VIKTRAPPORT en undersökning om svenskarnas syn på hälsa, övervikt, mat och motion. KVINNOR 16 ÅR OCH ÄLDRE MÄN 16 ÅR OCH ÄLDRE.

Transkript

1 POPULATION År: en undersökning om svenskarnas syn på hälsa, övervikt, mat och motion. SCB 31/ VIKTRAPPORT 2014 Vårt intresse för hälsa och träning är hetare än på länge. Gymmen lanserar nya sätt att träna, vi löptränar, kör crossfit, cyklar och simmar. Samtidigt är drygt halva Sveriges befolkning överviktig om man utgår från BMI. Varför ser det ut så? Många av svaren finns här i Viktrapport KVINNOR 16 ÅR OCH ÄLDRE MÄN 16 ÅR OCH ÄLDRE Motionsvanor Generellt sett motionerar storstadsbor mer än de som bor på landsbygden. I Göteborg är man flitigast. 57,8% 45,2% 42,0% norra sverige: 69% motionerar minst en gång i veckan. 28,4% 3,3% 10,5% Feta 1,1% Underviktiga Underviktiga Normalviktiga Normalviktiga ÖVERviktiga ÖVERviktiga 11,8% Feta Östra mellan sverige: 69% motionerar minst en gång i veckan. Snittvikt kvinnor: Snittvikt män: STOCKHOLM: 72% motionerar minst en gång i veckan. 67,4 kg 82,9 kg MALMÖ: 72% motionerar minst en gång i veckan. Svensken är missnöjd 1

2 OM UNDERSÖKNINGEN Vårt intresse för hälsa och träning är hetare än på länge. Gymmen lanserar nya sätt att träna, vi löptränar, kör crossfit, cyklar och simmar. På försäljningslistorna toppar böcker om olika dieter och våra smarta telefoner laddas med mat- och träningsappar. Under hösten 2013 har dessutom 5:2-dieten etablerat sig som ett ständigt pågående samtalsämne vid lunchbordet och i media. Idag är drygt halva Sveriges befolkning överviktig om man utgår från BMI. Varför ser det ut så här? Många av svaren finns här i Viktrapport Viktrapport 2014 är en återkommande undersökning om svenskarnas syn på hälsa, övervikt, mat och motion. Om TNS SIFOs webbpanel TNS SIFO har sedan en följd av år byggt upp en omfattande webbpanel. Idag utgörs den av ca personer år. Alla dessa personer är slumpmässigt rekryterade via nationella telefonomnibussar, vilka i sin tur bygger på telefonregister av mycket hög kvalitet. I rekryteringsprocessen ryms inga inslag av självselektion. På så vis undviker vi urval där proffstyckare, branschexperter och andra grupper är överrepresenterade. Skötseln av en webbpanel är avgörande för att kvaliteten i undersökningarna ska kunna upprätthållas. Vi eftersträvar ett jämnt utnyttjande av olika målgrupper och en rik variation av frågor. Målsättningen är att ingen paneldeltagare ska ingå i panelen längre än två år och heller inte delta i fler än 20 undersökningar. Maximalt inbjuds panel-deltagarna till två undersökningar i månaden och 12 undersökningar per år. Successivt ersätts gamla panelister med nya personer från telefonrekryteringen. Tillgänglig bakgrundsinformation från panelen är: kön, ålder, region (A-reg, län, kommun), civilstånd, utbildning, inkomst (personlig och hushållets), sysselsättning, antal personer i hushållet, boendeform, barnens ålder, huvudsaklig bank/försäkringsbolag. De svarande i SIFOs panelundersökningar belönas med en chans att vinna pengar via Statens Vinstpremieobligationer. Belöningssystemet har vid analyser visat sig utgöra ett ungefär lika stort incitament för olika befolkningsgrupper, varför systemet inte, likt exempelvis biobiljetter, bidrar till uppkomsten av skevheter i svarsmassan. Belöningssystemet är också utformat så att de svarande har en rimlig chans att vinna efter varje ifylld enkät. På så vis bibehålls en god relation med paneldeltagarna. För mer omfattande undersökningar som kräver längre tid av våra panelmedlemmar finns även ett kompletterande belöningssystem som bygger på poäng. Om itrim Itrim är en svensk kedja inom motion och viktminskning som hjälper människor att gå ner i vikt en gång för alla. Itrimprogrammet fokuserar på de tre delarna mat, motion och motivation och erbjuder individuell rådgivning och coaching från hälsorådgivare och motionsledare. I programmet ingår även regelbundna gruppträffar med en fast grupp för föreläsningar, inspiration och erfarenhetsutbyte. Itrim samarbetar med forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet och är ett av få viktminskningskoncept i världen som fått studier på sina resultat publicerad i vetenskapliga tidskrifter (American Journal of Clinical Nutrition och International Journal of Obesity). Itrim startade 2003 och finns idag även i USA och Tyskland. Läs mer om Itrims koncept på

