Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Lärkans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Lärkans förskoleenhet

Köpings kommun Rapporten skriven av: Marika Söderqvist, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Innehåll Innehåll Förskolechefen har ordet 4 Normer och värden 5 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 5 Förskoleenhetens slutsats för målområde Normer och värden 8 Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 8 Utveckling och lärande 9 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 9 Förskoleenhetens slutsats för målområde Utveckling och lärande Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 12 12 Förskoleenhetens arbete med hållbar utveckling 13 Barns inflytande 14 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 14 Förskoleenhetens slutsats för målområde Barns inflytande 16 Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 16 Förskola och hem 17 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 17 Förskoleenhetens slutsats för målområde Förskola och hem Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 19 19 Lärkans förskoleenhet - 3

Förskolechefen har ordet Förskolechefen har ordet I augusti 2014 flyttade Parkrinkens förskola över till Domherrens enhet. Det innebar att Lärkans enhet minskade med 2 avdelningar. Vi utökades dock igen med lika många avdelningar den 1 april i år då vi välkomnade Solbacken och Solrosen till vår enhet. Under större delen av året har Lärkans enhet bestått av 10 avdelningar. Varav av 3 småbarnsavdelningar 1-3 år, 4 avd. 3-5 år, 2 avd. 3-4 år samt 1 storbarnsavdelning bestående av mest 5-åringar. Enheten har 3 avdelningar med profiler. 2 uteförskolor och 1 musikavdelning. Efter att personalen fått möjlighet att välja sysselsättningsgrad har antalet deltidsarbetande pedagoger på enheten ökat. Lövsångarens storbarnsavdelning, Fjällräven, var från början en tillfällig lösning för att kunna erbjuda fler barn plats utan att behöva utöka övriga grupper på förskolan. Efter att ha förbättrat barnens och personalens arbetsmiljö, bl.a. genom att sätta upp en vägg i lokalen och montera markiser, blev avdelningen permanent. Andra förbättringar i arbetsmiljön som har gjorts är att skötbord har införskaffats till i stort sett alla avdelningar. Vi har haft återkommande diskussioner om hur vi kan minska ljudnivån och avdelningarna arbetar aktivt med barnen hur vi ska förhålla oss för att vara rädda om vår hörsel. Då både personal och föräldrar uttryckt sin oro över att ett par barn tagit sig över staketet på Lärkans förskola byttes den aktuella delen ut mot ett nytt, högre. Det var också en åtgärd efter skolinspektionens påpekande om otillfredsställande säkerhet. Skolinspektionens rapport om bristfälliga planer mot kränkande behandling har fått enheten att lägga ner mycket tid på att skriva nya. Nya planer som ska skrivas uppfattas som svårt och det tar tid att implementera arbetet. Min förhoppning är att likabehandlingsplanerna/planerna mot kränkande behandling ska börja användas och bli de levande dokument som arbetsplanerna börjar bli på avdelningarna. Enhetens ICDP-vägledare och de pedagoger med lite mer kunskap om värdegrundsarbete håller oss igång i vårt tänkande och ger oss tillfällen att reflektera genom att ge oss olika dilemman att diskutera. Det uppskattas av pedagogerna ute på avdelningarna. En aktiv miljögrupp hjälper oss i arbetet med om hur vi värnar om miljön och att förskolorna är så giftfria som möjligt. Enheten har engagerade kockar som lagar mat från grunden och köper in över 40 % ekologiska råvaror. En incident, där två barn avvek från förskolan, skakade om oss och fick oss att tänka till extra om våra säkerhetsföreskrifter. Det fick oss också medvetna om hur viktigt det är att ha handlingsplaner. Glädjande var att i det här fallet fungerade planerna och allt slutade lyckligt. Ett stort tack till enhetens engagerade personal som alltid gör sitt bästa för barnen. Marika Söderqvist Förskolechef Lärkans förskoleenhet Lärkans förskoleenhet - 4

