- När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (50) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler Konsekvensutredning av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten på tunnelbana och spårväg Transportstyrelsens förslag: Att Transporstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten på tunnelbana och spårväg. Att Transportstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnväg (se separat konsekvensutredning) Transportstyrelsen föreslår samtidigt att upphäva Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4, senast ändrad genom TSFS 2013:50) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten vid samma tidpunkt som de nya föreskrifterna ovan träder i kraft. Efter en genomgång av nuvarande föreskrifter har följande problem noterats: - De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om hälsokrav för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på verksamhetsutövaren som även regleras i andra lagar och föreskrifter. Det förekommer därmed dubbelreglering. - De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd är inte ändamålsenliga eller flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Transportstyrelsen bedömer att de nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade och inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och hälsotillstånd kopplat till säkerheten. - Nuvarande föreskrifter tar inte heller i tillräcklig grad hänsyn till det ansvar som verksamheterna enligt lagen har för att hantera sina egna risker genom sådana säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet angående till exempel hälsoundersökning och hälsotillstånd. TS2503, v03.00, När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (50) spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg, verksamheter som idag är separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519) och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157). Det finns således ett behov av att revidera föreskrifterna så att regelverket blir harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot dagens regler och praxis. A. Allmänt Kraven för verksamhetsutövare inom tunnelbana och spårväg regleras nationellt. I det nya järnvägssäkerhetsdirektivet 1 stadgas att tunnelbana och spårväg inte ska omfattas av direktivet. Av direktivet framgår också att nya nationella säkerhetsregler får införas när regler om krav som gäller personal som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, inbegripet urvalskriterier, fysisk och psykisk lämplighet samt yrkesutbildning, ännu inte omfattas av någon TSD eller av lokförardirektivet. I lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg finns regler om att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten enbart får utföras av den som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig. Den som bedriver en verksamhet får inte tilldela någon person arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utan att denna genomgått en läkarundersökning som utvisar att det inte finns några hinder av hälsoskäl. Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska regelbundet och i övrigt vid behov genomgå läkarundersökning. Verksamhetsutövaren får stänga av den som inte följer ett åläggande att genomgå en läkarundersökning från nämnda arbetsuppgifter. I lagen regleras också straffbestämmelser, bland annat om man i sin verksamhet anlitar någon som inte kan anses lämplig att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, till exempel med hänsyn till hälsotillstånd. 2 Verksamhetsutövaren ska ha en säkerhetsordning med de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet angående bland annat hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Det är verksamhetsutövarens ansvar att enbart personer som uppfyller ställda hälsokrav får arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning 1 Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet 2 Lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (50) och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten innehåller närmare bestämmelser om hälsa och hälsoundersökning för denna personal. De nuvarande föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2001 och ändrades till viss del av Transportstyrelsen år , men har sedan dess i största delen varit oförändrade (förutom en ändring med anledning av att kraven om hälsa och hälsoundersökning i EU-förordningen 2015/995, nedan kallad TSD Drift 5 började gälla den 1 januari 2019). I lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg används begreppet arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten och begreppet säkerhetsbestämmelser. I förslaget till ny föreskrift kommer dessa begrepp därför att användas. 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? De nuvarande föreskrifterna om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är föråldrade och inte anpassade till dagens reglering inom tunnelbana/spårväg när det gäller till exempel regleringen om säkerhetsstyrning. Närmare krav om hälsa och hälsoundersökning (utöver lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg) är dock nödvändiga för säkerheten eftersom arbetsuppgifterna inom dessa verksamhetsområden är riskfyllda och komplexa. Eftersom de nuvarande föreskrifterna har funnits i så pass många år har hela föreskriften setts över för att utreda om kraven fortfarande är aktuella och tillämpbara i sin utformning. I arbetet med översynen av föreskrifterna har följande problem noterats. 1.1 Dubbelreglering De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om hälsokrav för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på verksamhetsutövaren. Vissa av kraven är av sådan art att de borde tas om hand av verksamhetsutövaren. Det har visat sig att en del av kraven redan regleras i andra föreskrifter och lagar. Utifrån detta behöver de nuvarande föreskrifterna ändras så att det inte förekommer dubbelreglering. 3 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:50) om ändring av Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 4 Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2018:95) om ändring i Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 5 Kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska Unionen

