Södermalms stadsdelsförvaltning Östangård Sida 1 (9) 2015-02-16 Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING Östangård En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Östangårds vision På förskolan Östangård ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Bestämmelser som styr Arbetet med likabehandling mot diskriminering regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567) o Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.
Sida 2 (9) Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) Utvärdering av föregående års plan För generellt formulerade åtgärder har omöjliggjort arbetet med föregående riskområden. Tidigare riskområden fokuserade mer på den fysiska miljön och barnens säkerhet. Fokus ska istället ligga på risk för diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling i förskolan. Till nästa likabehandlingsplan bör vi skriva tydliga mål och åtgärder som ger både föräldrar och pedagoger möjlighet att följa upp. Varje riskområde kräver dessutom ett enskilt mål samt åtgärd.
Sida 3 (9) Hur vi främjar barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan Vi arbetar aktivt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (Kön, Könsidentitet, Sexuell läggning, Funktionsnedsättning, Etnisk bakgrund, Religion/Trosuppfattning samt Ålder) där alla ges likvärdiga möjligheter. Vi har en utvecklingsgrupp som fokuserar på likabehandling (en processinriktad fortbildning för pedagogerna) där vi diskuterar och tar upp frågor i anslutning till likabehandlingsplanen. Den är drivande i arbetet men alla pedagoger på förskolan är delaktiga. Vi vill skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde att skapa ett gott socialt klimat. Detta gör vi bl.a genom att: Ge alla pojkar och flickor samma möjligheter. Böcker, pedagogiskt material samt den fysiska miljön ska utformas med fokus på likabehandling. Bemötande och förhållningssätt ska hela tiden vila på de sju diskrimineringsgrunderna. Med tanke olika barns etniska ursprung, sjunger vi sånger och har böcker på olika språk, vi har barnens egna flaggor från deras respektive länder uppsatta. Använder introduktionsmaterial när vi tar emot nya föräldrar, där vi tydliggör vårt arbete med likabehandlingsplanen. Förebyggande åtgärder Genom att göra en kartläggning av verksamheten synliggörs områden där risk för kränkning, diskriminering och trakasserier kan förekomma. Utifrån karläggningen görs sedan en analys där vi väljer att fokusera på några få områden som behöver förbättras. Därefter skrivs en åtgärdsplan. Kartläggning: Vi har tagit del av vårdnadshavarnas synpunkter genom: Den årliga föräldraenkäten Utvecklingssamtal Föräldramöten Daglig kommunikation Vi har gjort iakttagelser samt observationer av barns samspel (mellan varandra och personal): Vid aktiviteter inomhus/ utomhus
Sida 4 (9) Vid blöjbyten och toalettbesök Vid på-/ avklädning Analys av kartläggningen: Följande riskområden har framkommit av vår kartläggning: Gården: För många barn på gården samtidigt leder till fler konflikter och personalen har svårt att se varje barn. Hallen: En av hallarna har en vägg som barnen gömmer sig bakom vilket gör att personalen ej har tillräckligt bra översikt. Risk att konflikter uppstår och personalen kan inte alltid ingripa. Våtrum: På toaletten med lås kan barnen låsa in sig vilket gör att personalen ej har uppsikt och kan ingripa om något händer. Vid blöjbyten har man övriga barn bakom ryggen och kan inte förhindra konflikter då man inte kan lämna barnet på skötbordet. Barnen kan dessutom uppleva situationen som kränkande om någon som barnet inte känner eller känner sig trygg med hjälper till vid toalettsituationer. Planerade insatser och åtgärder Gården Mål: Färre barn på gården för att motverka konflikter. Arbetssätt: Vi gör en kartläggning samt schema över våra behov av att använda gården. Vi initierar därefter ett sammarbete med Skutan (privat förskola som delar gården med oss). Pedagogerna ska vara där barnen befinner sig och vara tillgängliga och lyhörda. Uppföljning: På APT och ALA-möten på torsdagar. Ansvar: Förskolechef, gårdsansvarig pedagog. Arbetslagsansvariga ansvarar för att kartläggningen blir gjord. När insatserna ska genomföras: Under HT- 14.
Sida 5 (9) Hallen Mål: Att få en bättre översikt i hallen och förbättra den fysiska miljön för att motverka konflikter. Arbetssätt: Vi delar in oss i grupper så att inte för många barn befinner sig i hallen samtidigt för att få bättre överblick. Vid skyddsrond påpeka bristerna i hallen för att i sin tur gå vidare och få det åtgärdat. Uppföljning: På APT och ALA-möten samt vid skyddsrond. Ansvar: Förskolechef, skyddsombud och pedagogerna i arbetslaget. När ska insatserna genomföras: Ht-14 Våtrum Mål: Barnen ska känna sig trygga och respekterade vid blöjbyten och toalettsituationer. Arbetssätt: Vi har få barn i våtutrymmet för att ha uppsikt och kunna ingripa om konflikt uppstår. Barnen ska känna sig trygga med den vuxne som byter blöja och/ eller är med på toaletten. Pedagogerna ska vara lyhörda för barnets egen vilja och respektera deras integritet. Vikarier får information om vår policy vid toalettbesök samt blöjbyten. Uppföljning: Genom reflektion och samtal i arbetslaget samt vid APT/AGM. Ansvarig: Samtlig personal samt förskolechef.
Sida 6 (9) Åtgärdande arbete Upptäcka: Via dagliga samtal enskilt och/eller i grupp, observationer och utvecklingssamtal. Misstanke om kränkning tas alltid på allvar och följs upp. Vi pedagoger måste ständigt reflektera kring vårt eget förhållningssätt till barnen, både enskilt och tillsammans med andra. Vi kan hjälpa varandra och synliggöra vårt bemötande och agerande i olika sammanhang. Utreda När kränkningar förekommer är det högsta prioritet att personalens förhållningssätt och organisation genomlyses för att ge en förbättring. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa ska utredning sättas igång. Kränkning mellan barn 1. Vuxna genomför ett kartläggningssamtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. 2. Pedagogerna kartlägger hur barngruppen ser ut, den dagliga strukturen och hur personalen organiserar sig. 3. Pedagogerna tar kontakt med förskolechef och vid behov förskolepsykolog eller specialpedagog (föräldrar om det är relevant) för stöd i analys- och utvecklingsarbetet. 4. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommen tid. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet. 6. Om ingen förändring sker ska ett nytt möte med förskolechef, pedagoger, förskolepsykolog och eventuellt föräldrar och barn bokas. 7. Förskolechefen ansvarar för att socialtjänstanmälan görs vid misstanke om att ett barn far illa eller om annan allvarlig kränkning sker.
Sida 7 (9) Dokumentera Punkt 1-5 dokumenteras av berörd pedagog för framtida behov av uppföljning. Punkt 6 dokumenteras av förskolechef. Vuxnas kränkning av barn Om personal misstänks för kränkning av ett barn ansvarar förskolechefen för utredningen. 1. Förskolechefen samlar information om händelsen. 2. Förskolechefen och/eller kollega genomför samtal med de inblandade. 3. Berörda föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant kontaktas för den vuxne. 4. Uppföljning inom överenskommen tid. Dokumentera Punkt 1-4 dokumenteras av förskolechefen.
Sida 8 (9) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef: Annacarin Haeggman ansvarar för att likabehandlingsarbetet genomförs, att planen årligen följs upp och en ny upprättas. Personal: Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Lagarna omfattar all personal som kommer i kontakt med barn det vill säga även till exempel köks- och städpersonal. Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar. Barnens delaktighet: Regelbundet föra diskussioner med barnen i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde. Fortsätta att vidareutveckla våra metoder för att stödja barnen i sitt lärande av empati och social kompetens. (en av metoderna är Start/Stegvis) Alla barn ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation. Vårdnadshavares delaktighet: Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainformation. Regelbundet föra diskussioner med vårdnadshavare i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde. Personals delaktighet: Sker genom återkommande diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Utgår från dokumenterande exempel utifrån verksamhetens vardagsituationer samt styrda aktiviteter.
Sida 9 (9) Kommunikation Tillsammans med barnen pratar vi om hur man blir vänner och tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör i sin vardag på förskolan. Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten och diskuteras på förskolerådet och finns sedan tillgänglig bland föräldrainformationen i varje entré och på förskolans hemsida. Ledningsgrupperna på respektive förskola, introducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på förskolans arbetsplatsträffar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren som stöd.