Normer och värden Normer och värden Mål i skolplan Alla barn på förskolan ska känna sig trygga i en säker och stimulerande miljö Förskolan ska förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling under sin tid på förskolan Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Personalen visar respekt för individen och medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan. Resultat och analys Det finns många olika sätt och verktyg att använda i arbetet med normer och värden. I avdelningarnas utvärderingar nämns bl.a. Kompissolen, Barnkonventionens blå låda, att på olika sätt arbeta tematisk mm. Men det allra viktigaste är hur vi i det dagliga arbetet är goda förebilder och att vi arbetar nära barnen. Att vi har ett bra förhållningssätt mot alla vi möter, stora som små. Vi vill att alla barn ska känna trygghet och ansvar, ha och vara bra kompisar, våga säga och göra det man tycker och vill, ha en bra självkänsla, kunna säga nej och stopp, visa respekt för varandra. Vi vill att barnen ska ha ett bra KASAM (känsla av sammanhang). Exempel på framgångsfaktorer som avdelningarna tar upp i sina utvärderingar: Bra struktur på dagen med tydliga rutiner. Tryggt att veta vad som ska ske. En lugn och inspirerande lärandemiljö. Närvarande, lyhörda pedagoger som är vägledande och kan ge barn strategier. Hjälpa barn in i lekar. Tydliga pedagoger som ligger steget före. Dela upp i mindre grupper ger lugn och ro plus att barn vågar och tar till sig mer. Ge barnen ord på saker, bekräfta. Hur känns det nu? Hur är en bra kompis? Mm Barnen lär sig att använda stopphanden. Pedagoger som oftare säger ja än nej samt bekräftar goda handlingar. Barnen visar att de tagit till sig av arbetet med normer och värden när de visar och gör förlåt, hjälper ett annat barn med t.ex. påklädning, tröstar kompisen när hen är ledsen, sätter upp stopphanden och säger nej, kan ge ifrån sig något (låna ut), lyssnar på varandra och tar till sig regler i lekar. Fungerar det då alltid så här bra? Går det som en dans? Nej, naturligtvis inte. Periodvis känner pedagogerna frustration över att inte räcka till och att det blir stökiga och röriga situationer. Det sker när ovanstående framgångsfaktorer inte fungerar. T.ex. enheten har haft hög frånvaro av ordinarie personal och många vikarier har varit i verksamheten. Då rubbas strukturer, trygghet och barnen blir oroliga. Pedagoger som känner sig stressade och tappar närvaron i barngruppen när andra saker måste göras. När verksamheten har för mycket regler och pedagogerna påminner om dem för ofta gör de ingen verkan längre. När barn har svårt med det sociala samspelet och pedagogerna inte hittar vägar till att hjälpa och styra upp blir resultatet stress och oro. Lärkans förskoleenhet - 5

Normer och värden Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät. Svarsfrekvensen för Lärkan hamnade på 62 % (87 %). 2015 2014 Normer och värden 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 1. Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt på förskolan 0% 2% 1% 4% 23% 71% 1% 1% 2% 8% 27% 62% 2. Jag upplever att mitt barn tycker det är roligt att gå till förskolan 0% 2% 3% 7% 33% 56% 1% 1% 2% 11% 24% 61% 3. Jag upplever att personalen har ett bra bemötande mot mitt barn 0% 0% 2% 3% 20% 75% 0% 0% 1% 5% 17% 77% 4. Jag upplever att personalen arbetar aktivt med att någon inte behandlas illa 0% 0% 4% 3% 24% 70% 0% 1% 2% 10% 29% 59% 5. Jag upplever att mitt barn vistas i en säker miljö inomhus 0% 0% 2% 10% 20% 68% 0% 1% 2% 9% 27% 61% 6. Jag upplever att mitt barn vistas i en säker miljö utomhus 0% 3% 2% 20% 28% 48% 1% 2% 4% 16% 30% 47% 1=Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet Föräldrarna upplever i något högre grad att barnen känner sig trygga i förskolan. Andelen föräldrar som anser att personalen arbetar aktivt mot att någon behandlas illa har ökat något. Någon mer procent upplever också att inomhusmiljön är mer säker. I kommentarerna kan jag läsa en oro för den tunga trafiken med medförande buller utanför Lärkans förskola. Lövsångarens gård upplevs tråkig samt varm utan skugga. Grindar som står öppna och som man glömmer att stänga påpekas som ett hot mot barnens säkerhet. Här skriver föräldrar också om personalens goda bemötande och att de tycker det är viktigt att förskolan aktivt arbetar med det sociala samspelet samt normer och värden. Lärkans föräldrar ombads att svara på webb-enkäten. Det fungerade tekniskt mindre bra och var upphov till en del irritation. Möjligtvis är det en anledning till att färre svarat på enkäten Lärkans förskoleenhet - 6