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (50) 1.2 Inte ändamålsenligt eller flexibla De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är inte ändamålsenliga eller flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Transportstyrelsen bedömer att de nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade och inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och hälsotillstånd kopplat till säkerheten. Det är sjukdomen/diagnosen istället för konsekvenserna av denna som utgör hinder för att arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Om en person har en sjukdom/diagnos som enligt föreskrifterna utgör hinder, kan personen idag ansöka om undantag från föreskrifterna hos Transportstyrelsen. Handläggning av ansökan tar i genomsnitt cirka 45 dagar, vilket betyder att personen (om denne beviljas undantag från föreskrifterna) hindras från att utföra sitt arbete under cirka 1,5 månader. I de flesta fall, cirka 95%, beviljar Transporstyrelsen idag ansökningarna om undantag. Det tyder på att kraven i de nuvarande föreskrifterna är för stränga och inte ändamålsenliga i sin utformning. 1.3 Förskjutet ansvar Verksamheter inom tunnelbana och spårväg ska omfattas av ett säkerhetssystem. Genom säkerhetssystemet ska verksamheterna hantera sina risker för att trygga en säker verksamhet. Nuvarande föreskrifter tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det ansvar som verksamheterna enligt lagen har för att hantera sina egna risker genom sådana säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet angående till exempel hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det är inte optimalt med tanke på att det är verksamhetsutövarens ansvar att endast personer som är fysiskt och psykiskt lämpliga arbetar med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. 1.4 Olika lagstiftning När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg. Dessa verksamheter är idag separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519) och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157). Det kan därför bli otydligt för branschen att identifiera vad som gäller för just deras verksamhet.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (50) 2. Vad ska uppnås? Målet med de nya föreskrifterna är ett regelverk som är mer flexibelt utifrån den enskilde individen hälsotillstånd och arbetsuppgifter. Den undersökande läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande till den typ av arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som genomförs och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte. De nya föreskriftsförslagen ska leda till ett regelverk som är harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot dagens regler och praxis. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Om ingen förändring görs av föreskrifterna kommer kraven även fortsättningsvis att bland annat vara omoderna, oflexibla och inte ändamålsenliga. Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en sjukdom eller tillstånd utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det betyder att läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning till vilka arbetsuppgifter som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett hinder oavsett vad. Behovet för den enskilde att ansöka om undantag kommer att kvarstå och därmed även Transportstyrelsen handläggning av undantagsärenden där en bedömning görs om konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte. En del krav i nuvarande föreskrifter som även regleras på annat håll kommer att kvarstå. Det i sådant fall blir en dubbelreglering som skapar otydlighet och förvirring. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inget alternativ som inte innebär en reglering. Förtydligande regler på området behövs i dagsläget. 3.3 Regleringsalternativ Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag) Regleringsalternativ 1 är det alternativ förordas. I detta regleringsalternativ upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (50) Transporstyrelsens utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Transportstyrelsen bedömer att det fortfarande finns ett behov av att ha nationella föreskrifter vad gäller hälsoundersökningar och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. De nya förskrifterna vänder sig (precis som dagens reglering i BV-FS 2000:4) till: - Verksamhetsutövare inom tunnelbana och spårväg som i sin verksamhet har personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. - Den som arbetar med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Nya, separata föreskrifter tas fram för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter verksamma inom järnvägen, se separat konsekvensutredning och föreskriftsförslag. Nya föreskrifter behövs för att harmonisera kraven på hälsa i föreskriften med andra regleringars krav på hälsa och hälsoundersökning, till exempel kraven i TSD Drift. Innehållet i BV-FS 2000:4 ersätts med nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. Vissa av kraven i den befintliga föreskriften behöver tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med till exempel kraven i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller föreskriften om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning (TSFS 2013:44). Ändringen av föreskriften är nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och förutsägbara regler ska finnas. Så som föreskriftsförslaget är formulerat har hänsyn tagits till de krav om hälsa och hälsoundersökning som anges i TSD Drift, men kraven i föreskriftsförlaget är mer tydliggjorda och detaljerade för att ge stöd och vägledning för de som ska tillämpa kraven i föreskriften. Nedan beskrivs och motiveras de föreslagna ändringarna i regleringsalternativ 1. Verksamhetsutövarens ansvar I nuvarande föreskrifter finns ett flertal krav som handlar om vad verksamhetsutövaren ska säkerhetsställa. Dessa krav behöver tas bort från föreskriften eftersom de kan innebära en dubbelreglering jämfört med kraven i till exempel lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Det är nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl med tydliga och förutsägbara regler. Hela eller delar av kraven i 3-9 samt delar av 17

