gäller strukturen på de föreslagna föreskrifterna är målsättningen att efterlikna 2007:2 så långt det är möjligt. Flera företag har verksamhet både inom järnväg samt tunnelbana och spårväg och målet är att företagen ska kunna känna igen sig i de sammanslagna föreskrifterna, både i strukturen och i kraven.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (19) Jämförelsetabell TSFS förslag Lydelse/innebörd allmänt hållen beskrivning av föreskrifternas tillämpningsområde definition ibruktagandebesiktning Kommentar jfr begreppet validering i 2 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:115) om godkännande av spåranläggning eller fordon för tunnelbana och spårväg se även stycket närmast under denna tabell där ibruktagandebesiktning och validering behandlas. definition systemrevision jfr 2007:2 3 BV-FS 1997:2 2007:4 2007:5 2 definition säkerhetsbesiktning definition säkerhetsordning definition säkerhetsstyrning definition underhåll fordon definition underhåll spåranläggning har justerats något i enlighet med TSFS 2012:33 detta bedöms tillräckligt, inte nödvändigt använda sig av begreppet säkerhetsstyrningssystem, man måste ju ändå ha kontroll över sin säkerhetsstyrning jämför TSFS 2012:33 2 omformulerad definition från BV- FS 1997:2 jämför TSFS 2012:33 2 system för säkerhetsstyrning Forts.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (19) TSFS förslag Lydelse/innebörd säkerhetsstyrning, uppföljning och dokumentation av säkerhetsstyrningen syftet med säkerhetsstyrningen, även risker hos anlitade entreprenörer ska kunna hanteras på ett betryggande sätt säkerhetsstyrning får inordnas i verksamhetens övergripande kvalitetssystem, krav på dokumentation Kommentar jfr 6 första stycket i 2007:2 BV-FS 1997:2 2007:4 2007:5 3, st 1, Forts. krav på säkerhetsstyrningen krav på systemrevisioner enligt dokumenterad plan krav på dokumentation av systemrevision inga nya krav i förhållande till vad som gäller idag jfr 2007:2 7 detta innebär en uppföljning och utvärdering av säkerhetsstyrningen 3, 5, 7 4 ang dokumentation av besiktning och periodiskt underhåll 2 7 bestämmelser om olyckor och tillbud samt röjning vid olycka. 6 rutiner för olyckor, 7 definiera och dokumentera arbetsuppgifter, befogenheter, samarbetsoch samrådsförhållanden för dem som leder, utför eller kontrollerar arbete som påverkar säkerheten 9 riskanalys eller i enklare fall riskbedömning ska utföras i vissa fall 4 st 2 uppföljning av säkerhetsstyrningen enligt dokumenterad plan. krav på dokumentation

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (19) TSFS förslag 8 Lydelse/innebörd säkerhetsbestämmelser, uppräkning av de områden där verksamhetsutövaren behöver ha säkerhetsbestämmelser, säkerhetsbestämmelserna behöver bara innehålla sådant som är relevant för den verksamhet som utövas. 8 5 Spårinnehavare ska bl.a. ha bestämmelser om utformning, konstruktion, ibruktagandebesiktning, säkerhetsbesiktning och underhåll av spåranläggningen. Kommentar ang. förslaget 8 5 så anges krav på säkerhetsbestämmelser om ibruktagandebesiktning och säkerhetsbesiktning. I BV-FS 1997: , 5 finns idag krav på bestämmelser om besiktning och underhåll. Om BV-FS 1997:2 upphävs behöver kraven föras in i den nya föreskriften. Ang säkerhetsbestämmelser om utformning och konstruktion så har vi valt samma formulering som i 2007:2 12 d. Kravet kan kanske ses som nytt, men är egentligen ett förtydligande av vad som inryms i 10 och 13 i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. BV-FS 1997: ,5 Spårinnehavaren ansvarar för att det finns bestämmelser för besiktning och underhåll. 