Normer och värden BRUK 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Ca hälften av avdelningarna har svarat att kriteriet för måluppfyllelsen stämmer till stor del och behöver utvecklas på lång sikt. 25 % svarar att det stämmer helt och att genomförandet fungerar bra och ska säkras. Resterande, knappt 25 %, upplever att kriteriet till viss del stämmer och behöver åtgärdas. I arbetet med nya likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling upplever personalen det svårt med kartläggning, analys och att formulera mål. Många skriver också att det är svårt att räcka till för att hjälpa barn i det sociala samspelet. Det framkommer också en del frustration över att tiden inte räcker till för reflektion och även dokumentation. Dock uppfattas Bruk som ett mycket bra verktyg till reflektion och insikt. Vårt förhållningssätts betydelse börjar landa och är ett naturligt samtalsämne i personalgruppen. Lärkans förskoleenhet - 7

Normer och värden Förskoleenhetens slutsats för målområde Normer och värden All personal i förskolan har utbildats i ICDP. Det börjar synas i avdelningarnas utvärderingar. Det som framkommer är en ökad medvetenhet om förhållningssättets betydelse och hur viktiga vi är som förebilder. En avdelning skrev att vårt förhållningssätt präglar barnen och smittar andra att agera likadant tillbaka. Något att alltid ha med sig i tanken! Men vi måste återkommande ställa oss frågan: Lever vi som vi lär? Stress och oroliga barngrupper påverkar till att vi inte alltid gör det. Tittar vi på framgångsfaktorerna under resultat och analys kan vi dra vissa slutsatser om orsaker till oron. De nya likabehandlingsplanera skrevs efter att Bruk 2.3 gjordes. De upplevdes som svåra. Jag tror att vissa saker klarnade efter att de två pedagoger som gick en utbildning i värdegrundsarbete hjälpte till med det arbetet. De hade också workshop för alla på enheten i ämnet. Dock har delar av personalgruppen känt det tungt med att göra planerna. De upplever det som ytterligare en uppgift som läggs på dem. Arbetsplanerna har blivit väl etablerade verktyg i verksamheten. Det strävar vi mot att likabehandlingsplanerna också ska bli. Dock säger ett par avdelningar att de använder likabehandlingsplanen aktivt i arbetet. Enhetens ICDP-vägledare har, vid ett par tillfällen på personalmöten gett oss olika dilemman som fått oss att tänka till om vårt förhållningssätt. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Arbetet med normer och värden, vårt förhållningssätt är inget separat ämne. Det ska ingå i allt vi gör i verksamheten och vara ett naturligt inslag. Vi kommer att fortsätta diskutera och reflektera, delvis med hjälp av ICDP-vägledarna och de pedagoger som har lite extra kunskap angående värdegrundsarbete. Vi behöver också träna på att bli modigare att hjälpa varandra som kollegor. Våga ta upp dilemman och situationer som känns svåra. Hjälpa och stötta varandra i lägen där man som pedagog ibland kan behöva hjälp. Gå in och titta på varandras undervisning, få tips och idéer. Mer kollegialt lärande. Vi har i år läst boken Årsplanen. Utifrån den har vi diskuterat grundverksamheten. I höst bör alla ha klart för sig vad som är grundverksamhet. Hur vi bibehåller den och i och med det också säkrar tryggheten för barnen. Vi fortsätter att arbeta med struktur utifrån den boken. Lärkans förskoleenhet - 8