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (50) i dagens föreskrifter tas bort då de bedöms redan omhändertas i rådande lagstiftning. Se bilaga 1. Renodlade krav om hälsa och hälsoundersökning I föreskriftsförslaget renodlas föreskriften till att endast handla om hälsoundersökning och hälsokontroll för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. I förskriftsförslaget regleras att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inte får utföras om konsekvenserna av en sjukdom eller ett tillstånd bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk. Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses: 1. påverkan på medvetandet, 2. nedsatt uppmärksamhet eller koncentration, 3. plötslig förlust av funktionsförmågan, 4. nedsatt balans eller koordination, 5. betydande begränsning av rörligheten. Dessa konsekvenser är samstämmiga med de krav om hälsa som anges i TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja tåg. Kraven om hälsa i dagens föreskrifter är absoluta i sin utformning på så sätt att det är själva sjukdomen/diagnosen som utgör hinder för att få arbeta. Det saknas en tydlig koppling till vilken konsekvens sjukdomen/diagnosen i kombination med arbetsuppgiften får på trafiksäkerhetsrisken. En konsekvens av nuvarande föreskrifters utformning är att Transportstyrelsen idag får många ansökningar om undantag (dispens) från kraven om hälsa. Ansökningar som i de flesta fall beviljas. I föreskriftsförslaget är kraven om hälsa utformade på så sätt att den undersökande läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande till den typ av arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som genomförs och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte. Transporstyrelsens bedömning är läkaren direkt vid undersökningen kommer att kunna avgöra att fler personer kan arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten eftersom kraven blir öppna för en individuell bedömning. Föreskriftsförslaget innebär dock i praktiken inga lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag. Detta eftersom kraven är utformade helt i enlighet med de kriterier Transportstyrelsen idag tar hänsyn till när myndigheten ger beviljar undantag från hälsokraven. I bedömning är det viktigt att läkaren tar hänsyn till vilka moment som ingår i arbetsuppgifterna av betydelse för säkerheten som personen utför.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (50) I föreskriftsförslaget anges fortfarande några sjukdomstillstånd, till exempel demens och andra allvarlig kognitiva störningar, som bedöms vara så allvarliga att det är direkt hinder. I de fallen finns det i föreskriftsförslaget inget utrymme för någon bedömning av läkaren. För att tydliggöra kraven om hälsa är kraven i föreskriftsförslaget indelade efter olika sjukdomsområden. För att göra det enklare att hitta i föreskriften specificeras dessa sjukdomsområden genom rubriker. Regleringsalternativ 2 I regleringsalternativ 2 upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Transporstyrelsens utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Kraven i TSD Drift implementeras i de nationella föreskrifterna för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Kraven om hälsa skulle i så fall endast regleras genom en paragraf med funktionella krav: Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande: Plötslig medvetandeförlust. Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration. Plötslig förlust av funktionsförmåga. Nedsatt balans eller koordination. Betydande begränsning av rörligheten. Vidare skulle föreskriften omfatta de specifika krav om hörsel och syn, krav om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras som återfinns i TSD Drift. Norge har till exempel implementerat TSD Drifts krav om hälsa och hälsoundersökning i de nationella regelverken. Där återfinns kraven om hälsa och hälsoundersökning som egna kapitel i till exempel föreskrifterna Forskrift om togframføring på det nasjonale jernbanenettet (togframføringsforskriften) 6, Forskrift om krav til museumsbane 6 Togframføringsforskriften, hämtad den 10 april från:

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (50) (museumsbaneforeskriften) 7 eller Forskrift om krav til sprovei, tunnelbana, forstadsbane m.m. (kravforskriften) 8. I sitt høringsnotat 9 avseende ändring av bland annat togframføringsforskriften skriver man att avsikten med ändringen först och främst är för att förenkla regelverket och att det nya förslaget innehåller mer funktionella krav vilket kommer innebära att behovet av undantag från föreskriften kommer att minska. Ansvaret för att bedöma om personen uppfyller hälsokraven eller inte flyttas till verksamhetsutövarna och följs upp genom tillsyn. Det norska förslaget är en harmonisering av det norska regelverket mot det europeiska och kraven om hälsa blir lika för alla. 4. Vilka är berörda? De som berörs av de föreslagna föreskrifterna är samtliga verksamheter som har ett tillstånd som spårinnehavare eller trafikutövare och som har personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det finns idag cirka 10 verksamheter med tillstånd som spårinnehavare 10 och cirka 8 verksamheter med tillstånd som trafikutövare 11 som kan ha personal som ska bedömas enligt dessa föreskrifter. Utöver spårinnehavare och trafikutövare berörs de läkare och företagshälsovårder som utför bedömningar enligt föreskrifterna. Vidare berörs anställd och anlitat personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Även Transportstyrelsen sektioner som utfärdar tillstånd och genomför tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt sektionen som arbetar med prövning av trafikmedicinska ärenden berörs av föreskriftsförslaget. 7 Museumsbaneforeskriften, hämtad den 10 april från: 8 Kravföreskriften, hämtad den 10 april från: 9 Høringsnotat - forslag til endringer i togframføringsforskriften og ERTMStogframføringsforskriften, hämtad den 10 april från: 10 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 12 april 2019, länk 11 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 12 april 2019, länk

