Årsredovisning 2005 FLENS KOMMUN

Årsredovisning 2005 FLENS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2005 SAMMANDRAG.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande..2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 5 Ekonomisk översikt.......7 Kommunens företag.19 Personalredovisning. 21 Miljöredovisning..25 Gröna Nyckeltal 29 Redovisningsprinciper..31 Driftredovisning...33 Investeringsredovisning.. 34 Resultaträkning 35 Balansräkning.. 36 Finansieringsanalys.....37 Noter...38 Externa driftinkomster och driftutgifter......47 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse koncernen.. 48 Resultaträkning. 50 Balansräkning... 51 BILAGOR Nyckeltal.52 Målavstämning 56

SAMMANDRAG År 2005 i korthet Årets resultat är +26,7 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 0,6 Mkr som har förbättrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 96,3 %. Vilket innebär att kommunens finansiella mål för år 2005 har uppnåtts. De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är socialnämnden 5,3 Mkr, kommunstyrelsen + 4,8. Socialnämndens avvikelse utgör ca 2 % av nämndens omslutning och kommunstyrelsens avvikelse utgör drygt 6%. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 19,6 Mkr vilket är en avvikelse på knappt 3 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 28,6 Mkr. Året har präglats av många mindre investeringar. Bland de större investeringarna kan nämnas bredbandsutbyggnad, upprustning av VA-nätet, inköp av undervisningsdatorer, ventilation i Bruksskolan och ombyggnad av Masmästargården. Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 658 Mkr vilket är 46 Mkr mer än 2004. Den procentuella ökningen mellan 2004 och 2005 är 7,5 % vilket är betydligt högre än under perioden 2002-2004 då den årliga ökningstakten var på nivån 2-4 %. Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var 1 261 personer, därav återfanns 942 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnaderna uppgick 2005 till 453 Mkr. Befolkning Befolkningen har under året minskat med 122 personer. Vid utgången av 2005 var antalet invånare 16 412. Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete. Utveckling i korthet 2001-2005 2001 2002 2003 2004 2005 Antal invånare 16 411 16 520 16 629 16 534 16 412 Skattesats kommunen, kr 21:38 21:38 21.38 21:38 21:38 Skattesats kommunen och landstinget 31:10 31:10 31:10 31:10 31:10 Årets resultat, Mkr +22-12 -17,9-10,7 +26,7 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr +13-13 -27,2 +9,6 +3,3 Nettokostnadernas andel av skatteint, % 96 102 103 102 96,3 Nettokostnad per invånare, kr 33 200 36 500 37 600 37 700 38 400 Nettoinvestering, Mkr 41 31 52 34 29 Låneskuld, Mkr 7 0 0 0 0 Soliditet, % 79 79 76 77 77 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr 159 145 143 128 135 K:\EKON\BOKSL05\2005 i sammandrag.doc

KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET Positivt bokslutsresultat 2005! Flens kommuns bokslutsresultat för 2005 uppgår till + 26,7 Mkr. Kommunens resultat enligt det lagstadgade balanskravet uppgår däremot till 4,5 Mkr då bl a 2004 år underskott täckts in samt viss avsättning gjorts för omräknad LSS-utjämning mm i budget 2006. Arbetet med att förbättra den kommunala ekonomin har pågått i flera år. Nu börjar vi se resultat av våra ansträngningar. Lotta Finstorp (m) De tre senaste årens kraftiga underskott har nu förbytts i ett positivt resultat som skapar framtidstro. Glädjande nog visar alla nämnder utom en positiva budgetavvikelser. Samtidigt har kommunens anslag för oförutsedda behov inte förbrukats fullt ut, kostnader för pensioner har blivit lägre än budgeterat och att kommunen har även ett positivt finansnetto. Trots att vi har en bit kvar för att känna full tillfredsställelse över ekonomin, ger detta ändå den arbetsro vi behöver för att göra långsiktiga politiska prioriteringar. Det förbättrade ekonomiska läget innebar att budgeten för 2005 reviderades i februari månad. Verksamheterna tillfördes 15,1 Mkr fördelat med 5,0 Mkr till tekniska förvaltningen, 9,2 Mkr till barn- o utbildningsnämnden, 1,0 Mkr till socialnämnden och till kultur-och fritidsnämnden 0,2 Mkr. Den positiva befolkningsutveckling kommunen hade 2002 och 2003 har tyvärr åter