3 en undersökning om svenskarnas syn på hälsa, övervikt, mat och motion. INNEHÅLL: 1. Svensken är missnöjd. Och malmöbor är mer missnöjda än stockholmare. 3. Blir vi fetare av högtider? Och var i landet går man upp mest? sid 12 sid 4 5. Varför är vi inte nöjda med vad vi äter? De allra flesta har en tydlig åsikt om vad som är problemet med deras matvanor. sid Vad får oss att gå ner i vikt? Det finns två faktorer som mer än något annat driver oss sid 6 svenskar till att vilja gå ner i vikt. 4. Hur ser vi på vår egen vikt? I Viktrapport 2014 syns stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på sin egen vikt. Varför är det så? 6. Oj, vad vi motionerar. sid 20 Både utbildningsnivå och inkomst påverkar våra motionsvanor. 7. Varför ger vi upp? sid 14 Vilka är anledningarna till att vi ger upp och varför är det så många fler stockholmare som ger upp jämfört med norrlänningar? sid 22

4 Svensken är missnöjd Och malmöbon är mer missnöjd än stockholmaren. Stora delar av den Sveriges befolkning är missnöjda med sin vikt. De flesta av dem som känner sig överviktiga har gjort det i flera år, vissa så länge som över 10 år. Kvinnorna är generellt mer missnöjda med sin vikt, trots att fler män än kvinnor är överviktiga*. Geografiskt sticker malmöborna ut som de mest missnöjda svenskar är missnöjda med både sin vikt och sitt motionerande. Påstående om upplevd hälsa (Bas: Samtliga, 1030 stycken) Instämmer helt Instämmer inte alls Jag är nöjd med min kosthållning 17 8 Jag är nöjd med mitt motionerande Jag är nöjd med min vikt % 05% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 41 % av svenska folket (motsvarar personer i åldrarna år)* uppger att de inte är tillfreds med sin vikt. Lika många är missnöjda med sitt motionerande. Däremot är svensken i mindre utsträckning missnöjd med sina matvanor (24 %). Betyder detta att vi ser bristen på motion som den främsta anledningen till övervikt, och inte matvanorna? 46 Kvinnor mer missnöjda än män. Bland kvinnor i åldrarna år är 62 % missnöjda med sin vikt. Bland männen i samma ålder är den siffran 46 %. Detta trots att fler män än kvinnor är överviktiga. Enligt SCB 2012 är 54,5 % av Sveriges män överviktiga och 39,5 % av kvinnorna. 20 % av kvinnorna instämmer inte alls i påståendet att de är nöjda med sitt motionerande jämfört mot 16 % av männen. % av männen i åldrarna år instämmer inte alls i påståendet att de är nöjda med sin vikt. 50 % av pensionärerna är mycket nöjda med sitt motionerande och hela 15 % av dem tränar varje dag! *SCB 31/ Malmöbor mer missnöjda än både göteborgare och stockholmare. När det handlar om vikten så är malmöbon mest missnöjd. 51 % av malmöborna instämmer inte alls i påståendet att de är nöjda med sin vikt, vilket kan jämföras mot 39 % av göteborgarna och 35 % av stockholmarna. 4 Svensken är missnöjd