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (50) 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. 5.2 Medborgare Transportstyrelsens bedömning är att föreskriftsförslaget inte borde medföra några ökade kostnader för medborgaren såsom till exempel högre priser, skatter eller avgifter. Transportstyrelsen bedömer att ändringen borde innebära minskade kostnader för de flesta medborgare som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som i och med de ändrade reglerna inte längre behöver ansöka om undantag hos Transportstyrelsen. En ansökan om undantag kostar kronor för den enskilda medborgaren. Om personen till exempel inte kan omplaceras till andra arbetsuppgifter under tiden som ansökan om undantag handläggs hos Transportstyrelsen, skulle det kunna innebära att personen får en minskad inkomst under denna tid. Föreskriftsändringen borde leda till att fler medborgare uppfyller kraven om hälsa och hälsoundersökning och därmed kan arbeta arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Eventuellt kan några medborgaren komma att få ökade kostnader för utökade läkarbesök såsom beskrivs under avsnitt Staten, regioner eller landsting och kommuner Transportstyrelsen bedömer att förskriftsförslaget inte innebär några konsekvenser för regioner, landsting eller kommuner. Föreskriftsförslaget får konsekvenser för Transportstyrelsens sektioner som arbetar med tillstånd och tillsyn samt de som handlägger ansökningar om undantag från kraven i föreskrifterna. Bedömningen är att antalet ansökningar om undantag kommer att minska, eftersom fler personer kommer att uppfylla kraven och därmed inte har behov av att ansöka om undantag. Handläggningstiden för att hantera dessa ansökningar kommer därmed att minska. Det betyder också att Transporstyrelsens intäkter från ansökningsavgiften kommer att minska. Det borde dock inte påverka myndigheten ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom att även kostnaderna för den faktiska handläggningen kommer att minska. De sektioner hos Transportstyrelsen som utfärdar tillstånd och genomför tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt den sektion som arbetar

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (50) med prövning kan komma att behöva ändra sina arbetssätt, rutiner och checklistor utifrån de nya föreskrifterna. 5.4 Externa effekter Transportstyrelsen bedömer att föreskriftsförslaget får positiva effekter på säkerheten inom järnvägen eftersom det nu blir mer tydligt att det är konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med de moment i arbetsuppgifterna av betydelse för säkerheten i det individuella fallet som avgör om arbetsuppgifterna får utföras eller inte. Förslaget medför därmed att det blir en individuell bedömning på ett sätt som saknas idag. I föreskriftsförslaget finns det en tydligare koppling mellan det hälsotillstånd personen har och de funktioner som ingår i dennes arbetsuppgifter. Det torde bidra till att verksamhetsutövaren på ett bättre sätt kan säkerställa att personen är fysisk och psykisk lämplig att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? 6.1 Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag) Regleringsalternativ 1 innebär att BV-FS 2000:4 upphävs och ersätts av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Vissa av kraven i BV-FS 2000:4 behöver tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med till exempel kraven i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller föreskriften om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning. Nya föreskrifter är nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och förutsägbara regler ska finnas. I föreslagen ändring renodlas föreskriften till att endast handla om krav om hälsa och hälsoundersökning personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg. Förslaget till ny föreskrift är också till viss del harmoniserad med de krav om hälsa och hälsoundersökning som återfinns i TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg. För beskrivning av och förklaring till de nya paragraferna i föreskriftsförslaget, se bilaga 2, författningskommentarer. Regleringsalternativ 1 innebär att det blir vissa ekonomiska konsekvenser för verksamhetsutövarna. Här är det viktigt att beakta att förslaget innebär