Utveckling och lärande Utveckling och lärande Mål i skolplan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse, förmåga och förståelse för språk, matematik, naturvetenskap och teknik Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som på sitt modersmål. Resultat och analys Enheten har arbetat med den handlingsplan för utveckling av läs- och skrivstimulans i förskolan som upprättats av utvecklingsledare Yvonne Karlsson. Arbetslagsledarna har fått utbildning vid tre tillfällen av specialpedagog Lisbeth Ottosson. Hon har också haft en inspirationsföreläsning för all personal. Alla i enheten har även inspirerats genom en föreläsning om Miljön den tredje pedagogen. Enheten har nyligen också tagit del av Lisbets föreläsning om Undervisning i förskolan. Några avdelningar har deltagit i Bibliotekets Läs- och skrivprojekt. Det börjar hända saker ute på avdelningarna. Material har flyttats ner i barns nivå och blivit tillgängligt och många har gjort skriv och rit-hörnor. Fokus läggs på böcker och att de ska vara tillgängliga. Det har rensats och blivit mer ordning och reda så att material blir mer synligt. Vi har blivit mer medvetna om hur viktigt det är med inbjudande, inspirerande och tydligt material. Det har varit en ögonöppnare för oss att bli berikade med barn som har annat modersmål. Där vi har barn som pratar främmande språk har pedagogerna blivit mer medvetna om hur viktigt det är att lyfta det. De lånar böcker på andra språk (läser så gott de kan) uppmärksammar att olika saker heter och låter annorlunda. Sätter upp texter för samma ord på olika språk. Sjunger sånger på andra språk. En småbarnsavdelning har börjat sjunga sånger på engelska. Pedagogerna där är förundrade över hur snabbt barnen tar in främmande ord. Vikarier med utländsk bakgrund har varit en tillgång. Barnen är nyfikna och vill veta mer om var de kommer ifrån och vilket språk de talar. Pedagogerna har tagit vara på tillfället. Nyfikenheten på främmande språk växer och här kan vi erbjuda mer. Uteavdelningarnas lärandemiljö är just utomhus. De använder naturen och material de hittar och arbetar mycket med matematik. Jag kan se att de har tyckt att det varit svårt att få till Läs och skriv där och de har hamnat inomhus. Musikavdelningen använder mycket musik/rytmik i undervisningen. De har också börjat lyssna på och uppmärksamma sånger och instrument från andra länder. Pedagogerna på den avdelningen påvisar svårigheten vid frånvaro av ordinarie personal. Det krävs viss kunskap i musik för att det ska fungera. En gemensam matematikdag uppskattades. Alla avdelningarna deltog. NTA-lådorna används flitigt på vissa avdelningar men mindre på andra. Det finns en risk att naturvetenskapliga experiment inte görs om den som har NTA-utbildningen är frånvarande. Lärkans förskoleenhet - 9

Utveckling och lärande Även om det är den personen med utbildning som får använda lådorna så finns det ju massor av annat att göra för att få barnen nyfikna och kunskapstörstande. Det kan vi bli bättre på. Enheten har köpt in ipads till alla avdelningar. Beroende lite på hur välbekant det verktyget är så används den olika. Många har börjat använda den till dokumentationsarbete, att filma och fota och barnen är mer aktiva och påverkar sina egna dokumentationer. En del pedagoger är dock mycket osäkra och varken kan eller vågar använda verktyget fullt ut. Hur kan vi då se att barnen tagit till sig undervisningen? De flesta avdelningarna ser att intresset för att läsa och skriva har ökat. Barnen vill också skriva när de vuxna gör det men de tar även mer egna initiativ till det. Skriver och ritar mer, inte bara på papper, utan t.ex. i sand och vatten. Tar oftare fram böcker spontant. Läser för varandra. Jämför texter, sitt namn mm med de bilder, siffror, alfabet och andra texter som sitter uppe på väggar. Nyfikenheten på andra språk har väckts. Barnen frågar t.ex. vad olika saker heter på olika språk. Det är viktigt att ta vara på barns nyfikenhet och att lärandet blir lust- och lekfullt. Också att pedagoger är närvarande och hjälper barnen vidare och ger tillfällen till utmaningar. Framgångsfaktorerna är desamma som de som nämnts under Normer och värden (se ovan). Även här går saker och ting ofta i stöpet när ordinarie personal är frånvarande. När de inte är nära barnen, stressade och/eller fokuserade på annat. Om barnen är i för stora grupper och om pedagogerna hela tiden får fokusera på konfliktlösning och inte räcker till. När grundverksamheten inte fungerar tappas struktur och trygghet och gruppen blir orolig. Lärkans förskoleenhet - 10

Utveckling och lärande Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara på enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät.. Svarsfrekvensen för Lärkan hamnade på 62 % (87 %). 2015 2014 Utveckling och lärande 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 7. Jag upplever att mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan 0% 0% 0% 4% 23% 73% 0% 0% 2% 8% 26% 64% 8. Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs 0% 0% 2% 5% 27% 66% 0% 0% 2% 13% 25% 60% 9. Jag upplever att verksamheten stimulerar mitt barn både till lek och lustfyllt lärande 0% 0% 0% 4% 19% 77% 1% 0% 1% 9% 25% 64% Föräldrarnas upplevelse av att barnen utvecklas positivt genom verksamheten har ökat. Likaså gällande den hjälp och stöd samt stimulans till lek och lustfyllt lärande barnen får. Det är mycket glädjande. I kommentarerna står också att föräldrarna ser att barnen lär sig mycket i förskolan. Någon förälder skriver om att just språkutvecklingen har gått så mycket framåt medan en annan tycker att förskolan kunde ge lite mer utmaningar. En viss oro över att de stora barnen får stå tillbaka för de små finns. Lärkans förskoleenhet - 11

