Barn- och utbildningsförvaltningen

... 3... 3... 3... 4... 4... 4... 5... 5... 5... 7... 8... 8... 8... 9... 9... 9... 9... 10... 10... 12... 12 2(12)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sundsvalls kommuns vision är Vi gör det goda livet möjligt med honnörsorden Mod Öppnenhet Helhetssyn Solede skolas vision är Alla barns lika värde i ett livslångt lärande Att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget som ska utgöra grunden för all verksamhet i skolan. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Att arbeta med de demokratiska värdena och för elevers och personals inflytande är centrala delar i syfte att förebygga kränkningar. Även den fysiska miljön och sammansättningen av grupper är viktiga frågor att fundera över. Forskning visar att det främjande och förebyggande arbetet bör fokusera på hur man skapar trygga miljöer och strukturer. Det är viktigt att det förebyggande är en naturlig och återkommande del i vardagsarbetet. Ett aktivt jämställdhetsarbete liksom kunskap om hur olika faktorer sammantaget påverkar situationer är av stor vikt vid arbetet att motverka kränkande behandling. Likabehandlingsplanen, görs känd för alla på skolan, personal, elever och föräldrar. Den följs upp, utvärderas och revideras varje läsår. Nästkommande revidering, inför läsåret 2019/2020. Vi på Solede skola tar aktivt avstånd från all diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Handlingsprogrammet avser vårt arbete mot detta. 3(12)

Uppföljning och utvärdering av Solede skolas likabehandlingsplan ska läggas in i skolans årsklocka och göras regelbundet. Utvärderingen ska ske i form av att skolans elevhälsoteam och varje arbetslag ser över hur det har fungerat under året och jämför de lärdomar vi gjort året innan. Alla vuxna på skolan ska känna till likabehandlingsplanen men vi har inte haft en fungerande och levande sådan vilket vi har förhoppningen och ambitionen om att detta blir. Genom dokumentation under pågående arbete kan vi se om vår plan håller. En annan del av utvärderingen är den kartläggning som genomförs regelbundet. De hälsosamtal som skolsköterskan genomför med elever i förskoleklass och i skolår 4 är viktiga indikatorer på hur vårt likabehandlingsarbete fungerar. Den senaste Likabehandlingsplanen skrevs 2014/2015 och känns inte aktuell. Vi har därför valt att utgå mer från nuläge och har ambitionen att denna plan får ligga till grund för arbetet framåt. I de fall där kränkningar förekommit har personal handlat utifrån likabehandlingsplanen. I trygghetsenkäten framkommer det att flertalet av skolans elever inte har kännedom av likabehandlingsplanen. Trygghetsenkäten visar att näst intill alla elever vet vem de ska prata med om de eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Enligt elevenkäten är det fler elever på Solede skola än på övriga skolor i Sundsvalls kommun som känner sig otrygga. Vi kommer att analysera siffrorna och se hur vi kan arbeta för att öka tryggheten för skolans elever. Enligt elevenkäten är det fler elever på Solede skola än på övriga skolor i Sundsvalls kommun som känner sig otrygga. Vi kommer att analysera siffrorna och se hur vi kan arbeta för att öka tryggheten för skolans elever. Alla vuxna på skolan känner till att en likabehandlingsplan finns men inte alla elever. All personal har inte kännedom om Likabehandlingsplanens innehåll. Där har vi ett stort förbättringsområde, hur vi ska nå ut till alla elever och hur planen ska kunna bli ett levande dokument. 4(12)

Likabehandlingsplanen behöver bli en större del i det vardagliga arbetet tillsammans med eleverna. Trots att alla vuxna på skolan anser sig känna till skolans likabehandlingsplan måste de även bli förtrogna med dess innehåll och planen ska vara ständigt närvarande och eftersom att det är viktigt att den följs av alla vuxna på skolan kommer den att ingå i de nya mål vi sätter. Alla elever på skolan ska känna sig trygga Alla elever på skolan ska känna till likabehandlingsplanen Alla elever på skolan ska känna sig trygga Skolan behöver se över var och när eleverna känner sig trygga och otrygga. Detta ska göras genom samtal med eleverna samt en undersökande enkät. Ett liknande arbete bland personalen gällande rasterna. På en karta ska personal kryssa i var det behövts mer personal under rasterna samt vid vilka tider. Med kartan som utgångspunkt ska därefter antalet rastvärdar fördelats. Alla elever på skolan ska känna till likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska få en större plats i vardagen genom att pedagogerna går genom den varje höst tillsammans med eleverna. Skolans trivselregler ses över och revideras tillsammans med eleverna. Likabehandlingsplanen blir en stående punkt att ta upp på skolårets första föräldramöte. Eftersom det visade sig att alla vuxna känner till vår likabehandlingsplan men inte helt förtrogna med dess innehåll är tanken att den ska bli ett mer levande dokument nu och i framtiden. Det förebyggande likabehandlingsarbetet som görs med utgångspunkt från de mål vi satt kommer att dokumenteras och föras in i Likabehandlingsplanen under nästkommande läsår då planen blivit ett mer levande dokument på skolan. Där kommer tydligt framgå vilket arbete varje årskurs gör. 5(12)

Regler vid Solede skola På vår skola arbetar vi för att barn och vuxna ska få utvecklas i en trygg och trevlig skolmiljö. Skolan är ett rök- och drogfritt område. Vi äter inte godis eller tuggar tuggummi på vår skola. Alla barn är utomhus på rasterna. På skridskobanan och i iskanor använder alla hjälm. Barnen ska alltid be om lov för att lämna klassrummet eller skolans område. Förväntansdokument För att nå mål krävs insatser från både personal, elever och föräldrar. Detta kan du förvänta dig av oss som arbetar på Solede skola: Att du får ett vänligt och respektfullt bemötande. Att vi ingriper mot alla former av kränkningar. Att vi gör allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut. Att du ska få en bra utbildning. Detta förväntar vi oss av dig som elev: Att du bemöter andra med respekt. Att du inte accepterar mobbing och kränkningar i någon form. Att du använder ett vårdat språk utan svordomar och könsord. Att du tar ansvar för ditt skolarbete och passar tider. Att du är utvilad och har ätit frukost. Att du är rädd om vår skola, dina och andras tillhörigheter. Att du tar ansvar för dina egna kläder och saker. Detta kan du som förälder förvänta dig av oss som arbetar på Solede skola: Att du får ett vänligt och respektfullt bemötande. Att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan. Att vi arbetar för att alla elever ska ha en lugn och trivsam arbetsmiljö. Att vi ingriper mot alla former av kränkningar. Att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer. Att alla elever ska få en bra utbildning och social fostran. Att varje elev har en individuell utvecklingsplan. (IUP) Att du får information på kommunens gemensamma plattform Vklass. 6(12)

Detta förväntar vi oss av dig som förälder: Att du ser till att ditt barn kommer i tid till skolan. Att du ser till att ditt barn är utvilat och har ätit frukost. Att du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet. Att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan. Att du meddelar skolan om ditt barn gjort någon annan illa i skolan. Att du deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal. Att du begär ledigt för ditt barn endast om det är absolut nödvändigt och ledighet medges endast för särskild angelägenhet. Skollagen 7 kap 17-19. Att du meddelar skolan om ditt barn är sjukt eller frånvarande av annan anledning. Att du läser information på kommunens gemensamma plattform Vklass. Mål: Insatser: Hur: Alla elever på skolan ska känna sig trygga Varje arbetslag arbetar ständigt förebyggande för att alla elever ska känna sig trygga. Det finns ett tydligt rastvärdsschema vilket gör att vuxna finns där barnen är under rasterna. Extra förstärkningar ska göras på de ställen där mycket händer på rasterna. Vuxna agerar då kränkningar uppstår och följer vår plan. Likabehandlingsplanen revideras och gås igenom med samtlig personal vid läsårsstart. Arbetslagen går igenom skolans trivselregler tillsammans med eleverna varje år och alla hjälps åt att följa de regler vi har. Skolan behöver se över var och när eleverna känner sig trygga och otrygga. Detta ska göras genom samtal med eleverna samt en undersökande enkät. Vem: Rektor, revidering av likabehandlingsplan Elevhälsoteamet, enkäten Arbetslagen, trivselreglerna 7(12)

Mål: Alla elever på skolan ska känna till likabehandlingsplanen Insatser: Vem: Varje klass går igenom likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna vid höststart. Skolans trivselregler ses över och revideras tillsammans med eleverna. Likabehandlingsplanen blir en stående punkt att ta upp på skolårets första föräldramöte. Varje klasslärare, genomgång av likabehandlingsplan Arbetslaget, trivselreglerna Klasslärare, likabehandlingsplan på föräldramöte All kompetensutveckling på Solede skola syftar till att utveckla våra fokusmål som finns att läsa om i rektors ledarplan. Höga förväntningar, Trygghet och trivsel samt goda relationer. Rektor kommer att inventera personalens behov under läsåret. Skolans mål är att alla på skolan oavsett kön, könstillhörighet eller könsuttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall bemötas lika och ges samma förutsättningar till en bra skolgång. Skolan skall vara tillgänglig och anpassad efter alla elever och personal. Genom undervisning ökar vi förståelsen och medvetenheten kring de sju diskrimineringsgrunderna. Tillsammans arbetar vi för skolans värdegrund och har ett gemensamt förhållningssätt genom fortlöpande diskussioner. Vi har regelbundna klass- och elevråd. EHT arbetar främjande samt med löpande elevärenden. Varje årskurs för tillsammans med sin klasslärare samtal kring våra fokusmål - Höga förväntningar, trygghet och trivsel samt goda relationer. Eleverna är delaktiga i klassråd och elevråd där likabehandlingsarbetet är en viktig del. 8(12)

14 Vårdnadshavares kännedom Likabehandlingsplanen ligger på Sundsvalls kommuns hemsida under skolans flik samt på Skolan på webben. Från nästa läsår kommer likabehandlingsplanen vara en stående punkt på läsårets första föräldramöte. 15 Kontaktperson Solede skolas elevhälsoteam Rektor Malin Grundström 060-658 37 97, 072-143 30 28 Speciallärare Theresia Bylin 060-658 37 95 Skolsköterska Marie Hübenette 073-275 32 50 16 Rutiner vid akuta situationer Den som uppmärksammar en akut situation försöker lösa den, och tar hjälp av kollegor. Så fort som möjligt så informeras rektor som beslutar om elevhälsoteamet behöver sammankallas samma dag. 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Arbetsgång innan ett ärende kommer till gruppen mot kränkande behandling: 1. Klasslärare/arbetslaget skaffar sig en överblick över situationen och dokumenterar den. En LISA ska upprättas. Då får rektor automatiskt kännedom om händelsen. Föräldrarna ska kontaktas och det ska dokumenteras. 2. Om situationen inte förbättras; klasslärare kallar till möte med berörda föräldrar. Klasslärare/arbetslaget gör bedömningen om eleven ska vara med på mötet eller inte. Skriftlig dokumentation ska till skolans elevhälsoteam. 3. Om situationen inte förbättras då kan klasslärare/arbetslaget anmäla ärendet till skolans elevhälsoteam. All skriftlig dokumentation lämnas till elevhälsoteamet för det berörda ärendet. Varje steg ska ha en uppföljning där man återkopplar till elever och föräldrar. Arbetsgång då ärendet lämnas till skolans elevhälsoteam: 1. Klasslärare redogör för det påbörjade arbetet gällande dokumentation, föräldrakontakter, vilka åtgärder som gjorts hittills. 9(12)

2. Skolans elevhälsoteam har fått reda på att en viss elev upplever att han/hon utsätts för kränkande behandling. Elevhälsoteamet pratar med varandra och bestämmer hur skolan ska gå vidare med den uppkomna situationen. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering ska anmäla detta till rektor som sedan driver utredningen vidare. Rektor kontaktar vårdnadshavare. Rapporteringssystemet LISA används och rektor är ansvarig att rapportera till områdeschef/huvudmannen. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barnhar rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. 10(12)

Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 11(12)

Trivselregler Det finns lagar och förordningar som reglerar kränkande handlingar på arbetsplatser. Med kunskap om detta är det en självklarhet för oss att vi respekterar varandra, uppför oss ordentligt och medverkar till ordning och trivsel i skolans lokaler och dess omgivning. All kränkande behandling mot/mellan elever och personal är förbjuden. Om kränkande handlingar upptäcks på skolan kommer detta att behandlas enligt planen, punkt 16, 17 och 18. För att ytterligare medverka till en trivsam miljö för elever och personal har skolan tagit fram trivselregler som alla på skolan ska känna till och följa. Reglerna revideras varje höst. Arbetsmiljöplan Skolan är i vissa avseenden en unik arbetsplats. Det är flera olika gruppers intressen som ska tillvaratas och tillgodoses vad gäller medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor, anställda och elever. I vissa frågor kan skillnaden mellan föräldrars, elevers och personals intressen vara svåra att skilja åt, i andra inte. Regler som styr arbetet är, förutom lagar, förordningar, arbetsmiljöregler och läroplan, de lokala styrdokument som finns för vår kommun d.v.s. lokal skolplan samt bilagor, samverkansavtalet samt olika av kommunen fastställda policyprogram t.ex. droger, kränkande särbehandling osv. Solede skolas systematiska arbetsmiljöarbete består av två delar, dels den organisatorisk sociala arbetsmiljön samt den fysiska arbetsmiljön. Rutiner kring SAM (Systematisk arbetsmiljö) är i dagsläget under revidering. 12(12)