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (50) både negativa och positiva konsekvenser. Initialt kommer ändringen troligen innebära en kostnad för verksamhetsutövaren då vissa ändringar antagligen behöver göras i dennes säkerhetsstyrningssystem. Det kan också finnas behov av att ta fram nya rutiner och dokumentation, eventuellt i samarbete med företagshälsovården. Förslaget innebär att fler personer kommer att uppfylla kraven i föreskrifterna och behöver därmed inte tas ur tjänst. Detta torde bidra till minskade kostnader för verksamhetsutövarna. För utförligare beskrivning, se rubrik C. 6.2 Regleringsalternativ 2 Regleringsalternativ 2 innebär att kraven i TSD Drift implementeras i de nationella föreskrifterna för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Kraven om hälsa skulle i så fall endast regleras genom en paragraf med funktionella krav. Vidare skulle föreskriften omfatta specifika krav om hörsel och syn, krav om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras. Förslaget skulle innebära en harmonisering av det svenska regelverket mot det europeiska och det blir samma funktionella krav om hälsa för alla oavsett var de arbetar och vilka arbetsuppgifter som utförs. Transportstyrelsens bedömning är att kraven i TSD Drift i dagsläget är för funktionella. Transportstyrelsen har uppfattat att både verksamhetsutövare och läkare efterfrågar mer utförliga regler. Det är viktigt med bestämmelser som tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd som är så pass allvarlig att det inte är förenligt med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att regleringsalternativ 1 är det mest lämpliga alternativet. Förslaget tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd som är så pass allvarliga att det inte är förenligt med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det är från säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl viktigt att tydliga och förutsägbara regler finnas. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Enligt 6 förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg får Transporstyrelsen meddela ytterligare föreskrifter som hälsokraven enligt 12 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt om hälsoundersökning enligt 16 samma lag. Enligt 7 förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg får Transportstyrelsen också meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen och denna förordning.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (50) 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Kraven som omhändertas i förslaget till ny föreskrift finns inte reglerat i några EU-rättsliga regler, utan utgör så kallade nationella regler. Förslaget strider inte mot andra internationella regler. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Då förslaget till nya föreskrifter kan påverka verksamhetsutövarnas rutiner och dokumentation samt kontakt med företagshälsovården föreslår Transportstyrelsen minst fyra månader mellan offentliggörandet och ikraftträdandet så att verksamhetsutövarna har möjlighet att göra nödvändiga ändringar i sina interna säkerhetsbestämmelser samt genomföra de ändringar som behövs gentemot sin företagshälsovård. Även Transportstyrelsen kan behöva tid för att ändra arbetssätt, rutiner och dokumentation. Transportstyrelsen bedömer att det kan finnas ett behov av extra informationsinsatser riktade mot både verksamhetsutövare och läkare närmare inpå tiden för ikraftträdande. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Den föreslagna regleringen påverkar funktionsmålet på så sätt att regleringen skapar en större tillgänglighet vad gäller arbete än vad dagens

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (50) föreskrifter gör. Det är inte diagnosen som utgör hinder för arbete, utan det är konsekvenserna av sjukdomen som ska bedömas. Fler personer uppskattas kunna fortsätta sitt arbete trots skada eller sjukdomar i jämförelse mot idag då det i vissa fall krävs ett beslut om undantag från kraven. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Den föreslagna regleringen påverkar inte hänsynsmålet, utan bidrar till en oförändrad trafiksäkerhet. Föreskriftsförslaget innebär att det blir en individuell bedömning av personens hälsotillstånd i förhållande till de arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som ska utföras. Det innebär en skillnad mot idag då det är diagnosen eller själva sjukdomen som utgör hinder. Vid sjukdom eller skada måste verksamhetsutövaren säkerställa att konsekvenserna av sjukdomen/skadan inte utgör någon risk i förhållande till de arbetsuppgifter som ska utföras. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna. C. Företag 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det finns idag 10 spårinnehavare och 8 trafikutövare inom tunnelbana och spårväg som har giltiga säkerhetstillstånd och tillstånd i Sverige 12. Vissa av företagen bedriver flera verksamheter och har från det flera olika tillstånd. Det är totalt sex verksamheter som berörs av de nya föreskrifterna. Utöver spårinnehavare och trafikutövare berörs de läkare som utför bedömningar enligt dessa föreskrifter. Transportstyrelsens bedömning är att dessa läkare arbetar inom företagshälsovården. Enligt Sveriges företagshälsors hemsida anges att det uppskattningsvis finns 130 stycken 13 företagshälsovårder i Sverige med olika storlek och organisatorisk form. Många av de läkare som genomför hälsoundersökningar för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten har också ett särskilt tillstånd för att undersöka lokförare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare. Enligt uppgifter på Transportstyrelsens hemsida finns det idag 179 läkare med särskilt tillstånd Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 11 april 2019, länk 13 Uppgift hämtad den 10 april, länk 14 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (50) 13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? De berörda spårinnehavarna och trafikutövare ska redan idag säkerställa i sina säkerhetsbestämmelser hur kraven om hälsa och hälsoundersökning omhändertas för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten som omfattas av föreskrifterna. Om föreskrifterna ändras behöver verksamheterna gå igenom sitt säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för att ändra eventuella hänvisningar till föreskrifterna. Verksamhetsutövarna kan också behöva ta fram nya rutiner för hur hälsoundersökningarna ska dokumenteras. Transportstyrelsen bedömer att de administrativa kostnaderna för arbetet att uppdatera sina rutiner och dokument blir försumbara för verksamhetsutövarna, se räkneexempel nedan. Den administrativa kostnaden beräknas enligt följande formel: Antal företag x frekvens x (tid x lön + externa kostnader). Utifrån en genomsnittlig lön för en eller flera personer som ska utföra arbetet och en tidsåtgång på exempelvis 30 timmar ger detta en kostnad på 6 x 1 x (30 x ) för samtliga företag som berörs, det vill säga kr. Det innebär i sin tur en kostnad på kr för varje verksamhetsutövare som berörs av ändringen. I räkneexemplet används den genomsnittliga månadslönen för en ledningoch organisationsutvecklare, kr 15. Om det antas att verksamhetsutövaren behöver hjälp från företagshälsovården att genomföra vissa av de administrativa ändringarna blir kostnaden enligt nedan. I räkneexemplet antas att verksamhetsutövaren behöver 15 timmars hjälp från företagshälsovården som debiterar en timavgift på kr. Den externa kostnaden blir då kr. 6 x 1 x (30 x ) = kr Det innebär i sin tur en kostnad på kr för varje verksamhetsutövare som berörs av ändringen. Vid bedömning av de negativa ekonomiska effekterna för verksamhetsutövarna är det viktigt att beakta att ändringen även medför 15 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk AM AM0110 AM0110A/ LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=6cceb0da d-9e92- b78ca944500e