5 Matvanorna upplevs som sämre i Malmö. 29 % av malmöborna instämmer inte alls i påståendet att de är nöjda med sina matvanor jämfört med 20 % av stockholmarna och 19 % av göteborgarna. Även när det kommer till motionerandet så sticker malmöborna ut. 42 % av malmöborna instämmer inte alls i påståendet att de är nöjda med sitt motionerande. I Göteborg är det 35 % och i Stockholm 34 %. Personer över 65 år är nöjda och tränar mer än ungdomarna. 29 % av gruppen 65+ är mycket nöjda med sitt motionerande och hela 15 % av dem tränar varje dag. Frågar man landets åringar samma fråga uppger 6 % att de tränar varje dag. Vad beror detta på, har man olika syn på vad motion är beroende på ålder? Sambohullet kommer när familjelivet påverkar matvanorna. I åldersgruppen år, då många bildar familj, uppger 32 % att de är delvis inte nöjda eller inte alls nöjda med sina matvanor. I denna grupp är det framförallt kvinnor som är mest missnöjda. Generellt sett blir man mer nöjd med sina matvanor ju äldre man blir. 32% I åldersgruppen år, då många bildar familj, uppger 32 % att man är delvis inte nöjda eller inte alls nöjda med sin kosthållning. Svensken har svårt att bli av med sin övervikt. Hur länge har du känt dig överviktig? (Bas: Väger mer än de vill väga, 398 stycken.) Mindre än år 3 6 år 6 10 år Mer än 10 år Vet ej 6 månader månader % av de som väger mer än de vill väga har känt sig överviktiga i allt från 6 år till mer än 10 år. Bryter man ut kvinnorna ur detta har 47 %, nästan hälften av alla kvinnor i Sverige som känner sig överviktiga, gjort det i mer än sex år. Lätt att misslyckas 47 % av de som har försökt att gå ner i vikt fler än 5 gånger har varit överviktiga i mer än 10 år. En mycket hög siffra som visar hur svårt det är att lyckas med en var aktig viktminskning. Rapporten Fetma problem och åtgärder från SBU 2002, visar att deltagande i viktminskningsprogram avsevärt ökar chanserna för en viktminskning som består. 62 % av kvinnorna i åldrarna år missnöjda med sin vikt. Svensken är missnöjd 5

6 Kvinnor mer missnöjda än män. Jag väger mycket mer än jag vill väga (Bas: Ej nöjda med vikt. Män 196 stycken. Kvinnor 225 stycken.) kvinna 56 man 36 00% 010% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% vikt mer än en timme per dag. Omräknat till Sveriges befolkning är det personer som tillsammans kämpar med sin övervikt motsvaran 41% av kvinnor i åldrarna år ägnar mer än 30 min/dag att tänka på att man känner sig överviktig. Kvinnor är i större utsträckning mer missnöjda med sin vikt än män. 56 % av denna grupp kvinnor uppger att de är väger mycket mer än de vill väga, medan bara 36 % av männen svarar att de väger mycket mer än vad de vill väga. Detta ska ses mot hur det faktiskt ser ut. I SCBs undersökning av levnadsförhållanden (2012) framkommer att 54,6 % av männen och 39,5 % av kvinnorna är överviktiga. Är kvinnorna alltså oförtjänt självkritiska när det kommer till sin egen vikt samtidigt som männen tar lättare på sin övervikt? timmar per dag 16 % av de som uppgett att de väger mer än de vill väga tänker på sin över 2 % av dem som uppgett att de väger mer än de vill väga tänker på sin vikt mer än 10 timmar per dag. De här siffrorna visar tveklöst att kvinnor känner ett betydligt större socialt tryck att vara smala än männen. Det förklarar också varför % av de som uppsöker en viktminskningsklinik är kvinnor. Erik Hemmingsson, medicine doktor vid Karolinska Universitetssjukhuset. de arbetsveckor. Eller 259 personer som arbetar heltid under ett år. I gruppen kvinnor i åldrarna år är det hela 41 % som ägnar mer än 30 minuter per dag åt att tänka på att man känner sig överviktig. 6 Svensken är missnöjd

7 personer som uppgett att de väger mer än de vill väga tänker på sin övervikt mer än en timme per dag. Svensken är missnöjd 7

8 Vad får oss att gå ner i vikt? Det finns två faktorer som mer än något annat driver oss svenskar till att vilja gå ner i vikt. Det ena är att känna sig hälsosam, det andra för att få mer ork. Få uppger att de vill gå ner i vikt på grund av synpunkter från vänner och kollegor, däremot inspirerar omgivningen till beslutet. En fjärdedel av de svenska männen vill går ner i vikt för att få ett bättre sexliv. Hälsan segrar över fåfängan. Anledningar till varför man vill gå ner (Bas:De som uppgett att de vill gå ner i vikt idag, 637 stycken.) Instämmer helt Instämmer delvis FÖR ATT KÄNNA MIG MER HÄLSOSAM FÖR ATT KÄNNA MIG MER ENERGISK/ORKA MER FÖR ATT KÄNNA MIG MER ATTRAKTIV FÖR ATT FÅ BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA FÖR ATT FÅ BÄTTRE SEXLIV 9 12 FÖR ATT KÄNNA MIG MER ACCEPTERAD AV MIN OMGIVNING % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Den egna hälsan är starkaste drivkraften bakom beslutet att gå ner i vikt för 73 % av de som vill gå ner i vikt idag. 71 % svarar att önskan om att känna sig mer energisk och att orka mer styr. Känslan av att få känna sig mer attraktiv kommer på tredje plats. Sist kommer trycket från vår omgivning. 19 % av de som någon gång har försökt gå ner i vikt uppger att de främst inspireras av sin omgivning till att gå ner i vikt, medan 9 % uppger att de blir inspirerade till viktnedgång av nya bantningsmetoder. Öppet svar om övervikt; Skuldkänslor. Känslor av mobbing från barndomen. Fulhet. Trötthet. Hopplöshet. Ont i knäna Kvinna / 42 år 73 % anser att hälsan är starkaste drivkraften bakom beslutet att gå ner i vikt. 8 Vad får oss att gå ner i vikt?