Utveckling och lärande BRUK 3.6 Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Närmare 60 % av svaren ligger på att kriterierna stämmer till stor del och behöver utvecklas på lång sikt, ca 15 % anser att de har uppfyllt kriteriet och tycker att det fungerar bra och ska säkras medan ca 25 % tycker att kriteriet stämmer till viss del och behöver åtgärdas. Ett fåtal anser sig behöva åtgärda en del arbetet med främmande språk omgående. Överlag känner pedagogerna igen sig i de kriterier de skattats. De har också fått upp ögonen för vad de måste jobba mer med. De flesta skriver där om andra språk och hemkulturer. Förskoleenhetens slutsats för målområde Utveckling och lärande De föreläsningar som personalen deltagit i har inspirerat och lagt grunden till att det börjat hända saker ute på avdelningarna. En medvetenhet som förstärkts och gett upphov till reflektion och många ahaupplevelser. Inte bara hur vi väcker barnens lust till att läsa och skriva utan lusten till att lära sig överhuvudtaget. Vi har också blivit mer medvetna om hur viktig den miljön vi erbjuder är. Här är det bara att jobba på och utveckla ännu mer. Hela tiden förändra efter barnens behov och alltid utgå från barnen när vi ger dem utmaningar till lustfyllt lärande. Profiler och inriktningar är stimulerande och utvecklande men jag kan se hinder och vissa svårigheter att ändra verksamheten efter barnens behov när det inte går hand i hand med de behov och intressen som barnet har. Eller om personal med särskilt intresse och kunskaper inte är på plats. Vi har fått upp ögonen för hur vi arbetar med främmande språk och kulturer. Det behöver vi utveckla ännu mer. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Vi ska fortsätta utveckla och förbättra barnens lärandemiljö samt tänka till vid införskaffandet att nytt material. Det ska vara ett material som lockar till kreativitet och utveckling. Under året som gått har vi läst och reflekterat över boken Årsplanen. Vi ska till hösten ha med i arbetsplaner och planeringar hur grundverksamheten ska befästas på alla avdelningar. En genomtänkt årsplan tillsammans med en stabil grundverksamhet bidrar till minskad stress. ipaden har kommit in i verksamheten och används bl.a. till dokumentation. Utbildning för själva verktyget behövs och kommer att erbjudas under hösten. Enheten behöver ta ett steg till i användandet av ipaden. FC ser dokumentationsverktyget Pluttra som en möjlighet. Många pedagoger känner sig osäkra i hur man gör en bra pedagogisk dokumentation. Hur synliggör vi barnens lärprocesser? Det här är en del i en kedja som startar med observation för att se barns behov. Ett sätt att börja är att använda det underlag för utvecklingssamtal som enheten har. En möjlighet till att synliggöra barnets utvecklingsbehov. Enheten behöver verktyg och utbildning till att förbättra alla steg i kedjan för att lyfta kvalitetsarbetet och göra det mera lättarbetat. Lärkans förskoleenhet - 12