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (50) positiva ekonomiska effekter. När en anställd person inte längre uppfyller hälsokraven i föreskrifterna kan eventuella kostnader uppstå för verksamhetsutövaren om denne behöver planera om sina personalresurser. Är en omplacering av den anställde inte möjligt, kan kostnader för till exempel uppsägning och nyrekrytering av personal eller ökade kostnader för övertid tillkomma för verksamhetsutövaren. Det kan också innebära att verksamhetsutövaren inte har full arbetsstyrka under en period då det kan uppstå ett glapp i tid mellan uppsägning och nyrekrytering. Med föreskriftsförslaget uppskattas att fler personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten borde uppfylla kraven i föreskriftsförslaget i jämförelse med dagens föreskrifter och därmed kunna fortsätta vara i tjänst. Verksamhetsutövarnas kostnader för att ta personer ur tjänst, omplacera till andra arbetsuppgifter, eventuellt nyanställa eller hantera sjukskrivningar etc. borde därför minska. År 2017 var den genomsnittliga lönen för en spårvagnsförare kr 16. Om en verksamhetsutövare till exempel behöver anställa en extra spårvagnsförare under sex månader för att kompensera eventuella förändringar av personalresurserna, kan lönekostnaden för en extra personal uppgå till cirka kr. Dessutom tillkommer kostnader för verksamhetsutövaren i form av arbetsgivaravgift om 31,42 % 17 av bruttolönen och kostnad för semesterersättning om 12 % enligt semesterlagen (1977:480). Om det antas att personen i exemplet ovan uppfyller kraven i föreskriftsförslaget innebär det en besparing för verksamhetsutövaren motsvarande minst kr eftersom personen inte behöver tas ur tjänst och verksamhetsutövaren inte behöver ta in extra personal. 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Transportstyrelsen bedömer att de kostnader verksamhetsutövarna har för tjänster utförda av företagshälsovården kan komma att öka i och med föreskriftsförslaget. Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en sjukdom eller tillstånd utgör hinder för arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Det betyder att läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning 16 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk AM AM0110 AM0110A/ LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=0feb5a23-641b-4bf b Uppgift hämtat från Skatteverket den 27 maj 2019, länk atteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f abe html