2007:4 2 vad säkerhetsordningen ska innehålla (säkerhetsbestämmelser) 2007:5 ang. förslaget 8 punkt 7 anges att verksamhetsutövaren ska ha säkerhetsbestämmelser om verksamhetens säkerhetsstyrning. Detta motsvarar det som i 2 8 i 2007:4 kallades internkontroll. Ingen saklig förändring, bara ett försök att inte använda för många olika begrepp för samma sak. Forts.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (19) TSFS förslag Lydelse/innebörd säkerhetsbestämmelser förtecknas i säkerhetsordningen, krav på säkerhetsordningen, krav på att säkerhetsordningen ska vara känd och lätt tillgänglig ansvar för utgivning och ändringar av säkerhetsordningen undantag Kommentar BV-FS 1997:2 2007:4 2 vad säkerhetsordningen ska innehålla (säkerhetsbestämmelser) 4 hur säkerhetsordningen ska vara dokumenterad och ordnad : dokumentation gällande säkerhetsstyrning ska hållas aktuell och vara tillgänglig för berörd personal Nedan kommenteras särskilt i vissa delar på vilket sätt BV-FS 1997:2 har inarbetats i de föreslagna föreskrifterna. Ibruktagandebesiktning I 1, 2, 3 och 7 i BV-FS 1997:2 finns bestämmelser om ibruktagandebesiktning. Reglerna om ibruktagandebesiktning täcks i viss mån in av reglerna om validering i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:115) om godkännande av spåranläggning eller fordon för tunnelbana och spårväg. En ansökan om godkännande ska bl.a. innehålla uppgifter om validering som i föreskrifterna definieras som test, analys och granskning med syfte att påvisa att det färdiga systemet uppfyller specificerade krav. Innan en anläggning tas i bruk, oavsett om det krävs ett godkännande från Transportstyrelsen eller inte, sker en slutlig validering (teknisk kontroll) av önskad funktion. Denna delmängd av den totala valideringen kallas ibruktagandebesiktning. Begreppet ibruktagandebesiktning definieras i 2 i de föreslagna föreskrifterna. Vidare förekommer begreppet ibruktagandebesiktning i 8 5 i de föreslagna föreskrifterna. Tanken med föreskriftsändringarna är inte att spåranläggningar ska besiktigas i annan omfattning än vad som sker idag.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (19) Dokumentation av besiktningar och underhåll I 5 i BV-FS 1997:2 finns krav på att varje utförd säkerhetsbesiktning och periodiskt underhåll som ersätter en säkerhetsbesiktning ska dokumenteras och sparas. I 3 i BV-FS 1997:2 finns krav på att varje utförd ibruktagandebesiktning ska dokumenteras och sparas. I 7 4 i BV-FS 1997:2 anges att spårinnehavaren ansvarar för att det finns bestämmelser för besiktning och underhåll och att det av dessa bestämmelser bl.a. ska framgå hur besiktning och periodiskt underhåll dokumenteras efter utförande. I 3 i BV-FS 1997:2 anges vad som ska dokumenteras då en ibruktagandebesiktning respektive säkerhetsbesiktning har skett. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om vad som kontrollerats, vem som utfört besiktningen/underhållet, tidpunkt, eventuella avvikelser, åtgärder eller rekommendationer. I samma paragraf finns även ett krav på att spara dokumentation från ibruktagandebesiktning i minst fem år och i 5 finns ett krav på att dokumentation från säkerhetsbesiktning alternativt periodiskt underhåll ska sparas så att de tre senaste säkerhetsbesiktningarna alternativt periodiskt underhåll som ersätter en säkerhetsbesiktning kan verifieras. Kravet på dokumentation i BV-FS 1997:2 är som synes detaljerat. De föreskrifter som Transportstyrelsen nu föreslår innehåller inte så detaljerade dokumentationskrav. Istället föreslås att kravet på dokumentation ska hanteras inom ramen för säkerhetsstyrningen på ett liknande sätt som avseende infrastrukturförvaltare på järnväg (jfr 7 l i 2007:2). Säkerhetsstyrningen ska i enlighet härmed innehålla förfaranden som säkerställer att information som är vital för säkerheten tas in, dokumenteras, arkiveras och kontrolleras samt förmedlas till och behandlas på relevant nivå i organisationen (föreslagna