förbytts i en minskad befolkning. Nedgången blev 122 personer under 2005. Det negativa befolkningsresultatet beror på flera faktorer, inte minst en kraftig obalans mellan antalet födda och antalet avlidna invånare. Vid årsskiftet hade kommunen 16 412 invånare. Reglerna för ekonomiskutjämning mellan kommunerna ersätter för antalet mantalsskrivna invånare. Den minskade befolkningen är därför ett stort orosmoln inför framtiden. Ett antal kommunala satsningar har genomförts under 2005, bl a Bredband till hela kommunen under 2006 Varez i Bosnien är Flens kommuns nya vänort Kvalificerad yrkesutbildning startades i nära samverkan med näringslivet Ett ökat antal studenter går vidare till högre studier Antalet bygglovsansökningar har ökat Vi ser ett antal nya utmaningar för kommunen framgent, t ex Tågstopp i Sparreholm Persontrafik på TGOJ-banan Nya bostadsområden i Malmköping, Sparreholm och Flen Gymnasiet kan bli ytterligare konkurrensutsatt genom förslaget frisök 2007 Det har under året utförts ett viktigt arbete av samtliga anställda och förtroendevalda. Jag vill rikta ett varmt tack till alla för ert engagemang! Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande

INLEDNING Tätorter Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Drygt 1/3 eller ca 6100 invånare bor i Flen, ca 2000 i Malmköping, 1700 i Hälleforsnäs, 800 i Sparreholm, 550 i Mellösa, 400 i Bettna, 210 i Skebokvarn och 110 i Vadsbro. Befolkning Flens befolkningsstruktur avviker något från rikets vilket framgår av nedanstående tabell. I åldersgrupperna 0-17 år är andelen ungefär lika med riket medan åldersgruppen 18-44 är lägre. Däremot är grupperna 45 och äldre överrepresenterade jämfört med riket. FLENS KOMMUN Nuvarande Flens kommun bildades 1971 i den s.k. storkommunreformen då de fyra kommunerna Flen, Malmköping Mellösa och Bettna slogs samman till en kommun. Tabell 1 Åldersgrupp Flens kommun 2005-12-31 (2004) Flens kommun % Riket % 0 6 1.171 (1.190) 7,1 7,5 7 17 2.425 (2.498) 14,8 13,9 18 24 1.067 (1.028) 6,5 8,3 25 44 3.493 (3.617) 21,3 26,8 45 64 4.845 (4.835) 29,5 26,2 65 79 2.401 (2.374) 14,6 11,9 80-1.010 (992) 6,2 5,4 SUMMA 16.412 (16.534) Som framgår av tabellen ovan har befolkningen minskat under året med 112 invånare. Detta beror till största delen på ett negativt flyttningsnetto ( 196 st) och att antalet födda varit lägre än antalet döda (- 58 st). Däremot har vi haft ett positivt invandringsöverskott (+134 st), vilket bl. a. förklaras av den flyktingmottagning som finns i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivet domineras av småföretag och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation.

INLEDNING De största arbetsgivarna i kommunen framgår av tabellen nedan. Tabell 2 Företag Antal anställda, ca Flens kommun 1.300 De la Rue Cash Systems AB 300 Volvo Parts AB 220 GB Glace AB 200 Danaher Motion 120 Migratiosnverket 100 Schneider Electric AB 90 SwitsBake AB 60 Vrena Mekaniska 55 Statoil Logistik 55 Sysselsättning och pendling Flens kommun har en nettoutpendling på ca 860 personer, vilket är en ökning med ca 60 personer sedan föregående år. Utpendlingen, som uppgår till ca 2.300 sker i huvudsak till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping. Det är samma orter som återkommer vid inpendlingen, som uppgår till ca 1.440 st. Arbetslöshet Tabellen nedan visar arbetslösheten i kommunen för samtliga i ålder 18-65 år samt för ungdomar i åldern 18-24 år. Flen har högre arbetslöshet jämfört med rikets genomsnitt. Uppgifterna är från oktober 2005 och kommer från arbetsmarknadsstyrelsen. Tabell 3 2005 varav 18-24- åringar Öppet arbetslösa 494 72 i åtgärder 286 45 Totalt 780 117 % 5,0 7,0 % län 4,6 7,0 % riket 4,0 6,0 Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. Mandatfördelning i fullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det är 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Tabell 4 Partier 2003-2006 Socialdemokraterna 17 Alternativ 2000 9 Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Flens kommun styrs under mandatperioden 2003-2006 av en majoritet, kallad Färgfemman, som består av partierna Alternativ 2000, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c) och Kommunstyrelsens ordförande är Lotta Finstorp (m).