9 Det är otroligt hur mycket människor faktiskt är beredda att engagera sig om det skulle hjälpa dem att väga mindre. Man kan komma väldigt långt på att motinera 30 minuter per dag och handla smartare mat istället för att köpa skräpmat Erik Hemmingsson, medicine doktor vid Karolinska Universitetssjukhuset. Attraktion och sexliv. Kvinnor och män är lika måna om att känna sig hälsosamma och energiska när det kopplas samman med viktnedgång. De största skillnaderna uppstår när det handlar om att få känna sig attraktiv och att få bättre självkänsla. 62 % av kvinnorna som vill gå ner i vikt idag vill göra det för att få känna sig mer attraktiva. Var fjärde man som vill gå ner i vikt idag, vill göra det för att få ett bättre sexliv. 62 % av kvinnorna vill känna sig mer attraktiva. a. Anledningar till varför man vill gå ner i vikt. (Bas: Vill gå ner i vikt idag. Män, 297 st. Kvinnor, 339 st.) Kvinna Man FÖR ATT KÄNNA MIG MER HÄLSOSAM FÖR ATT KÄNNA MIG MER ENERGISK/ORKA MER FÖR ATT KÄNNA MIG MER ATTRAKTIV FÖR ATT FÅ BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA FÖR ATT FÅ BÄTTRE SEXLIV FÖR ATT KÄNNA MIG MER ACCEPTERAD AV MIN OMGIVNING % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Vad får oss att gå ner i vikt? 9

10 Självkänslan viktig för unga överviktiga. Anledningarna till varför vi bestämmer oss för att gå ner i vikt varierar beroende på var i livet vi är. För den som är ung och överviktig är självkänslan en oerhört viktig anledning till att gå ner i vikt. 69 % av gruppen år som vill gå ner i vikt idag,vill göra det för att få bättre självkänsla. Känslan av att få känna sig attraktiv är också viktig för de yngre och även i gruppen år. Öppet svar om övervikt; Negativa känslor. Man känner sig ohäl sosam, man blir mer nedstämd Kvinna / 29 år Anledningar till varför man vill gå ner i vikt. (Bas: Vill gå ner i vikt idag. Bas: 18-29, 136 st , 228 st , 165 st. 65-, 108 st.) 65 år år år år FÖR ATT KÄNNA MIG MER HÄLSOSAM FÖR ATT KÄNNA MIG MER ENERGISK/ORKA MER FÖR ATT KÄNNA MIG MER ATTRAKTIV FÖR ATT FÅ BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA FÖR ATT FÅ BÄTTRE SEXLIV FÖR ATT KÄNNA MIG MER ACCEPTERAD AV MIN OMGIVNING % av gruppen år vill gå ner i vikt för att få bättre självkänsla. 10 Vad får oss att gå ner i vikt?

11 Öppet svar om övervikt; Mobbning, inte vara accepterad, anses vara dum i huvet, inte vara söt/snygg, inte få äta vad som och när som utan att folk tittar och suckar, inte hitta kläder, inte våga bada och visa sig i badkläder Kvinna / 45 år Öppet svar om övervikt; 29 % av männen uppger att de inte alls är intresserade av att investera tid i ett viktminskningsprogram eller diet. Dåligt självförtroende, inte våga göra saker, inte vilja gå i bar överkropp, tänker på hur kläderna sitter och vad som syns, nedstämd Man / 27 år Vi lägger gärna tid på viktminskning. Hela 36 % uppger att de kan lägga 30 minuter eller mer per dag på ett viktminskningsprogram eller diet för att få det resultat de vill nå. Ser man till dem som säger att de väger mer än vad de vill väga, uppger 48 % att de kan lägga ner 30 minuter eller mer per dag. 29 % av männen uppger att de inte alls är intresserade av att investera tid i ett viktminskningsprogram eller diet. Hur mycket tid skulle du kunna tänka dig att engagera dig i ett viktminskningsprogram eller diet för att genom kosthållning och träning få de resultat du vill nå? (Bas: Väger mer än de vill väga, 398 stycken.) Inte alls 10 Mindre än 15 min om dagen min om dagen min om dagen timmar om dagen 3 Mer än 5 timmar om dagen 14 Vet ej Vad får oss att gå ner i vikt? 11