Utveckling och lärande Mål i skolplan Alla barn ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling. Förskoleenhetens arbete med hållbar utveckling Enheten har en miljögrupp. Där ingår en personal från varje avdelning samt FC. Vissa ur personalen som representerar avdelningarna är också miljöombud samt några med lite mer inköpsansvar. Här diskuteras hur vi driver miljöarbetet. Meningen är att vi ska ha ett gemensamt miljötänk bl.a. vid inköp av material samt delge varandra idéer hur vi gör barnen medvetna om hållbar utveckling. Vid ett sådant möte framkom att Fågelvägens förskolor ibland fick besök av en figur kallad Onödan. Hon är fruktansvärt dålig på att värna om miljön. Hon slänger massor med mat, källsorterar helt fel eller bara slänger omkring sig, slösar på vatten, ström och papper. När hon kommer får barnen lära henne hur man gör. Naturligtvis ville alla få besök av henne. Så blev det och under Earth Hour-veckan besökte Onödan i stort sett alla avdelningar. Det blev ett mycket uppskattat inslag av barnen. Och oj, vad mycket de vet om hur vi värnar om vår miljö. Efter att miljögruppen varit på en föreläsning om gifter och kemikalier, Den onda badankan, så påbörjades giftsanering av förskolorna. Vi kan inte plocka bort allt på en gång utan får ta det viktigaste först och sedan byta ut lite i taget. Enhetens kockar lagar all mat från grunden och köper in ca 40 % ekologiska råvaror. Ute på avdelningarna pågår källsortering och diskussioner om hur vi värnar om miljön. Några avdelningar har egna odlingar. Det är extra gott när man får skörda och äta den egna odlade potatisen t.ex. Ett par avdelningar har miljövärdar som ansvarar särskilt för miljön och källsortering en vecka i taget. Skogsutflykter gör inte bara uteavdelningarna utan alla någon gång i veckan. När möjlighet finns och det passar verksamheten så deltar de flesta avdelningarna i någon aktivitet och i stort sett alla går på de teaterföreställningar som erbjuds. I år har några avdelningar deltagit i Earth Hour-tävlingen om den miljövänligaste bilen där avd. Fjärilen kammade hem 1:a priset med sin skrattomobil. Några var med på skräpplockardagen samt projektet Jakten på de glömda kartongerna. En avdelning har haft besök av museet som kom till förskolan och berättade om Köping förr i tiden. Under Barnkonvektionsveckan uppmärksammade alla avdelningar, på olika sätt, barns rättigheter. Även i år har 5-åringarna deltagit i drama tillsammans med dramapedagog Maria Berggren. Lärkans förskoleenhet - 13

Barns inflytande Barns inflytande Mål i skolplan Förskolan ska stärka och stimulera barn till att ta eget ansvar för sina handlingar och sin miljö Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Barnen är delaktiga i och kan påverka sin lärandemiljö samt verksamhetens innehåll. Resultat och analys I utvärderingarna från småbarnsavdelningarna trycker pedagogerna extra mycket på hur viktigt det är att vara lyhörda och nära barnen. Att på så sätt kunna tolka även de minsta barnen som ännu inte pratar och då ge dem inflytande över sin dag. Att ge barnen tid till att hitta ord för vad de vill eller visa med kroppsspråket. När barnen känner sig trygga och litar på att de vuxna lyssnar vågar de också uttrycka sina åsikter. En avdelning med lite större barn berättar att de varje morgon samlas och frågar vad de vill göra under dagen och lyssnar in deras önskemål. De pratar om hur de kan kompromissa när inte allas önskemål kan infrias. Att rösta är ett sätt som en del avdelningar väljer för att visa att inflytande ska vara demokratiskt. Dramat med de stora barnen har varit en väg att träna på att våga. Några skriver om hur barnen växer och vågar mer genom att få olika uppdrag som är anpassade efter vad de klarar av. Genom att intervjua barnen får man kännedom om vad de vill, tycker och tänker. Det upplevs svårt att se om barnen känner att de har det inflytande som de har. Här är några exempel på hur det kan synas: Genom att vi som personal är tillåtande och ofta säger Ja till det barnen önskar, fortsätter de att komma med egna idéer, när de ser att det lönar sig. De flesta barnen verkar förstå att de har inflytande över sin situation. Detta ser vi genom att de kommer till oss och visar vad de vill. Flera av barnen har lärt sig förstå och kan argumentera och förhandla i demokratisk process. Allt som barnen önskar göra är ändå lite lättare att se om det finns inflytande i. Processen att få barn att förstå att de har inflytande fast deras vilja inte infrias just nu är svårare. Att sätta sig in i andras behov. Det behöver vi arbeta mera med. Efter att pedagogerna blivit mer medvetna om lärmiljöns betydelse och material blivit mer synligt och lättillgängligt har barnen lättare att välja aktiviteter. Här påpekar avdelningarna ytterligare på vikten av närvarande, inlyssnande pedagoger som anpassar miljö och material efter barnens behov, viljor och intressen. Lärkans förskoleenhet - 14