Internationell ekonomi Den internationella konjunkturen har gått in i en lugnare fas sedan den dämpades under andra halvåret 2004. Dämpningen har bl a sin grund i uppgången av oljepriserna och en viss åtstramning av den ekonomiska politiken. Den starka utvecklingen av investeringarna, till följd av låga räntor och goda företagsvinster, driver dock på den globala tillväxten. Den amerikanska ekonomin har fortsatt varit starkt under 2005. Japan har vänt upp och den snabba utvecklingen i Kina fortsätter. Även i Euroområdet finns tecken på en viss konjunkturförbättring. Det ger förutsättningar för en god tillväxt i Sverige och en förbättring av sysselsättningen. Främsta hoten är bestående höga oljepriser samt stora bytesbalansunderskott i USA. Det är inte troligt att de senaste årens utveckling av de amerikanska underskotten kommer att kunna fortsätta på lång sikt. Åtgärder som minskar dessa underskott måste komma förr eller senare. Svensk ekonomi Den svenska tillväxttakten är god och sysselsättningen förbättras successivt. BNPökningen 2005 blev ca 2,5 % för att enl prognoserna öka till ca 3,0 % 2006 och att därefter dämpas något under 2007. Sysselsättningen vände svagt uppåt under våren 2005 och har därefter stärkts stegvis under året. Uppgången beror delvis på arbetsmarknadspolitiska åtgärder men även att den underliggande sysselsättningen har förbättrats. Justerat för de arbetsmarknadspolitiska insatserna kommer dock arbetslösheten att ligga kvar på en oförändrat hög nivå. Motorn i den svenska ekonomin växlade i år över från export till inhemsk efterfrågan. En stark ökning av hushållens reala disponibla inkomster för de närmaste åren beräknas leda till stigande privat konsumtion samtidigt som investeringsklimatet är gott. OMVÄRLDSANALYS 2006 lär hushållen våga shoppa loss med starkare spenderiver än de senaste åren, trots att sparandet förblir högt. Läget på arbetsmarknaden ljusnar, inkomsterna växer i god takt med välvillig assistans från regeringen som sänker skatter och höjer bidrag under valåret. Det senare följer ett traditionellt mönster. Under det senaste kvartseklet har hushållens konsumtion vuxit klart mer under valår, med 1,7 procent jämfört med 1,3 procent i genomsnitt. Från att ha haft en neutral påverkan på ekonomin 2005, läggs finanspolitiken om i kraftigt expansiv riktning. Samtidigt som finanspolitiken är expansiv nästa år kommer penningpolitiken att bli åtstramande. Man kan räkna med att räntan dras upp med minst en procentenhet under året från nuvarande 1,5 procent. Svenska löner bedöms öka i något högre takt än omvärldens, samtidigt som produktivitetsutvecklingen i Sverige ökar snabbare. Exportindustrin gynnas därför av ett fortsatt starkt konkurrensläge där kronans svaga värde är en gynnande faktor. Under 2004 vände investeringarna upp efter tre år av negativ utveckling. Industrins investeringar ökar starkt, men snabbast ökar bostadsinvesteringarna. Under 2005 förväntas investeringstakten ha kulminerat för att åren därefter successivt dämpas. Den kraftiga investeringsutvecklingen beror främst på att lönsamheten i företagen är betydande och att kapacitetsutnyttjandet är högt. Inflationen, mätt som förändringen av KPI var under 2005 knappt 0,9 %. I takt med en stegvis förbättrad arbetsmarknad väntas inflationstakten successivt stiga. Kommer däremot de höga energipriserna att bli bestående förstärker det pressen uppåt på priserna. Kommunernas ekonomi Efter stora problem med att få ekonomin att gå ihop under nästan hela 1990-talet har kommunerna sammantaget redovisat positiva resultat de senaste sex åren. År 2003 K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