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (50) till vilka arbetsuppgifter som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett hinder oavsett vad. Personen har då möjlighet att ansöka om undantag hos Transportstyrelsen som bedömer om konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte och utifrån denna bedömning beviljar eller avslår ansökan om undantag. Förslaget till nya föreskrifter är utformade på så sätt att det nu är läkarens ansvar att bedöma om det individuella hälsotillståndet, i kombination med moment i arbetsuppgifterna av betydelse för säkerheten som utförs, utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte. Det skulle kunna innebära att kostnaderna för de individuella hälsoundersökningarna i vissa fall kan komma att öka eftersom dessa borde ta längre tid i anspråk i jämförelse med vad de gör idag. Transportstyrelsen bedömer att majoriteten av hälsoundersökningarna inte borde blir dyrare för verksamhetsutövaren än vad de är idag. Det som ingår i undersökningar idag, ska även ingå i undersökningarna gjorda utifrån kraven i det nya föreskriftsförslaget. Möjligheten för den enskilde att ansöka om undantag från hälsokraven kommer även att kvarstå i och med de nya föreskrifterna. I de fall där det föreligger eller finns misstanke om en sjukdom eller störning behöver läkaren i dag göra en bedömning av om det föreligger hinder för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Föreskriftsförslaget kan komma att medföra att en grundligare undersökning behöver utföras i dessa fall eftersom läkaren enligt föreskriftsförslaget behöver utreda om det föreligger en trafiksäkerhetsrisk eller inte. För personen kan det också komma att krävas ett återbesök hos företagshälsovården om ytterligare dokumentation eller utlåtande krävs från personens behandlande läkare. Om det antas att dessa grundligare undersökningar debiteras per timme (det antas att timkostnaden är kr) och att undersökningen tar en timme i anspråk idag, är kostnaden för verksamheten kr per undersökning. Om det antas att en grundligare undersökning enligt föreskriftsförslaget tar tre timmar i anspråk blir kostnaden kr per undersökning vilket innebär en ökad kostnad på kr per undersökning. Det bör dock noteras att olika sjukdomar eller tillstånd kan kräva mer eller mindre tidsåtgång vid läkarundersökningen. Om det antas att företagshälsovården behöver utföra grundligare hälsoundersökningar på 50 personer per år blir den totala kostnaden kr (50 x 4 500) årligen. Kostnaden för dessa 50 personer blir (enligt resonemanget ovan) kr per år såsom föreskrifterna ser ut i dag. Föreskriftsförslaget innebär således en ökad kostnad på kr per år.

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (50) Den genomsnittliga kostnaden för verksamhetsutövarna blir cirka kr ( / 6) per år i stället för kr ( / 6) per år. Den faktiska kostnaden för varje verksamhet beror dock på hur många av verksamhetsutövarens anställda personal som behöver genomgå grundligare hälsoundersökningar. Det bör noteras att det kan vara så att det är den enskilda personen som får stå för kostnaden för det utökade läkarbesöket. I sådant fall innebär en grundligare hälsoundersökning inga ökade kostnader för verksamhetsutövarna. 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Förändringen borde inte komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Förändringen borde inte komma att påverka företagen på andra sätt än de som beskrivs ovan. 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till små företag. De berörda spårinnehavarna och trafikutövarna, både stora och små verksamheter, ska redan idag säkerställa i sina säkerhetsbestämmelser hur kraven om hälsa och hälsoundersökning omhändertas den för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter som omfattas av föreskrifterna.

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (50) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Minskade kostnader för att ta personer ur tjänst vid ansökan om undantag. Behöver inte ansöka om undantag, kan fortsätta vara i tjänst. Minskade kostnader för handläggning av undantagsärend en. Ändrade arbetssätt, rutiner och dokument. Kan behöva ändra sina bestämmelser, dokument och rutiner. Kan initialt behöva hjälp av företagshälsovår den för att fastställa nya rutiner vad gäller hälsoundersökni ng och hälsokontroller. Minskade intäkter på avgiftssidan. Ändrade arbetssätt, rutiner och dokument. E. Samråd Samråd sker med Socialstyrelsen såsom framgår av 6 förordning om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1156). Transportstyrelsen har också hållit workshops med branschen och för läkare med särskilt tillstånd för att ta in synpunkter på dagens föreskrifter och upplägget på förslaget till nya föreskrifter. Cirka 30 verksamhetsutövare och cirka 45 läkare deltog under dessa dagar.