12 Blir vi fetare vid högtider? och var i landet går man upp mest? De större högtiderna i Sverige är starkt kopplade till mat och familj. Under dessa helger pratar vi mat, vi lagar extra mycket mat och sedan äter vi tillsammans. Men hur mycket går vi egentligen upp i vikt under en högtidshelg? Och hur påverkas viktökningen av den motion som många klämmer in i mellandagarna för att få vågen att vända nedåt? Prinskorven, Janssons frestelse, ölen, nubben och godiset sätter sina spår. Hur mycket brukar du gå upp vid dessa tillfällen? (Bas: 392 stycken, går upp i vikt) % Mindre än 1 kg ca 1 kg Ca 2 kg Ca 3 kg 3 Ca 4 kg 2 Ca 5 kg 1 Mer än 5 kg 7 Vet ej av svenskarna uppger att de ökar i vikt under högtiderna. 67 % av dem som anger att de går upp i vikt under högtiderna säger att de går upp mer än 2 kg. Dessutom verkar det som att stockholmare och de som tränar regelbundet glufsar i sig mer av alla godsaker. 24 % av de boende i Stockholm och Mälardalen uppger att de går upp 3 kg eller mer i vikt under julhelgen, vilket kan jämföras med boende i Malmö och södra Sverige där endast 15 % går upp 3 kg eller mer. 62 % av de som uppger att de aldrig tränar går heller inte upp i vikt under högtiderna. Av de som tränar flera gånger i veckan går 41 % upp i vikt under högtiderna. 12 Blir vi fetare av högtider?

13 67 % av dem som anger att de går upp i vikt under högtiderna säger att de går upp mer än 2 kg. Svensken är missnöjd 13

14 Hur ser vi på vår egen vikt? Löpsedlarna är fulla av quick-fix-lösningar som lovar snabb viktminskning. På arbetsplatserna pratas det om olika sätt att gå ner i vikt och på frågan om vår egen vikt svarar vi reflexmässigt att vi gärna går ner något kilo. I Viktrapporten 2014 syns stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på sin egen vikt. Varför är det så? Medelåldern är viktminskningsåldern. Över hälften av Sveriges befolkning vill gå ner i vikt, en önskan som följer dem genom hela livet. Kurvan ökar markant vid 30 års ålder då 70 % vill gå ner i vikt. Vid 65 års ålder minskar viljan att gå ner i vikt. Öppet svar om övervikt; Irriterad på mig själv för att inte vara så smal som jag vill Kvinna / 74 år Skulle du vilja gå ner i vikt. (Bas: 18-29, 258 st , 325 st , 244 st. 65-, 200 st.) Ja Nej Vet ej 65 ÅR ÅR ÅR ÅR % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 62 % av svenska befolkningen vill gå ner i vikt idag! Det är fler än det finns överviktiga människor i landet. I SCBs undersökning av levnadsförhållanden (2012) framkommer det att 54,6 % av männen är överviktiga och motsvarande siffra för kvinnorna är 39,5 %. Hur ser då viljan att gå ner i vikt ut om man tittar på olika regioner? Här sticker Malmö och Sydsverige ut. 68 % av befolkningen där vill gå ner i vikt idag. I Göteborg är den siffran 61 % och i Stockholm vill 57 % gå ner i vikt idag. det är kvinnorna som I större utsträckning känner sig överviktiga 66% av 58% av de som säger sig vilja gå ned i vikt idag är kvinnor. de svenska männen vill gå ner i vikt idag. 37% av 77% av 68% av männen vill inte gå ner i vikt, överhuvudtaget. kvinnor i åldrarna år vill gå ner i vikt idag. personer med två barn vill gå ner i vikt idag. 14 Hur ser vi på vår egen vikt?

15 Kvinnorna mer engagerade att gå ner i vikt än män. 58 % av de svenska kvinnorna uppger att de har försökt gå ner i vikt en, eller flera gånger. Över var tionde kvinna (11 %) har försökt gå ner i vikt fler än 10 gånger. 64 % av kvinnorna i åldern år har någon gång bantat. Bland männen, däremot, svarar 68 % att de aldrig har försökt gå ner i vikt. Har du någon gång bantat? (Bas: Samtliga 1030 stycken.) Ja, en gång Ja, ca 2 5 ggr Ja, ca 5 10 ggr Ja, fler än 10 ggr Nej Vet ej kvinna man % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 58 % av de svenska kvinnorna har försökt gå ner i vikt en, eller flera gånger. 77 % av kvinnor i åldrarna år vill gå ner i vikt idag. Hälften har svårt att behålla viktminskningen. 50 % av de som inte är nöjda med sin vikt har försökt gå ner i vikt två till fler än tio gånger. 35 % av de som inte är nöjda med sin vikt har aldrig bantat. Har du någon gång bantat? (Bas: Ej nöjd med vikt, 421 st) Ja, en gång Ja, ca 2 5 ggr Ja, ca 5 10 ggr Ja, fler än 10 ggr Nej Vet ej ej nöjd med vikt % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% % av de som inte är nöjda med sin vikt har aldrig bantat. Hur ser vi på vår egen vikt? 15