och 2004 uppgick resultaten till ca 2 miljarder kronor per år. Resultaten ligger dock en bra bit under riktmärket för god ekonomisk hushållning 2 procent av kommunernas intäkter och skatter och generella statsbidrag. Den sammanlagda resultatnivån borde för 2004 varit drygt 6 miljarder kr. De senaste två åren har kommunerna sammantaget lyckats nå positiva resultat under år med svåra ekonomiska förutsättningar. Trots att skatteunderlaget ökade blygsamt, de generella statsbidragen ökade endast marginellt, kostnaderna inom LSSverksamheten ökade snabbt och kostnadsdrivande riktade bidrag inom skolan har erhållits, har kostnadsökningarna i fasta priser sammantaget varit mycket blygsamma under de senaste åren. Verksamheterna har anpassats till resurserna. Mycket talar för att kostnadsutvecklingen under 2005 har varit fortsatt återhållsam. Kommunerna har alltså valt att konsolidera sin ekonomi under det år som varit. Resurserna koncentreras Kommunernas resurser har allt mer kommit att koncentreras till skola, vård och omsorg. Under perioden 1995-2002 ökade den del av det kommunala uppdraget som är obligatoriskt enligt lag från 86 till 91 procent av kommunernas kostnader. Den frivilliga delen utgjorde vid periodens slut endast 9 procent. Under perioden 1996-2004 är det kostnaderna för utbildning samt äldre- och handikappomsorg som har ökat klart snabbast. Kostnadsutvecklingen har inneburit att kommunernas resurser allt mer koncentrerats till verksamheter som tillhandahåller individuella tjänster och som riktar sig mot särskilda grupper (elever, vårdtagare etc). Samtidigt har resurserna till verksamheter som inte har lika specifika målgrupper, till exempel infrastruktur eller kultur- och fritidsverksamhet, utvecklats mer blygsamt. OMVÄRLDSANALYS Befolkningsutvecklingen har haft stor betydelse för utvecklingen inom skolan medan framförallt ambitionshöjningarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) står för kostnadsökningarna inom handikappomsorgen. Sett över en längre period har andelen äldre som får hjälp i hemmet eller i särskilt boende kontinuerligt minskat. Men kostnaderna för äldreomsorg har ändå ökat eftersom kostnaden per vårdtagare stigit i snabb takt. Vårdtagarna har blivit allt äldre och mer vårdkrävande. Inom barnomsorgen har antalet inskrivna barn ökat något. En rad reformer och samhällsutvecklingen i stort har kontinuerligt ökat den andel av småbarnen som har kommunal finansierad barnomsorg. Inom individ och familjeomsorgen döljer en relativt blygsam kostnadsutveckling för hela verksamhetsområdet. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat medan kostnaderna för missbruksvård och barnoch ungdomsvård har ökat mycket kraftigt. Verksamheterna de närmsta åren På några års sikt är de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna ovanligt bra bl a beroende på att den demografiska utvecklingen fram till 2009 är mycket gynnsam. När den snabba ökningen av antalet gymnasieelever upphör år 2008 och 2009, samtidigt som antalet barn inom grundskolan fortsätter att minska i snabb takt, blir den demografiska effekten kring noll. Trots den gynnsamma demografiska utvecklingen återstår den stora utmaningen att internt fördela om resurserna mellan olika verksamheter. Ökad medvetenhet Inom sektorn finns en ökad medvetenhet om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökade pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens finansiella mål är i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten. K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

Viktiga händelser under året i Flens kommun Nedan följer i punktform händelser som på ett eller annat sätt påverkat kommunen eller den samlade kommunal verksamheten under året. Arbetsmiljöverket avslutade under början av året en omfattande sytemtillsyn i Flens kommuns samtliga förvaltningar. Fullmäktige avslog i januari yrkande från (s) att återkalla samtliga förtroendeuppdrag under innevarande mandatperiod 2003-2006 och att därefter förrätta nyval till styrelser och nämnder. Kommunfullmäktige beslutade i februari månad att tillskjuta ytterligare 15,1 Mkr till verksamheterna under år 2005. Kommunfullmäktige antog i juni en avsiktsförklaring avseende vänskapsband med Varez kommun i Bosnien Hercegovina. Efter denna avsiktsförklaring har ett par vänskapsutbyten