20 Datum Dnr/Beteckning 20 (50) Transportstyrelsen har i vissa specifika frågeställningar angående formuleringar i hälsokraven haft kontakt med några av Transportstyrelsen konsultläkare. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Sara Magnusson, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen tfn , sara.magnusson@transportstyrelsen.se Mariann Wacklin Almgren, utredare, enhet Trafikant, Transportstyrelsen tfn , mariann.wacklin.almgren@transportstyrelsen.se

21 Konsekvensutredning 21 (50) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler Bilaga 1 Paragrafer i BV-FS 2000:4 Paragraf Formulering i BV-FS 2000:4 Förslag Kommentar 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hälsokraven för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten avses i dessa föreskrifter att 1. framföra fordon, 2. leda eller övervaka spårtrafik, 3. bedöma fordon eller spåranläggningar med avseende på dess trafiksäkerhetsmässiga tillstånd, eller 4. i övrigt utföra arbetsuppgifter enligt verksamhetsutövarens säkerhetsbestämmelser om bedrivande Kravet kvarstår, men är omformulerat.

22 Datum Dnr/Beteckning 22 (50) av trafik och arbeten på spår (trafiksäkerhetsinstruktion). Allmänna råd Exempel på personal enligt 1 2 är tågklarerare, tågledare och huvudtillsyningsman. Exempel på personal enligt 1 3 är besiktningsman och signalsäkerhetskontrollant. Exempel på personal enligt 1 4 är tågbefälhavare, trafikbiträde, tågvarnare samt till-syningsman vid spärrfärd, växling eller arbete på spår. 1 a Dessa föreskrifter gäller inte för 1. förare som omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare och som genomgår undersökning, hälsokontroll eller bedömning efter frånvaro enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare, och 2. personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg och som omfattas av kommissionens Kravet kvarstår, men är omformulerat.

23 Datum Dnr/Beteckning 23 (50) förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen. En förare som avses i första stycket och som även har andra arbets-uppgifter av betydelse för säkerheten behöver inte genomgå undersökning, hälsokontroll eller bedömning enligt dessa föreskrifter. 2 1 m Verksamhetsutövaren skall informera den personal som berörs om kraven i denna författning Kravet tas bort från föreskriften. Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 12 Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. 2 2 m Den anställde skall snarast meddela arbetsledningen om han eller hon är medveten om eller misstänker att det egna hälsotillståndet har förändrats så att kraven inte uppfylls. Kravet tas bort från föreskriften. Kravet omhändertas av verksamhetsutövaren på annat sätt än genom dessa föreskrifter. Enligt 12 lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg ska den som är sysselsatt i verksamheten ha god kännedom om de förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för verksamheten och som berör hans

24 Datum Dnr/Beteckning 24 (50) arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig. Enligt 16 lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg får den som bedriver verksamhet inte tilldela någon arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utan att denne har genomgått läkarundersökning som utvisar att hinder av hälsoskäl inte föreligger. 3 1 m Verksamhetsutövaren svarar för att hälsoundersökning och hälsodeklarationer genomförs. Kravet tas bort från föreskriften. Kravet omhändertas i annan lagstiftning, 16 Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. 3 2 m De undersökningar och bedömningar som här föreskrivs skall utföras av en legitimerad läkare som har god kännedom om förutsättningarna för de aktuella arbetsuppgifterna. Kravet kvarstår, men är omformulerat. Kravet om legitimerad läkare kvarstår i föreskriftsförslaget samt att hälsoundersökningen ska utföras med beaktande av vilken typ av arbetsuppgifter som utförs och vilka säkerhetskritiska moment som arbetsuppgiften innefattar.

25 Datum Dnr/Beteckning 25 (50) 3 3 m Syftet skall vara att identifiera sjukdomar eller handikapp enligt de medicinska kraven i denna författning. 3 4 m Hälsoundersökning och hälsodeklarationer ska utföras enligt ett formulär som Transportstyrelsen fastställt m Efter varje hälsoundersökning eller bedömning skall läkaren upprätta ett intyg och sända detta till verksamhetsutövaren. Intyget ska visa om den undersökte uppfyller de medicinska kraven i denna författning m Ett sådant intyg ska sparas minst till dess att en ny undersökning har genomförts och då ett nytt intyg finns. Om intyget innehåller uppgifter om undantag enligt denna författnings 18 skall det sparas så länge undantaget gäller. 5 Följande förhållanden utgör hinder för att utföra arbetsuppgifterna: Kravet tas bort från föreskriften. Kravet tas bort från föreskriften. Kravet tas bort från föreskriften. Kravet tas bort från föreskriften. Syftet med hälsoundersökningarna är att bedöma om personen uppfyller hälsokraven eller inte. I föreskriftsförslaget anges vad hälsoundersökningen minst ska omfatta. Kravet omhändertas av verksamhetsutövaren på annat sätt än genom dessa föreskrifter. Verksamhetsutövaren och företagshälsovården kan t ex komma överens om hur detta ska hanteras. Kravet omhändertas i 6 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:44) om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och spårväg.