Barns inflytande Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara på enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät.. Svarsfrekvensen för Lärkan hamnade på 62 % (87 %). 2015 2014 Barns inflytande 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 10. Jag upplever att mitt barn uppmuntras att ta ansvar för sina egna handlingar och sin miljö 0% 0% 1% 5% 42% 52% 1% 0% 1% 15% 32% 51% 11. Jag upplever att mitt barns tankar och idéer tas till vara 0% 0% 0% 10% 29% 62% 1% 1% 3% 17% 30% 49% 1=Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet Procentuellt är antalet föräldrar som upplever att barns tankar och idéer tas till vara något högre. I övrigt lika som förra året. I kommentarerna står det mest positivt om lyhörda pedagoger och att barnen lär sig känna ansvar. Någon förälder ställer frågan om ifall barnet alltid får göra det hen tycker är roligt för stunden, får hen de utmaningar och möjlighet att se att det finns annat som är utvecklande och kul? Något att tänka på för oss. Lärkans förskoleenhet - 15

Barns inflytande BRUK 2.5 - Barns delaktighet, inflytande och ansvarskänsla BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Även här skattar de flesta sig i att kriteriet stämmer till stor del och behöver utvecklas på lång sikt. Hälften så många tycker att kriteriet till viss del stämmer och behöver åtgärdas. Ett fåtal anser att det stämmer helt, fungerar bra och ska säkras. I kommentarerna går att läsa att det kan vara svårt att tydliggöra inflytande och ansvar för barnen. Men också viktigt att få in det i demokratiska former. Det finns en förhoppning och vilja att ännu mer reflektera över ämnet och att bli bättre på att dokumentera och kritiskt granska arbetet. Förskoleenhetens slutsats för målområde Barns inflytande Insikten om vad barns inflytande egentligen är har ökat ytterligare lite. Det syns ännu en svängning från att inflytande är detsamma som att barn får välja vad de vill göra till att det är när vi verkligen lyssnar på varandra. Att det också har att göra med att vi tar hänsyn till och respekterar varandra och våra åsikter. Även här är framgångsfaktorerna detsamma som under normer och värden. Närvarande och lyssnande pedagoger är en förutsättning. Barn har inflytande i sin lärmiljö när pedagogerna förändrar miljön efter de behov och intressen som finns i barngruppen. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Vi behöver bli bättre på att hitta verktyg och vägar till att synliggöra för barnen att de har inflytande och när. Fortsatta diskussioner och reflektioner i arbetslagen och på personalkonferenser i ämnet. Påminna varandra och granska sig själv om våra förhållningssätt. Fortsätta arbeta med barns lärandemiljö och ge dem inflytande i förändringsarbetet. Lärkans förskoleenhet - 16

Förskola och hem Förskola och hem Mål i skolplan Alla vårdnadshavare ska vara nöjda med utvecklingssamtal och informationen från förskolan Förskolan ska samarbeta med barnens vårdnadshavare. Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål I utvecklingssamtalet förmedlas hur förskolan tillgodoser barnets möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Resultat och analys Förra året arbetade enheten fram ett underlag för utvecklingssamtal. Den skall vara ett stöd för pedagogerna att förmedla hur barnen utvecklas och lär i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Avdelningarna har inte använt det underlaget i den utsträckning som var önskvärt. En anledning tycks vara att utvärderingarna har skrivits tidigare i år och en del utvecklingssamtal inte är genomförda ännu. En annan är att det är svårt att tänka i nya banor och ställa sig andra frågor än de man är van vid. Några kommentarer från de som har använt materialet är: Att det ställer högre krav på pedagogerna. Det är positivt att det följer våra målområden och de måste verkligen tänkt till om vad som ingår samt att det känns bra med ett material som passar alla åldrar. Men också att det tar tid att sätta sig in i materialet. En upptäckt är också att det inte finns tillräckligt med dokumentationer som underlag. Dokumentationsverktyg saknas. Föräldrar/vårdnadshavare vill i stor utsträckning veta hur barnets dag har varit och hur verksamheten fungerar samt hur förskolan arbetar med barns utveckling och lärande. Det finns också de som i första hand är intresserade av hur deras barn har ätit, sovit mm. Avdelningarna anser sig ha blivit bättre på att lyfta verksamheten kontra barns utveckling i den dagliga kontakten. Alla har lyft sina arbetsplaner på föräldramötena och berättat om vilka mål de har och hur de arbetar med att nå dem. I det stora hela har Lärkans enhet välbesökta föräldramöten. Men även vi ser ett minskat intresse från vårdnadshavarna. Förutom den dagliga kontakten går information ut via mail/brev allt från en gång/mån till ett par ggr/termin. Förskolan Lärkan är piloter och provar just nu ett webbaserat verktyg, Hypernet, för att ha en god och lättarbetad kontakt med vårdnadshavarna. Det är ännu inte utvärderat. För att uppnå en god och förtroendefull kontakt med föräldrar/vårdnadshavarna så är det den dagliga kontakten som är a och o. Att vi har ett bra och välkomnande samt stöttande förhållningssätt så att föräldrar känner trygghet i att barnen vistas hos oss. Småbarnsavdelningarna trycker på den viktiga inskolningstiden där grunden för det ofta läggs. Lärkans förskoleenhet - 17

