Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.
Abstract Bakgrund: Det finns snabbmatskedjor praktiskt taget överallt i Stockholm, samtidigt ökar prevalensen för övervikt och fetma. Frågan är om det finns ett samband mellan dessa? Metod: Genom att studera om det finns likheter mellan expanderingen av snabbmatsrestauranger och studier om ökande BMI försöker den här uppsatsen att se om det finns ett samband. Uppsatsen fokuserar på Storstockholm, både män och kvinnor samt alla åldrar. Resultat: Sedan 70-talet då den första McDonald s restaurangen öppnades i Stockholm har vi fått sammanlagt 83 snabbmatsrestauranger från de tre större kedjorna (McDonald s, Burger King och Max). Studier visar även en ökning på 5-10% av överviktiga och fetma i Stockholm sen 80-talet. Konklusion: Det går inte att påvisa ett direkt samband mellan expanderingen av snabbmatsrestauranger och ökande BMI. En ökning av BMI beror på ett stort antal faktorer. I jämförelsen blir det alldeles för många confounding factors för att kort kunna bena ur orsaken till BMI ökningen. Snabbmatsrestaurangerna kan vara en anledning.
Innehållsförteckning Bakgrund s. 1 Metod s. 2 Resultat s. 2 Diskussion s. 3-5 Konklusion s. 6 Referenser s. 6-7
Bakgrund Fetman och övervikten är ett ökande och världsomspännande folkhälsoproblem. Samtidigt expanderar snabbmatskedjorna och blir ett allt vanligare inslag i vardagen. Bara i stor Stockholm finns det fler än 70 snabbmatsrestauranger (McDonald s, Burger King och Max). Det är allmän kännedom att man blir fet av maten från dessa snabbmatsrestauranger. McDonald s öppnade sin första restaurang i Stockholm 1973 med löfte om att öppna sammanlagt fyra stycken inom 36 månader. Burger King öppnade sin första restaurang i Malmö 1976. Max öppnade sin första restaurang i Stockholm 1982 [1,2,3]. Sedan 80-talet har övervikten ökat med ca 10 % och fetman med ca 5 % bland män 16-84år. För kvinnor är siffrorna ca 5 % ökning på både övervikt och fetma[4]. Att detta har ett samband anser många vara en självklarhet om än inte direkt vetenskapligt bevisad. Denna uppsats har som syfte att försöka se om det finns samband mellan ökande BMI och snabbmatkedjornas expandering i Stockholm från 70-talet till nutid. Det finns undersökningar som visar att maten från snabbmatskedjor är dålig för hälsan om den konsumeras i för hög dos. Ett exempel på detta är filmen Super Size Me. I den filmen äter huvudpersonen bara mat från McDonald s i 30 dagar (frukost, lunch och middag). Han måste dessutom tacka ja till plus meny om han blir erbjuden detta. Frågan är om det är bara är snabbmatkedjornas fel att övervikten och fetman ökar eller om det finns andra orsaker. För att påvisa olika vikttillstånd hos människor används bland annat Body Mass Index (BMI). BMI mäter vikt (kg) / längd 2 (m 2 ). Denna uträkning ger ett mått där 25.0 och däröver är övervikt och 30 och över är fetma. Då BMI inte alltid fungerar för att påvisa övervikt och fetma använder man även midjemått (BMI kan vara missvisande för tränande individer då muskler väger mer än fett). För män är ett midjemått om 94-102cm klassat som övervikt och >102cm som fetma. För kvinnor är midjemåttet 80-88cm klassat som övervikt och >88cm som fetma [5]. Orsaken till övervikt och fetma är vanligen ett för stort energiintag i förhållande till energiförbrukningen. Det kan även vara orsakat av läkemedel och i vissa fall även ärftligt. Då övervikt och fetma blir vanligare, blir även dess följdsjukdomar vanligare. Några av fetma inducerade sjukdomar är typ II-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt inkontinens [5].
Metod Denna uppsats är en litteraturstudie för att försöka se om det finns samband mellan den stora expanderingen av snabbmatskedjor och en ökning av övervikt och fetma i Stockholm. Detta kommer att undersökas genom att studera expanderingen av snabbmatskedjorna i Stockholm från 70-talet till nutiden och jämföra den med ökningen av BMI. Informationen har hämtats från snabbmatskedjornas hemsidor samt information från SCB, Livsmedelsverket, Folkhälsoguiden och FHI. De snabbmatsrestauranger som kommer att räknas i denna uppsats är de tre stora snabbmatskedjorna. McDonald s, Burger King och Max. De stora och etablerade snabbmatskedjorna är relativt lätträknade och har viss information om sin expandering på sina hemsidor. För fristående pizzerior, kebabrestauranger och övriga finns inte motsvarande uppgifter och de inkluderas därför inte i studien. Resultat I Stockholm (Storstockholm) finns det 62st McDonald s restauranger, 14st Burger King och 7st Max. Sammanlagt finns det 83 snabbmatsrestauranger i Stockholm. Det är en väldigt stor expandering sedan 70-talet då den första snabbmatskedjan (McDonald s) öppnade sin första restaurang 1973 [1,2,3]. Gällande övervikt och fetma finns det flera studier bland annat ULF (1980-81 till 2000-01) som påvisar att övervikten och fetman har ökat. Enligt Folkhälsoguiden (Rapport 2005:2) har prevalensen för övervikt och fetma ökat de senaste decennierna. Prevalensen för övervikt i storstäder är enligt den undersökningen 25 % för kvinnor och 40 % för män [4,6,7]. Även bland unga (16-24) har det genomsnittliga BMI ökat för killar med 21.9 23.0 och för tjejer med 21.0 21.9 mellan1980-2000. Samma tidsperiod för vuxna män är ökningen 24.0 25.4 och för kvinnor 23.1 24.4 [4]. Sedan 80-talet har antalet feta ökat från 5 % till 10 % [8].
Tabell i procent, ålder 16-84år, 1980-2005. Källa ULF-undersökningarna, SCB [4]. Kvinnor Män 1980/81 1988/89 1996/97 2004/2005 1980/81 1988/89 1996/97 2004/2005 Övervikt 22 22 26 26 30 32 39 41 Fetma 5 5 7 10 5 5 7 10 Summa 27 27 34 36 35 38 46 51 Graf för att visa ökning av övervikt och fetma sedan 80-talet. Diskussion I de studerade undersökningarna ser man en ökning av både fetma och övervikt i Stockholm och Sverige. Samtidigt ser man en stadig expandering från 70-talet till nutid av snabbmatsrestauranger. Men, detta måste inte betyda att ökningen av BMI har med expanderingen av snabbmatsrestauranger att göra. Snabbmatsrestaurangerna är troligen en bricka i ett jättestort spel, en s.k. confounding factor.
Flera andra confounding factors spelar in, bland dem finns minskad fysisk rörelse/inaktivitet, livsstil, ärftlighet, matvanor och social status/ekonomi. Minskad fysisk rörelse kan vara den största boven när det kommer till en ökning av övervikt och fetma. Detta beror på att viktuppgång och viktnedgång påverkas av hur stort energiintag och vilken förbrukning av energi en person har. Det betyder att om man äter mer än man förbrukar går man upp i vikt. Äter man mindre än man förbrukar går man ner i vikt osv. Livsstilen har stor inverkan på många olika fält och där kan man bland annat inkludera matvanor och fysisk aktivitet. Har man en hälsosam livsstil, tenderar chansen att man lider av övervikt/fetma att vara ganska liten. I livsstilen ingår även alkohol- och tobaksvanor. Ärftlighet, övervikt och fetma är till viss del ärftlig. Detta måste dock inte innebära att man blir överviktig/fet, däremot att man har lite lättare för att bli överviktig och fet. Matvanor är en viktig aspekt. En stor anledning till att många äter på snabbmatsrestauranger är just att det går snabbt och är väldigt tillgängligt. Numera finns det praktiskt taget en snabbmatsrestaurang på varje gata inne i Stockholm. Ofta äter man på dessa restauranger på grund av tidsbrist. Hade man haft tid skulle man troligen valt en annan plats att äta på. En annan faktor som spelar in här är priset, det är relativt billigt att äta på snabbmatsrestauranger. Social status/ekonomi kan spela in då en person med högre social status troligen har mer tid och pengar för lunch och då väljer en riktig restaurang framför snabbmaten. Detta var bara några av flera confounding factors som kan spela in när det kommer till ökningen av BMI i Stockholm. Det starkaste motargumentet för att expanderingen av snabbmatskedjornas inverkan skulle ha en stor relevans för BMI-ökningen, är att BMI ökar mer i glesbygder och småstäder där man inte har samma tillgång till dessa [8]. Resultaten som har studerats säger att BMI ökar kraftigt i hela Sverige, den ökar även mest bland kvinnor och i glesbygd. Forskningen på BMI är stark och gjorda på landsomspännande studier varför det inte finns någon anledning att bortse från dem. Tyvärr börjar studierna först på 80-talet, vilket kan leda till viss missvisning. Studier som gäller bara i Stockholm har är inte lika många varför resultaten kan vara lite skeva. När det kommer till informationen om snabbmatskedjorna, så kommer all information från deras hemsidor varför den kanske inte är lika tillförlitlig.
Dessutom finns det ingen direkt information om när och hur expanderingen har skett, det kan bero på att snabbmatskedjorna expanderar genom bland annat franchising. Detta leder till att de flesta restaurangerna ingår i kedjorna men ägs av en egen ägare. Det verkar dessutom som om många av restaurangerna har köpt upp andra restauranger (t.ex. Clock som blev uppköpt av Burger King och McDonald s på 90-talet). Med andra ord är det svårt att påvisa exakt hur expanderingen gått till. Resultatet påvisar att från 1973 till nu har det kommit 83 snabbmatsrestauranger. Den största svagheten i denna uppsats är att det inte går att direkt påvisa ett samband mellan snabbmatskedjor och ökande BMI. För att detta verkligen ska kunna påvisas behövs en större studie. I den studien bör man ha flera olika testgrupper och de måste vara homogena. Jag tror inte att det går att jämföra personer från olika städer och stadsdelar, inte heller jämföra personer med olik social status och utbildning, dock är en jämförelse mellan resultaten intressant. En homogen grupp skulle kunna vara lågutbildade/lågkvalificerade män mellan 25-50 i Täby. Motsvarande grupp skulle kunna vara män 25-50 i Täby med hög utbildning/högkvalificerat yrke. En jämförelsefaktor är matvanor (hur ofta äter de från snabbmatskedjorna). Motion kan vara den viktigaste aspekten. Tid, äter individerna på snabbmatskedjorna pga. tidsbrist eller av annan anledning? Ärftlighet och sjukdomar är också av intresse då de kan vara avgörande. Flertalet sjukdomar och mediciner kan ge upphov till övervikt och fetma (gör sjukdomen att man blir stillasittande eller påverkar den hormoner etc.). Inkomst även det en väldigt viktig punkt som bör undersökas då det kan vara en avgörande anledning till varför man äter på snabbmatsrestaurangerna. Då det inte fanns någon tidigare forskning om just detta samband och syftet endast gick ut på att se om det fanns ett, kan man säga att det inte är helt självklart. Ja, om man överkonsumerar maten kan man bli överviktig/fet. Men det kan bero på en mängd andra faktorer också. Däremot kan denna uppsats belysa att det kan finnas vissa paralleller mellan högre BMI och snabbmatsrestauranger.
Konklusion Sammanfattningsvis kan man inte säga att det finns ett direkt samband mellan expanderingen av snabbmatskedjor och högre BMI. Resultatet och kopplingen mellan dessa är alldeles för tunn och beroende av för många olika faktorer för att man ska kunna urskilja vad som är anledning till vad. Referenser 1. http://www.mcdonalds.se 2010. (Tyvärr blir det ingen skillnad i adressen på hemsidan, man får klicka sig fram till Historia) Tillgänglig 21 september, 2010. 2. Burger Kings viktiga årtal och historia 2010. Tillgänglig på: http://www.burgerking.se/om-foretaget/nedslag-i-historien/. Tillgänglig 21 september, 2010. 3. Max Historiska ögonblick 2010. Tillgänglig på http://max.se/historiskaogonblick.aspx. Tillgänglig 21 september, 2010. 4. SCB, Bruk och Missbruk, vanor och ovanor. Hälsorelaterade levnadsvanor 1980-2002. 5. Apoteket AB, 2007. Läkemedelsboken 2009/2010, Alfaprint, Sundbyberg. 6. Kark, M. Tholin, S. Rasmussen, F. Övervikt och Fetma i Stockholms län och Sverige: Tidstrender och samband med sociala förhållanden, psykiskt välbefinnande och självkänsla. Stockholm: Avdelningen för socialmedicin och epidemiologi, centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. 7. Bilaga till regeringsbeslut 2003-11-06, nr 5. Uppdrag att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Jordbruksdepartementet, 2003. 8. Persson, L. Var tionde svensk är fet! Välfärd 2007;1:9.