16 Omgivningen påverkar oss mest. Hur påverkar viktminskningsprogram på TV? Inte mycket alls faktiskt. 71 %, av dem som någon gång har försökt gå ner i vikt, uppger att denna typ av program inte påverkar dem i beslutet att gå ner i vikt. Nya viktminskningsmetoder som dyker upp i media då? Öppet svar om övervikt; Jag tycker det är tråkigt att vissa inte tar hand om sig själva, mest upprörd blir jag när det drabbar barn Kvinna / 32 år I vilken utsträckning påverkar följande dig att påbörja en bantningskur? (Bas: Har någon gång bantat, 472 stycken.) 5 Påverkar mycket Påverkar inte alls Vet ej jag blir inspirerad 11 av min omgivning som bantar 10 jag blir inspirerad av tv-program om viktnedgång jag ser information om en ny bantingsmetod % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 69 % av de tillfrågade som någon gång har försökt gå ner i vikt säger att de inte påverkas av nya viktminskningsmetoder. Det som påverkar mest är omgivningen i form av vänner, familj och kollegor som går ner i vikt. 19 % uppger att det är just omgivningen som inspirerar dem att gå ner i vikt. Det är tydligt att ju längre tid man har känt sig överviktig desto fler gånger har man också försökt att banta. Hur länge har du känt dig överviktig? (Bas: Bantat 1 gång, 51 st. Bantat 2-5 gånger, 104 st. Bantat 5-10 gånger, 50 st. Bantat fler än 10 gånger, 53 st.) Mindre än 6 mån 6 12 mån 1 2 år 3 6 år 6 10 år Mer än 10 år Vet ej bantat fler än 10 ggr % uppger att viktminskningsprogram på TV inte påverkar deras beslut att gå ner i vikt. bantat 5 10 ggr bantat 2 5 ggr Bantat 1 gång % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 16 Hur ser vi på vår egen vikt?

17 Övervikt är bevisligen svårbehandlat, och siffrorna i Viktrapport 2014 påvisar också att många väljer metoder som inte leder till bestående viktnedgång. Det handlar om att få till bestående livsstilsförändringar, och därmed även jobba med det som en gång i tiden orsakade övervikten. Erik Hemmingsson,medicine doktor vid Karolinska Universitetssjukhuset. Bristen på motion största anledningen till övervikt. Speciellt om du frågar stockholmare och göteborgare. 66 % av de som väger mer än de vill väga uppger dåliga motionsvanor som viktigaste anledning till att de känner sig övervikta. 56 % säger att de äter för stora portioner eller småäter för ofta. för lite motion dåligt kostintag (Småätande, för stora portioner) stress Osund kost I de yngre åldrarna, år, uppger 70 % att för lite motion påverkar dem mycket och gör att de känner sig överviktiga. Motsvarande siffra i gruppen 65+ är 59 %. Småätande och för stora portioner är något som är starkt bidragande till att man känner sig överviktig. Det skiljer sig mellan könen, 59 % av kvinnorna och 51 % av männen tycker att ätandet påverkar dem. I vilken utsträckning har följande påverkat att du känner dig överviktig? (Väger mer än de vill väga, 398 stycken.) Påverkar mycket Påverkar % av de boende i Göte borg och Västsverige anger för lite motion som anledning till sin övervikt. Stockholm och Mälardalen skyller oftast på att de motionerar för lite. Bland dem som väger mer än de vill väga och anger för lite motion som anledning till sin övervikt sticker de boende i Stockholm och Mälardalen ut. Hela 64 % av dem anger för lite motion som anledning till sin övervikt jämfört mot 72 % av de boende i Göte borg och Västsverige. I Malmö och södra Sverige däremot skyller man inte på för lite motion i samma utsträckning. Här är det 62 % som anger det som anledning. Dålig sömn ärftliga faktorer sjukdom % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 51% av männen säger att de äter för stora portioner eller småäter för ofta Hur ser vi på vår egen vikt? 17

18 I vilken utsträckning har följande påverkat att du känner dig överviktig? (Bas: Väger mer än de vill väga, 398 stycken) 56% dåliga 36% osund kost matvanor (småätande, för stora portioner 65% av dem som inte är nöjda med sina matvanor instämmer i påståendet; Jag äter för mycket sötsaker. De flesta av oss äter nog lite väl mycket kolhydrater, speciellt kolhydrater med högt GI. Om vi kunde ersätta dessa med mer frukt och grönt skulle mycket vara vunnet. Annars tycker jag att vi borde fokusera mindre på fett, protein och kolhydrater och istället fokusera på mängden mat vi äter. Erik Hemmingsson, medicine doktor vid Karolinska Universitetssjukhuset. 18 Svensken är missnöjd

19 Varför är vi inte nöjda med maten vi äter? De allra flesta har en tydlig åsikt om vad som är problemet med deras matvanor. Sockret är den enskilt största anledningen till att man inte är nöjd. Därefter kommer för stora portioner. 38 % uppger att maten de äter är för dålig. Socker och sötsaker gör oss missnöjda. Varför är du inte nöjd med din kosthållning? (Bas: Ej nöjda med kosthållning, 241 stycken.) 5 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej jag äter för mycket sötsaker/socker jag äter för stora portioner jag äter för dålig mat jag har inte kontroll på vad jag äter jag dricker för mycket alkohol % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hela 65 % uppger att sötsaker är anledningen till att man inte är nöjd med sina matvanor. 49 % uppger att man äter för stora portioner medan 15 % uppger att alkoholen är en stor anledning till att man inte är nöjd med sina matvanor. 45% av kvinnorna anger att de äter för stora portioner I gruppen som uppger att de inte är nöjda med sina matvanor säger 69 % av kvinnorna att de äter för mycket sötsaker medan 62 % av männen anger sötsaker som orsak till dåliga matvanor. 54 % av männen anger att de äter för stora portioner jämfört med 45 % av kvinnorna. 20 % eller en av fem män uppger att de dricker för mycket alkohol och därför inte är nöjda med sin kosthållning. Motsvarande procentsiffra för kvinnorna är 8 %. Tittar man på olika åldrar visar det sig att 38 % av kvinnorna i åldern år är missnöjda med sina matvanor jämfört med 29 % av männen i samma ålder. Hur stämmer detta mot hur vi faktiskt äter, är det inte så att kvinnor generellt väljer bättre mat när möjlig heten finns? Varför är vi inte nöjda med maten vi äter? 19

20 Oj, vad vi motionerar. Över fem miljoner svenskar i åldrarna år (68 %) motionerar minst en gång i veckan. Flitigast är kvinnor mellan år, samtidigt som män i samma ålder tränar allra minst. Dessutom visar det sig att både utbildningsnivå och inkomst påverkar hur mycket vi motionerar. Sverige är ett motionerande land. Hur ofta tränar/motionerar du? (Bas: Samtliga 1030 stycken.) Motionslistan från norr till söder Procenten anger hur många som motionerar minst en gång/vecka % Norra Sverige 5 0 Varje dag Flera ggr per vecka Någon gång per vecka Någon gång i månaden 3 Någon gång i kvartalet Mer sällan Aldrig 1 Vet ej 68 % av svenskarna motionerar minst en gång i veckan. 11 % motionerar mer sällan, medan 1 % uppger att de inte motionerar alls. 71 % av svenskarna i åldern 65+ uppger att de tränar minst en gång per vecka. Likadant är det med yngre i gruppen år, där tränar 72 % minst en gång i veckan. Under de år man lever med småbarn, år, är tränandet inte lika högt. Här är det 62 % som tränar minst en gång per vecka. 59 % Norra Mellansverige 69 % Östra Mellansverige Minst och mest träning De som tränar minst är män i åldrarna år. Bland dem uppger en av fem att de tränar mer sällan eller inte alls. De jämnåriga kvinnorna tränar däremot mest, hela 72 % av dem tränar minst en gång per vecka eller mer. Studier och träning Ju högre utbildning desto mer tränar man. 60 % av de som har grundskoleutbildning tränar minst en gång per vecka. Har du högskoleutbildning är motsvarande siffra 73 %. Vem motionerar mest, storstad och landsbygd? Här är hela listan. Generellt sett motionerar storstadsbor mer än de som bor på landsbygden. I Göteborg är man flitigast. Här motionerar 74 % minst en gång i veckan. 72 % av de som bor i Stockholm och Malmö uppger att de motionerar minst 1 gång per vecka medan motsvarande siffra för landsbygden (färre än 3000 invånare) är 56 %. 62 % Västra Sverige 74 % Göteborg 63 % Sydsverige 72 % Malmö 72 % Stockholm 68 % Småland, Öland, Gotland 20 Oj, vad vi motionerar