skett mellan de båda kommunerna. Statsminister Göran Persson fick bygglov för sin nya bostad på Torp vid sjön Båven i Flens kommun. Den politiska behandlingen om vad som skall hända med den nedlagda Skjortfabriken i Flen har pågått hela året utan att ärendet ännu har avgjorts. Fr o m 2005-06-01 drivs Malmahedens IP och fotbollsplanen på Bjurängen i föreningen Malmköpings IF:s regi. Beslut har tagits i fullmäktige att Violen ej ska användas som marknadsföringssymbol för kommunen som helhet. Däremot kan den användas i sammanhang där Flens stad profileras. Under året har kommunen kommit till nivån att 93 % av kommuninnevånarna täcks av bredbandsmöjlighet. Projektet Rena Bruket i Hälleforsnäs har fått en förstärkning av åtgärdsramen på ca 8 Mkr. Projektet har blivit något fördröjt och kommer att slutföras under 2006. Kommunen har beviljats EU-bidrag på över 3 Mkr för att kartlägga och utveckla personalens kompetens. EKONOMISK ÖVERSIKT Tuna Stålrör AB beslutade under 2005 att delvis flytta verksamhet från Hälleforsnäs till Eskilstuna. Ca 40 arbetstillfällen berörs. Rikstrafiken beslutade tillskjuta 16,7 Mkr varje år tom 2008 för tågtrafiken mellan Uppsala-Västerås-Eskilstuna och Norrköping, den s.k. UVEN. Kommunstyrelsen och kommundirektör Tomas Rikse kom under hösten överens om att han lämnar sitt uppdrag vid årsskiftet 05/06. Viktiga händelser efter räkenskapsårets slut. Några händelser av större vikt efter räkenskapsårets slut har inte inträffat. Förutsättningar för 2005 Äldre lagstiftning gäller Flens kommun antog budget 2005 och flerårsbudget 2006-2007 innan förändringarna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen antogs, som innebär att en ny lagstiftning gäller om god ekonomisk hushållning. Budget 2005 är således den sista för kommunen som tillämpas enligt den äldre lagstiftningen. dvs utan krav på att åtgärdsplaner redovisas för fullmäktige. De mål som är upprättade behöver ej ha bäring mot god ekonomisk hushållning. Krav finns inte heller på att revisorerna skriftligt ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat etc. Grundbudget De allmänna ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner under 2005 såg vid tidpunkten för budgetarbetet något ljusare ut än tidigare år. När kommunfullmäktige i juni 2004 fastställde budget för 2005, med en omslutning på 894 Mkr var det en budget med ett svagt positivt resultat +1,6 Mkr. Budgeten/flerårsplanen innehöll också besparingar för att på sikt uppnå ekonomi i balans. I syfte att öka inflyttningen K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

Kommunal budgetrevidering I februari 2005 reviderades budget och flerårsplanen. Revideringen var bl a en följd av den uppdaterade skatteprognosen till kommunen finns satsningar på ca 25 Mkr under perioden 2005-2007 på investeringssidan för att ta fram nya bostadsområden. som då förelåg samt effekten av det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet. I den reviderade budgeten användes de förväntade högre intäkterna till satsningar inom främst skola och teknisk förvaltning. Totalt tillfördes 15,1 Mkr till nämndernas ramar. Årets resultat Förändring av eget kapital Årets resultat, som är skillnaden mellan årets intäkter och kostnader uppgår till +26,7 Mkr. Tas hänsyn till jämförelsestörande poster är resultatet + 26,1 Mkr Mkr 25 15 5-5 -15-25 21,5 ÅRETS RESULTAT Resultat 6,9-12,0 3,6 Just m jämförelsest poster -10,7-17,9-16,2-2,8 26,726,1 01 02 03 04 05 Balanskrav Kommunens resultat uttryckt som kommunallagens balanskrav uppgår till +4,5 Mkr. Av avsnitt Balanskravet klaras framgår vilka poster som justeras i detta resultat. År Mkr EKONOMISK ÖVERSIKT 25 15 5-5 -15-25 21,5 20,7 ÅRETS RESULTAT Resultat -12,0 2,1 BALANSKRAVs resultat -17,9-10,7-11,9-18 26,7 01 02 03 04 05 Budgetavräkning I årsbudgeten, inkl de beslut som tagits under året, beräknades en ökning av EK med +3,8 Mkr. I förhållande till den budget som antagits redovisas således ett budgetöverskott på +22,9 