föreskrifter 6 6). I detta ligger att verksamhetsutövaren har ett sätt att hantera dokumentation av ibruktagande- och säkerhetsbesiktningar samt underhåll. Bestämmelser om besiktning och underhåll i säkerhetsordningen Av 13 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg framgår att spåranläggningar, fordon och annan materiel som används i verksamheten ska vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs. I 4 i BV-FS 1997:2 anges att spårinnehavaren ansvarar för att förebyggande underhåll utförs i tillräcklig utsträckning med avsikt att minimera säkerhetsfarliga brister. I 7 i BV-FS 1997:2 anges att spårinnehavaren ansvarar för att det finns bestämmelser för besiktning och underhåll, vidare anges vad som ska framgå av bestämmelserna. I 2 6 i 2007:4 finns ett krav på att säkerhetsordningen ska innehålla bestämmelser om bl.a. besiktning och underhåll av spåranläggningar. Transportstyrelsen gör bedömningen att de bestämmelser som nämns i 7 i BV-FS 1997:2 är samma bestämmelser som behandlas i 2 6 i 2007:4. Det finns dock inte behov av att på ett mer detaljerat sätt beskriva hur dessa bestämmelser om besiktning och

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (19) underhåll ska vara utformade. I de föreslagna föreskrifterna tas detta upp i 8 5. Signalsäkerhetskontroll I 6 i BV-FS 1997:2 anges att om förebyggande eller felavhjälpande underhåll medför ingrepp i funktioner som har betydelse för säkerheten, ska sådana ingrepp åtföljas av en kontroll som säkerställer avsedd funktion innan spåranläggningen på nytt upplåts för trafik. Nämnd bestämmelse beskriver bl.a. det som bland verksamhetsutövarna kallas signalsäkerhetskontroll (SISÄ-kontroll). En sådan SISÄ-kontroll ska genomföras efter att förebyggande eller felavhjälpande underhåll har medfört ingrepp i signal- och säkerhetsanläggningar. Transportstyrelsen gör bedömningen att bestämmelser om den kontroll som behandlas i 6 i BV-FS 1997:2 måste ingå i det krav på bestämmelser om besiktning och underhåll som ska finnas hos verksamhetsutövaren i enlighet med 2 6 i 2007:4. Ordet kontroll som anges i 6 i BV-FS 1997:2 kan likställas med begreppet säkerhetsbesiktning som måste anses innefatta alla kontroller efter ingrepp i funktionen som kan påverka säkerheten, alltså inte bara SISÄ-kontroll utan även t.ex. justering av spåret. Bestämmelser om dessa kontroller ska alltså finnas i säkerhetsordningen. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Vi har valt det alternativ som beskrivs i avsnitt 1. Vi har därutöver övervägt följande alternativ Att ta fram tre helt nya föreskrifter Vi skulle kunna ta fram tre helt nya föreskrifter. Att det blir tre föreskrifter beror på att järnväg och tunnelbana/spårväg styrs av olika lagar och innehåller delvis olika begrepp. För att föreskriften för järnväg inte ska bli för omfattande och svåröverblickbar skulle vi behöva dela upp den i två föreskrifter, en som beskriver infrastruktur som omfattas av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) och en som inte omfattas av TSD. Exempel på infrastruktur som inte omfattas av TSD är fristående banor, t.ex. Museiföreningen Stockholm-Roslagens järnvägar och Roslagsbanan i Stockholm. När det gäller tunnelbana och spårväg skulle endast en föreskrift behöva tas fram eftersom tunnelbana och spårväg inte omfattas av TSD Att uppdatera BV-FS 1997:2 Begreppen i föreskrifterna skulle kunna anpassas till den terminologi som används i järnvägslagen samt lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Föreskrifterna skulle behöva delas upp i minst tre avsnitt, en del som avser järnvägsinfrastruktur som styrs av TSD, en del som avser järnvägsinf-

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (19) rastruktur som inte styrs av TSD och en del som avser spåranläggningar för tunnelbana och spårväg. Om man endast uppdaterar BV-FS 1997:2 skulle det ändå bli nödvändigt med en översyn av 2007:2, 2007:4 och 2007:5 för att undvika inkonsekvent begreppsanvändning och dubbelreglering. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om en förändring av regleringen inte kommer till stånd kvarstår problemet med en otidsenlig reglering. Man kan konstatera att BV-FS 1997:2 borde ha setts över redan när järnvägssäkerhetslagen delades upp i en järnvägslag och en lag om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. En reglering som inte följer sin tid kan vara svår att tolka och anpassa sig efter. Det är inte heller bra att det förekommer dubbelreglering. Dubbelreglering ger otydlighet om vad som gäller. 3 Vilka berörs av regleringen? Berörda är samtliga infrastrukturförvaltare, ca 400 stycken och fem spårinnehavare. Även entreprenörer som jobbar med spårarbeten, så som till exempel projektörer och banarbetare berörs indirekt, eftersom de har att följa infrastrukturförvaltarens och spårinnehavarens bestämmelser. 3.1 Infrastrukturförvaltare I Sverige finns det idag ca 400 infrastrukturförvaltare varav ca 40 stycken av dessa är museiföreningar. Av dessa 40 museiföreningar är cirka 10 stycken fristående banor så som t.ex. museiföreningen Anten Gräfsnäs. Förändringarna som föreslås innebär inga större förändringar i sak, men innebär förändringar gällande utformningen av föreskrifterna eftersom vi föreslår en mer samlad reglering. Inarbetningen av BV-FS 1997:2 i 2007:2 skulle innebära ett färre antal föreskrifter. 3.2 Spårinnehavare I Sverige finns det idag, fem spårinnehavare varav två stycken av dessa är museiföreningar, t.ex. museispårvägen Malmköping AB. Förändringarna som föreslås innebär inga större förändringar i sak, men innebär förändringar gällande utformningen av föreskrifterna eftersom vi föreslår en mer samlad reglering. Ändringen av föreskrifterna skulle göra att spårinnehavare skulle få ett färre antal föreskrifter att följa då vi förutom inarbetningen av BV-FS 1997:2 även för samman föreskrifterna 2007:4 och 2007:5 till en gemensam föreskrift.

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (19) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Vi har här valt att dela upp rubrikerna på samma sätt som i kapitel 2. Vi ser, med det alternativ som beskrivs i avsnitt 1, en kostnad för verksamhetsutövarna genom att de måste lära sig vart innehållet i BV-FS 1997:2 har flyttats och på vilket sätt sammanslagningen av 2007:4 och 2007:5 har skett. Vi bedömer att det är ca. 400 st verksamhetsutövare som berörs av föreskrifterna och att var och en inledningsvis behöver lägga minst en arbetsdag (ca.8 timmar) för att uppdatera sina styrande dokument. Detta skulle innebära att ca arbetstimmar går åt till detta. Kostnaden är svår att överskåda då företagen skiljer sig åt både vad gäller storlek samt beträffande hur insatt man är i järnvägsfrågor. Vi uppskattar att ungefär tre fjärdedelar av de 400 företagen sköter detta inom sitt egna företag och att kostnaden då ligger mellan kronor per timme. De övriga anlitar konsulter som kostar omkring kronor i timmen. Vi hamnar då på en totalsumma av ca 1,5 miljoner kronor. I det längre perspektivet innebär alternativet att föreskrifterna blir tydligare och därmed går det åt mindre tid till att reda ut vilka regler som gäller. Detta alternativ innebär konsekvenser som att de nya föreskrifterna för tunnelbana och spårväg kommer att likna de nuvarande föreskrifterna för järnväg 2007:2. Detta innebär att användare som har beröring både inom järnväg och inom tunnelbana/spårväg kommer att känna igen sig. Det innebär även att vi minskar antalet föreskrifter. Genom att införa BV-FS 1997:2 i befintliga föreskrifter löser vi problemet med dubbelreglering Att ta fram tre helt nya föreskrifter Det skulle kunna vara en fördel att ha särskilda föreskrifter som enbart handlar om underhåll för specifika trafikslag men det kan inte på något sätt sägas stå klart att de som ska använda reglerna skulle bära nytta av en sådan lösning. Dessutom innebär detta alternativ ett omfattande och tidskrävande föreskriftsarbete som skulle leda till att översynen av BV-FS 1997:2 fördröjdes utan motsvarande nytta. Det skulle innebära att kostnaderna för verksamhetsutövarna blir minst desamma som de som beskrivs i avsnitt Att uppdatera BV-FS 1997:2 Detta alternativ skulle vara det billigaste alternativet för verksamhetsutövarna. Konsekvensen med detta alternativ är att regleringen skulle bli svåröverskådlig i och med att den blir omfattande och ska behandla både järnväg och tunnelbana/spårväg med de olika begrepp som används i de olika lagarna samt att den även måste delas upp i de delar som omfattas av TSD och de

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (19) som inte omfattas av TSD. Om man endast uppdaterade BV-FS 1997:2 skulle det ändå vara nödvändigt med en översyn av 2007:2 samt 2007:4 och 2007:5 för att undvika dubbelreglering. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Vi har valt alternativet att inarbeta BV-FS 1997:2 i andra föreskrifter med anledning av att vi anser att det är det bästa alternativet. Kostnadsmässigt skiljer de olika alternativen inte sig nämnvärt. Att endast uppdatera BV-FS 1997:2 skulle vara det billigaste alternativet för verksamhetsutövarna, men det skulle innebära att föreskriften även fortsättningsvis är svår att efterleva. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Transportstyrelsen har valt att lägga regleringen på en funktionell nivå istället för att detaljstyra underhåll och besiktning. Detta innebär att företagen ska ha egna regler i dessa delar. Den föreslagna regleringen bedöms inte överlappa områden som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa. Den reglering som skulle kunna komma i fråga för järnväg är de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) som riktar sig till medlemsstaterna och meddelas i beslut av kommissionen (eller i vissa fall meddelas genom förordning). Det handlar framför allt om TSD gällande infrastruktur och TSD gällande drift och trafikledning. Vi har dock inte funnit bestämmelser i TSD:erna som överlappar de regler som nu föreslås av Transportstyrelsen. TSD:erna gäller endast järnväg och därmed påverkas inte tunnelbana och spårväg av dessa 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? I dagsläget ser vi inget behov av att någon särskild hänsyn behöver tas, vi ser inte heller att det finns några behov av speciella informationsinsatser. Denna slutsats behöver kanske omprövas efter externremissen. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Den föreslagna regleringen för järnväg och tunnelbana/spårväg bedöms i de flesta fallen inte få några betydande effekter för de berörda företagen. Effekterna på företagen kan dock variera utifrån storlek och vilken typ av verksamhet de bedriver. Förslaget innehåller inga nya krav på infrastrukturförvaltare och spårinnehavare, dessutom ska förändringar av föreskrifter om-

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (19) händertas inom ramen för företagens säkerhetsstyrning. Den föreslagna omarbetningen av föreskrifterna innebär att reglerna blir mer samlade och tydliga samt att föreskrifterna liknar varandra mellan järnväg och tunnelbana/spårväg. Generellt medför de nya föreskrifterna inga direkta effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Anneli Eriksson Tel: E-post: anneli.eriksson@transportstyrelsen.se Björn Nilsson Tel E-post: bjorn.nilsson@transportstyrelsen.se