21 svenskar i åldrarna motionerar minst en gång i veckan. Inkomst och träning. Ju mer man tjänar desto mer tränar man. 73 % av de som tjänar över kr/mån tränar minst en gång i veckan. 4% av denna grupp tränar varje dag. I gruppen som tjänar under kr/mån minskar antalet som tränar minst en gång i veckan och flera gånger i veckan till 61%. Däremot för dubblas gruppen som tränar varje dag till 9 %. Motion är en naturlig del av svenskens vardag, men frågan är hur aktiva vi är. I likhet med övervikt är motion även en stark klassfråga, och det är inte i storstäderna som folk sitter stilla, utan på landsbygden. Erik Hemmingsson, medicine doktor vid Karolinska Universitetssjukhuset. Motionsvanor fördelat efter inkomst. (Bas: Samtliga 1030 stycken.) Varje dag Flera ggr/vecka Någon gång/vecka Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Mer sällan Aldrig Vet ej över kr kr under kr % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Oj, vad vi motionerar 21

22 Varför ger vi upp? Att påbörja en viktnedgång är hur enkelt som helst. Men att avsluta den vid rätt tidpunkt är mycket svårare. Vilka är anledningarna till att vi ger upp och varför är det så många fler i Stockholm och Mälardalen som ger upp jämfört med norrlänningar? Vilka är det som avbryter sina viktminskningsförsök? 55 % av de som någon gång har gjort ett viktminskningsförsök har avbrutit detta. Det är avsevärt större andel kvinnor som avbryter i förtid jämfört med män. 63 % av kvinnorna har någon gång avbrutit ett viktminskningsförsök mot 40 % av männen. Har du någon gång avbrutit en bantningskur tidigare än du planerade? (Bas: Har någon gång bantat, 451 stycken.) Ja Nej Vet inte 9 Boende i Stockholm och Mälardalen ger upp oftare än norrlänningar. Av de boende i Stockholm och Mälardalen har 59 % någon gång avbrutit ett viktminskningsförsök. Jämför man detta med norrlänningar är motsvarande siffra 53 %. Av de boende i Malmö och södra Sverige är det 50 % som någon gång gett upp ett viktminskningsförsök jämfört med 55 % av de boende i Göteborg och Västsverige Vi som ger upp 63% av 82% av 66% av de som väger mer än vad de vill göra har avbrutit ett viktminskningsförsök. de som gjort fler än 10 viktminskningsförsök har gett upp vid något eller flera tillfällen. deltidsarbetande har avbrutit ett viktminskningsförsök. Jämfört med 57 % av de heltidsarbetande. 22 Svensken är missnöjd 55% av dem som någon gång har gjort ett viktminskningsförsök har avbrutit detta.

23 58% ger upp viktminskningsförsök för att det är svårt med den egna disciplinen. Vad får oss att ge upp? De två viktigaste anledningarna till att man ger upp ett viktminskningsförsök är att det är svårt med den egna disciplinen, vilket 58 % uppger. 44 % slutar för att det är tråkigt. 16 % upplevde att de kände sig sjuka av att gå ner i vikt. 44% säger att man ger upp viktminskningsförsök för att det är tråkigt. Det finns flera anledningar till varför man bryter en bantningskur. (Bas: Har avbrutit kur, 250 stycken.) 5 Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej jag avbröt för att jag inte kunde hålla den disciplin som krävdes jag avbröt min bantningskur för att den var tråkig jag avbröt för att den inte gav de utlovade resultaten jag avbröt för att jag tappade motivationen att gå ner i vikt jag avbröt för att det kändes obehagligt att inte känna mättnad jag avbröt kuren för att den fick mig att känna mig sjuk % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Varför ger vi upp? 23

24 Vill du veta mer om Viktrapport 2014 kontakta Jesper Tengblad på Itrim är en svensk kedja inom motion och viktminskning som hjälper människor att gå ner i vikt en gång för alla. Itrimprogrammet fokuserar på de tre delarna mat, motion och motivation och erbjuder individuell rådgivning och coaching från hälsorådgivare och motionsledare. I programmet ingår även regelbundna gruppträffar med en fast grupp för föreläsningar, inspiration och erfarenhetsutbyte. Itrim samarbetar med forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet och är ett av få viktminskningskoncept i världen som fått studier på sina resultat publicerad i vetenskapliga tidskrifter (American Journal of Clinical Nutrition och International Journal of Obesity). Itrim startade 2003 och finns idag även i USA och Tyskland. Läs mer om Itrims koncept på 24 Svensken är missnöjd