Förskola och hem Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara på enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät.. Svarsfrekvensen för Lärkan hamnade på 62 % (87 %). 2015 2014 Förskola och hem 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 12. Jag har fått information om målen som styr verksamheten 0% 4% 1% 5% 28% 61% 0% 1% 3% 5% 21% 71% 13. Vid utvecklingssamtalet får jag tydlig information om hur mitt barn utvecklas och lär 0% 0% 2% 11% 12% 76% 1% 1% 4% 8% 19% 68% 14. Vid den dagliga kontakten får jag tydlig information om hur mitt barn utvecklas och lär 0% 4% 7% 15% 29% 45% 0% 1% 7% 17% 26% 49% 15. Jag upplever att personalen har ett bra bemötande och samarbete med mig som vårdnadshavare/förälder 0% 0% 3% 5% 18% 73% 0% 0% 3% 8% 16% 74% 16. Jag som förälder/vårdnadshavare är nöjd med det inflytande jag har i förskolans verksamhet 0% 0% 8% 9% 23% 60% 0% 1% 3% 12% 25% 59% 1=Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet Procentuellt anser fler att de får tydlig information om hur barnen utvecklas och lär. Något färre tycker att de fått information om de mål som styr verksamheten. I övrigt ingen större skillnad mot förra årets enkät. I kommentarerna skriver flera att de inte kan uttala sig om utvecklingssamtalet eftersom de inte haft något ännu. I övrigt är det bara positiva kommentarer om personalens goda bemötande. Ord som personalen är toppen, underbara, vi är mycket nöjda, underbar förskola förekommer. De gånger kommunikationen kanske inte fungerar så bra är när det är rörigt och antingen personal eller föräldrar känner sig stressade. Lärkans förskoleenhet - 18

Förskola och hem BRUK 3.10 Dokumentera och analysera verksamheten BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Hälften av kriterierna anses till viss del stämma och behöver åtgärdas och lika många tycker att de stämmer till stor del och behöver utvecklas på lång sikt. Några få anser att kriterierna stämmer helt, fungerar bra och ska säkras medan några inte alls tycker att de stämmer och åtgärder behövs omgående. På avdelningarna varierar arbetet med dokumentationer. Reflektioner görs men det kan vara svårt att få dem nedskrivna. Anledningen kan bl.a. vara brist på tid samt brist på kunskap om hur man dokumenterar och avsaknad av bra dokumentationsverktyg. Förskoleenhetens slutsats för målområde Förskola och hem Det är svårt (omöjligt) att utvärdera utvecklingssamtal när de ännu ej genomförts. Kom årets utvärdering för tidigt eller bör vi bli bättre på att sprida ut samtalen under hela året? Informationen om barns utveckling och lärande till vårdnadshavare har blivit något mer kopplad till läroplanen och våra mål. Men pedagogerna anser sig kunna bli bättre på det. Vi ser ett minskat intresse av föräldramöten. Däremot är andra former såsom familjekvällar och liknande välbesökta. Antalet närvarande föräldrarepresentanter på föräldrarådet har också minskat. (Föräldraråd = möte med FC, samt representanter från förskolor och föräldrar) Svarsfrekvensen på föräldraenkäten har minskat från 87 % till 62 %. Enhetens vårdnadshavare ombads att besvara enkäten på webben. Det fungerade tekniskt inte fullt ut och många var irriterade. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Diskussioner om hur det är möjligt att sprida ut utvecklingssamtal under hela året. Implementera vårt underlag för utvecklingssamtal i arbetslagen. Diskutera andra former för föräldramöten. Ska vi fortsätta som vi gör där det fungerar? Kan vi hitta andra vägar som kan få föräldrar mer intresserade att delta? Ev. dela ut föräldraenkäten i pappersform. Vi ska alltid vara goda ambassadörer för vår verksamhet och ha ett gott bemötande. Lärkans förskoleenhet - 19