Mkr. Verksamhetsresultatet, dvs nämndernas ekonomiska utfall i förhållande till budget uppvisar ett budgetöverskott på +3,3 Mkr. Merparten av budgetavvikelsen på +22,9 Mkr återfinns således inom finansförvaltningen med +19,6 Mkr. Tabell 5 Nämnd /Förvaltning År 4,5 Budgetavvikelse KS/KLF, KF + 4,8 KS/Tekn förv + 2,6 Valnämnd + 0,0 Kommunala revisorer + 0,1 Överförmyndare + 0,1 Kultur- o fritidsnämnd + 1,1 Barn- o utbildningsnämnd + 0,1 Socialnämnd - 5,3 Bygg-, miljö o räddningsn + 0,0 Delsumma +3,3 Finansförvaltning +19,6 SUMMA +22,9 Avvikelserna i förhållande till budget är sammanfattningsvis, K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

Ej utnyttjade medel för kollektivtrafik + 2,4 Mkr Tidsmässiga förskjutningar av div driftprojekt + 1,6 Mkr Framskjutet fastighetsunderhåll +2,0 Mkr Kostnader för äldreomsorg i olika former 3,4 Mkr Ej ianspråktagna medel för pensionskostnader + 6,1 Mkr Bättre finansnetto än budget +3,7 Mkr Lägre skatteintäkter och generella bidrag än budgeterat 1,2 Mkr Ej utnyttjade medel för oförutsedda behov o budgeteringsreserv + 4,8 Mkr Budgetmässig täckning av gamla underskott + 5,1 Mkr Nämndernas resultat måste betraktas som en framgång. De organisations- och strukturförändringar som genomförts i enlighet med tidigare besparingsbesluten samt en medveten återhållsamhet, samt det resurstillskott som vissa nämnder fått under året är troligen huvudorsaken till verksamheternas positiva resultat. Överskotten inom kommunstyrelsens förvaltningar kan framförallt hänföras till medel som avsatts för specifika projekt som tidsmässigt förskjutits av en eller annan anledning. Kultur- och fritidsnämnden har visat allmän återhållsamhet med tilldelade medel förutom att vissa föreningsbidrag som budgeterats under 2005 kommer att utbetalas under 2006. Socialnämndens budgetunderskott kan återfinnas inom IFOdelens behandlingsgrupp, hemvården samt ökade kostnader för betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade. I övrigt hänvisas till resp. nämnds förvaltningsberättelser som finns sammanställda i dokumentet Nämndernas redovisning, verksamhetsåret 2005. EKONOMISK ÖVERSIKT Balanskravet klaras Balanskravet, dvs. att intäkterna täcker kostnaderna, ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. Kommunens resultat enligt balanskravet uppgår till +4,5 Mkr. Detta innebär att kommunen klarat detta krav under 2005. Huvudregeln runt balanskravet är att underskott ska återställas i framtiden. Kommunen har därför valt att täcka hela 2004 års underskott på 11,9 Mkr i samband med 2005 års bokslut. Uppkomna underskott ska täckas på två år. I den nya lagstiftningen gäller tre år. Flera delposter i den kommunalekonomiska utjämningen uppdateras efter det att kommunen antagit sin budget för kommande år i juni månad. I budget 2006 har en stor avvikelse uppstått vad gäller LSSutjämningen. Detta utjämningssystem är mycket känsligt för förändringar in den underliggande verksamhetsstatistiken, vilket kan leda till att bidraget alternativt avgiften förändras kraftigt mellan åren. Detta är vad som hänt Flens kommun för bidragsåret 2006. För att täcka in den budgetdifferens som utjämningssystemet nu uppvisar för 2006 har därför en avsättning gjorts på 9,8 Mkr. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen + 26,7 Mkr Avgår: Täckning 2004 års underskott - 11,8 Mkr Reavinster - 0,6 Mkr Avsättning LSS-utj mm - 9,8 Mk Tillägg: Synnerliga skäl enligt Kommunallagen 8kap, 5, 0 Mkr Återföring av tidigare avsättningar + 0 Mkr Justerat resultat + 4,5 Mkr K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl. a, Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Finansiella mål I samband med att fullmäktige antog budget för planeringsperioden 2005-2007 beslutades att eftersträva följande ekonomiska mål. Kommunens driftresultat ska uppgå till 10 Mkr varje år Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Vi kan konstatera att kommunen uppfyllt dessa mål. EKONOMISK ÖVERSIKT Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1 har från år 2001 till 2005 ökat med 93 Mkr eller ca 16 %. Tabell 6 2001 2002 2003 2004 2005 Kommunalskatt 421 438 451 455 476 Kostnadsutjämning LSS 11 9 8 7 17 Generella statsbidrag och utjämning 133 143 147 150 165 Skattenetto 565 590 606 612 658 Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2004 och 2005 är 45,9 Mkr. Däri ingår slutavräkningen för 2004 års skatteintäkter med 0,5 Mkr och prognosen på slutavräkningen för 2005 5,6 Mkr. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning perioden 2001 2005. För att få jämförelse har korrigering skett mellan år 2003 och 2004 pga bokföringsfel. Tabell 7 År 2001 2002 2003 2004 2005 Förändring % 5,8 4,4 2,2 2,1 7,5 Ökningstakten var 2003 och 2004 betydligt lägre än åren innan. För 2005 steg den kraftigt vilket har varit en av de bidragande orsakerna till kommunens positiva resultat för 2005. När förbättringen blev känd gjordes en kompletteringsbudgetering varvid verksamheterna tillfördes 15,1 Mkr. Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos i februari 2006 förväntas skatteintäkterna öka med 4,4 % 2006 och med drygt 4 % per år perioden 2006 2009. Dessutom gör SKL den bedömningen att regleringsbidragen under åren 2007-2009 får en positiv förändring beroende på att 1 Fr. o. m. 2005-01-01 Kommunalekonomisk utjämning K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

statens anslag ökar mer än kostnaderna för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen. Trots dessa positiva signaler måste kommunen jobba på att ha en fortsatt låg kostnadsutveckling för att kunna möta det inkomstbortfall som uppstår pga den svaga befolkningsutvecklingen. Befolkningsutveckling Kommunen har åter kommit in i en negativ befolkningsutveckling. Minskningen blev 122 under året varefter invånarantalet uppgår till 16.412. Inv 18000 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 Befolkningsutveckling sedan 1990 17197 17470 16565 16411 16629 16534 16387 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 År EKONOMISK ÖVERSIKT 1,2%. Mellan år 2003 och 2004 minskade däremot nettokostnaderna med 2,2 Mkr eller 0,4 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir ökningen mellan 2004 och 2005 2,0 % medan förändringen mellan år 2003 och 2004 var en minskning med 1,4 %. Den minskning som skedde under 2004 har återigen förbytts mot en ökning av nettokostnaderna. Under samma period 2004-2005 ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 45,9 Mkr eller 7,5 %. Motsvarande ökning mellan 2003 och 2004 var 5,6 Mkr eller 0,9 %. Vi kan konstatera att Flens kommun haft en kraftig ökning av ersättningarna från den kommunalekonomiska utjämningen och LSS-utjämningen. Som exempel kan nämnas att kostnadsutjämningsbidraget har ökat med 7,5 Mkr och LSS-utjämningen med 9,6 Mkr. Förändringen av nettokostnaderna är främst hänförligt till förändrade lönekostnader samt förändring av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. De avtalsmässiga löneförändringarna har under året ökat med i snitt 2,89 %. Befolkningsminskningen beror till största delen på ett negativt flyttningsnetto ( 196 st) och att antalet födda varit lägre än antalet döda. (- 58 st). Däremot har vi haft ett positivt invandringsöverskott (+134 st). Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse vad gäller storleken på erhållna medel från den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2005 har varje mantalsskriven invånare den 1/11 2004 inbringat 38.862 kr. Under budgetperioden 2007-2009 planeras för en oförändrad befolkningsnivå på 16.400 invånare. Nettokostnadernas utveckling Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2004 och 2005 med 7,3 Mkr eller 12 10 8 6 4 2 0 5,8 Nettokostn utv i relation till skatte- o statsbidragsutv 10,5 5 4,4 2,2 3,7 2,1 7,5 1,2-0,4-2 01 02 03 04 05 Skatter o bidr Nettokostn Nettokostn andel av skattenettot Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin lö- K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc