Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 1 Bedömning av nuläget med separata kommuner... 5

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 1 Bedömning av nuläget med separata kommuner... 5 1.1 De mellannyländska kommunernas befolkning och åldersstruktur... 5 1.2 Ekonomins nuläge i kommunerna... 7 1.3 Servicenätets nuläge i kommunerna... 10 1.4 Servicestrukturens nuvarande kostnader i kommunerna... 12 1.5 För- och nackdelar i kommunernas nuläge... 14 2 Bedömning av framtiden om kommunerna fortsätter som separata kommuner 16 2.1 Ekonomins framtidsutsikter i de separata kommunerna... 16 2.2 De separata kommunernas anpassningsmöjligheter med hjälp av servicenätet... 20 2.3 De separata kommunernas för- och nackdelar 8... 21 3 Förslag till staden Mellersta Nyland... 25 3.1 Vision om en intelligent nätverksstad... 25 3.2 Kommuninvånarnas åsikt om tjänsternas tillgänglighet: när-, centraliserade och elektroniska tjänster... 26 3.3 Stadsstrukturen och tjänsternas placering... 28 3.4 Ordnande av tjänster och förvaltning... 32 3.4.1 MBTM-tjänster... 32 3.4.2 Samhällstekniska tjänster samt vatten- och energinätet... 36 3.4.3 Konkurrenskrafttjänster... 41 3.4.4 Bildningstjänster... 42 3.4.5 Social- och hälsovårdstjänster... 46 3.4.6 Ekonomitjänster... 51 3.4.7 Förvaltning, personal och stödtjänster... 53 3.4.8 ICT-tjänster... 57 3.5 Närdemokratin samt modeller för beslutsfattande och organisering... 58 3.6 Staden Mellersta Nylands förhållande till metropolförvaltningen... 63 4 Bedömning av framtiden om kommunerna sammanslås till staden Mellersta Nyland... 66 1

4.1 Personalarrangemangens inverkan... 66 4.2 Servicenätets och lokalitetsarrangemangens inverkan... 70 4.3 Digitalisering av tjänsterna... 70 4.4 Ekonomin i staden Mellersta Nyland... 75 4.5 För- och nackdelar med staden Mellersta Nyland... 77 5 Sammanfattning... 80 5.1 Nuläge och framtid med separata kommuner eller en kommun... 80 5.2 För- och nackdelar med kommunsammanslagningen... 88 6 Styrgruppens begäran om utlåtande... 93 Bilagor... 97 Bilaga 1 Bedömning av förverkligandet av de språkliga rättigheterna samt kostnaderna för tvåspråkigheten... 97 Bilaga 2 Invånarnas möjligheter att delta och påverka under sammanslagningsutredningen 100 Bilaga 3 Organisation för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland... 105 Bakgrundsmaterial... 107 2

Inledning En utredning om sammanslagning av städerna Hyvinge, Kervo och Träskända samt kommunerna Borgnäs, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo och Tusby inleddes i juni 2013. Den här slutrapporten är resultatet av arbetet. I enlighet med 4 b i kommunstrukturlagen inbegriper slutrapporten en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas samt servicen produceras på utredningsområdet, en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete, en redogörelse för den ekonomiska situationen, en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati ska förverkligas samt en detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning samt en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses. Dessutom inbegriper slutrapporten i enlighet med 4 e i kommunstrukturlagen en bedömning av förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällsstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen. Utgående från den här slutrapporten ber sammanslagningsutredningens politiska styrgrupp varje enskild kommun att senast i mitten av oktober meddela huruvida kommunen godkänner de konvergens- och personalkriterier som sammanslagningen kräver under övergångsperioden för att balansera ekonomin eller konstaterar kommunen att utredningen enligt kommunstrukturlagen inte leder till fortsatta åtgärder. Enligt 4 b i kommunstrukturlagen behandlas utlåtandet i kommunernas fullmäktige. Kommunernas svar behandlas i sammanslagningsutredningens politiska styrgrupp före utgången av oktober. Sammansättningen av utredningens styr- och ledningsgrupp justeras vid behov utgående från svaren. Vid behov uppdateras även de bedömningar, utredningar och planer som kommunstrukturlagen kräver för slutrapporten före slutet av år 2014. Sammanslagningsförslaget och -avtalet bereds före utgången av år 2014 för de kommuners del som godkänner de konvergenskriterier och personalarrangemang som sammanslagningen kräver. Kommunerna tar nästa gång ställning till sammanslagningsutredningens fortsättning efter att lagen om ordandet av social- och hälsovården har trätt i kraft i januari februari 2015. Under våren 2015 följer en politisk behandling av den uppdaterade slutrapporten och sammanslagningsförslaget och -avtalet så att sammanslagningsbesluten fattas före sommaren 2015, dvs. enligt den tidsfrist som krävs i 4 h i kommunstrukturlagen. Samtidigt med den mellannyländska sammanslagningsutredningen inledde även Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt Borgnäs, Sibbo och fem andra östnyländska kommuner frivilliga sammanslagningsutredningar. Borgnäs drog sig ur den östnyländska utredningen i april 2014. Utredningen mellan Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis är inte ännu slutförd. Avsikten är att den östnyländska utredningen blir färdig före utgången av år 2014. Eftersom Helsingfors och Vanda inte deltar i någon utredning, har staten även inlett en särskild kommunindelningsutredning i metropolområdet. Som ett mellanresultat av den här utredningen föreslogs i juni 2014 att södra Tusby, Sibbo och städerna i huvudstadsregionen ska slås ihop till en metropolstad. Utredarna ger sitt slutliga förslag om ändringar i kommunindelningen till kommunernas fullmäktige före utgången av oktober. 3

Bild. Kommunernas sammanslagningsutredningar i Helsingforsregionen Den under beredning varande lagen om ordnandet av social- och hälsovården är också viktig ur kommunernas synvinkel. Regeringspartierna och de största oppositionspartierna kom i mars 2014 överens om att alla social- och hälsovårdstjänster ska ordnas av fem starka regionala arrangörer. Lagförslaget skickades på remiss i augusti 2014 och regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen. De nya ansvarsområdena inom socialoch hälsovården inleder sin verksamhet 1.1.2017. Enligt 4 h i kommunstrukturlagen ska kommunerna göra en sammanslagningsutredning och med stöd av den en eventuell sammanslagningsframställning till statsrådet senast sex månader från det att lagen om ordnandet av social- och hälsovården har trätt i kraft. Staten bereder dessutom en s.k. metropollag. Enligt lagen ska metropolområdets gemensamma ärenden såsom markanvändning, boende och trafik beredas av en metropolförvaltning. Besluten fattas av metropolfullmäktige, som välj genom val. Arbetsgruppen som bereder lagen gav ut en halvtidsrapport i april 2014 och i den föreslås antingen ett metropolområde bestående av 10 kommuner med omfattande uppgifter eller ett metropolområde bestående av 16 kommuner med begränsade uppgifter. Lagförslaget blir färdigt i september 2014. Vid budgetförhandlingarna 27 28.8.2014 linjerade regeringen bland annat att en metropolförvaltning grundas för att lösa speciellt markanvändningens, boendets och trafikens problem i metropolområdet. Regeringen ger sitt förslag till riksdagen 4.12.2014. Metropolförvaltningen träder i kraft i början av år 2017 i samband med kommunalvalet. Metropolförvaltningsområdet bildas av metropolområdets MBT-avtalskommuner, och består således av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Sibbo, Kervo, Tusby, Träskända, Kyrkslätt, Vichtis, Nurmijärvi, Mäntsälä, Hyvinge och Borgnäs. Utöver dessa kan även Borgå och Lojo ansluta sig till metropolområdet om så önskas. 4

1 Bedömning av nuläget med separata kommuner 1.1 De mellannyländska kommunernas befolkning och åldersstruktur 1 Mellersta Nyland har följande särdrag i jämförelse med övriga områden i landet: - stor befolkningstillväxt - låg medianålder - snabbt åldrande: antalet personer över 75 år ökar fram till år 2040 med 500 1 500 personer per år (enligt kommunernas egna prognoser ännu snabbare). Det totala antalet invånare i de mellannyländska kommunerna uppgår till cirka 245 000 personer. Invånarantalet har ökat och enligt Statistikcentralens försiktiga befolkningsprognos kommer ökningen att fortsätta. Invånarantal 31.12.2013 Hyvinge 46 188 Träskända 39 953 Kervo 34 913 Mäntsälä 20 534 Nurmijärvi 41 178 Borgnäs 5 145 Sibbo 18 914 Tusby 38 125 Totalt 244 950 Under de senaste åren har Borgnäs haft den största befolkningstillväxten i kommungruppen, rentav över 2 % om året. Tillväxten i Mäntsälä och Nurmijärvi har varit nästan lika stor som i Borgnäs. Tillväxten i alla dessa kommuner har varit över 1,5 % om året, vilket är gränsen för en tillväxt som anses kunna hanteras med normala metoder - tillväxten har med andra ord varit stor och svårhanterlig. Även i alla andra kommuner har tillväxten varit betydligt snabbbare än på övriga håll i landet, till och med i Sibbo, där tillväxten skars ner våldsamt till följd av en annektering. Alla kommuner har en lägre medianålder än på övriga håll i landet. Befolkningstillväxten kommer att fortsätta även enligt Statistikcentralens trendprognos. Likaså ökar åldrandet, men inte lika snabbt som på övriga håll i Finland. Enligt Statistikcentralens prognos kommer befolkningstillväxten att vara snabbast i Sibbo och Mäntsälä, men även i Hyvinge som har den långsammaste befolkningstillväxten kommer tillväxten att vara över en halv procentenhet, vilket även det är en mycket bra siffra. Enligt Statistikcentralens prognos kommer den årliga befolkningstillväxten inte att överstiga 1,5 procentenheter i någon av utredningskommunerna. 1 Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland, mellanrapport 19.12.2013 / Utredningens ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 5

2002 2011 2020 2030 Muutos Muutos/v. 2002 2011 2020 2030 Järvenpää 36 602 38 966 41 317 43 928 20,0 % 0,7 % Järvenpää 36 39 41 43 Hyvinkää 42 997 45 527 47 655 50 053 16,4 % 0,6 % Hyvinkää 39 42 43 45 Kerava 30 709 34 549 38 022 41 171 34,1 % 1,2 % Kerava 38 39 40 42 Mäntsälä 17 203 20 131 22 624 24 924 44,9 % 1,6 % Mäntsälä 38 39 41 43 Nurmijärvi 34 791 40 349 44 177 47 736 37,2 % 1,3 % Nurmijärvi 36 38 40 42 Pornainen 4 339 5 122 5 615 6 101 40,6 % 1,5 % Pornainen 35 37 40 43 Sipoo 18 177 18 526 21 009 23 429 28,9 % 1,0 % Sipoo 38 41 42 43 Tuusula 33 377 37 667 41 530 45 237 35,5 % 1,3 % Tuusula 37 39 41 42 Tabell 1: Kommunernas invånarantal 2002 2030, ökning i invånarantal och prognos för viss tidsperiod och per år; till höger medianålderns utveckling i kommunerna 2002 2030 Kommunerna i mellersta Nyland har en lägre medianålder än övriga kommuner i landet och den kommer även att förbli lägre. Ett framtida problem är dock att befolkningen åldras snabbare inom området än i andra kommuner, vilket leder till att behovet av service för personer över 75 år ökar snabbare än på övriga håll i Finland. Detta leder till en ökad efterfrågan, men också till ett högre pris i framtiden. Den totala ökningen av antalet personer över 75 år i området är stor. För närvarande ökar antalet personer över 75 år i området med cirka 500 personer om året, men genast i början av följande årtionde kommer ökningen att uppgå till drygt 1 500 personer. I motsats till många andra områden kommer åldrandet inte att begränsas till 2020-talet, utan antalet personer över 75 år kommer att fortsätta öka fastän granskningsperioden fortsätter fram till år 2040. Till vänster: Årlig ökning i antalet personer över 75 år Till höger: Antalet personer över 75 år 1980 2040 Skillnaden i kostnaderna i servicestrukturen för äldre leder också till kommunvisa variationer. År 2012 var kostnaderna för servicestrukturen för äldre högst i Tusby och Träskända (över 17 000 euro/år/75-åring) och lägst i Hyvinge (12 500 euro/år/75-åring). Ökningen i servicebehovet inom ramen för de nuvarande utgifterna betyder att skatteprocenten bör höjas med i genomsnitt 0,5 enheter per år under åren efter 2020. Det största höjningstrycket finns i Träskända, det lägsta i Sibbo. Kostnadstrycket till följd av åldrandet är stort även i de andra kommunerna som gränsar till Tusby träsk, likaså i Nurmijärvi. Det tillväxttryck som åldrandet medför kommer, om det hanteras rätt, att vara en av den sammanslagna kommunens största besparingspotentialer. 6

Med undantag av Borgnäs och Sibbo har kommunerna velat framföra sina egna befolkningsprognoser som avviker från Statistikcentralens utveckling. Av dessa är endast Mäntsäläs prognos mera sansad än Statistikcentralens trendprognos. Asukasluku Yli 75-vuotiaiden määrä 320000 40000 300000 35000 280000 260000 240000 30000 25000 20000 15000 220000 10000 200000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 5000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Tilastokeskus Kuntien omat Tilastokeskus Kuntien omat Kuntien oma ennuste-tilastokeskuksen ennuste 18000 16249 16000 15162 13929 14000 12694 12000 11354 10014 10000 8812 8000 6467 7614 6000 4582 5489 3664 4000 2102 2878 2000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 597 1355 0-2000 -227-90 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 1600 1400 1200 1000 800 Kuntien oma ennuste-tilastokeskuksen ennuste 668 815 1516 1361 1242 1115 981 600 507 400 213 267318 338 388382 200 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3162117128 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Bild. Kommunernas egna befolkningsprognoser sammanlagt Då man sammanslår kommunernas egna befolkningsprognoser märker man att det år 2030 på basis av kommunernas egna prognoser bor över 16 000 personer mera i området jämfört med Statistikcentralens prognos. Även antalet äldre personer beräknas vara rentav 1 500 fler år 2030 än i Statistikcentralens prognos. 1.2 Ekonomins nuläge i kommunerna 2 Kommunernas skuldsättning kan granskas till exempel utifrån nettoskulden. Nettoupplåningen beskriver (primär)kommunens skuldsättning då de likvida medlen har avdragits från lånbeståndet. I nettoupplåningen granskas den absoluta förändringen, men det är bra att ställa nettoupplåningen i relation till exempelvis invånarantalet eller förmågan att återbetala skuld. 2 Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland, mellanrapport 19.12.2013 / Utredningens ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 7

Nettolainakanta 1000 Käyttöomaisuus 1000 Käyttöomaisuuden muutos - nettolainakannan muutos 2004 2013 Muutos 2004 2013 Muutos Hyvinkää 35 227 90 854 55 627 Hyvinkää 217 191 301 433 84 242 28 615 Järvenpää 33 758 45 706 11 948 Järvenpää 173 753 241 633 67 880 55 932 Kerava 49 629 42 468-7 161 Kerava 219 260 290 606 71 346 78 507 Mäntsälä 22 006 56 599 34 593 Mäntsälä 87 055 145 079 58 024 23 431 Nurmijärvi 45 426 75 553 30 127 Nurmijärvi 160 832 252 614 91 782 61 655 Pornainen 4 174 10 251 6 077 Pornainen 15 155 25 945 10 790 4 713 Sipoo 37 277 44 555 7 278 Sipoo 94 583 169 323 74 740 67 462 Tuusula 6 249 31 172 24 923 Tuusula 175 759 238 250 62 491 37 568 Uusi kunta 233 746 397 158 163 412 Uusi kunta 1 143 588 1 664 883 521 295 357 883 Mäntsälä har haft den största nettoskulden och Tusby den minsta skulden. Även Kervo och Träskända har haft lite skulder. Skuldsättningsutvecklingen har varit den bästa i Kervo, som i betydlig grad avbetalat sin nettoskuld. Även Borgnäs har avbetalat sin nettoskuld i slutet av granskningsperioden, men har på nytt börjat skuldsätta sig. Mäntsälä har skuldsatt sig snabbbast inom kommungruppen. Tillgångarna i kommunernas balansräkning kan på ett övre plan granskas till exempel med hjälp av anläggningstillgångarna och deras utveckling. Det är viktigt att märka att kommunernas ökade nettoupplåning ofta ändrar form till ökade anläggningstillgångar. Under granskningsperioden 2004 2013 ökade anläggningstillgångarna i alla utredningskommuner mera än nettolånebeståndet. Hyvinge och Kervo har haft de största absoluta anläggningstillgångarna. Mäntsälä. Borgnäs har de lägsta anläggningstillgångarna, lite över 5 000 euro/invånare. Anläggningstillgångarnas värde kan utökas av något för små avskrivningar, men å andra sidan innehåller anläggningstillgångarna värde lågt värderade tillgångsposter. Enligt statistikuppgifter för år 2012 har kommunerna också stora realiserbara naturtillgångar, till exempel Hyvinge och Tusby har mycket stora skogsarealer (1 800 ha och 900 ha). Även Sibbos skogsegendom uppgår till nästan 900 ha. Tusby har även en åkerareal på cirka 350 ha. När kommunerna övergick från en administrativ redovisning till en företagsekonomisk redovisning framhävdes betydelsen av det årliga underskottet i balansräkningen och en granskning av underskottet. Kommunens bokslut borde inte få utvisa ett underskott många år i rad, och då underskottet i balansräkningen uppnår ett visst belopp hotas kommunen av kriskommunförfarande. Utredningskommunernas bokslut för år 2013 utvisar inga underskott i balansräkningen. I praktiken har överskotten i alla kommuners balansräkningar ökat fram till år 2011 och även efter det i flera kommuner. Då primärkommunens lån avdras från koncernens lån hade Kervo det största koncernlånet år 2012 (ett belopp som motsvarar 17,2 skatteprocentenheter) och Sibbo det lägsta (ett belopp som motsvarar 2,1 skatteprocentenheter). Även koncernens eget lånebestånd i Hyvinge, Mäntsälä och Träskända motsvarade ett belopp på tio skatteprocentenheter. Koncernens eget lånebestånd har ökat mest i Mäntsälä, koncernens eget lånebestånd i Hyvinge har minskat med ett belopp som motsvarar nästan fyra skatteprocentenheter. Kommunernas balansräkningar innehåller också risker. Nationalekonomiskt sett torde den största risken ligga i de tröga anläggningstillgångarna, men risker kan speciellt framträda i ut- 8

låningsfordringar, placeringar och borgensförbindelser. Riskerna finns ofta i poster som har beviljats andra än icke-koncernsamfund. I äkta placeringsobjekt, icke-koncernplaceringar, finns en verklig möjlighet till vinst, men också till förlust som leder till nedskrivning. Icke-koncernplaceringarna i Hyvinge, Kervo, Mäntsälä och Sibbo är större än i de andra kommunerna. I Hyvinge motsvarar icke-koncernplaceringarna över 5 skatteprocentenheter, i Mäntsälä och Kervo över 4,5 skatteprocentenheter. Borgnäs, Träskända och Tusby har små icke-koncernplaceringar. Kommunernas utlåningsfordringar är överlag små, vilket är ett tecken på att kommunerna verkar i enlighet med sitt verksamhetsområde. Kommunernas borgensförbindelser år 2013 var störst i Kervo (ett belopp som motsvarar över 13 skatteprocentenheter) och lägst i Nurmijärvi (ett belopp som motsvarar 1,4 skatteprocentenheter). De största borgensförbindelserna till icke-koncerner hade Borgnäs (ett belopp som motsvarar 5,7 skatteprocentenheter beviljade till vattenandelslag). Kommunernas skattesatser var rimliga. Inte en enda kommun kan på basis av skattesatsen anses höra till gruppen kriskommuner. Skattesatserna har dock ökat relativt snabbt, under granskningsperioden snabbast i Hyvinge, Kervo och Tusby. Det finns ännu rum för anpassning vad gäller kommunernas skattesatser, om man ser till hela landets genomsnittliga nivå. Staten beslutar ensam om statsandelarna. Därför kan stor statsandelar i jämförelse med till exempel skatteinkomsterna anses som en stor finansiell risk: både som en inkomststrukturrisk och som en motpartsrisk. Borgnäs, Hyvinge och Mäntsälä får de största statsandelarna; den lägsta risken har Kervo, Träskända och Tusby. I Mäntsälä motsvarar statsandelarna intäkterna från nästan åtta skatteprocentenheter, i Kervo under tre. Fastighetsskattens betydelse har hela tiden ökat med tanke på kommunernas skatteinkomster. Eftersom det förekommer flera fastighetsskatteposter beräknades kommunernas avstånd till de högsta möjliga fastighetsskatteprocenterna och därigenom till inkomsterna: ju större skillnaden är desto större är fastighetsskattereserven. Denna fastighetsskattereserv omräknades till procentenheter i inkomstbeskattningen. I Hyvinge, Nurmijärvi och Tusby skulle man med en maximal fasighetsskatt kunna komma upp till ett belopp som motsvarar en halv skatteprocentenhet. I de övriga kommunerna är betydelsen mindre. En stor samfundsskatt är ett tecken på att kommunen har ett mångsidigt skatteunderlag, men även en stark företagsamhet och en stark egen finansiering. Speciellt i tillväxtkommuner är tomtförsäljningens betydelse för inkomsterna en väsentlig och behövlig del av finansieringen. Hyvinges samfundsskatt representerade år 2013 en intäkt på över 2 skatteprocentenheter, i Kervo, Sibbo och Tusby motsvarade intäkterna från samfundsskatten nästan en skatteprocentenhet. Borgnäs hade de lägsta samfundsskatteintäkterna. Tomtförsäljningen hade en stor betydelse i Sibbo, år 2013 motsvarade den en intäkt på över två skatteprocentenheter. Även i Hyvinge finansierades verksamheten väl av tomtförsäljningen, ett belopp som motsvarade rentav 1,3 skatteprocentenheter. 9

Sijaluku Hyvinkää Järvenpää Kerava Mäntsälä Nurmijärvi Pornainen Sipoo Tuusula Nettolaina 126 62 66 206 106 143 131 43 Veroprosentti 32 16 13 77 16 43 32 32 Verotettava tulo 17 8 11 52 10 56 6 5 VOS-riippuvuus 19 7 4 40 8 34 11 6 Käyttöomaisuus 102 137 31 70 129 234 19 123 Alijäämä 152 86 34 91 83 93 177 96 Konsernivelka 175 180 227 223 138 50 125 56 Toimintakate 57 21 2 17 16 7 78 29 Hyvinkää Järvenpää Kerava Mäntsälä Nurmijärvi Pornainen Sipoo Tuusula Nettolaina vero-% 10,6 5,7 6,2 16,8 9,2 12,2 11,4 3,9 Veroprosentti 19,25 19,00 18,75 19,75 19,00 19,50 19,25 19,25 Verotettava tulo eur/as 18 537 20 107 19 738 16 392 19 882 16 367 20 684 20 737 VOS vero-% 5,8 3,2 2,7 7,9 3,4 7,2 4,3 2,9 Käyttöomaisuus eur/as 6 526 6 048 8 324 7 065 6 135 5 043 8 952 6 249 Alijäämä vero-% 3,6 6,8 13,9 6,5 6,9 6,5 2,4 6,2 Konsernivelka eur/as 3 892 3 965 4 630 4 567 3 301 2 128 3 105 2 189 Toimintakate eur/as -4 842-4 505-4 188-4 472-4 463-4 366-4 967-4 596 1.3 Servicenätets nuläge i kommunerna 3 Granskningen av servicenätets nuläge innehåller en jämförelse av nätverket inom den grundläggande utbildningen, småbarnsfostran och mottagningsverksamheten inom hälsovården. Byggnaderna inom dessa verksamheter utgör sammanlagt 78 % av underhållskostnaderna för kommunernas fastigheter. Granskningen omfattar såväl fastigheterna, fastighetsservicen som verksamheten i fastigheterna. Alla siffror följer nivån för år 2012. I dagens läge är kostnaderna för de stora skolorna med över 150 elever i de åtta mellannyländska kommunerna större än på riksomfattande nivå. Kostnaderna för de små skolorna med under 70 elever är mindre än på riksomfattande nivå. 70 % av eleverna i mellersta Nyland finns i de stora skolorna och 8 % av områdets elever i skolorna med under 100 elever. 3 Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland, mellanrapport 19.12.2014 / Utredningens servicenätexpert, teknologie doktor Heikki Lonka, Granlund Oy 10

Bild: Undervisningskostnaderna i de åtta kommunerna enligt skolstorleken jämfört med Utbildningsstyrelsens uppgifter om kommunernas genomsnittliga kostnader Fastighetsbeståndet i de mellannyländska skolorna är överdimensionerat (elever/barn/kvadratmeter), fastän dimensioneringen i hög grad varierar. Då det enligt Utbildningsstyrelsens dimensioneringsanvisningar behövs 12 14 bruttokvadratmeter per elev, är genomsnittet för närvarande 15,6 bruttokvadratmeter per elev. Variationsintervallet mellan kommunerna är stort. Kervo har en yta på 13,9 kvadratmeter per elev, i Borgnäs är ytan 20,4 kvadratmeter per elev. Variationsintervallet inom kommunerna är ännu större. Materialet innehåller många skolor, där ytan är över 27 kvadratmeter per elev. Daghemmen har i genomsnitt 58 barn. Över hälften av daghemmen är alltså daghem med högst tre grupper. På grund av att enheterna är så små överskrids daghemsnätets normala dimensionering med 237 anställda. Fastigheternas dimensionering, brm²/barn, varierar för närvarande kraftigt. Daghemmen borde klara sig med 11,5 bruttokvadratmeter per barn (RT 96-11003), för närvarande är ytan 12,9 kvadratmeter per barn. Till exempel i Kervo har daghemmen i genomsnitt 8,1 bruttokvadratmeter per barn, då tre av kommunerna behöver en dubbel yta i jämförelse med Kervo. En undersökning som utredde effektivitetsskillnaderna mellan hälsocentralerna (Juho Aaltonen, VATT) visar att det optimala befolkningsunderlaget för en hälsocentral är cirka 25 000 invånare, då det för närvarande är i genomsnitt 15 000 invånare i mellersta Nyland. En orsak till fastighetsnätets dåliga skick, storlek och oenhetlighet är dess ålder. Hälften av skolorna i mellersta Nyland är byggda före år 1969. En tredjedel av skolorna är byggda till och med före år 1958. För daghemmens del är motsvarande år 1989 och 1981, och för vårdsektorns byggnader 1976 och 1967. Skolornas största byggperiod var direkt efter kriget. 11

Bild: Skolornas ålder i de mellannyländska skolorna (nuvarande kvadratmeter enligt byggår) Med tanke på åldern bör alltså hälften av fastighetsbeståndet saneras inom den närmaste framtiden, om det inte redan har sanerats. Byggnader av denna ålder är föråldrade både vad gäller verksamhet och teknik. Det finns tyvärr problem också i det nyare fastighetsbeståndet. 1.4 Servicestrukturens nuvarande kostnader i kommunerna 4 De mellannyländska kommunernas verksamhetsbidrag i euro/invånare är i jämförelse med hela landets nivå bland de mest förmånliga. Verksamhetsutgifterna är rimliga i förhållande till de (egna) verksamhetsinkomsterna. Sex mellannyländska kommuner finns bland de trettio mest förmånliga kommunerna. Alla åtta kommuner finns bland de hundra mest förmånliga kommunerna. I Sibbo torde tvåspråkigheten höja nettoutgifterna, i Hyvinge åldersstrukturen. 4 Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland, mellanrapport 19.12.2013 / Utredningens ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 12

Tabell. Servicestrukturens nettoutgifter i kommunerna euro/invånare 2006 2012 En granskning av servicestrukturen enligt Statistikcentralens klassificering år 2012 visar att - endast i Borgnäs och Sibbo var den allmänna förvaltningen dyrare än landets genomsnitt - endast i Hyvinge var tekniken dyrare än landets genomsnitt - kommunerna är tillväxtkommuner med många barn i skolåldern - kommunerna har ett rikligt och månsidigt utbud av fritids- och kulturtjänster - bildningstjänsternas utgifter var dyrare än landets genomsnitt, endast Hyvinge utgör här ett undantag - socialväsendets nettoutgifter i euro/invånare var lägre i alla mellannyländska kommuner än landets genomsnitt - hälsovårdens nettoutgifter i euro/invånare var lägre i alla kommuner än landets genomsnitt - även social- och hälsovården sammanlagt, basservicen, ordnades på ett förmånligare sätt i utredningskommunerna än i landet i genomsnitt - primärhälsovårdens nettoutgifter i euro/invånare var lägre i alla kommuner än landets genomsnitt - specialsjukvårdens nettoutgifter i euro/invånare var lägre i alla kommuner än landets genomsnitt. När primärhälsovårdens utgifter divideras med specialsjukvårdens utgifter märker man att förhållandet mellan primärhälsovården och specialsjukvården i utredningskommunerna låg på primärhälsovården i motsats till landets genomsnitt. Servicestrukturens kostnader per invånare har ökat synnerligen mycket: minst i Nurmijärvi, en femtedel, och mest i Sibbo, cirka en tredjedel. Sibbos stora ökning torde bero på att Sibbo förlorade många invånare till Helsingfors till följd av annekteringen (delaren minskade), men utgifterna blev i huvudsak kvar i Sibbo. Även kommunens funktionella självständighet kan utläsas ur servicestrukturens kostnader: om kommunen redan nu köper sin service av ett samarbetsområde eller en annan kommun kan man säga att kommunen har förlorat sin funktionella självständighet till samarbetsområdet. Detta är förmodligen bra om man vill trygga kommuninvånarnas tjänster, men det demokratiska inflytandet över de köpta tjänsterna har minskat. Tabellen nedan visar att 13

Borgnäs, Kervo och Mäntsälä köper mera tjänster än de själva producerar. Nurmijärvi är minst beroende av tjänster som produceras av andra. Henkilöstöm enot Ostopalvelut Hm enot/ostop Sij. Hyvinkää 121 547 104 223 1,17 2 Järvenpää 97 892 88 407 1,11 4 Kerava 75 531 78 423 0,96 6 Mäntsälä 51 434 53 666 0,96 7 Nurmijärvi 102 006 78 248 1,30 1 Pornainen 6 869 16 307 0,42 8 Sipoo 48 509 44 998 1,08 5 Tuusula 96 398 82 870 1,16 3 Tabell. Kommunernas funktionella självständighet 2012 1.5 För- och nackdelar i kommunernas nuläge 5 Kostnadseffektivitet och verksamhetssätten vad gäller servicen och funktionerna varierar mycket i de mellannyländska kommunerna. Variationerna beror på kommunernas storlek, läge, historia och de val som kommunerna gjort. De små kommunerna använder oftare köpta tjänster än stora kommuner för att sköta sina tjänster och funktioner. De största fördelarna i dagens läge är att verksamheten/servicen i de enskilda kommunerna är smidig och kundorienterad åtminstone i förhållande till huvudstadsregionens kommuner. Lämpliga lösningar kan till exempel skapas för företagen med en snabb tidtabell. I bästa fall kan man reagera snabbt och verksamheten är kundorienterad. Även de interna tjänsterna såsom förvaltningstjänsterna finns nära personalen, beslutsfattarna och kommuninvånarna och man upplever i regel att de etablerade förvaltningsprocesserna är relativt bra och att samarbetet fungerar. Den nuvarande situationen anses bra även inom den grundläggande utbildningen, småbarnsfostran, miljötjänsterna, byggnadstillsynen samt inom stödtjänsterna. Dessutom är det skäl att konstatera att primärhälsovården i de mellannyländska kommunerna har betydligt färre besök än kommunerna i genomsnitt. Även användningen av specialsjukvårdstjänster är mindre än i hela landet. De största nackdelarna i nuläget är de enskilda kommunernas dåliga intressebevakningsmöjligheter, knappa ekonomiska resurser och de funktionella enheternas sårbarhet. Det försämrade allmänna läget inom kommunalekonomin ställer i synnerhet krav på utvecklingsåtgärder och investeringar. Vad gäller de lagstadgade social- och hälsovårdstjänsterna har kommunerna inte lyckats balansera kostnadsutvecklingen att motsvara befolkningstillväxten och den ökade sjukligheten samt den allmänna prisnivåns ökning, men skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Dessutom är det viktigt att märka att fastän kommunerna nu har en låg åldersstruktur är de 5 Utredning om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland, mellanrapport 19.12.2013 14

äldres besök på öppenvårdsmottagningarna inom primärhälsovården ungefär lika många som i landet i genomsnitt. Besöken per patient är 5 % fler än i hela landet. Dessutom är vårddygnen inom den somatiska specialsjukvården i utredningsområdets kommuner 18 % fler än inom HNS-området i genomsnitt och de äldres användning av specialsjukvårdstjänster överskrider landets medeltal. Påföljderna av statens strukturreform är utmanande för bildningstjänsterna, till exempel vad gäller finansieringen av gymnasie- och yrkesutbildningen samt det fria bildningsarbetet, förlängningen av läroplikten samt ungdomsgarantin. Nästan inom alla verksamhetsområden är de existerande enheterna sårbara vad gäller kunnande och arbetsfördelning. Det förekommer delvis brister i personalens specialkunnande och tillräckliga alternativ för karriärutveckling och arbetsrotation kan inte alltid erbjudas. Då uppgifterna koncentreras till några få personer är risken stor för att funktionerna inte kan fortsätta oavbrutet och att kunnandet inte kan föras vidare då dessa personer är borta. Sammanslagna resurser skulle möjliggöra smidigare personarrangemang och att experterna kunde specialisera sig på uppgifter som kräver specialkunnande och utveckling. De grundläggande problemen inom markanvändningen är att de nuvarande kommunernas gränsområden inte har utnyttjats vilket har lett till en oekonomisk utveckling av samhällsstrukturen samt att kommunera har otillräckliga resurser att utveckla områdena och sköta trafikens behov. Den bristfälliga kollektivtrafiken försvårar till exempel ordnadet av skolskjutsar. De grundläggande problemen inom boendet är det svaga kunnandet och organiserandet av bostadsproduktionen samt de otillräckliga resurserna för att skapa en bostadsproduktion som motsvarar invånarnas och näringslivets behov, eftersom speciellt ARA-produktionen i huvudsak skötts av kommunernas egna bolag. Det finns mycket att utveckla inom den nuvarande närdemokratin. För närvarande har kommunerna ingen egentlig kommundelsförvaltning och kommuninvånarna kan inte påverka ärenden som gäller deras eget område. Den direkta demokratin fungerar inte särdeles effektivt. Dessutom har röstningsaktiviteten sjunkit i alla val sedan början av 1980-talet. De förtroendevalda finns dock nära kommuninvånarna och växelverkan fungerar. Med tanke på demokratin och deltagandet förekommer det utmaningar för den nya mellannyländska staden, men också alla tiders chans att utveckla ett genuint deltagande. Det förekommer flera likartade datasystem i kommunerna. De är oftast överlappande och delvis föråldrade. Kommunernas existerande ärendehanterings- och andra datasystem stöder i dagens läge inte det praktiska utvecklingsarbetet och samarbetet över förvaltningsgränserna på bästa möjliga sätt. 15

2 Bedömning av framtiden om kommunerna fortsätter som separata kommuner 2.1 Ekonomins framtidsutsikter i de separata kommunerna 6 Om kommunerna fortsätter som självständiga kommuner bör de anpassa sin verksamhet å ena sidan för att kunna trygga tillväxten, å andra sidan för att kunna trygga servicen för de äldre. Kommunerna bör kontinuerligt trygga en nödvändig infrastruktur. Den tilläggsfinansiering som åstadkoms genom att höja skatteprocenten räcker inte till för att finansiera byggandet, utan kommunerna bör (netto)skuldsätta sig och/eller sälja sin likvida egendom. Orsaker till anpassningsbehovet Kommunernas anpassningsbehov beror på tre stora helheter: 1. nedskärningar i statsandelarna 2. minskad ökning av skatteinkomsterna 3. takten på befolkningstillväxten och åldrandet samt serviceutbudets kvalitet och omfattning. Nedskärningarna i statsandelarna försämrar kommunernas inkomster från 2011 till 2017 med ett belopp som motsvarar rentav 1,5 skatteprocentenheter. Fastän nedskärningarna är lika stora i de mellannyländska kommunerna (euro/invånare), leder de kommunvisa skillnaderna i den beskattningsbara inkomsten (euro/invånare) till att vissa kommunernas inkomstunderlag lider mera än andras. Tabell. Kommunvisa nedskärningar i statsandelarna omräknat i skatteprocentenheter Ökningen av den beskattningsbara inkomsten har ändrat då man jämför tiden då tillväxten var snabb 1998 2008 med tiden då tillväxten började avta 2009 2012. Tillväxten har avtagit mest i Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby, där till och med den snabba tillväxten har varit snabb. På årsnivå ha denna avtagande tillväxt betytt en minskning på flera tiondedels skatteprocentenheter i skatteinkomsternas tillväxt, i Tusby har denna minskning varit störst (motsvarar 0,9 skatteprocentenheter om året). Sibbos nyckeltal är inte helt tillförlitligt, men riktgivande. 6 Ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 16

De två kolumnerna till vänster i tabellen nedan visar den genomsnittliga årliga ökningen av den beskattningsbara inkomsten och Erotus -kolumnen visar skillnaden mellan långsam tillväxt och snabb tillväxt. 1998 2008 2009 2012 Erotus Hyvinkää 3,96 % 3,09 % -0,87 % 12 735 450 1,7 0,4 Järvenpää 4,01 % 3,60 % -0,41 % 5 487 536 0,8 0,2 Kerava 4,17 % 3,53 % -0,65 % 7 737 816 1,3 0,3 Mäntsälä 5,63 % 4,96 % -0,66 % 3 879 786 1,4 0,4 Nurmijärvi 5,41 % 4,13 % -1,29 % 17 781 255 2,6 0,7 Pornainen 5,93 % 4,75 % -1,18 % 1 749 601 2,6 0,6 Sipoo 4,73 % 2,05 % -2,68 % 19 523 508 5,4 1,3 Tuusula 5,59 % 3,83 % -1,76 % 22 824 037 3,5 0,9 Tabell. Kommunvisa minskningar i den beskattningsbara inkomsten omräknat i skatteprocentenheter Antalet personer över 75 år ökar kraftigt från och med början av år 2020 och ökningen fortsätter fram till år 2040. Ökningen i servicebehovet inom ramen för de nuvarande utgifterna betyder att skatteprocenten bör höjas med i genomsnitt 0,5 enheter per år under åren efter 2020. Åldrandet syns också i form av pensioneringar, vilket för sin del redan nu försämrar ökningen av den beskattningsbara inkomsten. Åldrandets inverkan på den beskattningsbara inkomstens minskning i de olika kommunerna är 0,26 0,42 skatteprocentenheter. Då åldrandet är som snabbast bör skatteprocenten höjas med 0,39 0,65 enheter per år. Anpassningsbehov och alternativa genomförandesätt Verotulon vähennys 2009 2012 Veroprosenttiyksiköitä Vuodessa Utvecklingen av kommunernas ekonomi har utvärderats med hjälp av en tryckberäkning, där man använt sig av metoden anpassad trend, dvs. trenden korrigeras med de faktorer som man vet att ändrar. Tryckberäkningen är inte en prognos av framtiden, utan en beskrivning av framtiden om man låter situationen utvecklas såsom hittills. Trenden är tillräckligt lång, och den innehåller flera uppgångar och nedgångar samt kommunernas möjligheter att påverka ekonomins förändringar genom att reagera på det som skett och kommer att ske. Verksamhetsbidragets nivå för år 2014 baserar sig på kommunernas egna bokslutsprognoser. År 2015 och 2016 används beroende på de olika kommunernas särdrag verksamhetsbidragets genomsnittliga tillväxt under de fem senaste åren. Efter år 2017 ändras verksamhetsbidraget kommunvis så att grundtillväxten följer verksamhetsbidragets genomsnittliga förändring under de senaste tio åren. Skatteintäkterna baserar sig på Kommunförbundets prognosram för skatteintäkter. Statsandelarna är tagna från Kommunförbundets kalkyl för år 2014, efter det beräknas statsandelarna trots allt öka en aning i jämförelse med tidigare år. År 2015 korrigeras kommunernas statsandelar i enlighet med det nya statsandelssystemet. Denna bedömning preciseras ännu med de nedskärningar i statsandelarna som man känner till. 17

Räntorna beräknas på basis av de enskilda kommunernas genomsnittliga ränta för år 2013. Avskrivningarna grundar sig på kommunens egen bedömning fram till år 2017 och efter det ändras avskrivningarna enligt förändringarna i anläggningstillgångarna. Investeringsnivån följer inledningsvis kommunernas egen bedömning fram till år 2020. Till en börjar fryses skattesatserna på nivån för år 2014. Efter det kan man räkna ut hur mycket nettoskuldsättning finansieringen av driftsekonomin och nettoinvesteringarna kräver; för det andra kan man bedöma hur stort kommunens anpassningsbehov är om anpassningen tas endast från verksamhetsbidraget och för det tredje kan man bedöma hur mycket kommunens inkomstskattesats bör höjas för att ekonomin ska vara i balans. De största osäkerhetsfaktorerna är förknippade med ändringarna i statsandelarna och socialoch hälsovårdsreformen. Social- och hälsovårdsreformens inverkan på de mellannyländska kommunerna är -20-50 miljoner euro beroende på den kalkylerade viktkoefficienterna. Om man antar att alla kommuner i enlighet med tidigare år måste höja sina verksamhetsbidrag år 2015 2016 och kommunerna beslutar anpassa sin ekonomi med skattesatsen för år 2014 fram till år 2020 till en sådan nivå där det årliga underskottet (nästan) kunde undvikas, är kommunernas sammanlagda anpassningsbehov cirka 112 miljoner euro. Detta motsvarar en intäkt på två och en halv skatteprocentenhet, eftersom kommunerna tillsammans samlar in cirka 50 miljoner euro med en skatteprocentenhet. Nedskärningarna i statsandelarna utgör cirka 1,5 skatteprocentenheter av denna summa och minskningen i den beskattningsbara inkomsten ännu mera. Eftersom inverkan av social- och hälsovårdsreformen inte har beaktats i beräkningarna, är anpassningsbehovet sammanlagt 20 50 miljonen euro större än denna beräkning. Sopeutustarve meur TASU 2015 TASU 2016 Yhteensä eur/as vero-% Hyvinkää -13,7-13,7-27,4-601 -3,44 Järvenpää -7,5-7,5-15,0-378 -2,01 Kerava -6,2-6,2-12,3-357 -1,87 Mäntsälä -4,2-4,2-8,4-410 -2,74 Nurmijärvi -11,0-11,0-22,0-540 -2,90 Pornainen -0,9-0,9-1,7-331 -2,17 Sipoo -2,1-2,1-4,2-224 -1,17 Tuusula -10,5-10,5-21,0-554 -2,82 Yhdistelmä -56,0-56,0-112,0-461 -2,52 Tabell. Balanseringsbehov, om man inte lyckas anpassa ökningen i verksamhetsbidragen Om kommunerna täcker sitt årliga finansieringsbehov genom låneupptagning i stället för genom anpassningsåtgärder torde nettoskulden stiga till en avsevärd nivå. De relativt höga investeringsnivåerna under granskningsperioden inverkar också delvis på detta. 18

Nettolaina vero-% TP 2011 TP 2012 TP 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Hyvinkää 8,6 10,5 10,2 12,1 14,8 17,6 21,1 25,1 27,6 30,2 Järvenpää 3,9 4,7 5,1 7,7 9,2 10,9 12,5 14,1 15,8 18,0 Kerava 4,8 6,0 5,3 6,2 6,9 8,4 10,4 11,5 13,8 16,1 Mäntsälä 14,6 16,8 16,3 7,9 12,0 16,4 18,7 20,0 23,1 25,4 Nurmijärvi 7,3 7,9 8,8 11,7 15,0 17,9 21,1 24,0 26,9 29,7 Pornainen 11,2 12,1 12,2 17,6 21,0 21,7 23,1 24,4 25,7 27,2 Sipoo 15,6 13,6 11,4 11,1 14,3 15,9 17,7 19,2 20,5 21,3 Tuusula 3,2 3,4 3,0 3,7 6,4 9,4 12,5 15,6 18,8 22,1 Yhdistelmä 7,1 7,9 7,8 8,8 11,2 13,7 15,9 17,6 19,0 20,1 Tabell. Nettolånebeståendets utveckling, skuldanpassning Balans kunde även uppnås genom skattebalans. Då skulle verksamhetsbidraget öka, vilket det också skulle göra utan anpassningsåtgärder, men man skulle försöka avlägsna det årliga underskottet genom att höja inkomstskattesatsen med maximalt en procentenhet per år. I tabellen nedan har den kommunvisa skattesatsen räknats ut om kommunerna anpassar sin verksamhet enbart genom skattesatserna. TASU TASU Veroprosentti TP 2011 TP 2012 TP 2013 TA 2014 2015 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Hyvinkää 19,25 19,25 19,25 19,75 20,75 21,75 22,75 23,00 23,00 23,00 Järvenpää 19,00 19,00 19,00 19,75 20,75 21,50 21,75 21,75 21,75 21,75 Kerava 18,75 18,75 18,75 19,00 20,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 Mäntsälä 19,75 19,75 19,75 19,75 20,75 21,75 22,25 22,25 22,25 22,25 Nurmijärvi 19,00 19,00 19,00 19,50 20,50 21,50 22,25 22,25 22,25 22,25 Pornainen 19,50 19,50 19,50 20,00 21,00 22,00 22,00 22,00 22,00 22,00 Sipoo 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 Tuusula 18,25 18,25 19,25 19,25 20,25 21,25 21,75 21,75 21,75 21,75 Yhdistelmä 18,96 18,96 19,13 19,48 20,48 21,39 22,16 22,16 22,16 22,16 Tabell. Skattebalans, genom vilken kommunernas årliga underskott kunde avlägsnas De separata kommunernas anpassningsmöjligheter De enskilda kommunernas anpassningspotential beskrivs i tabellen nedan och har uppskattats av kommundirektörerna och ekonomidirektörerna. De separata kommunernas anpassningspotential uppgår sammanlagt till 67,6 miljoner euro. Det är något mera än hälften av kommunernas sammanlagda anpassningsbehov, 112 miljonen euro. I beräkningen har man inte beaktat social- och hälsovårdsreformens totala förlust för de mellannyländska kommunerna, sammanlagt 20 50 miljoner euro, vilket betyder att anpassningsmöjligheterna sannolikt utgör knappt hälften av det faktiska anpassningsbehovet. Sopeutus meur TPE2014 TASU 2015 TASU 2016 Yhteensä eur/as vero-% HTV Hyvinkää 0,0-9,0-6,0-15,0-329 -1,88-375 Järvenpää 0,0-5,5-6,0-11,5-290 -1,54-288 Kerava -4,3-2,0-2,0-8,3-241 -1,26-208 Mäntsälä 0,0-3,0-2,0-5,0-244 -1,63-125 Nurmijärvi 0,0-7,0-4,0-11,0-270 -1,45-275 Pornainen 0,0-0,4-0,4-0,8-156 -1,02-20 Sipoo 0,0-2,0-1,0-3,0-160 -0,83-75 Tuusula 0,0-8,0-5,0-13,0-343 -1,75-325 Yhdistelmä -4,3-36,9-26,4-67,6-278 -1,52-1 690 Tabell. Kommunernas egen bedömning av den eventuella anpassningen 19

I tabellen nedan uppskattas de självständiga kommunernas skattesatser efter att kommunvisa anpassningsåtgärder har vidtagits. Med andra ord, fastän kommunerna vidtar alla möjliga anpassningsåtgärder ökar deras skattesatser avsevärt i jämförelse med de nuvarande. Veroprosentti TP 2011 TP 2012 TP 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 TE 2021 TE 2022 TE 2023 TE 2024 TE 2025 Hyvinkää 19,25 19,25 19,25 19,75 20,75 20,75 20,75 20,75 21,25 21,25 21,50 22,00 22,25 22,50 23,00 Järvenpää 19,00 19,00 19,00 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 20,00 20,25 20,75 21,00 21,25 21,50 21,75 Kerava 18,75 18,75 18,75 19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 19,75 19,75 20,25 20,50 21,00 21,50 22,00 Mäntsälä 19,75 19,75 19,75 19,75 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 21,25 21,50 21,75 22,25 22,50 Nurmijärvi 19,00 19,00 19,00 19,50 20,00 20,00 20,75 20,75 20,75 20,75 21,25 21,25 21,50 21,75 22,00 Pornainen 19,50 19,50 19,50 20,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,50 21,75 22,00 22,25 22,50 Sipoo 19,25 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 Tuusula 18,25 18,25 19,25 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 20,25 20,25 20,75 21,00 21,50 21,75 22,00 Yhdistelmä 18,96 18,96 19,13 19,48 19,87 19,87 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 2.2 De separata kommunernas anpassningsmöjligheter med hjälp av servicenätet 7 Eftersom kommunernas egen bedömning vad gäller anpassningsmöjligheterna är drygt hälften av anpassningsbehovet, har man dessutom utrett hur mycket man över huvud taget kan påverka anpassningsbehovet genom att förnya servicenätet. För varje mellannyländsk kommun har man gjort upp tre möjliga och optimala daghems-, förskole- och skolnät. Utgångspunkten har varit att granska hur nätet för 2012 skulle ha kunnat byggas upp på ett annat sätt om man beaktar kommunernas nuvarande befolkningsmängd och samhällsstruktur men inte det nuvarande servicenätet. Slutsatsen är att en anpassning av servicenätet inte i en enda kommun räcker till för att täcka hela anpassningsbehovet fastän kommunen skulle fatta mycket hårda beslut om att ändra servicenätet. Genom att förnya servicenätet kan man uppnå betydande besparingar, men de är ändå inte tillräckliga. Å andra sidan kan kommunen inte täcka sitt anpassningsbehov utan att anpassa även sitt servicenät. De kostnadsbesparingar som uppstår genom att förnya servicenätet grundar sig på en effektivare och mera fungerande användning av lokalerna, en effektivering av funktionerna (kalkylmässigt större undervisningsgrupper) samt på en ökning av användningsgraden. Den kalkylerade storleken på undervisningsgruppen vid utgångsläget har förstorats genom att utvidga skolornas enhetsstorlek. I grundläggningskostnaderna för en klass har såväl de förverkligade personalkostnaderna som andra kostnader beaktats. Elevvården, förmiddagsoch eftermiddagsverksamheten och förlängningen av läroplikten till 11 år har inte beaktats. Vad förskoleundervisningen beträffar jämförs gruppstorleken inom förskoleundervisningen och fostringspersonalen med den optimala dimensioneringssituationen. I grundläggningskostnaderna för en förskoleklass har såväl de förverkligade personalkostnaderna som andra avvägda kostnader beaktats. Vad daghemmen beträffar har det kalkylerade kundantalet (antalet barn) jämförts med den optimala dimensioneringssituationen. Alternativt kan man använda användningsgraden 7 Utredningens servicenätexpert, teknologie doktor Heikki Lonka, Granlund Oy 20

Kommun (skillnaden mellan aktivitetsdagar och närvarodagar), som ökar vid en övergång från den glesa modellen till den täta modellen. Den privata daghemsverksamheten har inte beaktats. I tabellen nedan beskrivs de separata kommunernas anpassningsmöjligheter av servicenätet i förhållande till kommunernas anpassningsbehov. Servicenätmodellerna är en gles modell, en mellanmodell och en tät modell. Hyvinge Träskända Kervo Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sibbo Anpassningsbehov, 601 378 357 410 540 331 224 554 e/invånare 8 Skolor nu 15 6 9 13 17 4 8 14 Daghem nu 20 22 14 12 36 2 18 18 Hälsostationer och - centraler nu 2 + 1 reg. sjukhus 2 1 1 3 1 2 3 Tusby Den glesa modellens anpassningsmöjlighet, e/invånare Skolor och daghem (daghem i anslutning till skolor) Mellanmodellens anpassningsmöjlighet, e/invånare Skolor och daghem (daghem i anslutning till skolor) Den täta modellens anpassningsmöjlighet, e/invånare Skolor och daghem (daghem i anslutning till skolor) 106 65 90 99 207 194 214 138 8 9 3 8 8 3 11 8 139 130 104 179 309 242 289 183 5 3 2 7 6 2 5 6 186 158 119 233 387 301 365 220 2 2 1 3 4 1 2 6 2.3 De separata kommunernas för- och nackdelar 8 I framtiden är de största fördelarna med de separata kommunernas service förknippade med kommunernas smidighet och kundorientering. Besluten fattas nära kommuninvånarna och vid behov kan de fattas relativt snabbt. De mellannyländska kommunerna erbjuder mångsidiga möjligheter till boende och företagande i en naturnära samhällsstruktur. Ur 8 Utredningens ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 21

Helsingforsregionens synvinkel som helhet har kommunerna ett gott tomtutbud till skäligt pris speciellt vad beträffar bostadsproduktionen. Å andra sidan försämrar metropolförvaltningen och sammanslagningen av kommunernas byggnadstillsynsväsende betydligt just smidigheten och kundorienteringen då beslutsfattandet i många ärenden flyttar utanför de små kommunerna. Dessutom skärps konkurrensen mellan kommunerna. Stora centrumstäder lyckas väl med att locka till sig företag. Konkurrensen mellan de mellannyländska kommunerna främjar inte hela områdets intressen eftersom kommunerna inte nödvändigtvis erbjuder företagen och invånarna alternativ och tjänster utöver de nuvarande kommungränserna. Om utredningsområdets kommuner fortsätter som separata kommuner kvartstår de grundläggande problemen inom markanvändningen, dvs. att de nuvarande kommunernas gränsområden inte utnyttjas vilket leder till en oekonomisk utveckling av samhällsstrukturen fastän metropolförvaltningen skulle vidta starka åtgärder för att utveckla en regionalt betydande samhällsstruktur oavsett kommungränserna. Även kommunernas otillräckliga resurser att utveckla områdena och sköta trafikens behov skulle vara en nackdel eftersom metropolförvaltningen inte bidrar med några väsentliga nya ekonomiska satsningar vad gäller utvecklingsuppgifterna. De grundläggande problemen inom boendet på kommunnivå är det svaga kunnandet och organiserandet av bostadsproduktionen samt de otillräckliga resurserna för att skapa en bostadsproduktion som motsvarar invånarnas och näringslivets behov, eftersom speciellt ARAproduktionen i huvudsak skötts av kommunernas egna bolag. Metropolförvaltningen fattar besluten och trycker på i bostadsärenden, men det finns en risk att ansvaret för genomförandet ändå kommer att ligga hos kommunerna. Dessutom finns det en risk för att det uppstår dyra och oändamålsenliga boendelösningar eftersom en del av kommunerna har brist på mark. Ett trumfkort för de separata kommunernas personalrekrytering är att man kan erbjuda mångsidiga uppgifter, en möjlighet att påverka det egna arbetet samt korta arbetsresor. Det är sannolikt att de anställda är mera engagerade i sitt arbete om de bor och arbetar på samma ort. Utmaningar för rekryteringen är en lägre lönenivå, begränsade möjligheter att utveckla kunnandet samt begränsade karriärmöjligheter i jämförelse med huvudstadsregionen. Små enheters möjligheter till smidiga arbetstidsarrangemang är dessutom mera begränsade än större enheters. Även konkurrensen om vikarier trappas upp. I jämförelse med Helsingforsregionen och de andra stora städerna i landet är utredningskommunernas utvecklingsresurser otillräckliga även i fortsättningen. Personalens kunnande inom uppgiftsområden som kräver specialkunskaper är bristfälligt och möjligheterna att utveckla specialyrkeskunskapen är sämre än i de stora kommunerna. Till exempel - riskhanteringen inom ekonomiförvaltningen är bristfällig - möjligheterna att söka finansiering är inte så mångsidiga som i stora kommuner - möjligheterna att utveckla elektroniska och andra nya sätt att producera servicen är sämre än i stora kommuner, vilket leder till höga kostnader inom serviceproduktionen samt brister vad gäller serviceproduktionen och tillgången till service. 22

De separata kommunerna i mellersta Nyland kan hamna på efterkälken vad gäller digitaliseringen av servicen jämfört med huvudstadsregionens stora städer. Tack vare sammanslagningsutredningen är tröskeln dock låg för de mellannyländska kommunerna att utbyta erfarenheter om de bästa metoderna med varandra och tillsammans försnabba digitaliseringen av tjänsterna, men å andra sidan fördröjer även samarbetet genomförandet. De separata kommunerna har sämre möjligheter att påverka än staden Mellersta Nyland. Till exempel inom social- och hälsovårdsområdet och Helsingforsregionens metropolförförvaltning är de separata mellannyländska kommunerna för små för att kunna fungera som starka påverkare. Vad gäller MBTM-ärenden blir kommunerna metropolförvaltningens slagpåse fastän det ekonomiska ansvaret i fortsättningen i första hand torde hamna hos kommunerna. De separata kommunernas starka regionala identiteter och möjligheter till lokala lösningar är en konkurrensfördel och upprätthåller den sociala enhetligheten. Segregationen är mycket decentraliserad, vilket innebär att en kritisk (negativ) storlek aldrig uppnås. Å andra sidan är de små resurserna i utredningskommunerna en nackdel eftersom de inte möjliggör en god integration. Detta ökar för sin del segregationen och minskar möjligheterna att utnyttja invandrarnas resurser som en stärkande faktor för områdets konkurrenskraft. Dessutom kan kommunernas försämrade ekonomiska situation och de knappa resurserna öka olikvärdigheten mellan områdena och försämra bl.a. de allmänna områdenas trivsel och säkerhet. Den nya kommunallagen torde effektivera och diversifiera det lokala beslutsfattandet och kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka även om kommunera fortsätter som separata kommuner. De separata kommunerna har dock små resurser att utveckla närdemokratin. 23

24

3 Förslag till staden Mellersta Nyland 3.1 Vision om en intelligent nätverksstad 9 Den intelligenta staden är ett konkurrenskraftigt nätverk av starka centrum Den nya staden Mellersta Nyland sammanbinder områdets centrum till ett fungerande nätverk Den smidiga och intelligenta staden utnyttjar ny teknologi samt är en konkurrenskraftig och attraktiv skapare av möjligheter De starka lokala identiteterna, det ypperliga läget och det vidsträckta området skapar tillsammans en lockande verksamhetsmiljö och många alternativ för invånarna och företagen Bild. Området som omfattar de mellannyländska kommunerna har många centrum. Konkurrenskraften skapar grunden för en hållbar ekonomi och service Den ökande konkurrenskraften tryggar grunden för kommunens ekonomi Servicen utformas smidigt och kundorienterat genom att utveckla nya lösningar Invånarna uppmuntras till ansvarsfullhet och initiativtagande Den nya verksamhetskulturen uppmuntrar personalen till skapande lösningar En stad med många centrum är en möjlighet 9 Mellanrapport för utredning av sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland 19.12.2013 25

Genom specialiserade tätorter och ökande attraktionsfaktorer erbjuds företagen och invånarna flera alternativ att hitta en lämplig hemvist Alternativ och utrymme erbjuds även internationella och mångkulturella aktörer Ett nätverk av starka centrum gör det möjligt att utveckla kommundelsförvaltningen och förverkliga närdemokratin Den första modellen i Finland som grundar sig på äkta kommundelsförvaltning! Beslutsfattandet effektiveras i fullmäktige som skapar förutsättningar och spelregler för närdemokratin Kommunen ordnar närservicen nära invånarna med beaktande av behoven i varje område Den centraliserade servicen och närservicen definieras på ett ändamålsenligt sätt Staden Mellersta Nylands konkurrensfördelar är: - läget - stark ekonomi i förhållande till andra kommuner - möjligheter att erbjuda olika slags boendealternativ - starka lokala identiteter och historia - olika slags regionala samhällsstrukturer (tät stad-landsbygd) - natur och kulturlandskap - trygg miljö - boendets prisnivå - djärv markanvändningsplanering, utnyttjande av nya områden - mångsidigt tomutbud - alternativa etableringsmöjligheter - effektiv offentlig och privat service - en stad av internationell storleksklass 3.2 Kommuninvånarnas åsikt om tjänsternas tillgänglighet: när-, centraliserade och elektroniska tjänster Som grund för beredningsarbetet för staden Mellersta Nyland frågade man av ettusen 18 79-åriga invånare i mellersta Nylands kommuner genom telefonintervjuer 10 vilka kommunala tjänster man borde få i den närmaste tätorten (närtjänster i cityområdet), vilka tjänster som kan centraliseras (stadstjänster) och vilka som kan digitaliseras. 10 För genomförandet av telefonintervjuerna ansvarade Taloustutkimus Oy. Data samlades in 11-17.3.2014. Urvalet bildades genom ett kommunvist kvoturval så att man i Hyvinge, Träskända, Kervo, Nurmijärvi och Tusby gjorde 140 intervjuer och i Mäntsälä, Borgnäs och Sibbo 100 intervjuer. Resultatets genomsnittliga statistiska felmarginal med en 95 % tillförlitlighetsnivå är som högst ± 3,2 %-enheter. 26

Enligt svararna är tjänster som kunde skötas enbart elektroniskt eller på annat sätt hemifrån vanligen olika reserverings-, tillstånds- och söktjänster samt röstning. Tjänster man oftast önskade få i den närmaste tätorten var hälsovårds- och skoltjänster. Beredskapen och viljan att delvis anlita elektroniska tjänster var störst bland de yngre intervjupersonerna. Dessutom var 18 34-åringarna i många frågor oftare än andra av den åsikten att det är tillräckligt att erbjuda tjänster i den närliggande tätorten endast under vissa tider eller att tjänstens placering inte har någon betydelse. De äldsta svararna vill i de flesta frågor ha bestående tjänster i den närliggande tätorten. Bland svarare i åldern över 65 år framhävs också behovet av personlig service. Då man i form av en öppen fråga frågade åsikter om vilka tjänster som absolut måste finnas tillgängliga i den närliggande tätorten, nämndes hälsocentral/hälsovårdstjänster oftast, skolor näst oftast. Tjänster som nämndes i över 10 % av svaren omfattade även daghem, tandvård, bibliotek, läkare och olika myndigheter. Daghem, förskola, skola åk. 1 6, skola åk. 7 9, nämndes oftast bland svarare i åldern under 50 år än bland 50 år fyllda. Följande tjänster nämndes oftare med stigande ålder: bibliotek, läkare, sjukvård, sjukhus och åldringsvård. 27

3.3 Stadsstrukturen och tjänsternas placering Stommen i stadsstrukturen i Mellersta Nyland är fem s.k. cityområden som bildas över de nuvarande kommungränserna, kring de starkaste centrumen eller områden med koncentrerad service. Cityområdena är Tuusulanjärvi city, Hyvinkää city, Nurmijärvi city, Sibbesborg city och Mäntsälä city. Servicenätet utformas så att varje cityområde omfattar förutom tätortskärnan även den befolkning som är bosatt på tätortskärnans influensområde. Utgångsläget för stadsstrukturen beskrivs på kartan på följande sida. Kartans förklaringar omfattar varje cityområdes och dess influensområdes nuvarande befolkning samt de existerande centrumens funktionella klassificering. På kartan har man också angett de existerande tätortsområdena och stora arbetsplatsområdena samt de regionalt betydande byarna och de radiella och diagonala teman som definierar stadsstrukturen. Staden Mellersta Nylands strukturella utvecklingsbild (ca år 2035) finns beskriven efter kartan för utgångsläget. Kartans förklaringar omfattar varje cityområdes och dess influensområdes framtida befolkning samt centrumens funktionella klassificering. På kartan har man också angett det framtida trafiknätet, tillväxtområdena för bostäder och arbetsplatser enligt landskapsplanen samt några andra förmånliga tillväxtområden samt regionalt betydande byar och olika teman som definierar stadsstrukturen. Följande kriterier för intelligent struktur stöder utvecklingen av stadsstrukturen: 1. kriterium: Den nya markanvändningen kompletterar i första hand den befintliga stadsstrukturen och utnyttjar de möjligheter den nya staden möjliggör. Samtidigt ser man till att den nuvarande nätverksstaden förblir mångfasetterad. 2. kriterium: De nya bostäderna placeras i staden så att det är lätt att nå tjänster och arbetsplatser via olika nätverk. De elektroniska tjänsterna utvecklas kraftigt. De centrala serviceställena klassificeras enligt tillgänglighetsmålet på följande sätt: - stadstjänster - citytjänster - cityområdets närtjänster 3. kriterium: Stadens arbetsplatsintensiva områden planeras så att de är lättillgängliga. Logistik- och lagerområden placeras på områden som trafikmässigt är funktionella. 4. kriterium: Genom placeringen av markanvändningen stöder man centrumens utveckling och ser till att stadens olika delars egenart, förutsättningarna som naturen skapar, platsens anda och historia beaktas som en del av stadsstrukturen. 5. kriterium: Staden erbjuder möjligheter att bo i allt från urbana centrum till landsbygd och sköter om att det finns olika slags bostadsmiljöer i staden. 6. kriterium: Genom att utveckla de tvärgående förbindelserna förbättras nätverksstadens funktionalitet. 28

Karta. Utgångsläget för Mellersta Nylands stadsstruktur. 29

Karta. Staden Mellersta Nylands utvecklingsbild ca år 2035. 30

Enligt kriterierna för en intelligent stadsstruktur klassificeras tjänsterna i staden Mellersta Nyland enligt tillgänglighet på följande sätt: 1. närtjänster i cityområdet 2. citytjänster och 3. stadstjänster. I enlighet med befolkningsunderlaget kan det finnas flera närtjänster i vart och ett av de fem cityområdena i staden Mellersta Nyland. I mån av möjlighet placeras närtjänsterna i cityområdets tätortszon på promenad- eller cykelavstånd från bostadskoncentrationen så att dessa kan nås på ett tryggt sätt via fotgängar- och cykelleder. Minimimålnivån i områdena utanför tätortszonen är att på ett rimligt avstånd kunna erbjuda en kollektivtrafikförbindelse utan byte, i mån av möjlighet, till närtjänsterna under deras verksamhetstider. Exempel på närtjänster i cityområdet är den förebyggande hälsovårdens mottagningsverksamhet, rådgivningstjänster för barn och mödrar, hälsovård för barn och unga, daghem, skola åk. 1 6 och 7 9 (enhetsskola), ungdomslokal, mångservicepunkt i biblioteket, lekpark och bollplan, hållplats för kollektivtrafiken samt kollektivtrafikförbindelse till det närmaste citycentret. Även tjänster som förvekligas med ambulerande enheter och mobilutrustning (t.ex. samhällstekniska reparations-, underhålls- och servicetjänster) kan anses vara närtjänster. I vart och ett av de fem cityna i staden Mellersta Nyland finns minst en citytjänst, men beroende på befolkningsunderlaget kan det finnas flera tjänster för att tillfredsställa behoven hos invånarna i något av cityområdena (inkl. influensområde) som definierats i stadsstrukturkartan. Citytjänsterna kan vara belägna var som helst på ett visst cityområde, men det ska vara möjligt att nå dem under tjänstens verksamhetstid åtminstone från cityns tätortszoner, med en kollektivtrafikförbindelse utan byte, i mån av möjlighet, samt även tryggt via fotgängaroch cykelleder. Exempel på citytjänster är rofylld patientmottagning på hälsocentral, röntgenoch laboratorietjänster, barn- och familjerådgivning, verksamhetsställen för gymnasium och andra stadiets utbildning, kundbetjäningspunkter med mångfunktion, mångsidigare sportplaner och hallar för bollsport, bytesplatser för kollektivtrafiken och anslutningsparkering samt kollektivtrafikförbindelse för arbetsplatstrafik till huvudstadsregionen och kollektivtrafikförbindelser mellan citycentrumen. I staden Mellersta Nyland finns endast en stadstjänst eller beroende på befolkningsunderlaget flera tjänster som tjänar hela stadens befolkning. Stadstjänsterna kan vara belägna var som helst på stadens område, men främst i de största centrumen i närheten av goda trafikförbindelser så att de är tillgängliga från alla cityn åtminstone med en kollektivtrafikförbindelse med byte som trafikerar med regelbundna turintervaller. Exempel på stadstjänster är dygnet-runt-jour vid hälsocentral, ledande av fritids- och kulturtjänster, administrations-, personal-, ekonomi- och stödtjänster, idrotts- och motionscenter samt hallar för specialgrenar, resecenter för kollektivtrafiken och anslutningsparkering samt mångsidiga kollektivtrafikförbindelser till huvudstadsregionen och andra orter i landet. 31

3.4 Ordnande av tjänster och förvaltning Staden Mellersta Nyland upprätthåller i sin egen verksamhet en sådan nivå att staden kan hålla i alla trådar och styra alla funktioner som ingår i dess anvarsområde. Verksamhetens olika nivåer delas in i kärnverksamhet, verksamhet som ligger nära kärnverksamheten och operativ dvs. verkställande verksamhet. Kärnverksamheten ordnas alltid i stadens egen regi. På den operativa nivån kan verksamheten förverkligas på många varierande sätt. Ifall verksamheten ordnas i egen regi, kan förverkligandet ske t.ex. genom den egna organisationen, ett affärsverk eller ett av kommunen ägt aktiebolag. Ordnandet kan även skötas genom beställning eller som en köpt tjänst, varvid arbetet läggs ut. Bild. Olika nivåer av kommunverksamhet 3.4.1 MBTM-tjänster Med MBTM-tjänster avses markanvändnings-, boende-, trafik- och miljötjänster. Dessa erbjuds i huvudsak som stadstjänster. Det här berör framför allt planerings-, utvecklings-, styrnings- och koordineringstjänster. På citynivån erbjuds MBTM- tjänster vid stadens gemensamma kundbetjäningsställen. Detta rör bl.a. rådgivning, stöd för boende samt byggnadstillsyns- och inspektionsuppgifter. På citynivån kan man också grunda tillfälliga projektkontor t.ex. som stöd för stora planläggnings- eller områdesprojekt. På cityområdets närtjänstområde finns elektroniska och mobila serviceformer bl.a. responssystem. Kollektivtrafikens resenärtjänster fördelas på alla nivåer i tjänsteklassificeringen. 32

UPPGIFT ELLER TJÄNST STADSNIVÅ CITYNIVÅ CITYOMRÅDENAS NÄRTJÄNSTNIVÅ Planläggning, undantag och planeringsbehov Centraliserad planering och utveckling Rådgivning och tillfälliga projektkontor (kundbetjäningsställen) Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Markpolitik- och fastighetsärenden Centraliserad styrning, tomtfördelning, leverans och registrering Rådgivning (kundbetjäningsställen) Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Ärenden som rör GIS och mätning, kommunregistret Centraliserad systemadministration och -utveckling Rådgivning och mätningsgrupper (kundbetjäningsställen) Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Trafikärenden, trafiksystem och kollektivtrafiken Centraliserad planering, utveckling och samordning (inkl. HRT osv.) Resecenter och trafikinformation Rådgivning (kundbetjäningsställen) Bytesställen och trafikinformation Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Hållplats för kollektivtrafik och hållplatsinformation Anrops- och servicetrafik Planeringen och programmering av samhällstekniken Centraliserad planering, utveckling och samordning Rådgivning (kundbetjäningsställen) Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Boendeärenden Centraliserad vägledning och planering Rådgivning (kundbetjäningsställen) Stöd för boende i samarbete med social- och hälsoaktörerna Stöd för boende som en mobiltjänst Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Miljöärenden Centraliserad vägledning, planering och övervakning Rådgivning (kundbetjäningsställen) Nätverksverksamhet tillsammans med samarbetsaktörer Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Byggnadstillsynen Centraliserad tillståndshantering och utveckling (delvis flyttats utanför staden) Rådgivning (kundbetjäningsställen) Inspektion och övervakning Tabell. MBTM-tjänsternas tillgänglighet i staden Mellersta Nyland. Elektroniska ärendehanteringstjänster Mobila redskap (internet, responssystem, sociala medier) Skötseln av markanvändningens uppgifter - tomproduktionsprocessen och processen för ordnande av trafiken Vid bildandet av den nya staden Mellersta Nyland är de mest centrala markanvändningsuppgifterna tomtproduktionsprocessen och processen för ordnande av trafiken. Dessa måste skötas på ett effektivt och ekonomiskt sätt för att utvecklingsbilden ska kunna förverkligas. 33

Den nya staden har mycket goda möjligheter att särskilt under de första åren utveckla en stadsstruktur som är förenlig med utvecklingsbilden, men en ny och stor utvecklingspotential finns att öppna i de relativt orörda gränsregionerna i kommunerna. Den nya staden utvecklar sin markpolitik så att man i syfte att utveckla områdena får mark från de rätta ställena vid rätt tidpunkt och till ett lämpligt pris. Det är ändamålsenligt att ordna tomtproduktionsprocessen på ett centraliserat sätt i en enhetlig enhet och i huvudsak i stadens egen regi så att integrationen av markanvändningen, trafiken och infraplaneringen kan förverkligas på ett harmoniskt sätt. Det är inte ändamålsenligt att tillämpa beställare-producent-modellen. Planeringen av trafiksystemen görs i smidig växelverkan med planeringen av markanvändningen. Det är ändamålsenligt att processen för ordnande av trafiken (stadens andel) sköts centraliserat av en enhetlig enhet och i huvudsak i kommunens egen regi så att integrationen av markanvändningen, trafiken och infraplaneringen kan förverkligas på ett smidigt sätt. Beställare-producent-modellen tillämpas på anskaffningen av transporttjänster för kollektivtrafiken antingen som en del av ett mer omfattande regionalt arrangemang eller som stadens egna uppköp. En målinriktad och sannolik framtidsbild är att staden Mellersta Nylands kollektivtrafiktjänster ordnas antingen av den nya metropolförvaltningen eller så att hela den nya staden ansluter sig som medlem till samkommunen Helsingforsregionens trafik (ifall ingen metropolförvaltning uppstår). För den nya stadens konkurrenskraft och funktionsduglighet är det viktigt att det på stadens område inom kollektivtrafiken inte finns olika slags tjänster på olika nivåer, utan att man för hela staden utarbetar en enhetlig klassificering av servicenivån och att uppköpen och organiseringen av trafiken sköts på ett sätt som är förenligt med hela Helsingforsregionen. Skötseln av boendeärenden - processen för ordnande av boende och boendestöd Processen för ordnande av och stöd för boende i den nya staden är kopplad till Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal samt de regionala markanvändningsplanerna. Den viktigaste av dessa är för närvarande Helsingforsregionens gemensamma markanvändningsplan (MA- SU), som är kopplad till utarbetandet av en regional boendestrategi. Det är ändamålsenligt att ordna processen för ordnande av boende och boendestöd på ett centraliserat sätt i en enhetlig enhet och i huvudsak i kommunens egen regi så att integrationen av markanvändningen, trafiken och infraplaneringen kan förverkligas på ett smidigt sätt. För den nya staden är det viktigt att ordna de små kommunägda hyresbostadsbolagen till en större helhet och att stärka skötseln av det befintliga bostadsbeståndet och administrationen av produktionen av nya hyres- och andra stödda bostäder genom process- och ägarstyrning. Planeringen av produktionen av nya bostäder ska ske i tät växelverkan mellan befolkningsplanerings- och planläggningsarbeten samt planeringen av infrainvesteringar. Att förbättra boendestödet i samarbete med aktörerna inom social- och hälsovården har en stor betydelse i förebyggandet av segregation samt bl.a. för integrationen av invandrare. Med såväl fritt finansierad som med subventionerad bostadsproduktion främjas boendets mångfald och kvalitet om man beaktar de nya möjligheterna som ett ekoeffektivt och tätt byggande av småhusdominerade områden medför. Byggande av småhus ska fortsättningsvis ses som konkurrensfaktor för den nya staden. 34

Skötseln av miljöärenden - miljöprocesserna Miljöprocesserna sköts i smidig samverkan med planeringen av markanvändningen och övriga verksamhetsuppgifter som har konsekvenser för miljön. Det är ändamålsenligt att ordna miljöprocesserna på ett centraliserat sätt i en enhetlig enhet och i huvudsak i stadens egen regi så att integrationen av stadens samtliga funktioner kan förverkligas på ett smidigt sätt. Skötseln av byggnadstillsynens uppgifter - byggnadstillsynens tillståndsprocesser Anpassningspotential Bedömningen av ordnandet av byggnadstillsynens uppgifter i den nya staden försvåras av att en arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet som bäst planerar hur man kunde centralisera byggnadstillsynen och göra den till en kommunöverskridande verksamhet (eller att öka de verksamma enheternas storlek). Utgångspunkten är att staden Mellersta Nyland håller byggnadstillsynen inom sin egen organisation med beaktande av den elektroniska ärendehanteringen och arkiveringen. Utgående från budgetuppgifterna från år 2013 använder de åtta kommunerna i utredningsområdet följande resurser för att sköta de primära MBTM-uppgifterna: Personarbete Expertarvoden Bruttoutgifter Inkomster Nettoutgifter 356,39 årsv 3,99 mn euro 40,82 mn euro 11,19 mn euro 30,5 mn euro Invånare/anställd e/invånare e/invånare e/invånare e/invånare 681,1 16,4 168,2 46,1 125,7 Nettosumman som används för MBTM-uppgifter är ca 2,6 % av de åtta kommunernas sammanlagda nettoutgifter för driftsekonomin (enligt utredningen av Laesterä var de totala nettoutgifterna 4 744/invånare år 2012). Av bruttoutgifterna var ca 66 % personalkostnader. Kollektivtrafikens andel av bruttoutgifterna är ca 24 % och intäkterna av kollektivtrafiken har varit ca 10 % av bruttoutgifterna. Resursbehovet för MBTM-uppgifterna förblir åtminstone till en början oförändrat, eftersom det i relation till kommunernas storlek och samhällsstruktur inte finns många överlappande uppgifter i den nya staden och bildandet av den nya staden förutsätter en betydande ny planeringssatsning bl.a. inom markanvändningen och trafiken då stadsstrukturen integreras. I de åtta kommuner som ingår i utredningen har det hittills använts särdeles lite resurser för MBTM-uppgifter, om man jämför med t.ex. kommunerna i huvudstadsregionen. Utgifterna för MBTM-uppgifterna är relativt små i relation till de totala utgifterna, men deras effekt har en väldigt stor betydelse för bl.a. livskraften och konkurrenskraften. De ekonomiska fördelarna av den nya stadens markpolitik realiseras långsamt i form av intäkter, eftersom öppnandet av nya, bra områden i början förutsätter planerings- och investeringsanslag för att man ska komma över olika slags trösklar, varvid investeringsutgifterna särskilt i början ökar mer än intäkterna. Investeringskostnaderna för områdesutvecklingen täcks i längden med markförsäljningsintäkter och ingen direkta extra intäkter uppstår. Den betydande ekonomiska nyttan av den gemensamma markanvändningen, som inte belastas av de nuvarande begränsningarna i gränsområdena, är därför indirekt och uppstår av att nya invå- 35

nare och företag kommer till området samt genom att brukskostnaderna för nätverk osv. stävjas tack vare den täta strukturen. Det delområde i MBTM-tjänsterna där kostnaderna ökar mest är kollektivtrafiken, ifall den harmoniseras i HRT-stil i hela nya staden. Utgående från kostnadsstrukturen i Sibbo och Kervo bedömer man att staden Mellersta Nyland skulle få att betala en årlig bruttotutgift på åtminstone 23 miljoner euro, då de sammanlagda bruttoutgifterna för kollektivtrafiken i de åtta kommunerna år 2013 uppgick till ca 10,5 miljoner euro och nettoutgifterna till ca 9,5 miljoner euro (intäkterna var främst stadsbidrag). I en HRT-typs lösning har kollektivtrafiken sannolikt ingen inkomstandel, eftersom medlemskommunerna i dag betalar en kommunandelsavgift för all service. Således skulle den föreslagna summan på 23 miljoner euro för kollektivtrafiken även vara nettosumman. Nettoutgiften för kollektivtrafiken kan alltså växa med till och med 13,5 miljoner euro jämfört med nuläget. Konsekvenserna för kommunernas samarbete Sättet på vilket MBTM-uppgifterna ordnas i staden Mellersta Nyland påverkar flera nuvarande ansvarskommunorganisationer, affärsverk, företag och samarbetspartners: Affärsverket KUUMA-regionen: uppgifterna överförs till den nya staden Mellersta Nylands miljöcentral: uppgifterna överförs till den nya staden Affärsverket Kervo stadsteknik: uppgifterna överförs till den nya staden kommunernas hyresbostadsbolag (6 egna och KAS- vuokra-asunnot Oy): de egna bolagen fusioneras till ett nytt hyresbostadsbolag i den nya staden och de bostäder som ägs av KAS- vuokra-asunnot Oy anskaffas till bolaget kommunernas vattenaffärsverk samt samkommunerna för vattenförsörjning- och vattenvård: fusioneras till ett vatten- och avloppsaffärsverk i den nya staden. HRT Samkommunen Helsingforsregionens trafik: Staden Mellersta-Nyland ansluter sig till HRT eller alternativt införlivas HRT i metropolförvaltningen som övertar ansvaret för ordnandet av kollektivtrafikverksamheten i staden Mellersta Nyland. Diagram. Hyresbostadsbolagen som är verksamma i området. 3.4.2 Samhällstekniska tjänster samt vatten- och energinätet Egendomsförvaltningen och beställaruppgifterna är centraliserade stadstjänster vars läge inte är viktigt. De tekniska underhålls- och byggnadstjänsterna är till sin natur i huvudsak stödtjänster som tjänar interna kunder. Reparations-, underhålls- och servicetjänsterna fun- 36

gerar mobilt vid lokala objekt som närtjänster i cityområdet, men det behöver inte finnas depåer i varje by eller centrum. I staden Mellersta Nyland finns ca 5 st. servicedepåer, uppskattningsvis en per varje större centrum dvs. city. En av dessa är centraldepån. I placeringen av depåerna beaktas körtiden, servicebehovets läge och tillgängligheten på arbetsredskap. Servicehelhet Stadstjänster Citytjänster Närtjänster i cityområdet 1. Lokaler Centraldepån Betjäning av interna kunder Ledning och planering av kärnverksamheten Gemensamma servicedepåer ca 5 st. (i placeringen ska beaktas körtiden, servicebehovets läge och tillgängligheten på arbetsredskap.) Mobila reparations-, underhålls- och servicetjänster 2. Trafikleder och allmänna områden Centraldepån Ledning och planering av kärnverksamheten Gemensamma servicedepåer ca 5 st. (i placeringen ska beaktas körtiden, servicebehovets läge och tillgängligheten på arbetsredskap.) Kundtjänster vid stadens kundbetjäningsställen Mobila reparations-, underhålls- och servicetjänster 3. Vattentjänster Centraldepån Ledning och planering av kärnverksamheten Gemensamma servicedepåer ca 5 st. (i placeringen ska beaktas körtiden, servicebehovets läge och tillgängligheten på arbetsredskap.) Kundtjänster vid stadens kundbetjäningsställen Diagram. Placering av samhällstekniska tjänster i staden Mellersta Nyland. Mobila reparations-, underhålls- och servicetjänster I verksamheten utnyttjas optimering av GIS och logistik dvs. telematik. Principen är att behovet att röra sig minimeras. Då man måste röra sig, görs det på ett intelligent sätt genom att optimera rutterna, arbetstiden, processerna och kompetensen. I verksamhetsledningssystemet finns alltid tidsenlig information om arbetstagarnas, maskinernas och utrustningens lägen. I följande diagram beskrivs var staden Mellersta Nylands invånare är koncentrerade dvs. cityn (röda cirklar) och de storområden som är tillgängliga ur trafikförbindelsernas synpunkt (blå cirklar). Dessa faktorer styr placeringen av tjänsterna. Servicedepåerna kan vara placerade enligt de områden som avgränsas av de röda cirklarna, de blåa cirklarna styr i sin tur placeringen av specialmateriel. Centraldepån kan vara belägen t.ex. i de blå cirklarnas skärningsområde. 37

Bild. Exempel på underhållets täckningsområde i staden Mellersta Nyland. De samhällstekniska tjänsterna i staden Mellersta Nyland förverkligas enligt en livscykelprocess. Livscykeln börjar med forskning och utveckling, på basis av vilka de centrala lösningarna görs för samhällsstrukturen och investeringar. Markanskaffning och planläggning samt planeringen och byggandet av kommunaltekniken är delar av samma process, och det är väsentligt att dessa programmeras som en helhet. Infrastrukturen byggs på ett planmässigt och långsiktigt sätt, och lösningarna är hållbara även för underhållets del. Investeringsbesluten görs enligt livscykelkostnaderna, dvs. förutom investeringskostnaderna beaktas även underhållskostnaderna. Linjedragningarna som styr de tekniska tjänsterna kommer från kommunens ekonomi och kommunens strategi. Dessa linjedragningar definierar bland annat kommunens kärntjänster, samhällsstruktur och markpolitik. I programmeringen som görs på basis av linjedragningarna definieras utvecklandets prioritetsordning och tidtabell enligt områdenas användning och projektens mål. 38

Anpassningspotential I programmeringen beaktas även servicenätets behov särskilt för bildningstjänsternas samt social- och hälsovårdstjänsternas del. Efter programmeringen görs som första praktiska arbete planeringen av markanvändningen och projekten i syfte att genomföra de nya investeringarna. Inom de samhällstekniska tjänsterna finns två dimensioner av intelligent verksamhet, med vilka det är möjligt att förbättra verksamheten och uppnå besparing. Den första helheten är intelligent teknik i fastigheterna och den andra är mobil resurshantering. Dessa helheter är sammankopplade. Anpassningspotentialen inom de samhällstekniska tjänsterna är totalt ca 29 miljoner euro, av vilka 12,15 miljoner euro uppnås med intelligenta elektroniska system. Med mindre volymer är det möjligt att uppnå en anpassning på 14,2 miljoner euro, och med en effektivering av verksamheten bedömer man att en anpassning på ca 2,9 miljoner euro är möjlig. Anpassningspotentialen finns beskriven i detalj i tabellerna nedan. Servicehelhet Funktion Produktivitetsmål Gator och grönområden Kärnfunktioner Planering (inkl. planeringen av vattentjänster) Byggande och underhåll Personalantalet växer inte då volymerna ökar, kunnandet förbättras + funktionella fördelar Funktionella fördelar Funktionella fördelar Lokaliteter Kärnfunktioner Besparing som erhålls av effektivare verksamhet 15 % Planering Bättre kvalitet genom styrning av planeringen Byggande och underhåll Mindre volym ger en besparing på ca 24 % i personal- och materialkostnaderna. Besparing i personalkostnader som erhålls av effektivare verksamhet 10 %. Vattentjänster Kärnfunktioner Hanteringen av kvalitetsrisker förbättras, möjlighet att utveckla verksamheten Byggande och underhåll Möjlighet att utveckla verksamheten, verksamheten effektiveras då volymen ökar, besparing i personalkostnader via prioritering 5 % Depåer och materiel Effektivare användning av maskiner och utrustning sparar ca 12 % av investeringarna (av avskrivningarna) Tabell. Produktivitetsmål per servicehelhet. 39

Servicehelhet Funktion % verksamhet årsv verksamhet verksamhet, miljoner euro % volym årsv volym volym, miljoner euro Gator och grönområden Kärnfunktioner 0 0 0 0 0 0 Planering (inkl. vat- tentj. ) 0 0 0 0 0 0 Byggande och underhåll 0 0 0 0 0 0 Lokaliteter Kärnfunktioner 15 4,5 0,16 0 0 0 Planering 0 0 0 0 0 0 Byggande och underhåll 10 17 0,68 24 41 14,2 Vattentjänster Kärnfunktioner 0 0 0 0 0 0 Byggande och underhåll 5 0 1,35 0 0 0 Depåer och materiel 12 0 0,1 0 0 0 Total 21,5 2,29 41 14,2 Tabell. Anpassningspotential som procent, årsverken och i pengar per servicehelhet. Besparing Totalt årsv 62,5 Total mn e 16,49 Extra besparingar via ICT mn e* 12,15 Totalt mn e 28,64 Konsekvenserna för kommunernas samarbete Tabell. Anpassningspotential inom de samhällstekniska tjänsterna totalt. På kommunernas område fungerar många bolag och affärsverk som ska beaktas i den nya staden. Deras verksamhet ska kartläggas och analyseras, och därefter ska den organiseras i ändamålsenliga helheter. 40

Bild. Organisering av de samhällstekniska tjänsterna i Mellersta Nyland. 3.4.3 Konkurrenskrafttjänster Med konkurrenskrafttjänster avses rådgivnings-, utvecklings- och etableringstjänster för företag. Rådgivnings- och utvecklingstjänsterna koncentreras till ett bolag i form av stadstjänster. Bolagets läge har ingen betydelse, men genom att samla resurserna under samma tak samt via samarbete får man ut den bästa effekten ur den nya organisationen. Utbudet av rådgivningstjänster i staden Mellersta Nyland är mycket likt det nuvarande. Inom utvecklingstjänsterna framhävs utvecklandet av företag samt anskaffning av tillhörande projektfinansiering. Särskilda satsningar görs på att bygga ett internationellt nätverk samt på att utnyttja internationaliseringstjänsterna och tillhörande finansiering. Etableringstjänsterna är stadstjänster som placeras tillsammans med markanvändningen, planläggningen, mätningstjänsterna, byggnadstillsynen och planeringen av stadstekniken. Det är viktigt att samla all gemensam kompetens till ett ställe där den är tillgänglig för alla. På så sätt förstärks organisationens smidighet. Organisationen är byggd enligt den centraliserade modellen (stadstjänst), men dess tjänster erbjuds lokalt som cityområdets närtjänster, nära kunden. Personerna fungerar i en matrismodell, där det geografiska områdesansvaret är förenat med ansvaret för verksamhetsområdet. Var och en som ansvarar för cityt utnyttjar sitt cityområdes starka kompetenskoncentrationer som spjutspets i utvecklandet. 41

Anpassningspotential Uppgifterna sköts med samma personalantal som i dag. Sammanslagningen av kommunerna påverkar inte uppfyllandet av anpassningsbehovet ur konkurrenskrafttjänsternas synvinkel. Staden Mellersta Nylands dragningskraft och attraktionsvärde (i euro) för ny företagsverksamhet har inte bedömts. Konsekvenserna för kommunernas samarbete Sättet på vilket konkurrenskrafttjänsterna ordnas i staden Mellersta Nyland påverkar flera nuvarande ansvarskommunorganisationer, affärsverk, företag och samarbetspartners: - producenterna av rådgivningstjänster Keski-Uudenmaan Kehittämiskeskus Oy Forum, Nyföretagarcentralen för Mellersta Nyland rf, YritysVoimala Oy, Hyvinkään-Riihimäen Seudun Uusyrityskeskus och Mäntsälä Företagsutveckling Ab: fusioneras till ett nytt bolag - producenten av utvecklingstjänster Teknologiakeskus Techvilla Oy: fusioneras till samma bolag som rådgivningstjänsterna - etableringstjänster produceras av Mäntsälä Företagsutveckling Ab: uppgifterna överförs till den nya staden. 3.4.4 Bildningstjänster Alla bildningstjänster är lagstadgade. För en del tjänster finns organiseringsskyldighet, för en del möjlighet att välja att organisera tjänsterna, och för en del tjänster räcker det att skapa förutsättningar. Genom att kombinera och omfördela resurser garanteras kommuninvånarnas bildnings- och fritidstjänster samtidigt som stadsstöden minskar och åtagandena expanderar. Det är nödvändigt att optimera servicenätet oberoende av kommunstrukturen. Småbarnsfostran Grund. utb. Andra stadiet Elev- och studerandevård Ungdom Idrott Bibliotek Kultur Institut Övrig utbildning 42

Småbarnsfostran och grundläggande utbildning Tjänsterna inom småbarnsfostran produceras nu i huvudsak i kommunernas egen regi i tätorterna, i enheter av varierande storlek, dock främst i relativt små enheter. De kommunala tjänsterna har kompletterats med privat tjänsteproduktion. Även i staden Mellersta Nyland är det möjligt att anlita privata producenter och den tredje sektorn för produktion av tjänster inom småbarnsfostran. Man strävar efter att deras andel av de kalkylmässiga vårdplatserna skulle vara ca 20 35 %. Privat vård stöds med stöd för privatvård samt med kommuntillägg/servicesedel. Tjänsterna inom den grundläggande utbildningen produceras nu som närtjänster kommunvist i mycket avvikande servicenät, och en del av specialtjänsterna produceras i samarbete med andra kommuner. I staden Mellersta Nyland fungerar den grundläggande utbildningen som en del av en servicehelhet som omfattar alla tjänster som rör barn, unga och barnfamiljer. Verksamheten styrs av kundorienterade processer. I staden Mellersta Nyland är tjänsterna för småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen närtjänster i cityområdena. Servicenätet har optimerats så att skolorna som regel är enhetsskolor med fem klasserier och daghemmen omfattar 6 8-grupper. Nätverket kompletteras med små lågstadieskolor samt daghem, vars läge påverkas av bl.a. arbetspendlingens riktningar och vårdbehovet. Skolorna har i medeltal 800 elever och undervisningsgrupperna omfattar 24 elever, varvid det enligt Statistikcentralens befolkningsprognos skulle finnas 42 skolor i den nya staden år 2030. Daghemmen har i genomsnitt 150 barn och deras antal är 74. Dessutom bildar man i citynas centrum campusområden där tjänsteutbudet är centrumspecifikt och fastigheterna som utsetts för bildningens tjänsteområde används gemensamt. Den fastställda optimala storleken för skolor och undervisningsgrupper baserar sig såväl på ekonomiska aspekter som på pedagogiska och uppfostringsmässiga grunder. Dessa omfattar särskilt aspekter som rör ordnandet av undervisning samt själva inlärningen, vilka konkretiserar sig i enheter och/eller grupper som är betydligt mindre än den optimala storleken. Läromedlens mångsidighet, den undervisningsteknologiska utrustningsnivån, åldersklassernas obalans och det årliga elevantalet, obalans mellan könen samt fördelningen mellan flickor och pojkar påverkar olika undervisningsarrangemang såsom att lära sig lagspel, göra grupparbeten, föra inlärningssamtal på egen kunskapsnivå, att hitta vänner och att trivas i skolan. I staden Mellersta Nyland ordnas undervisningen i optimala inlärningsmiljöer och balanserade grupper, vilket är mycket viktigt för inlärningen, skoltrivseln samt för att undervisningen ska lyckas. Anpassningspotentialen inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen Dagvårdens totala volym är ca 210 miljoner euro per år. I utgångsläget är skillnaderna i kostnader och ordnandet av service stora i stadens olika daghem. Ca 13 000 barn är i dagvård, och i daghemmen är antalet barn drygt 8 200. Ca 3 200 barn deltar förskoleundervisning. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos finns det 25 417 barn i åldern 0 6 år i området år 2030. För andelen barn i åldern 0 6 år är det kalkylmässiga antalet daghemsplatser 60 65 %. De genomsnittliga kalkylmässiga totalkostnaderna per kund inom småbarnsfostran är ca 9 800 euro. Dagvårdens kostnader per kund är ca 11 300 euro. 43

Anpassningspotentialen för daghemsverksamheten som kommunerna producerar är 1,5 miljoner euro för fastigheternas del och 12,5 miljoner euro för verksamhetens del (på basis av barnantalet och servicenätet år 2013 ). År 2012 uppgick kostnaderna för den grundläggande utbildningen till 211 miljoner euro. År 2013 uppgick de till 236 miljoner euro. Antalet elever i den grundläggande utbildningen var ca 28 850 den 20.9.2013. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos är antalet barn i åldern 7 15 år i området 33 482 år 2030, och nästan alla omfattas av den ordnade grundläggande utbildningen. Anpassningspotentialen för den grundläggande utbildningen är 9,6 miljoner euro för fastigheternas del och 25,5 miljoner euro för verksamhetens del (på basis av barnantalet år 2013 och servicenätet). Den sammanlagda anpassningspotentialen för tjänsternas del avseende verksamhetens och fastigheternas kostnader uppgår i det optimerade nätet till ca 49,1 miljoner euro per år. Utbildningen på andra stadiet Gymnasieutbildningen produceras i dag i kommunernas egen regi i enheter av mycket varierande storlek, och yrkesutbildningen produceras av samkommuner för utbildning. Därtill fungerar en privat arrangör av gymnasieutbildning i området. I staden Mellersta Nyland grundas en läroanstalt för utbildning på andra stadiet, som ordnar både gymnasie- och yrkesutbildning som en stadstjänst. Läroanstaltens verksamhetsställen är belägna i cityna. Genom att bilda en stark aktör säkerställer man att gymnasie- och yrkesutbildningen fortsätter i mellersta Nyland även efter att det rikstomfattande elevnätverket komprimerats. En läronstalt med ett brett undervisningsutbud möjliggör även flexiblare kursval och kombinerade examina. Förvekligandet av ungdomsgarantin utgör en väsentlig del av ordnandet av utbildningen på andra stadiet. Förvekligandet av ungdomsgarantin inleds hösten 2014 i utredningsområdets kommuner som ett kommunexperiment. Anpassningspotentialen inom utbildning på andra stadiet Den totala volymen år 2013 var ca 28,5 miljoner euro. I området finns ca 10 500 studerande, årsklassen 16 19-åringar i området uppgick till 13 129 år 2013. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos finns det 15 099 ungdomar i åldern 16-19 år i området år 2030. De årliga kostnaderna för en elev är i genomsnitt 10 000 euro i yrkesutbildningen och mellan 6 000 och 8 400 euro i gymnasieutbildningen. Anpassningspotentialen bildas av att servicenätet komprimeras och av ett gemensamt kursutbud och gemensamma stöd- och förvaltningstjänster. Med den besparingspotential som en stor läroanstalt medför och med de besparingar som erhålls genom omorganisering kompenseras de förutspådda nedskärningarna i statsfinansieringen. Ungdomstjänster 44

Ungdomstjänsterna ordnas i dag som närtjänster. Utbudet i olika kommuner växlar betydligt. Ungdomscentralen och verkstadsverksamheten är i dag organiserad i fem kommuner som en separat verksamhet, i Hyvinge och Borgnäs som en köpt tjänst och i Sibbo finns ingen motsvarande verksamhet. I staden Mellersta Nyland ordnas tjänsterna i stadens egen regi delvis som citytjänster och delvis som närtjänster i cityområdet. De elektroniska-, mobila- och nättjänsterna samt händelseproduktionen är stadstjänster. Fritids- och kulturtjänsterna samt deras anpassningspotential Utbudet av idrottstjänster och idrottsanläggningarna varierar i dag betydligt i de olika kommunerna och verksamheten har organiserats på olika sätt. En betydande del av tjänsterna produceras av den tredje sektorn. I staden Mellersta Nyland ordnas idrottstjänsterna av en aktör som ansvarar både för idrottsanläggningarna och -verksamheten. Tjänsterna ordnas i samarbete med den tredje sektorn och ett institut som en närtjänst i cityområdet, som citytjänster och som stadstjänster. I dag samarbetar de kommunala biblioteken inom anskaffnings- och låneverksamhet i olika sammansättningar (Kirkes, Ratamo och Porsse). Enheternas storlek varierar och särskilt i glesbygden anlitas bokbusstjänster. I hälften av kommunerna finns endast ett verksamhetsställe och i en kommun finns det 4 verksamhetsställen. I staden Mellersta Nyland finns ett bibliotek som har omfattande mångfunktions verksamhetställen. Dessa närtjänster i cityområdet utnyttjar de nuvarande huvudbiblioteken, vars samlingar delvis kan specialiseras. Särskilt i randområdena kompletteras tjänsterna med självbetjäningsbibliotek samt ambulerande tjänster. Dessutom utvecklas de elektroniska-, självbetjänings- och mobila tjänsterna i hela staden. Kulturhistoriskt sett är mellersta Nyland ett betydande och rikt område där det finns flera kulturhem som fungerar som attraktiva kulturobjekt. I dag ordnar kommunerna endast en liten del av evenemangen, men stöder i form av bidrag och lokaler evenemangverksamhet som ordnas av andra. De mest betydande kulturlokalerna är Järvenpää-talo och Hyvinkääsali, i vilka det kommersiella evenemangutbudet är rikligt. Dessutom ordnas det i kommunerna kulturevenemang i läroanstalternas salar och i övriga offentliga lokaler. I fem kommuner finns egna kulturinstitutioner i form av museer. De existerande resurserna i staden Mellersta Nyland förenas till en gemensam kulturtjänst, vilket möjliggör en specialisering av tjänsterna på stads- eller citynivå. Även inom kulturturismen förenas resurserna och marknadsföringen samt koordineringen av verksamheten i samarbete med företagarna. Museitjänsterna bildar ett stort museum vars verksamhetsenheter har samlingar med olika tyngdpunkt, som kompletterar varandra. I placeringen av samlingar beaktas de avtal som styr placeringen. Med undantag för en kommun ordnas i dag medborgarinstitutverksamheten i kommunernas egen regi eller som ett samarbete mellan kommunerna. Den grundläggande konstundervisningen ordnas i dag i kommunens egen regi, som ett samarbete mellan kommunerna samt som en kommunstödd verksamhet (t.ex. privata garantiföreningar eller allmännyttiga företag). Grundläggande konstundervisning ordnas både enligt en allmän lärokurs och en fördjupad lärokurs. 45

I staden Mellersta Nyland bildas en läroanstalt, "Mellersta Nylands Institut", som ansvarar för ordnandet av både medborgarinstitutverksamheten och den grundläggande konstutbildningen. Verksamhetsställena är citytjänster och undervisning ordnas även som närtjänster i cityområdet där olika aktörers lokaler utnyttjas. Genom att bilda gemensamma aktörer för hela kommunen kan man trygga de nuvarande tjänsterna samt deras utvecklande. Med de besparingar som erhålls tack vare arrangemangen kompenseras de förutspådda nedskärningarna i statsfinansieringen. Inom bildningstjänsterna är samarbetet och -verksamheten mellan kommunerna i mellersta Nyland starkt. Sammanslagningen av kommunerna har följande konsekvenser: - Utgångsläget inom utbildningen på andra stadiet: Gymnasieutbildningen produceras i kommunernas egen regi i enheter av mycket varierande storlek, och yrkesutbildningen produceras av samkommuner för utbildning. Därtill fungerar en privat arrangör av gymnasieutbildning i området. - I staden Mellersta Nyland grundas en läroanstalt för utbildning på andra stadiet, som ordnar både gymnasie- och yrkesutbildning som en stadstjänst. Läroanstalten har verksamhetställen i cityna. - Utgångsläget för bibliotekstjänsterna: De kommunala biblioteken samarbetar inom anskaffnings- och låneverksamhet i olika sammansättningar (Kirkes, Ratamo och Porsse). - I staden Mellersta Nyland finns ett bibliotek som har omfattande mångfunktions verksamhetställen. Dessa närtjänster i cityområdet utnyttjar de nuvarande huvudbiblioteken. Särskilt i randområdena kompletteras tjänsterna med självbetjäningsbibliotek samt ambulerande tjänster. Dessutom utvecklas de elektroniska-, självbetjänings- och mobila tjänsterna i hela staden. - Utgångsläget för medborgarinstitutjänsterna: Med undantag för en kommun ordnas i dag medborgarinstitutverksamheten i kommunernas egen regi eller som ett samarbete mellan kommunerna. Den grundläggande konstundervisningen ordnas i kommunens egen regi, som ett samarbete mellan kommunerna samt som en kommunstödd verksamhet (t.ex. privata garantiföreningar eller allmännyttiga företag). Grundläggande konstundervisning ordnas både enligt en allmän lärokurs och en fördjupad lärokurs. - I staden Mellersta Nyland bildas en läroanstalt, "Mellersta Nylands Institut", som ansvarar för ordnandet av både medborgarinstitutverksamheten och den grundläggande konstutbildningen. Verksamhetsställena är citytjänster och undervisning ordnas även som närtjänster i cityområdet där olika aktörers lokaler utnyttjas. 3.4.5 Social- och hälsovårdstjänster Under den tid som sammanslagningsutredningen pågått har det pågått flera lagstiftningsprojekt och administrativa reformer, av vilka de mest centrala är den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen (lagen om ordnande, övervakning och planering av social- och hälsovårdstjänster) och reformen av socialvårdslagen. 46

I lagen om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, som är under beredning och man i skrivande stund därför inte känner till dess detaljer, kommer troligen ordnandet och producerandet av tjänster att skiljas åt. Ansvaret för att ordna tjänster ligger hos de fem social- och hälsovårdsområdena (vårdområden). Enskilda kommuner har inte längre något ansvar för ordnandet. Ett vårdområdes samkommun ansvarar för att invånarna i dess område och övriga som är berättigade till tjänsterna får de tjänster de behöver. Utgångspunkten är att säkra närtjänsterna. Enligt kriterierna i den nya lagen om ordnandet av tjänster kan tjänsterna koncentreras endast om tjänsternas tillgänglighet och säkerställandet av kvaliteten förutsätter specialkompetens eller dyra investeringar, eller om en ändamålsenlig och kostnadseffektiv användning av tjänsternas förutsätter att dessa koncentreras. Tjänsterna kan förverkligas på olika sätt. Vårdområdet ska utarbeta ett beslut om ordnandet vart fjärde år. I beslutet om ordnandet definieras de kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen samt dessas uppgifter, allokeringen av finansieringen och resurserna, servicestrukturen och principerna för inköpta tjänster (köptjänster), nivån hos social- och hälsovårdstjänsternas kvalitet och service, enhetliga praxis och förverkligandet av de språkliga rättigheterna. I besluten om ordnandet beaktas invånarnas åsikter om tjänsterna. De aktörer som ansvarar för produktionen deltar i beredningen. Ansvaret för produktionen av tjänster ligger hos kommunen eller samkommunen. Förutsättningarna för produktionsansvaret definieras i den nya lagen. Den som ansvarar för produktionen ska ha förmågan att ansvara för förebyggande, korrigerande, vårdande, rehabiliterande och övriga social- och hälsovårdstjänster som en enhetlig helhet. Uppgifterna förutsätter egen personal och andra resurser. Vårdområdet beslutar vilka kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen. I enlighet med anordningsbeslutet kan dessa fortfarande producera tjänster själva eller skaffa tjänster på andra sätt, t.ex. av organisationer, företag och genom att använda servicesedlar. Även vårdområdet kan bära ansvar för produktionen av stödtjänster, men bara i undantagsfall för andra tjänster. Följande plan för en servicestruktur för staden Mellersta Nylands social- och hälsovård kan förverkligas oberoende av hur social- och hälsovårdsreformen förverkligas. Kommunernas ansvar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster är mycket brett och omfattar nästan 200 lagstadgade uppgifter och över 500 lagstadgade åtaganden. Därför har man valt att i sammanslagningsutredningen granska de servicehelheter som är viktigast och/eller dyrast. Dessa är: - tjänster för äldre - barnskyddet - tjänster för handikappade och vård av utvecklingsstörda - hälsovårdscentralernas mottagningstjänst - specialiserad sjukvård - psyk- och missbrukarvård samt - tjänster för barn, unga och familjer. Utgångspunkten och den allmänna principen för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster i staden Mellersta Nyland är att organisera tjänsterna på ett sådant sätt som är optimalt avseende kostnadsverkningar, kundorientering och tjänsternas effektivitet. 47

Social- och hälsovårdens stadstjänster, citytjänster och cityområdets närtjänster omfattar följande (förteckningen är inte en fullständig/heltäckande): 1. Stadstjänster dvs. regionala krävande social- och hälsovårdstjänster (1 serviceenhet) Inom social- och hälsovårdstjänsterna betyder detta centralt ledda servicehelheter, till exempel: - 24h jour och tillhörande bäddavdelningsverksamhet - elektiv specialsjukvårdsverksamhet - servicestyrningssystem för äldre (koordinering av äldrevården) - krävande munhälsovård och värkjour - socialjour ytterom tjänstetid - krävande missbrukar- och psykvård - krävande barnskydd - 24 h specialtjänster - krävande anstaltsrehabilitering och regionalt kompetenscenter för rehabilitering - akutvård och ambulanser - mobil konsultation patientgruppsvis samt - akutavdelningar: eftervård och rehabilitering 2. Citytjänster dvs. akuta och elektiva regionala social-och hälsovårdstjänster (3 5 serviceenheter) Största delen av kommuninvånarna använder dessa social- och hälsovårdstjänster. Tjänsterna leds på ett centraliserat sätt och produceras på ett decentraliserat sätt: - icke brådskande och subakut patientmottagning - röntgen- och laboratorietjänster - uppfostrings- och familjerådgivning - missbrukar- och psykvård på basnivå - profilerade hälsocentralavdelningar. 3. Cityområdets närtjänster (10 15 serviceenheter) Närtjänsterna och de förebyggande social- och hälsovårdstjänsterna leds centraliserat och produceras nära kommuninvånarna: - rådgivnings- och familjetjänster - preventiv/lätt mottagningsverksamhet inom hälsovården - munhälsovård för barn och unga - tjänster som stöder hemmaboende samt - socialarbetets närtjänster. 48

Diagram. Social- och hälsovårdens servicestruktur i staden Mellersta Nyland. Fördelar av teknologin i framtiden Inom social- och hälsovården pågår som bäst en betydande teknologisk förändring, vars konsekvenser för servicesystemets kvalitet, effektivitet och kostnader man ännu inte kan förutsäga. Även på andra håll i Europa har man en motsvarande situation. Exempel på förändringen är t.ex. integreringen av social- och hälsovårdens informationssystem, hemvårdens mobilteknologier och stödsystem för elektroniskt beslutsfattande. Att enbart ta i bruk teknologi minskar nödvändigtvis inte kostnaderna, utan även servicestrukturen måste ändras (t.ex. mindre resurser för de tjänster som används mindre tack vare teknologin): - att öka distanstjänsterna och t.ex. att delvis ersätta de planerade mottagningarna med distansmottagning samt elektroniska hälsokontroller - att öka möjligheterna till självbetjäning och egenvård - att förbättra kommunikationen mellan yrkespersonal; t.ex. primärhälsovårds- och specialsjukvårdskonsultationer med vilka man kan minska remisser till sjukhus - förbättring av övervakningen av patienter; t.ex. med teknologier som förs till hemmen kan man förbättra äldres säkerhet och trygghetskänsla - distansdiagnostik; möjliggör färre patientförflyttningar och en vidare spridning av specialkompetens - förbättring av uppföljningen av patient- och medicinvårdens säkerhet och rapportering; t.ex. automatisk kartläggning av medicineringsfel med hjälp av enhetliga informationssystem - förbättring av koordineringen och styrningen av tjänsterna, särskilt för kunder som använder mycket tjänster samt 49

- förbättring av den ekonomiska och operativa rapporteringen och klarläggning av beslutens konsekvenser för kostnadsverkningarna i syfte att utveckla verksamheten. Anpassningspotential Principerna för produktionen av de tjänster som här granskas och den anpassningspotential som på basis av uppgifterna från år 2012 bedömts för dessa i staden Mellersta Nyland är 26 39 miljoner euro årligen jämfört med den nuvarande kostnadsnivån. Proportionellt sätt kan motsvarande nivå uppnås redan genom en sammanslagning av 3 5 kommuner (befolkningsunderlag 100 000-150 000). Diagram. Förändringsmöjligheter för produktionen av de social- och hälsovårdstjänster som denna granskning omfattar. Äldre (anpassningspotential 10 20 mn e/år) Centraliserat system för servicerådgivning och -styrning Regional värderingsenhet och enhetliga kriterier för tjänsterna Koncept för läkartjänster. Hälsocentralernas bäddavdelningar integreras med olika profiler för läkartjänster och hemvård Genomgående rehabiliteringstjänster och engagerande av de anhöriga Akutvård och mottagningstjänster (anpassningspotential 10-15 mn e/år) Endast icke brådskande tjänster med stor volym ordnas som decentraliserade närtjänster Som regionala tjänster ordnas mottagningstjänster på hälsocentralnivå kl. 8 18 samt bäddavdelningstjänster Krävande social- och hälsovårdstjänster samt 24 h jour ytterom tjänstetid ordnas regionalt Handikapptjänster och vård av utvecklingsstörda (anpassningspotential 2-5 mn e/år) Inom den lättare serviceproduktionen ökas den egna produktionen och köptjänsterna minskas Barnskydd (anpassningspotential 3-5 mn e/år) 50

Inom barnskyddet är det primära målet att minska anstalttjänsterna och placeringen av barn genom att satsa på förebyggande och tidiga insatser. Även den inledande fasen och den stödjande öppenvårdsverksamheten är kritiska inom barnskyddet. Genom att samarbeta är det möjligt att förbättra specialiseringen och minska antalet långtidsplaceringar. Barnskyddstjänster som ordnas gemensamt jämnar ut kvalitetsskillnader och ger ökad stabilitet samt minskar riskerna som är anknutna till enskilda kommuners ansvar för ordnande av tjänster. Konsekvenserna för kommunernas samarbete 3.4.6 Ekonomitjänster Rollen för alla samkommuner, aktiebolag och samfund som erbjuder kommunerna socialoch hälsovårdstjänster (t.ex. Kiljava sjukhus, Hyvinge kretssjukhus, Eteva) kommer att bedömas i samband med social- och hälsovårdsreformen. Detta innebär stora strukturella förändringar som ännu inte kan bedömas. Ekonomipersonalens fysiska placering i staden Mellersta Nyland presenteras i tabellen nedan. Det föreslås att ekonomiförvaltningens kärnfunktioner centraliseras (som en stadstjänst) till något av den nya stadens urbana centrum, citycentrum, invid huvudbanan. Ekonomiförvaltningens bastjänster kan möjligen även läggas ut, varvid deras fysiska placering inte har någon avgörande betydelse. Om man beslutar att producera bastjänsterna i egen regi, kan enheten fysiskt vara belägen i närheten av ekonomiförvaltningens kärnfunktioner. VILKEN TJÄNST ELLER SER- VICEHELHET? 1. Strategi, utveckling och analyser (i verksamhetsmiljön och organisationen) 2. Styrning, planering och uppföljning av ekonomin inkl. kostnadsredovisning och produktifiering PLACERINGEN AV DE FYSISKA BETJÄNINGSTÄLLENA Stadstjänst. Tjänsten centraliseras till något urbant centrum (citycentrum) invid huvudbanan. Stadstjänst. Tjänsten centraliseras till något urbant centrum (citycentrum) invid huvudbanan. Styrningen av kostnadsredovisningen sker i de centraliserade tjänsterna. Produktifieringen kan ske inom ett tjänsteverksamhetsområde, om tjänsteverksamhetsområdena är centralt styrda. Om tjänsteverksamheten produceras mer självständigt regionalt, ska produktifieringen ske under centraliserad koncernstyrning. TJÄNSTER SOM ORGANISERARS SOM NÄRTJÄNSTER: Den s.k. tjänsteverksamhetens Ekonomichef-verksamhet (controllerverksamhet) hör till ekonomiförvaltningsenheten och ekonomicheferna / controllrar fungerar i matrisorganisationen som stöd för tjänsteverksamhetenhetens ledning. 51

3. Finansiering och likviditetshantering 4. Koncernstyrning och riskhantering Stadstjänst. Tjänsten centraliseras till något urbant centrum (citycentrum) invid huvudbanan. Stadstjänst. Tjänsten centraliseras till något citycentrum invid huvudbanan. I (tjänsteverksamhetens) enheter behövs inget djupgående ekonomieller finanskunnande. Inom enheterna finns personer som vid behov gör finansplanering vid sidan av sitt eget arbete. Riskhanteringen produceras i (tjänsteverksamhetens) enheterna av controllrar samt experter inom riskhantering. 5. Ekonomiförvaltningens bastjänster Om de läggs ut, har läget nödvändigtvis ingen betydelse. I annat fall skulle ett eget "servicecenter" kunna vara beläget vid samma verksamhetsställe som tjänsterna 1 4 invid huvudbanan. Diagram. Placeringen av ekonomitjänsterna i staden Mellersta Nyland. Anpassningspotential Att leda den nya staden förutsätter att ekonomin styrs på ett dynamiskt sätt. Styrningen av ekonomin ska stöda en kostnadseffektiv utveckling av den nya stadens servicestrukturer. Servicenätets struktur har en avgörande betydelse för att den ekonomiska politiken ska lyckas som helhet. Servicenätet som planeras för den nya staden ska kunna ge både snabba och långsiktiga besparingar. Kommundelsförvaltningens (närforumens) penninganvändning ska avgränsas med eftertanke och de stora linjedragningarna för den nya stadens servicenät ska planeras ovanför kommundelsförvaltningen. Ordnandet av ekonomiförvaltningen och de ekonomiska tjänsterna tillsammans i den nya staden höjer driftsäkerheten, stärker expertkunnandet och möjliggör utveckling av verksamhetssätten och specialkunnandet. I staden Mellersta Nyland utvecklar man bl.a. kunnandet inom kostnadsredovisning, koncernstyrning och riskhantering samt satsar på att skapa en organisationsomfattande kostnadsmedvetenhet genom en gemensam kostnadsredovisning och produktifiering. I förändringsskedet görs också satsningar på att förnya ekonomiförvaltningens system, eftersom en effektiv verksamhet i den nya staden förutsätter kunskapsledning. Inom ekonomiförvaltningens personal finns en besparingspotential på ca 20 25 % vid övergången till den nya organisationsstrukturen. Detta betyder ca 1,8 miljoner euro/år i kostnadsbesparing. Dessutom finns det inom experttjänsterna en anpassningspotential på högst 10 %, vilket betyder ca 170 000 euro per år. Konsekvenserna för kommunernas samarbete Ekonomitjänsterna produceras i utredningskommunerna antingen som egna interna tjänster (i Hyvinge och Sibbo), köps av Kuntien Taitoa (Kervo) eller KuntaPro (fr.o.m. 1.6.2014 i Tusby, Mäntsälä och Nurmijärvi). 52

De ekonomiförvaltningsuppgifter som kommunerna själva ansvarar lider för tillfället i nästan alla utredningskommuner av resursbrist. Ekonomiförvaltningens interna processer är sårbara och innehåller mycket manuellt arbete. Ersättararrangemangen för kommunernas interna arbeten är bristfälliga. En sammanslagning av kommunerna skulle medföra ett bredare kunnande och minska den sårbarhet som de alltför knappa resurserna orsakar. Å andra sidan har ekonomiförvaltningens processer i de nuvarande kommunerna varit flexibla och man har smidigt kunnat reagera på eventuella avvikelser. Då kommunerna sammanslås måste en separat utredning göras över huruvida den nya staden i fortsättningen ska köpa de grundläggande ekonomiförvaltningstjänsterna av Taitoa eller KuntaPro (som för tillfället är ledande producenter av ekonomitjänster som läggs ut av kommunerna) eller om de grundläggande ekonomiförvaltningstjänsterna ska produceras i egen regi. Den nya staden som skulle bildas av de åtta nuvarande kommunerna skulle vara en aktör av en sådan storlek att man också kunde överväga att producera de ekonomiska bastjänsterna själv. 3.4.7 Förvaltning, personal och stödtjänster Förvaltningstjänster Förvaltningstjänsternas funktioner centraliseras och digitaliseringsgraden ökas. Den allmänna förvaltningen centraliseras till ett verksamhetsställe (stadstjänst). Då betjäningsställena placeras utnyttjas utredningens modell för samhällsstruktur samt indelningen i fem cityområden. Förvaltningen behöver ändå inte ha betjäningsställen i alla cityn, utan tjänsterna kan förverkligas som stadstjänster (ett eller flera betjäningsställen). I planeringen av betjäningsställenas placering beaktas konsekvenserna av Kundservice 2014 - projektet, som beretts av finansministeriet. Målet för projektet är att centralisera den offentliga förvaltningens gemensamma kundservice så att de gemensamma kundbetjäningsställenas verksamhet kan inledas under de närmaste åren. Projektet rör alla kommuner i Mellersta Nylands utredningsområde. Förutsättningarna för att lyckas Anpassningspotential Övrigt mervärde som ändringen medför enhetliga datasystem och rutiner utnyttjande av pensioneringar och övrig omsättning, förnyande av processer, omorganisering av arbetsuppgifter under övergångsperioden förverkligas rekryteringen som visstidsanställning (särskilt ledningen och övrig förvaltningspersonal) lokalitetsplanering, effektiv användning av lokaler förnyande av verksamhetsområdenas förvaltning som en del av ändringen av servicenätets struk- Inom driftskostnaderna finns en betydande anpassningspotential som börjar konkretiseras om 3 5 år efter sammanslagningen, förutsatt att man lyckas förenhetliga datasystemen och verksamhetssätten och att personalplaneringen stöder förändringarna inom serviceproduktionen. förbättrande av driftssäkerheten (t.ex. personalens vikariearrangemang) möjligheter att utveckla verksamheten på ett mer omfattande sätt möjlighet att centralisera förvaltningens expertkunnande, bättre möjligheter att dela arbetsuppgifter och specialisera sig 53

tur utveckling av elektroniska tjänster säkerställande av tillgången till tjänster (beaktande av kundernas behov) 54

Personaltjänster Personaltjänsterna sköts centralt som stadstjänster. De här tjänsternas fysiska läge är i princip inte avgörande. De servicehelheter som centraliseras under personalledningen omfattar personalpolitiken, personalplaneringen, arbetarskyddet, välbefinnandet i arbetet, samt de helheter som anknyter till kunskapshanteringen, samarbete och anställningsrådgivning. Dessa tjänster kommer även i fortsättningen att produceras i kommunens egen regi (jfr. personaladministrationens stödtjänster, som behandlas nedan). Förutsättningarna för att lyckas Anpassningspotential Övrigt mervärde som ändringen medför förenhetligande och utvecklande av datasystemen Genom centralisering kan personalbehovet minskas och verksamhetsprocesserna bättre möjligheter att utveckla den strategiska personalplaneringen utvecklande av enhetliga principer och praxis för personalpolitiken effektiveras; anpassningspotential via driftskostnadernahantering, (kunskaps- välmående på arbetsplatsen, anställningsråd- att lyckas med harmoniseringen av lönerna och hanteringen av andra specialfrågor/ åtgärder i övergångsskedet tillräckliga resurser för anställningsrådgivningen och utvecklingsfunktionerna. tydliga roller i arbetsfördelningen mellan personalledningen och verksamhetsledningen, förstärkande av det personalpolitiska styrgreppet i relation till verksamhetsområdena givning, personalpolitik osv.) möjlighet att erbjuda mångsidigare alternativ för personalen att utveckla sin yrkeskunskap och för att utnyttja expertkunnandet Stödtjänster Personaladministrationens stödtjänster (rekrytering och löneräkning) produceras centralt i staden Mellersta Nyland som en stadstjänst. Företagshälsovårdens tjänster kan också anskaffas med avtal för köptjänster. Således behöver inte tjänsten produceras i kommunens regi. Företagshälsovårdens organisering regionalt utreds som bäst som ett skilt projekt. Inom kostservicen övergår man till att producera mat enligt centralkök utdelningskökmodellen. Enligt denna modell kommer det att placeras 2-3 centralkök (=tillredningskök) och ett nödvändigt antal utdelningskök i den nya kommunen. Antalet utdelningskök (=servicekök) anpassas till det nya servicenätet och det slutliga antalet bedöms utgående från det kommande servicenätets struktur. 55

Förvaltningen av städtjänster, inklusive köptjänsternas avtalshantering, sköts centraliserat i staden Mellersta Nyland. Städtjänsterna behöver inte produceras helt i kommunens egen regi. För kost- och städtjänsternas del bör man satsa på att utreda samarbetsmöjligheterna även i det fall att utredningsområdets kommunsammanslagning inte förverkligas. Det är mycket viktigt att inkludera kost- och städtjänsterna i planerna för servicenätverket. Landsbygdsförvaltningstjänsterna ordnas redan nu som ett regionalt samarbete. I nuläget förekommer det kommunvisa skillnader i nivån på kommunernas beredskapsplanering. En sammanslagning av kommunerna skulle möjliggöra en utjämning av dessa skillnader och att funktionerna kunde koordineras av en enda ledning. Å andra sidan kräver en harmonisering av beredskapsplaneringen en tillräcklig resursfördelning i övergångsskedet och att man tar kontroll över beredskapsplaneringen som helhet. Med undantag för Sibbo hör alla kommunerna till Mellersta Nylands räddningsverk och samarbetar därmed redan för att säkerställa säkerheten i området. Räddningsväsendet och sjuktransporttjänsterna produceras således av Mellersta Nylands räddningsverk, så kommunsammanslagningen skulle ändra situationen endast för Sibbo kommuns del. Sibbo hör i dag till Östra Nylands räddningsverk. Förutsättningarna för att lyckas Anpassningspotential Övrigt mervärde som ändringen medför övergång för kost- och städtjänsternas del till centralkök utdelningskök-modellen Anpassningspotentialen inom driftskostnaderna t.o.m. 20 %. förbättrande av driftssäkerheten (t.ex. personalens vikariearrangemang) centralisering av städtjänsternas förvaltning. centralisering av personalförvaltningens stödtjänster till en stadstjänst för såväl löneräkningens som rekryteringstjänsternas del (för landsbygdsförvaltningstjänsternas och beredskapsplaneringens del inget behov av förändringar) För kost- och städtjänsternas del skulle detta innebära att potentialen för anpassning av driftskostnaderna årligen skulle uppgå till t.o.m. 5 miljoner euro. möjligheter att utveckla verksamheten på ett mer omfattande sätt koppling av kostservicen på ett mer ändamålsenligt sätt till en del av servicenätet. volymfördelarna som uppstår genom att personalförvaltningens stödtjänster centraliseras samt bättre möjligheter att effektivera serviceproduktionen. stöd för behovet att skilja åt den strategiska planeringen av personalförvaltningen och den operativa sidans funktioner Konsekvenserna för kommunernas samarbete I dag produceras löneräkningstjänsterna i tre kommuner som egen produktion, i en kommun köps tjänsterna av Taitoa Oy och i fyra kommuner har funktionerna överförts antingen delvis 56

3.4.8 ICT-tjänster eller helt till aktiebolaget Kunta Pro. Om staden Mellersta Nyland så önskar kan den köpa in löneräkningstjänsterna eller producera dem till exempel som ett samarbete med andra kommuner. Landsbygdstjänsterna ordnas redan nu som ett regionalt samarbete. När kommunerna sammanslås producerar staden Mellersta Nyland landsbygdstjänsterna för sitt område. En sammanslagning av kommunerna möjliggör en utjämning av skillnaderna i beredskapsplaneringen och att funktionerna kan koordineras av en enda ledning. Räddningsväsendet och sjuktransporttjänsterna produceras således av Mellersta Nylands räddningsverk, så kommunsammanslagningen skulle ändra situationen endast för Sibbo kommuns del. Anpassningspotential Ansvaret för ICT-tjänsterna, dvs. dataförvaltningsfunktionens uppgifter, koncentreras som stadstjänster till två enheter: enheten för dataförvaltning och enheten för datatekniska tjänster. Dataförvaltningsenheten ansvarar för ledningen av dataförvaltningen på ett heltäckande sätt, helhetsarkitekturen, utvecklande av verksamheten i samarbete med de operativa funktionerna, datasäkerhets- och dataskyddsfrågor, skötseln av dataförvaltningens ekonomi samt eventuella ICT-avtal. Konsekvenserna av digitaliseringen av tjänsterna för staden Mellersta Nyland beskrivs i kapitel 4.3. Enheten för de datatekniska tjänsterna ansvarar för produktionen och anskaffningen av ICTtjänster av andra aktörer. En central uppgift för de datatekniska tjänsterna är att integrera tjänsterna så att stadens ICT-helhet är kostnadseffektiv, pålitlig, ändamålsenlig och flexibel. Enheten ansvarar även för att ICT-tjänsterna är funktionsdugliga. I dag går ca 80 procent av dataförvaltningsfunktionernas arbete till administrationen och driften av datatekniska tjänster. Å andra sidan är deras inverkan på effektiveringen av organisationens verksamhet endast i klassen 10 20 %. Den verkliga effektiveringspotentialen finns inom dataförvaltningens ansvarsområde. De datatekniska tjänsterna håller gradvis på att omvandlas till "industriell" produktion. För utnyttjandet av ICT är det viktigt att hela organisationen strävar efter att vända bort uppmärksamheten från dessa standardtjänster och i stället rikta sig mot en digitalisering och effektivering av tjänsterna. Engångskostnaderna för att sammanslå datasystemen och datatekniken är ca 3 4 miljoner euro. Då kommunerna sammanslås är det sannolikt möjligt att uppnå en årlig inbesparing på 1,5 2,5 miljoner euro (1,5 miljoner euro + 6 7 personresurser). På lång sikt är det möjligt att åstadkomma ännu större inbesparingar, eftersom behovet av personal kan minska med tiden. Kostnaderna och inbesparingspotentialen som anknyter till sammanslagningen av social- och hälsovårdssystemen har inte beaktats. Social- och hälsovårdsreformen kommer med alla sannolikhet att skapa nya behov även för kommunerna, som har konsekvenser även för data- 57

förvaltningsfunktionernas ansvarsområde. Även om de planerade vårdområdena sannolikt tar ansvaret för sina områdens patientinformationssystem, behöver de kommuner som producerar social- och hälsovårdstjänster redskap för att styra verksamheten i dessa områden. Även kundernas frihet att välja (över kommungränserna) tjänsteproducenter för hälsovårdstjänsterna förutsätter förändringar i datasystemen redan innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Konsekvenserna för kommunernas samarbete I dag sköts den grundläggande informationstekniken i tre städer av Tipake som först integreras i staden Mellersta Nylands Datatekniska-enhet antingen som en intern enhet, ett affärsverk eller ett aktiebolag. Därefter köps den operativa verksamheten av externa leverantörer för kostnadseffektivitetens skulle och för att tillfredsställa det ständigt växande behovet av expertkunnande. 3.5 Närdemokratin samt modeller för beslutsfattande och organisering Storleken på staden Mellersta Nylands fullmäktige är beroende på invånarantalet minst 59 eller 67 ledamöter, vilket är i enlighet med antalet ledamöter i den kommande kommunallagen. Antalet styrelsemedlemmar är 11 13. I staden fungera en av fullmäktige vald heltids ordförande för stadsstyrelsen (benämning: borgmästare). Arbetsfördelningen mellan den politiska ledningen och yrkesledningen definieras skilt. I enlighet med kommunallagen finns det i staden en revisionsnämnd och centralvalnämnd. I tillägg till dessa finns tre stycken servicenämnder som fungerar enligt livscykelmodellen. Dessutom kan man grunda ett nödvändigt antal utskott (t.ex. ett framtidsutskott) och sektioner (t.ex. en svenskspråkig skolsektion med beaktande av att staden är tvåspråkig). Styrelsens och servicenämndernas medlemmar består av ledamöter, och de mest centrala förtroendevalda arbetar på heltid eller deltid. I staden Mellersta Nyland grundar sig styrningen av verksamheten och ekonomin på ett tilllämpat beställare-producent-funktionssätt. Centralförvaltningen dvs. fullmäktige och styrelsen styr och koordinerar de centrala funktionerna, bl.a. ekonomin och intressebevakningen. Servicenämnderna och närforumen (inom ramen för den beslutanderätt som fullmäktige givit) ansvarar för beställandet av tjänsterna. För produktionen av tjänsterna ansvarar bl.a. affärsverkens direktioner. 58

I samband med beredningen av staden Mellersta Nylands modell för närdemokrati har man frågat kommuninvånarna om deras åsikt gällande behoven att påverka och delta i kommunens verksamhet och hur detta ska ske. 11 Slutsatsen är att invånarna upplever att det är viktigt att påverka och delta. Till och med 989 invånare svarade på den öppna internetenkäten, och dessutom intervjuades ca 110 unga skilt. Då man i enkäten frågade vilka tjänster svararna skulle vilja delta i och påverka, toppades listan av hälsovårdstjänsterna (särskilt verksamheten vid hälsocentralen och läkarmottagningen) och de tekniska tjänsterna (skötsel av vägar och gator samt kollektivtrafiktjänsterna). Svararna ansåg att det överlägset största inflytandet gentemot kommunerna finns hos de politiska organisationerna och partierna. Jämstarka på andra plats var bya- och stadsdelsföreningar samt producent- och företagarorganisationer. Enligt invånarna i mellersta Nyland måste sätten att påverka och delta i kommunernas tjänster samt att utveckla det egna bostadsområdet moderniseras kraftigt. Svararna önskade av kommunerna fler nya digitala metoder för deltagande och kommunikation, som skulle vara riktade till olika invånargrupper. Allmän information räcker inte längre till. Kommunen borde vara aktiv i de olika områdenas egna facebookgrupper eller grunda egna digitala kommunikationsgrupper med olika teman eller för olika områden. Det är också viktigt att äldre och personer med handikapp beaktas på lika villkor. Svararna betonade dessutom att kommunikationen och tjänsterna ska växelverka med varandra. Invånarna ska lätt kunna se kommunens reaktion på sina meddelanden och följa med hur behandlingen av ärendena framskrider. Utgående från kommuninvånarenkäten och en enkät till de förtroendevalda samt de förtroendevaldas arbete tar man i staden Mellersta Nyland i bruk en regionnämndsmodell (beteckning: närforummodell). Denna modell är ett svar på den bedömning om invånarnas möjligheter att delta och påverka samt förverkligande av närdemokrati i den nya staden som förutsätts i 4b i kommunstrukturlagen. Med hjälp av modellen följer staden Mellersta Nyland dessutom den kommande kommunallagen, som ålägger kommunerna att 11 Förfrågningen utfördes av yrkeshögskolan Diakonia som en del av ett närdemokratiprojekt i regi av affärsverket KUUMA-regionen (Lähidemokratia-hanke). Data samlades in i mars-april 2014. 59

Organisationsschema sköta om de frågor som rör regionalt påverkande och tillgängligheten på tjänster i kommunens olika delar och ur invånarnas synpunkt. Antalet närforum som väljs via direkta val är fem på basis av antalet cityn i samhällsstrukturen. Närforumen har en betydande beslutanderätt och budgetbefogenhet. Antalet medlemmar i ett närforum är 7-9. De olika områdena kan ansvara för vissa stadstjänster för hela stadens del, ifall de har naturligt kunnande inom ett visst delområde, t.ex. svenskspråkiga tjänster och kulturtjänster. Vart och ett av de fem forumen har antingen en hel- eller deltidsanställd politisk ordförande. Närforumens ordförande har rätt att närvara och yttra sig i stadsstyrelsen. Naturliga egenskaper för regionnämndsmodellen är bl.a.: - invånarna har genuint inflytande i planeringen, beslutsfattandet och utvecklandet av sitt eget område - kommunfullmäktige beslutar om grundandet av regionnämnder - kommunen och områdets invånare kommer tillsammans överens om uppgifterna och verksamhetsprinciperna. I staden Mellersta Nyland ansvarar närforumet för beställningen av tjänster enligt den s.k. omfattande modellen, i växelverkan med invånarna i området. I detta fall omfattar uppgifts- /ansvarsområdet bl.a. följande närtjänster i cityna: - småbarnsfostran - den grundläggande utbildningen - ungdomstjänster - bibliotekstjänster - medborgarinstitutets och konstutbildningens grundläggande tjänster - hälsovårdens förebyggande mottagningsverksamhet - rådgivnings- och familjetjänster - munhälsovård för barn och unga - tjänster som stöder hemmaboende - socialarbetets närtjänster. Tjänstemannaorganisationen är uppbyggd enligt beslutsfattande- och närdemokratimodellen och den baserar sig på en tillämpad beställare-producent-modell. Ansvaret för att beställa tjänster ligger hos servicenämnderna och närforumen. För beredningen av ärendena till dem ansvarar servicedirektörerna. Ansvaret för tjänsterna inom markanvändningen, boendet, trafiken och miljön, de samhällstekniska tjänsterna samt konkurrenskrafttjänsterna ligger hos stadsstyrelsen och dess stadsutvecklingssektion. För beredningen av ärendena till dem ansvarar stadsutvecklingsdirektören. För produktionen av tjänsterna dvs. definieringen och ledningen av produktionsprocesserna ansvarar serviceproduktionsdirektören, som ansvarar för beredningen av ärendena till affärverkens direktioner. Tjänsterna produceras i växelverkan med invånarna. För detta samarbete ansvarar närforumens tjänsteinnehavarledning. 60

Anpassningspotential I och med att organens antal minskar, sjunker kostnaderna för förtroendemännens arvoden med uppskattningsvis 1,5 miljoner euro (dvs. från 2,1 miljoner euro till 0,6 miljoner euro). Kostnaderna för en heltids borgmästare är ca 150 000 200 000 euro. Ett starkare medborgarsamhälle har en positiv inverkan på de indirekta kostnaderna, bl.a. kostnaderna som uppstår av barnskyddet. Kostnaderna som uppstår av att ordna val beräknas sjunka, på grund av att antalet röstningsområden minskar, från nuvarande nivå med 0,2 miljoner euro (från 450 000 till ca 250 000 euro). I och med att medborgarsamhället utvecklas uppnås indirekta inbesparingar då kommuninvånarnas och områdenas invånares eget ansvar för sin livsmiljö främjas. På detta sätt kan man främja familjernas välmående och förebygga utslagning. Genom att förhindra en enda omhändertagning uppnår man en inbesparing på ca en miljon euro. Anpassningspotentialen för personalarrangemangen har bedömts i avsnitt 4.1. 61

62

3.6 Staden Mellersta Nylands förhållande till metropolförvaltningen Enligt 4e i kommunstrukturlagen ska man i en sammanslagningsutredning bedöma kommunsammanlagningens förhållande till metropolförvaltningens behov särskilt i fråga om förenhetligande av samhällsstrukturen, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen. Bedömningen av förhållandet mellan staden Mellersta Nylands sammanslagningsutredning och metropolförvaltningen baserar sig på mellanrapporten (1.4.2014) av den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen. Bedömningen är följande: Som helhet verkar planeringen av metropolförvaltningen att ha framskridit betydligt sedan de preliminära presentationerna som offentliggjordes i början av våren. Rapporten av arbetsgruppen som bereder metropollagen är en mycket omfattande presentation av olika alternativ för den kommande metropolförvaltningen och deras konsekvenser för regionen och kommunfältet. Konsekvensbedömningen har dock inte slutförts, och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Kommunerna i Helsingforsregionen har redan i sina tidigare yttranden fört fram att man i regionen "syftar till att förenkla, effektivera och förtydliga den nuvarande planeringen av regionala tjänster och tillhörande beslutsfattande i synnerhet inom markanvändningen, boendet, trafiken och miljön i Helsingforsregionen för att öka demokratin, stärka konkurrenskraften och förhindra segregation" (bl.a. Helsingforsregionens samarbetsmöte 8.4.2011 och KUUMA-styrelsen 20.3.2012). Dessutom har kommunerna tidigare yttrat att man i området behöver en egen metropollösning, men att det inte behövs fler nya nivåer av förvaltning och beslutsfattande. (KUUMAstyrelsen 20.3.2012). Kommunerna i mellersta Nyland anser att det skulle vara möjligt att fortsätta att bygga Helsingfors metropolregion genom att vidareutveckla de nuvarande 14 kommunernas och statens avtals- och samarbetsmodeller samt gemensamma organisationer, ifall man kunde anvisa en tillräcklig regional finansiering för regionala problem och behov. Detta skulle kräva lagstiftningsreformer särskilt i anknytning till prissättningen av trafiken samt en trafikledsfond. I halvtidsrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltningen har man fäst särdeles lite uppmärksamhet vid resursfrågan, och rapporten svarar inte på frågan hur en ny organisationsnivå avsevärt skulle kunna förändra situationen till det bättre. För kommunerna i mellersta Nyland verkar endast modellen med en begränsad mängd uppgifter vara en fungerande lösning för en metropolförvaltning, ifall dess verksamhetsområde avgränsas till att omfatta de nuvarande 14 kommunerna i Helsingforsregionen (inkl. Borgnäs) och regional representation garanteras i valsystemet. I fortsättningen "ska kommunerna ha en stark roll i utvecklingen av Helsingforsregionen och i detta arbete ska de politiska grupperna vara representerade på ett genomgripande sätt" (t.ex. Helsingforsregionens samarbetsmöte 8.4.2011 och KUUMA-styrelsen 20.3.2012). Ifall man beslutar att grunda metropolförvaltningen, är det sannolikt att den sammanslagna staden Mellersta Nyland skulle höra till metropolförvaltningen oberoende av om modellen med en begränsad mängd uppgifter eller den omfattande modellen tas i bruk. I detta fall 63

skulle även randområdena med mindre bebyggelse och glesbygden i den nya storkommunen omfattas av metropolplanen och bl.a. begränsningarna avseende planeringsbehov. En metropolförvaltning som byggts enligt principen om en begränsad mängd uppgifter kunde i bästa fall vara en smidigt fungerande aktör som skulle skapa bindande strategiska linjedragningar på regional nivå och anlita ekonomiska metoder för att styra och uppmuntra kommunerna. Metropolförvaltningen ska alltså koncentrera sig på strategisk planering och styrning, och inga operativa eller produktionsmässiga funktioner ska anknytas till den. Metropolförvaltning kunde ha en central roll för regionens utveckling i ordnandet av finansieringen för viktiga trafik- och infrastrukturprojekt. En dylik metropolförvaltning skulle väsentligt kunna främja en positiv utveckling av Helsingforsregionen ur invånarnas och företagens synvinkel och den kunde lösa många av de problem som identifierats i den nuvarande förvaltningen. "Som en del av metropollösningen behöver Helsingforsregionen ett MBT-intentionsavtal och en gemensam uppfattning om planläggningen, som stöder Helsingforsregionens trafiksystem. Det kunde vara fråga om en s.k. strategisk generalplan" (KUUMA-styrelsen 20.3.2012). Med planen skulle man styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Denna gemensamma uppfattning om planläggningen skulle vara en metropolplan som ersätter landskapsplanen. Kommunerna skulle fortfarande besluta om general- och detaljplanerna. Dessutom bör man som en del av modellen med en begränsad mängd uppgifter granska miljöverksamheten på ett mer heltäckande sätt, inklusive miljöskyddets, miljöhälsovårdens, livsmedelskontrollens eller veterinärmedicinvårdens uppgifter, eftersom dessa har betydande kommunöverskridande utgångspunkter och konsekvenser. Förutom miljöinformationen bör man dessutom vidga granskningen att omfatta regionens och kommunernas vägvård som en helhet, med målet att skapa en vägvårds- och GIS-tjänst som täcker hela metropolområdet. Tyvärr antyder andan i halvtidsrapporten att man har för avsikt att bygga en tung organisation som till stor del skulle ersätta kommunernas verksamhet eller ha överlappande funktioner. Detta framgår tydligast i den s.k. omfattande modellen. I värsta fall betyder ibruktagandet av den omfattande modellen att det mellan metropolförvaltningen och kommunerna uppstår en icke fungerande arbetsfördelning inom tomtproduktionen och övriga centrala uppgifter, att överlappningen ökar och effektiviteten minskar i organisationerna och i arbetsuppgifterna samt att samtliga aktörers kostnader höjs. Det blir särskilt krångligt om metropolförvaltningen själv köper mark till vilken den med en metropolplan anvisar tvångsförorter som kommunen måste detaljplanera och skapa tjänster i på ett sätt som är lösryckt från kommunens övriga utvecklingsarbete, även om metropolförvaltningen skulle bygga de nödvändiga farlederna och nätverken. Att kommunerna och metropolförvaltningen har överlappande befogenheter i olika skeden orsakar många slags tolkningsproblem och kan leda till att tomtproduktionen snarare saktar ner än försnabbas. Det är mycket sannolikt att det omfattande alternativet för en metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsgapet, utan höjer skattesatsen, eftersom de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen höjs från nuvarande nivå och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 % inte går att kompensera med motsvarande kostnadsnedskärningar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånarna och företagen jämfört med det omkringliggande området, vilket får dem att i större utsträckning söka sig ännu längre bort från kärnområdet. Samhällsstrukturen 64

splittras ännu mer, vilket strider mot metropolens mål. Det omfattande metropolförvaltningsalternativet försvagar alltså regionens konkurrenskraft. Dessutom ingår följande synnerligen allvarliga risker i den omfattande metropolförvaltningen: - en metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och lamslår den övriga utvecklingen och verksamheten - för främjandet av regionens konkurrenskraft är den en stel och byråkratisk aktör - metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter - maktpolitiken vinner över de motiv som rör tjänsterna, ekonomin och målen för utvecklingen av hela området - alltför optimistiskt förverkligande av planen (konsekvenserna, effektiviteten och objektiviteten) - lång tid tills verksamheten inleds - ett förvaltningsmaskineri som är stort och avlägset - otydliga områdesgränser. i det metropolförvaltningsalternativ som koncentrerar sig på MBT-uppgifterna är riskerna tydligt mindre. Ur mellersta Nylands kommuners synvinkel ska inte den omfattande modellen till metropolförvaltning tas som utgångspunkt. 65

4 Bedömning av framtiden om kommunerna sammanslås till staden Mellersta Nyland 4.1 Personalarrangemangens inverkan Utnyttjande av pensioneringar före sammanslagningen åren 2015 2016 Under åren 2015 2016 beräknas sammanlagt 863 personer avgå med pension i de mellannyländska kommunerna, vilket motsvarar cirka sex procent av personalstyrkan i utredningsområdets kommuner. Antalet anställda inom förvaltningen och ledningen uppgår till 1 759 personer och av dessa beräknas 138 personer, dvs. 8 % av gruppen i fråga, avgå med pension inom den ovan nämnda tidsperioden. Om alla befattningar och tjänster inom förvaltningen och ledningen inte längre besätts efter att personerna i fråga avgått med pension och en kalkylerad årslön på 50 000 euro används, skulle personalbesparingarna uppgå till 6,9 miljoner euro. 66

Potentialen för utnyttjande av pensioneringar när det gäller annan personal än förvaltningspersonalen kan beräknas först när man fått noggrannare volymuppgifter om servicen och lösningar beträffande servicestrukturen och servicenätet. Uträkningen baserar sig på Kevas statistiska pensionsprognos (31.12.2010). Kevas pensionsavgång är uppbyggd enligt Statistikcentralens yrkesbeteckningar och verksamhetsområden, och utöver ålderspensionerna innehåller materialet även invalidpensioner och andra pensionsformer. I Kevas material beräknas pensionsavgången genom en sannolikhetskalkyl, som bl.a. påverkas av den försäkrades ålder och bostadsområde. Enligt nuvarande lagstiftning är den individuella pensionsåldern i praktiken 63 68 år. Ett sammandrag av prognosen för pensionsavgången fram till år 2022 finns som bakgrundsmaterial till sammanslagningsutredningen. Utnyttjande av annan personalavgång Den ordinarie personalens nuvarande avgångsomsättning (inbegriper även pensioneringar) är cirka 8 procent om året. Följaktligen skulle anpassningspotentialen i sin helhet beröra högst cirka 900 personer om året, dvs. sammanlagt cirka 1 800 personer under åren 2015 2016. Siffran innehåller alla yrkesgrupper, även vård- och undervisningspersonalen. Möjligheten att vidta anpassningsåtgärder gällande visstidsanställda är inte liten. Största delen av den visstidsanställda personlen är vikarier eller arbetar med sådana uppgifter inom serviceproduktionen som man inte kan anpassa utan ändringar i servicestrukturen (t.ex. timlärare, skolgångsbiträden). Till övriga visstidsanställda räknas även projektarbetare, av vilka en del kan arbeta med delvis utomstående finansiering. Personalöverlappningar" i staden Mellersta Nyland Möjligheten att anpassa antalet anställda inom förvaltningen är högst 20 % då kommunerna sammanslås. Ändringen förutsätter dock att ledningsstrukturen förnyas och att service- och verksamhetsprocesserna i sin helhet effektiveras samt att bland annat datasystemen utvecklas som en del av detta. Detta betyder att man skulle ha en möjlighet att dra in cirka 300 arbetsuppgifter. Om omsättningen i denna uppgiftsklass skulle vara cirka 5 % om året (förutsättning för att minska 300 tjänster och befattningar) skulle anpassningstiden vara 4 år. Inom fyra år skulle anpassningspotentialen för förvaltningspersonalen följaktligen vara cirka 15 miljoner euro (den kalkylerade årslönen är 50 000 euro). Den uppskattade anpassningsmöjligheten grundar sig på ett sammandrag av utredningskommunernas ledningsstruktur och inbegriper de tre högsta chefsnivåerna. Man har även räknat med antalet övriga chefer i kommunerna samt förvaltningspersonalen som går under löneklassificeringskoderna Byråbranschen (TOI) och Kommunledning och förvaltning (HAL). En sammandragstabell finns i sin helhet som bakgrundsmaterial till denna slutrapport. Personalarrangemang under övergångsperioden För att utnyttja personalavgången och minska överlappningar är den mest betydande anpassningsåtgärden att kommunerna godkänner följande personalkriterier i samband med behandlingen av sammanslagningsutredningens slutrapport: 67

1. Under åren 2014 2015 anställs i första hand personal ur de kommuner som godkänt dessa konvergens- och personalkriterier. Förfaringssättet gäller fram till att sammanslagningsstyrelsens mandatperiod inleds (uppskattningsvis 1. 9. 2015). Uppgifts- och personalarrangemang görs systematiskt över kommungränserna för dessa kommuners del. 2. Då sammanslagningsstyrelsens mandatperiod inleds, uppskattningsvis 1.9.2015, ska sammanslagningsstyrelsen dra upp riktlinjer för hur lediga befattningar och tjänster ska grundas och besättas. För detta ändamål utarbetas separat noggrannare förfaringssätt som ska godkännas som en del av sammanslagningsavtalet. För personalårsverken används som analysnivå den nivå som fastställs i budgeten 2015. Under övergångsperioden är anställningsförhållanden på viss tid motiverade speciellt för ledningen och förvaltningspersonalen. Sålunda kan man smidigare utnyttja även de möjligheter som pensionsavgången och annan personalavgång erbjuder för att anpassa antalet anställda efter sammanslagningen. I princip är situationen angående överlappningar dock den att verksamheten fortsätter fram till sammanslagningen i huvudsak inom ramen för de nuvarande lednings- och verksamhetsstrukturerna. För den ordinarie personalens del begränsas anpassningsmöjligheterna förutom av personalens uppsägningsskydd även av med vilken tidtabell man lyckas förnya servicestrukturerna och serviceproduktionssätten. Vad gäller personalavgångar och överlappningar bör man komma ihåg att enligt de ändringar i kommunindelningen som träder i kraft i början av åren 2014 2017 där personalen övergår i en ny eller annan kommunens tjänst har arbetsgivaren enligt 7 kap. 3 i arbetsavtalslagen och 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare inte rätt att säga upp arbetsavtalet på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. En arbetstagare och tjänsteinnehavare kan dock sägas upp om han/hon vägrar att ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst enligt 7 kap. 4 i arbetsavtalslagen och 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Detta förbud gäller samtliga kommuner som berörs av ändringen i kommunindelningen och gäller i fem år från det att ändringen i kommunindelningen har trätt i kraft. Harmonisering av lönerna och dess kostnader vid sammanslagningen Löneharmoniseringen ökar de årliga lönekostnaderna med cirka 4 miljoner euro, dvs. 1 %. Detta förutsätter att kostnaderna ligger närmare medellönerna för de olika löneklassificeringskoderna och att antalet anställda förblir det samma. Om de uppgiftsrelaterade lönerna för varje löneklassificeringskod skulle bestämmas på basis av den högsta lönen i utredningsområdets kommuner, skulle lönekostnaderna i samband med sammanslagningen öka med rentav 37 miljoner euro, dvs. cirka 8 %. Om man räknar kostnaderna för löneharmoniseringen enligt de högsta lönerna ger det en felaktig bild av kostnaderna. En bedömning som baserar sig på de högsta lönerna kan inte anses motsvara verkligheten eftersom det i dagens läge förekommer betydande skillnader i arbetsuppgifterna och ansvaren hos personer som hör till samma löneklassificeringskod i de olika kommunerna. Lönernas harmoniseringskostnader för de olika löneklassificeringskodernas medellöner har räknats ut på följande sätt: - skillnaden mellan lönesumman i december 2013 och medeltalet av kommunernas medellöner cirka 235 000 euro i månaden x - personalbikostnadernas andel (x 1,29) x 68

- 12,5 mån. (inklusive semesterpenningarna) - utgör sammanlagt 3,78 miljoner euro. Man bad kommunerna ge uppgifterna på sina helhetslöner i december 2013 (helhetslön = uppgiftsrelaterad lön, erfarenhetstillägg och andra tillägg sammanlagt): - de lägsta och högsta bruttolönerna för varje löneklassificeringskod - medeltalet och medianen för bruttolönerna i december för varje löneklassificeringskod - uppgiftsrelaterad lönesumma/löneklassificeringskod och - antal personer/löneklassificeringskod. Uppgifterna samlades in för följande avtalsbranscher: AKTA, UKTA och TS. Materialet inbegrep inte deltidsanställda, timanställda, personal som hör till läkaravtalet och personal utanför AKTA:s löneklassificering (99999999 Utan lönesättningskod). Personer som inte hör till löneklassificeringen har lämnats utanför beräkningen eftersom löne- och uppgiftsspridningen är mycket stor i denna grupp. Till denna grupp utan lönesättningskod hör t.ex. kommundirektörena och enskilda projektarbetare. Löneskillnaderna mellan personer som hör till denna grupp kan vara flera tusen euro i månaden. Om man skulle ha tagit med denna grupp utan lönesättningskod i bedömningen av löneharmoniseringen skulle det inte ha främjat möjligheterna att dra tillförlitliga slutsatser, snarare tvärtom. Man var tvungen att utelämna personalen som hört till läkaravtalet och avtalet för timavlönade från analysmaterialet på grund av rapporteringssvårigheter. Avvikande från den ursprungliga planen fick man inte heller medianer för de olika löneklassificeringskoderna för alla kommuner. Avtalsbransch Betald lönesumma (december 2013) Lönesumma på basis av medellönerna Skillnad mellan medellöner och betalda löner % AKTA/mån. 19 968 153 20 124 573 156 420 0,8 % UKTA/mån. 6 392 409 6 447 842 55 432 0,9 % TS/mån. 2 106 978 2 130 483 23 505 1,1 % totalt/mån. 28 467 541 28 702 898 235 357 0,8 % totalt/ år 341 6 10 492 344 434 776 2 824 284 tilläggskostnad totalt (inkl. bikostnader)/år 3 795 131 På basis av månadslönerna i december 2013 räknade man ut kommunernas medellöner för varje löneklassificeringskod och utgående från dessa medeltal för alla åtta kommuner sammanlagt. På detta sätt jämfördes bedömningen med det faktiska nuläget i december, dvs. med den betalda lönesumman. 69

4.2 Servicenätets och lokalitetsarrangemangens inverkan För närvarande finns det cirka 600 lokaler i de mellannyländska kommunerna och lokalernas yta uppgår till 1 miljon kvadratmeter. Lokalerna ägs till största delen av kommunerna, och till exempel Borgnäs, Kervo och Sibbo äger 100 % av sina lokaler. Hyvinge och Tusby, som äger 80 % av de lokaler som används av kommunen, hyr mest utifrån. Sammanlagt 57 miljoner euro i året används för att upprätta lokaliteterna. Enligt kommunernas egen bedömning är lokalerna i rimligt skick. I en stor del av kommunerna är fastigheternas nuvarande bruksvärde (tekniska värde) i förhållande till återanskaffningspriset på en rimlig nivå, dvs. cirka 70 75 %. Det finns dock fastigheter i gott skick och fastigheter i mycket dåligt skick i området, och till exempel i Sibbo har lokalernas skick något polariserats. Reparationsskulden är sammanlagt cirka 81 miljoner euro. I de mellannyländska kommunerna utvecklas fastighetsnätet i enlighet med målen för befolkningstillväxten, riktlinjerna för stadsutvecklingen (bl.a. öppnande av nya områden), de effektiverade verksamhetsprocesserna för användarförvaltningen och servicelokalbehoven (nya och nuvarande lokaler), behoven att kontrollera reparationsskulden samt principerna för en effektiv lokalanvändning. Anpassningspotentialen för underhållskostnaderna för hela fasighetsmassan presenteras på ett grovt plan enligt följande: - besparingspotentialen för underhållskostnaderna år 2017 är cirka 3,0 miljoner euro per år - besparingspotentialen för underhållskostnaderna år 2030 är cirka 6,7 miljoner euro per år - ökningen av servicebehovet (lokalbehovet) har inte beaktats i bedömningen - kapitalhyran/kostnaderna har inte beaktats i bedömningen - försäljningsinkomsterna från lokaler som eventuellt tas ur bruk har inte beaktats i bedömningen - besparingspotentialen som berör fastighetsanvändarnas verksamhet bedöms separat i de andra gruppernas slutrapporter. Besparingspotentialen får underhållskostnaderna inom bildningsväsendet (se noggrannare kap 3.4.4) är 9,6 miljoner euro för grundskolorna och 1,5 miljoner euro för daghemmen. Enligt nuvarande beräkningar är besparingspotentialen för underhållskostnaderna för hela fastighetsmassan cirka 14,2 miljoner euro per år. Bedömningen baserar sig kommunernas mängduppgifter om fastigheterna, underhållskostnaderna samt på ett grovt plan på möjligheterna att minska hela fastighetsmassan och på underhållskostnadernas besparingspotential fram till år 2017 och fram till år 2022. Investeringarnas återbetalningstid är cirka 14 år. Detta betyder att totalbesparingarna börjar synas först efter mera än tio år. Utredningarna finns som bakgrundsmaterial till denna slutrapport. 4.3 Digitalisering av tjänsterna Med digitalisering av tjänsterna menas att informationen som hänför sig till servicen behandlas i elektronisk form under hela serviceprocessen och att ny teknologi används för att effektivera serviceprocessen. 70

Man uppnår en betydande besparingspotential genom att digitalisera de nuvarande verksamhetssätten. Den elektroniska arkiveringen kan till exempel genomföras så att de dokument som uppstår under processen skannas till digitala dokument och arkiveras som elektroniska filer. Det rätta förfaringssättet med hjälp av vilket större besparingar uppnås är ändå att planera hela processen så att informationen genast sparas i elektronisk form och förblir elektronisk under hela processen ända fram till arkiveringen. Genom att utveckla de två huvudriktlinjerna inom förändringen av verksamhetssätten uppnår man faktiska besparingar: förnyande av långa processer samt bättre informationshantering och kunskapsledning. Ett bra exempel på förnyande av processer är skedena i kommunens markanvändning. I en lång process borde man kunna integrera samman markanskaffning, hantering av markegendom, planläggning, byggande av kommunalteknik och försäljning eller uthyrning av tomter. För närvarande har många kommuner spjälkat upp den långa processen i mindre delar som stöds med hjälp av datasystem, men samtidigt kan processen innehålla avbrottsställen där informationen överförs från ett system till ett annat till och med manuellt. Ett exempel på en bättre informationshantering är städernas invånar- och personuppgiftsregister. Kunskapsledning betyder att stadens tjänster är produktifierade och prestationsmängderna och enhetskostnaderna synliga i så nära realtid som möjligt. Dessutom ser man för vilka tjänster personalresurserna används. Kunskapsledning inbegriper också ledning av den operativa verksamheten baserad på situationsbilden i realtid. Under sammanslagningsutredningen har det kommit fram avgränsade områden och verksamhetssätt som man kan utveckla och stödja genom ICT och därigenom uppnå betydande besparingar; dessa är åtminstone: - elektronisk tidsbeställning - hantering av alla rörliga resurser på samma sätt som mobil hemvård - kundservicecenter (Contact Center) som cityområdets närtjänster - digitalisering av servicen, dvs. ändring till närtjänst (självservice då när det är möjligt) - utnyttjande av sociala medier för att förverkliga närdemokratin - förutseende och förebyggande av diskriminering och sjukdomar - ibruktagande av elektronisk underskrift (viktigt i elektronisk ärendehantering) - övergång från ett manuellt verksamhetssätt till samverkande och elektroniska processer - videokontakt till specialläkare från allmänläkarens mottagning - elektronisk röstning, som skulle lämpa sig för stadens vision (kräver specialtillstånd). Elektronisk ärendehantering kräver elektronisk arkivering samt till exempel att olika slags lovansökningar och rådgivningstjänster systematiskt planeras så att de kan genomföras helt och hållet med hjälp av elektronisk information. I mån av möjlighet kunde man också använda en gemensam plattform för de elektroniska tjänsterna och inte bygga upp ett eget system för varje tjänst. Lupapiste.fi som byggts upp under ledning av staten är ett lovande exempel på vilka färdiga lösningar finns att tillgå. Under sammanslagningsutredningen har det kommit fram konkreta utvecklingsobjekt inom de elektroniska tjänsterna som kan effektiveras med hjälp av datatekniken och därigenom utnyttjas effektivare. Dessa är: 71

Utvecklingsobjekt Vad kräver genomförandet av utvecklingsobjektet? Besparingspotential Hur lätt är ibruktagandet? Digitalisering av byggnadstillsynen Ibruktagande av Lupapiste.fi och integrering i bakgrundssystem ca 50 000 euro per stad Kostnadsbesparingar cirka 500 000 euro om året Lätt Digitalisering av lokaliteterna och egendomsförvaltningen Anskaffning av ett nytt system (som kan vara något av de nuvarande) till fastighetsförvaltningen Eventuellt ett och samma system för hyresförvaltningen och underhållet Ibruktagandet under 100 000 euro (uppskattning) Fastigheternas kostnader 60 miljoner euro/år Besparingspotential på medellång sikt (5 10 år), sammanlagt cirka 12 % av underhållskostnaderna, dvs. 7,2 miljoner euro Medelsvårt Anropsstyrda trafiklösningar med hjälp av ICT Samkoordinering av de olika förvaltningarnas transporter och egen produktion till tillämpliga delar Kunnande (och system) inom fordonshantering av logistikföretag Social- och hälsovårdens och bildningens transporter sammanlagt ca 15 miljoner euro Sammanslås och mycket görs själv, besparing cirka 20 % = 3 miljoner euro. Utveckling av trafiklösningarna som en del av servicenätets planering kan inbringa betydande besparingar (t.ex. en del av medborgarinstitutens verksamhetsställen dras in) Svårt Utnyttjande av teknologin i utvärderingen av behovet av vård och fortsatt vård 5 % mindre läkar- och skötarbesök betyder besparingar på 2,9 miljoner euro Medelsvårt Transparent uppföljning av kommuninvånarnas ärenden och respons Ett Helpdesksystem kan tillämpas. Finns även andra färdiga system. Kostnaderna för ibruktagandet små, men eventuella integreringar i bakgrundssystem kostar 5 000 10 000 per anslutning. Besparingar uppstår då invånarna tar ansvar för sin miljö, och fel och problem som uppdagats kan korrigeras i ett så tidigt skede som möjligt. Svårt att bedöma besparingspotentialen, men har en betydande inverkan på kundtillfredsställelsen. Medelsvårt Beredskap för distansmöten Utnyttjande av en lätt modell, dvs. Lync, 10 euro per anställd per år Ibruktagandet i princip gratis Cirka 10 000 anställda (uppskattning). Om 15 % av de anställda en gång i veckan (40 arbetsveckor) gör en mötesresa Lätt 72

på 30 km (körtid 1 timme). Antalet mötesresor om året uppgår till 60 000, resetiden till 60 000 timmar och sträckan till 1,8 miljoner kilometer. Detta betyder över 30 årsverken. Potentiell besparing cirka 2 3 miljoner euro. Automatisering av grundbiblioteken Kräver reserveringsautomater, kameror och nya kortläsningssystem Engångsinvestering vars storleksklass inte är känd Det nuvarande biblioteksnätverket kan upprätthållas och det behövs 10 årsverken mindre. Besparing över 500 000 euro Medelsvårt Förbättring av processen för övervakning av lärarnas arbetstid Projekt för systemintegration, kostnad under 100 000 euro (uppskattning), om endast ett läsordningssystem och löneräkningssystem används 12 000 timmar onödigt arbete om året, dvs. cirka 7 personers resurser Potentiell besparing cirka 500 00 euro Medelsvårt Gemenskap och videokontakter i förebyggande av ensamhet Anskaffning av video och bredbandsuppkoppling till behövande (de som inte ännu har) -50 /mån./kund. Dessutom borde mera personal anställas för att upprätthålla kontakterna eller komma överens om verksamheten tillsammans med tredje sektorn. Kostnader 500 000 1 miljon euro om året Hemvårdens besparingar i hela mellersta Nyland rentav 1,5 miljoner euro Om man kan minska på kostnaderna för utslagning, skulle en minskning på 10 % leda till besparingar på cirka 2,5 miljoner euro. Svårt Köerna synliga på webben Köerna till hälsostationerna och behandlingstiderna för ansökan om utkomststöd skulle synas på webben, kostnad 50 000 euro (uppskattning) T.ex. i Kervo ansöker 1 733 hushåll om utkomststöd. Om man antar att alla som beviljas stöd ringer en gång om året angående ansökan och 80 % av dessa skulle utebli (såsom fallet i Esbo där behandlingstiderna syns på webben) => 1 400 samtal mindre om året: i hela mellersta Nyland 8 400 samtal mindre. Besparing cirka 3 årsverken. Viktigare än besparing är bättre service åt kunderna. Lätt Utredning av kommuninvånarens kost- Sammanställning av information från olika källor: 2 dataanalytiker och eventuellt programverktyg Det förmodas att 20 % av socialväsendets klienter behöver 80 % av allt stöd. Medelsvårt 73

nads-fotspår 100 000 150 000 euro Torde kräva att mera personal anställs till socialväsendet: 500 000 euro Obs. Dataskyddet ställer troligtvis ramvillkor. Om man genom effektiverade och riktade åtgärder kan hjälpa 10 % av dessa att tjäna sitt uppehälle själva, är besparingen cirka 4 miljonen euro. Hantering av rörliga resurser inom det tekniska väsendet Idén om mobil hemvård tillämpas inom det tekniska väsendet. Färdiga lösningar finns. Ibruktagandet av systemet under 100 000 euro (uppskattning) + 250 smarttelefoner Gruppens uppskattning om andra tjänster: besparingspotential på medellång sikt (5 10 år) sammanlagt cirka 8 % av fastigheternas totalkostnader (60 miljoner euro) => 4,8 miljoner euro Medelsvårt Exempel på mera utvecklingsobjekt finns i kapitel 3.4.5. Social- och hälsovårdstjänster. Den sammanlagda anpassningspotentialen för utvecklingsobjekten inom de elektroniska tjänsterna är minst 25 miljoner euro om året. Enligt en grov uppskattning uppgår kostnaderna för genomförandet till 4 5 miljoner euro. Att ange potentialen för digitaliseringen av tjänsterna med en siffra är dock omöjligt. Nedan några exempel på basis av vilka storleksklassen på den ovan nämnda potentialen har uppskattats: 1. Uppskattningsvis endast 2 % av kommunernas tjänster är elektroniska. Om man med hjälp av dessa åtgärder kunde höja digitaliseringsgraden och uppnå kostnadsbesparingar på till exempel 10 %, skulle detta betyda en kostnadsbesparing på 100 miljoner euro. Detta skulle ha en stor betydelse med tanke på täckandet av anpassningsbehovet. 2. Finansieringsarbetsgruppen för Finansministeriets projekt Kunderservice 2014 har utrett att kostnaderna för kundservicen i kommuner med 20 000 50 000 invånare på basis av två olika undersökningar uppgår till 15 24 euro/kund. I städer med över 100 000 invånare är siffran utgående från två undersökningar något lägre, 11 och 18 euro. Om man uppskattar att kostnaderna är ungefär 15 euro per kund, skulle de utgöra åtminstone 3 miljoner euro om året i staden Mellersta Nyland. 3. Kommunförbundet i Danmark utförde år 2011 en undersökning, där man undersökte kostnaderna för olika kundservicekanaler. Kostnaden för en personlig servicehändelse vid ett kundserviceställe uppgick till 5,58 euro/servicehändelse och priset på en elektronisk självbetjäningshändelse var 1,49 euro/servicehändelse. Personlig service är alltså över tre gånger dyrare än elektronisk ärendehantering. Genom en intensiv digitalisering av enbart kundservicetjänsterna kunde man spara cirka 2 miljoner euro om året. En digitalisering av servicen leder även till betydande besparingar (större än ovan nämnda) i den senare behandlingen av ärendena. Alla besparingar inom digitaliseringen uppstår inte enbart inom kundservicen. 74

4. Case Keravan Opisto: Elevavgifterna är cirka 2 miljoner euro om året. I mellersta Nyland överskrider medborgarinstitutens sammanlagda elevavgifter sannolikt 20 miljoner euro. I Keravan Opisto har kapitalets rotation förbättras samt indrivningarna och behovet att tilläggsperonal minskat till följd av elektroniska betalningar. Om man försiktigt uppskattar att de ekonomiska besparingarna har varit cirka 5 % och 5 årsverken har sparas av behovet av tilläggspersonal, kan besparingspotentialen av elektroniska betalningar vid medborgarinstituten i Mellersta Nyland vara 1 1,5 miljoner euro. 4.4 Ekonomin i staden Mellersta Nyland 12 I sammanslagningsutredningen har man bedömt anpassningspotentialen om kommunerna sammanslås till staden Mellersta Nyland. Tabellen nedan innehåller en sammanfattning av sammanslagningens anpassningspotential som har beskrivits i de tidigare kapitlen. Av tabellen framgår den nya stadens uppskattade möjlighet att minska utgifterna, vissa engångsinkomster och engångsutgifter samt investeringsbehov som hänför sig till förnyandet av servicenätet. Inkomstökningen till exempel inverkan av ökade markförsäljningsinkomster, effektivare samhällsstruktur eller ny företagsverksamhet har inte bedömts i sammanslagsutredningen. Inte heller social- och hälsovårdsreformens inverkan har beaktats i beräkningarna. Socialoch hälsovårdsreformens inverkan på de mellannyländska kommunerna är 20 50 miljoner euro beroende på den kalkylerade viktkoefficienterna. 1000 euroa 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Yhteensä Muutos toimintakatteeseen Demokratia ja osallistuminen 375 375 375 375 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 500 Kertaluontoinen kulu -100 Hallinto, henkilöstö jne 4 450 4 300 4 300 4 300-700 0 0 0 0 0 0 0 0 0 16 650 ICT 4 000 4 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 0 0 0 0 24 000 Kertaluontoinen -4 000 Kilpailukyky MALY Muut palvelut 4 798 2 082 2 082 1 632 1 505 1 505 1 505 1 505 1 505 1 505 1 505 285 285 285 21 980 Sivistys 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 3 977 55 677 Sote 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 0 0 0 38 500 Talouspalvelut 1 800 1 800 0 Yhteensä 18 799 18 234 16 234 15 784 10 282 10 982 10 982 10 982 10 982 10 982 8 982 4 262 4 262 4 262 156 007 Nettoinvestointien lisäys 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 25 357 355 000 Tabell. Anpassningspotentialen i staden Mellersta Nyland 2017 2030 I tabellen nedan presenteras ekonomins läge i staden Mellersta Nyland då man beaktar kommunernas egna uppskattningar om anpassningsmöjligheterna åren 2015 2016 och anpassningspotentialen efter sammanslagningen (ovan anförda). Vad gäller situationen år 2016 kan man konstatera att kommunernas sammanlagda resultat vid sammanslagningstidpunkten uppvisar ett underskott, men tack vare de anpassningsåtgärder som sammanslagningen möjliggör vänds resultatet efter två år till ett överskott. En balanserad ekonomi i staden Mellersta Nyland förutsätter dock att 12 Utredningens ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 75

1. de separata kommunerna före sammanslagningen utnyttjar hela sin uppskattade anpassningspotential för att hålla sin ekonomi i balans och att den visar ett överskott 2. staden Mellersta Nyland efter sammanslagningen inleder sin verksamhet med att anpassa och samtidigt effektivera verksamheten. Man förmodar att sammanslagningen är neutral vad gäller ändringen i statsandelarna och att kommunerna får 10 miljoner euro i sammanslagningsunderstöd, som betalas under tre år. I sin helhet är sammanslagningsunderstödets betydelse liten och det måste användas även för fusionsarrangemang. TP 2013 TPE2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 TE 2021 TE 2022 TE 2023 TE 2024 Veroprosentti 19,13 19,48 19,87 19,87 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 Toimintakate -1 117 089-1 153 249-1 165 280-1 188 352-1 240 105-1 295 141-1 355 069-1 418 595-1 499 926-1 584 830-1 674 194-1 768 253 Sopeutus 0-4 300-36 900-26 400-18 799-18 234-16 234-15 784-10 282-10 982-10 982-10 982 Verotulot 1 012 853 1 025 741 1 077 782 1 117 895 1 177 179 1 232 756 1 291 002 1 352 049 1 416 033 1 483 098 1 553 394 1 627 081 Valtionosuudet 193 801 182 874 174 524 183 856 186 757 209 791 221 985 231 933 245 685 260 293 275 813 292 304 josta yhdistymisav. 4 000 3 000 3 000 0 Rahoitustuotot ja -kulut 842-2 100-3 571-4 625-5 893-7 165-7 637-8 375-8 617-8 521-8 506-8 578 Vuosikate 90 407 53 266 83 455 108 774 117 938 140 241 150 282 157 012 153 176 150 040 146 507 142 555 Poistot 81 691 86 444 91 782 97 512 100 110 103 885 107 257 110 373 113 022 111 578 110 280 109 122 Ylijäämä/alijäämä 8 139 28 834-4 786 15 149 16 803 35 331 41 999 45 614 40 153 38 462 36 228 33 433 Kumul ylij/alij. 325 066 353 900 349 114 364 263 381 066 416 398 458 397 504 011 544 164 582 626 618 854 652 287 Kumulat ylij/alij./as 1 326 1 429 1 393 1 435 1 483 1 601 1 741 1 891 2 017 2 133 2 238 2 330 Nettoinvestoinnit 108 255 85 355 130 872 142 172 164 983 161 858 160 804 155 917 115 190 116 266 117 383 118 497 Nettolaina 1000 eur 370 159 411 273 481 266 539 185 621 463 679 813 727 318 761 206 753 478 749 962 751 096 757 296 Nettolaina eur/as 1 509 1 660 1 920 2 124 2 419 2 614 2 763 2 856 2 793 2 746 2 716 2 705 Nettol veroprosenttia 7,76 8,68 9,85 10,58 11,64 12,15 12,41 12,40 11,71 11,12 10,63 10,23 Tabell. Ekonomin i staden Mellersta Nyland Investeringarna i kommunerna som utreder kommunsammanslagningen är i genomsnitt till och med 1,5 större åren 2015 2016 i jämförelse med närhistorien. Detta leder till en oerhörd skuldsättning. De enskilda kommunernas nettoskuld blir mycket större än i de övriga kommunerna i Finland och även räknad som en kommun överstiger skuldsättningen landets genomsnitt. Med denna investeringstakt hotar den nya stadens nettoskuld att stiga till rentav en miljard euro om inga anpassningsåtgärder vidtas. Såsom framgår av tabellen ovan ökar dock staden Mellersta Nylands nettoskuld i relation till antalet invånare eller skatteprocentenhet inte oregerligt efter den oundvikliga ursprungliga ökningen. Nettoskuldsättningen börjar avta från och med år 2020. Detta förutsätter att den nya kommunen inleder sin verksamhet med en försiktig skattesats på 20 procent, de självständiga kommunerna utnyttjar hela sin uppskattade anpassningspotential och staden mellersta Nyland utnyttjar hela sin anpassningspotential som uppskattas i sammanslagningsutredningen. I tabellen nedan presenteras koncernbalansräkningen för staden Mellersta Nyland i förhållande till andra stora städer. Koncernbalansräkningen är minst i euro/invånare, men även koncernlånet skulle vara det minsta. Det samma gäller koncernens finansieringstillgångar, som också de är mindre än andras. Den nya staden skulle ha små skulder i jämförelse med andra städer, men även mindre egendom. 76

Uusi kunta Tampere Espoo Vantaa Turku Oulu Helsinki Koko maa Konsernitaseen loppusumma 1000 eur 2 312 894 2 748 701 4 506 863 3 334 182 2 588 791 2 405 770 15 395 894 Konsernitase eur/as 10 406 12 642 17 548 16 240 14 364 16 425 25 491 9 361 Oma pääoma 1000 eur 1 086 125 1 397 511 2 324 283 829 099 894 223 1 362 157 8 867 701 Oma pääoma eur/as 4 887 6 428 9 050 4 038 4 962 9 300 14 682 3 718 Vieras pääoma 1000 eur 788 871 877 771 1 528 929 1 844 572 1 184 293 568 162 4 176 558 Lainakanta eur/as 3 549 4 037 5 953 8 984 6 571 3 879 6 915 3 785 Kaupungin oma lainakanta eur/as 1 630 1 675 748 4 642 2 351 1 938 2 001 2 134 Rahoitusomaisuus 1000 eur 240 535 289 135 1 032 071 480 790 320 764 377 930 1 399 900 Rahoitusomaisuus eur/as 1 082 1 330 4 019 2 342 1 780 2 580 2 318 1 535 Rahoitusomaisuus eur/as kunta 555 856 3 100 901 1 206 1 954 1 727 969 Tabell. Den nya stadens koncernbalansräkning i förhållande till andra stora städer Följande risker är förknippade med förverkligandet av denna ekonomiska analys: - en alltför optimistisk uppskattning av statsandelarna - de självständiga kommunerna kan inte vidta anpassningsåtgärder på den nivå och i den takt som de beräknat - den nya staden kan inte vidta anpassningsåtgärder på den nivå och i den takt som uppskattats i sammanslagningsutredningen - den nya stadens löneharmonisering baserar sig inte på medellönerna för löneklassificeringskoderna utan den genomförs för varje löneklassificeringskod enligt den högsta lönen i utredningsområdets kommuner - utvecklingen av kommunernas ekonomi når inte ens upp till den nuvarande pessimistiska bedömningen - finansieringsmodellen för social- och hälsovården i områdets kommuner är just så olönsam som man uppskattat (detta försämrar även de enskilda kommunernas ekonomi, om de beslutar att fortsätta som självständiga). 4.5 För- och nackdelar med staden Mellersta Nyland Kommunsammanslagningens fördelar vad gäller samhällstrukturen är utnyttjande av gränsområden, ekoeffektiv och ekonomisk stadsstruktur, centralisering av investeringarna samt en systematisk regionutveckling. Samhällsstrukturen i staden Mellersta Nyland stöder sig mera på kollektivtrafiken än i dagens läge. Ett enhetligt system för kollektivtrafiken når merparten av bosättningen och de tvärgående förbindelserna förbättras. Dessutom kan samhällsstrukturen utvecklas så att dimensioneringen av stadens servicenät är optimalt med tanke på investerings- och driftskostnaderna utan att pruta alltför mycket på servicens tillgänglighet. Detta betyder inte att investeringsbehovet skulle minska utan att man måste dämpa ökningen av investeringsbehovet eftersom inga strukturer byggs upp med ett för litet befolkningsunderlag eller placeras längre bort från markanvändningens centrum än nödvändigt. En nackdel är att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar. Ur intressebevakningens synvinkel har den nya staden avsevärt mycket bättre möjligheter än de separata kommunerna att verka till förmån för kommuninvånarna till exempel vad gäller att bevara området norr om flygplatsen, yrkeshögskolornas verksamhetsställen och byggnadstillsynsverksamheten samt att ordna kollektivtrafiken. En sammanslagning av kommunerna leder också till en lätt metropolförvaltning. 77

Staden Mellersta Nylands fördelar med tanke på konkurrensen är att man kan utnyttja stordriftsfördelar och samtidigt bevara smidigheten som är naturlig för små kommuner. En gemensam ledning av och organisation för markanvändningen, byggnadstillsynen och näringslivet ger mera kunnande, resurser och effektivitet. Personalen besöker fortfarande effektivt företagen och samfunden. Tack vare starkare resurser har den nya staden bättre förutsättningar att utveckla bl.a. internationaliseringstjänster. Staden Mellersta Nyland erbjuder potentiella nya företag och företag som redan är etablerade på området mångsidiga verksamhetsförutsättningar: etableringsalternativ på ett vidsträckt område, stor köpkraft, gott utbud på arbetskraft och tillräckligt med hyresbostäder. Genom att stödja och utveckla tillväxtcentrens styrkor förbättras områdets konkurrenskraft i förhållande till konkurrerande kommuner och områden. Ur bildningstjänsternas synvinkel medför den nya staden i viss mån potential och möjligheter, men inte i avsevärd grad eftersom alla kommuner även annars är tvungna att optimera sitt eget servicenät vad gäller daghemmen och skolorna. Det är ändå lättare för en stor aktör att ordna specialtjänster inom småbarnfostran och grundläggande utbildning. En nackdel är att i en del av staden kan tillgången på tjänsterna försämras, men detta är också fallet i de självständiga kommunerna då de blir tvungna att ändra sitt servicenät. En fördel är att man med utgiftsbesparingarna som uppstår till följd av den nya staden kan täcka statens nedskärningar samt svara på utmaningarna till följd av den nya lagstiftningen inom utbildning på andra stadiet, fritids- och kulturtjänster, fritt bildningsarbete och institut för grundläggande konstutbildning. Dessa förändringar bör i vilket fall som helst lösas i kommunerna. Detta är sannolikt lättare för den nya staden än för separata kommuner och aktörer. Vad gäller social- och hälsovårdstjänsterna är fördelarna med sammanslagningen både verksamhetsmässiga och ekonomiska. De största enskilda ekonomiska fördelarna fås inom socialoch hälsovårdstjänsterna. De baserar sig på volym- och skalfördelar till följd av regional organisering. Exempel är upphandlingar, förbättring av den svenskspråkiga servicen, integrering av specialgrupper i övriga samhället samt tillräcklig expertis och mera omfattande ansvar i invandringsfrågor. Eftersom kommunens beslutsfattande inom social- och hälsovården baserar sig direkt på invånarantalet har staden Mellersta Nyland bättre möjligheter att påverka servicens produktionsstruktur och produktionens placering än de separata kommunerna. Vad gäller digitaliseringen och utvecklingen av servicen räcker de separata kommunernas resurser inte till ett fullt utnyttjande av ICT. Många av de nödvändiga projekten (till exempel elektronisk arkivering) är till storleksklassen så stora att de enskilda kommunerna inte har realistiska möjligheter att genomföra dem fastän nyttan av dem är en självklarhet. För en aktör av staden Mellersta Nylands storleksklass skulle dessa utvecklingsinvesteringar vara realistiska och man skulle snabbt uppnå effektiveringsfördelar. En nackdel är att ICT-kostnaderna per capita skulle öka jämfört med de nuvarande. Utmaningarna vad gäller personalrekrytering och lönekonkurrens hotar att öka avsevärt. Fördelarna för personalen i en stor stad är bättre specialiserings-, utvecklings- och avanceringsmöjligheter. En nackdel torde vara delvis längre arbetsresor. En fördel med den nya staden är att en ny planering av servicen, funktionerna och arbetsuppgifterna gör det möjligt att gallra bort överlappningar av tjänster och befattningar mycket effektivare än i nuläget. Med beaktande av personalens uppsägningsskydd lyckas man med 78

anpassningen endast genom att före sammanslagningen utnyttja möjligheten att inte besätta tjänster och befattningar till följd av pensionsavgången och annan omsättning. En nackdel är de extra kostnader som uppstår till följd av löneharmoniseringen. Då en ny stor stad bildas finns det en risk för att verksamheten blir osmidig. Därför har staden Mellersta Nyland en låg organisation, en kund- och företagsorienterad verksamhet som utnyttjar elektroniska redskap, och en informationsbaserad ledning. Ur demokratins synvinkel finns det en risk för att beslutsfattandet och inflytandet till följd av bl.a. metropolförvaltningen och social- och hälsovårdsområdet flyttar allt längre bort inte enbart från den enskilda kommunen utan framför allt från den enskilda kommuninvånaren. De enskilda kommunernas (kommuninvånarnas) inflytande är avsevärt mindre än en större kommuns (kommuninvånares). När det gäller de funktioner som kommunerna själva ska ordna finns det behov av att intensifiera den nuvarande flerstegsmodellen för beslutsfattandet mot en enklare struktur. Detta ökar behovet att förstärka närdemokratin och kommuninvånarnas direkta påverkningsmedeel. Det är mera krävande att utveckla olika slags nya verksamhetssätt och strukturer separat i varje kommun än i en gemensam stad. Med den föreslagna modellen för närdemokrati och beslutsfattande i staden Mellersta Nyland försäkrar man att invånarna har en genuin möjlighet att påverka planeringen, beslutsfattandet och utvecklingen i det egna området. Invånarna i centrumstaden och cityområdena kommer tillsammans överens om de olika uppgifterna och verksamhetsprinciperna. En nackdel är att antalet förtroendevalda trots den föreslagna regionnämndsmodellen/närforumsmodellen minskar till följd av att antalet organ minskar. 79

5 Sammanfattning 5.1 Nuläge och framtid med separata kommuner eller en kommun Nuläge Mellersta Nyland har följande särdrag i jämförelse med övriga områden i landet: - stor befolkningstillväxt - låg medianålder - snabbt åldrande: antalet personer över 75 år ökar fram till år 2040 med 500 1 500 personer per år (enligt kommunernas egna prognoser ännu snabbare). Det totala antalet invånare i de mellannyländska kommunerna uppgår i dag till cirka 245 000 personer. Invånarantalet har ökat och enligt Statistikcentralens försiktiga befolkningsprognos kommer ökningen att fortsätta. Kommunernas servicestruktur är mycket förmånlig i jämförelse med den riksomfattande nivån. Alla kommuner som deltog i utredningen fanns bland de 100 mest förmånliga kommunerna vad gäller nettoutgifterna per invånare, sex kommuner fanns bland de 30 mest förmånliga. Trots detta är det regionala servicenätet inte optimalt. En stor del av de mellannyländska kommunerna hade en mycket stark ekonomi ännu år 2013 i jämförelse med nivån i hela landet. Detta trots att den svaga ekonomiska utvecklingen som började år 2009 har drabbat vissa kommuner ovanligt hårt, till exempel Borgnäs. Kervos balansräkning och ekonomiska resultat samt ekonomins anpassningsmöjligheter vad gäller inkomsterna var de bästa ännu år 2013. Tätt efter följde Nurmijärvi och Sibbo. Framtid med separata kommuner Om kommunerna fortsätter som självständiga kommuner bör de anpassa sin verksamhet å ena sidan för att kunna trygga tillväxten, å andra sidan för att kunna trygga servicen för de äldre. Kommunerna bör kontinuerligt trygga en nödvändig infrastruktur. Den tilläggsfinansiering som åstadkoms genom att höja skatteprocenten räcker inte till för att finansiera byggandet, utan kommunerna bör (netto)skuldsätta sig och/eller sälja sin likvida egendom. Kommunernas anpassningsbehov beror på tre stora helheter: 1. nedskärningar i statsandelarna 2. minskad ökning av skatteinkomsterna samt 3. takten på befolkningstillväxten och åldrandet samt serviceutbudets kvalitet och omfattning. Nedskärningarna i statsandelarna försämrar kommunernas inkomster från 2011 till 2017 med ett belopp som motsvarar rentav 1,5 skatteprocentenheter. Den minskade årliga ökningen av den beskattningsbara inkomsten motsvarar cirka 1,3 2,4 skatteprocentenheter under åren 2009 2012. Det ökade antalet personer över 75 år leder till ett ökat servicebehov som inom ramen för de nuvarande utgifterna betyder att skatteprocenten bör höjas med i genomsnitt 0,5 enheter per år under åren efter 2020. Åldrandet syns också i form av pensioneringar, vilket för sin del redan nu försämrar ökningen av den beskattningsbara inkomsten med 0,26 0,42 skatteprocentenheter om året. 80

Utvecklingen av kommunernas ekonomi har utvärderats med hjälp av en tryckberäkning, där man använt sig av metoden anpassad trend, dvs. trenden korrigeras med de faktorer som man vet att ändrar. De största osäkerhetsfaktorerna är förknippade med ändringarna i statsandelarna och social- och hälsovårdsreformen. Totalförlusten för de mellannyländska kommunerna till följd av social- och hälsovårdsreformen är 20 50 miljoner euro beroende på de kalkylerade viktkoefficienterna. Detta har inte beaktats i beräkningen. Om man antar att alla kommuner i enlighet med tidigare år måste höja sina verksamhetsbidrag år 2015 2016 och kommunerna beslutar anpassa sin ekonomi med skattesatsen för år 2014 fram till år 2020 till en sådan nivå där det årliga underskottet (nästan) kunde undvikas, är kommunernas sammanlagda anpassningsbehov cirka 112 miljoner euro. Detta motsvarar en intäkt på två och en halv skatteprocentenheter. Eftersom inverkan av social- och hälsovårdsreformen inte har beaktats i beräkningarna, är anpassningsbehovet sammanlagt 20 50 miljoner euro större än denna beräkning. Sopeutustarve meur TASU 2015 TASU 2016 Yhteensä eur/as vero-% Hyvinkää -13,7-13,7-27,4-601 -3,44 Järvenpää -7,5-7,5-15,0-378 -2,01 Kerava -6,2-6,2-12,3-357 -1,87 Mäntsälä -4,2-4,2-8,4-410 -2,74 Nurmijärvi -11,0-11,0-22,0-540 -2,90 Pornainen -0,9-0,9-1,7-331 -2,17 Sipoo -2,1-2,1-4,2-224 -1,17 Tuusula -10,5-10,5-21,0-554 -2,82 Yhdistelmä -56,0-56,0-112,0-461 -2,52 Tabell. Balanseringsbehov, om man inte lyckas anpassa ökningen i verksamhetsbidragen Kommunernas egen uppskattning av anpassningspotentialen beskrivs i tabellen nedan. De separata kommunernas anpassningspotential är sammanlagt 67,6 miljoner euro, dvs. något över hälften av kommunernas sammanlagda anpassningsbehov. Totalförlusten av social- och hälsovårdsreformen har inte beaktats i beräkningen. Sopeutus meur TPE2014 TASU 2015 TASU 2016 Yhteensä eur/as vero-% HTV Hyvinkää 0,0-9,0-6,0-15,0-329 -1,88-375 Järvenpää 0,0-5,5-6,0-11,5-290 -1,54-288 Kerava -4,3-2,0-2,0-8,3-241 -1,26-208 Mäntsälä 0,0-3,0-2,0-5,0-244 -1,63-125 Nurmijärvi 0,0-7,0-4,0-11,0-270 -1,45-275 Pornainen 0,0-0,4-0,4-0,8-156 -1,02-20 Sipoo 0,0-2,0-1,0-3,0-160 -0,83-75 Tuusula 0,0-8,0-5,0-13,0-343 -1,75-325 Yhdistelmä -4,3-36,9-26,4-67,6-278 -1,52-1 690 Tabell. Kommunernas egen uppskattning av den eventuella anpassningen I tabellen nedan uppskattas de självständiga kommunernas skattesatser efter att kommunvisa anpassningsåtgärder har vidtagits. Med andra ord, fastän kommunerna vidtar alla möjliga anpassningsåtgärder ökar deras skattesatser avsevärt i jämförelse med de nuvarande. 81

Veroprosentti TP 2011 TP 2012 TP 2013 TA 2014 Hyvinkää 19,25 19,25 19,25 19,75 20,75 20,75 20,75 20,75 21,25 21,25 21,50 22,00 22,25 22,50 23,00 Järvenpää 19,00 19,00 19,00 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 20,00 20,25 20,75 21,00 21,25 21,50 21,75 Kerava 18,75 18,75 18,75 19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 19,75 19,75 20,25 20,50 21,00 21,50 22,00 Mäntsälä 19,75 19,75 19,75 19,75 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 21,25 21,50 21,75 22,25 22,50 Nurmijärvi 19,00 19,00 19,00 19,50 20,00 20,00 20,75 20,75 20,75 20,75 21,25 21,25 21,50 21,75 22,00 Pornainen 19,50 19,50 19,50 20,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,50 21,75 22,00 22,25 22,50 Sipoo 19,25 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 Tuusula 18,25 18,25 19,25 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 20,25 20,25 20,75 21,00 21,50 21,75 22,00 Yhdistelmä 18,96 18,96 19,13 19,48 19,87 19,87 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 Tabell. De självständiga kommunernas skattesatser efter att anpassningsåtgärder har vidtagits Anmärkningsvärt är att om kommunerna anpassade sin verksamhet endast genom att förnya servicenätet skulle åtgärderna inte räcka till för att täcka hela anpassningsbehovet fastän kommunerna skulle fatta mycket hårda beslut om att ändra servicenätet. Å andra sidan kan inte en enda kommun täcka sitt anpassningsbehov utan att även ändra sitt servicenät. Förslag till staden Mellersta Nyland TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 TE 2021 TE 2022 TE 2023 TE 2024 TE 2025 Visionen för staden Mellersta Nyland är en intelligent nätverkstad. Den intelligenta staden är ett konkurrenskraftigt nätverk av starka centrum. En stad med många centrum är en möjlighet som med hjälp av specialisering erbjuder företagen och invånarna flera alternativ att hitta en hemvist. Konkurrenskraften i staden Mellersta Nyland skapar grunden för en hållbar ekonomi och service. Staden har den första modellen i Finland som grundar sig på äkta kommundelsförvaltning. Stommen i stadsstrukturen är fem s.k. cityområden som bildas över de nuvarande kommungränserna, kring de starkaste centrumen eller områden med koncentrerad service. Cityområdena är Hyvinge city, Mäntsälä city, Nurmijärvi city, Sibbesborg city och Tuusulanjärvi city. Servicenätet utformas så att varje cityområde omfattar förutom tätortskärnan även den befolkning som är bosatt i tätortskärnans influensområde. Utvecklingen av stadsstrukturen stöds av sex kriterier för en intelligent struktur. Enligt kriterierna klassificeras tjänsterna i staden enligt tillgänglighet på följande sätt: 1. cityområdets närtjänster 2. citytjänster 3. och stadstjänster. I enlighet med befolkningsunderlaget kan det finnas flera närtjänster i vart och ett av de fem cityområdena i staden Mellersta Nyland. I vart och ett av de fem cityna i staden Mellersta Nyland finns minst en citytjänst. I hela staden Mellersta Nyland finns endast en stadstjänst, eller beroende på befolkningsunderlaget flera tjänster som tjänar hela stadens befolkning. Vad gäller markanvändnings-, boende-, trafik- och miljötjänster är planerings-, styr- och koordineringsarbetena stadstjänster. Rådgivnings-, boendestöd-, byggnadstillsyns- och inspektionstjänster fås på citynivå vid stadens gemensamma kundserviceställen. På citynivån kan man också grunda tillfälliga projektkontor t.ex. som stöd för stora planläggnings- eller områdesprojekt. Cityområdets närtjänster produceras elektroniskt och mobilt (bl.a. responssystem). Kollektivtrafikens tjänster för resande fås på alla servicenivåer. 82

Bland de samhällstekniska tjänsterna är egendomsförvaltningen och beställartjänsterna stadstjänster. Reparations-, underhålls- och servicetjänsterna fungerar lokalt som mobila citytjänster i närområdet. Det finns cirka 5 servicedepåer, av vilka en är centraldepå. Konkurrenskrafttjänsterna är stadstjänster. Företagens rådgivnings- och utvecklingstjänster koncentreras till samma bolag. Företagens etableringstjänster finns i samband med markanvändningen, planläggningen, mätningstjänsterna, byggnadstillsynen och planeringen av stadstekniken. Organisationen är uppbyggd som en stadstjänst, men i form av citytjänster i närområdet arbetar man aktivt ute bland kunderna. Bland bildningstjänsterna utgör småbarnsfostran och grundläggande utbildning cityområdenas närtjänster. Undervisningen ordnas i en optimal inlärningsmiljö med balanserade grupper. Skolorna är i princip enhetsskolor med 5 klasserier och daghemmen har 6 8 grupper. Nätet kompletteras med små skolor för årskurserna 1 6 samt daghem. Dagvårdsservicen kompletteras med privata aktörer och man strävar efter att deras andel av de kalkylerade vårdplatserna skulle utgöra cirka 20 35 %. Då skolornas genomsnittliga optimala storlek är 800 elever och undervisningsgruppens storlek 24 elever, uppgår antalet skolor år 2013 till 42. Daghemmen har i genomsnitt 150 barn och daghemmens antal är 74. Dessutom bildar man i citynas centrum campusområden där tjänsteutbudet är centrumspecifikt och fastigheterna som utsetts för bildningens tjänsteområde används gemensamt. I staden Mellersta Nyland grundas en läroinrättning på andra stadiet, som ordnar gymnasie- och yrkesutbildning som stadstjänst. Läroinrättningens verksamhetsställen finns i cityna. Ungdomstjänsterna ordnas som stadens egna tjänster delvis som citytjänster och delvis som cityområdets närtjänster. Produktionen av elektroniska, mobila och webbaserade tjänster samt evenemangsproduktionen är stadstjänster. Bibliotekens omfattande multiservicepunkter är cityområdets närtjänster och de utnyttjar de nuvarande huvudbiblioteken vars samlingar delvis kan specialiseras. I randområdena kompletteras servicen av självbetjäningsbibliotek och rörliga tjänster. Dessutom utvecklas elektroniska tjänster, självtjänster och mobila tjänster i hela staden. Ett enda institut Keski-Uudenmaan opisto svarar för ordnandet av medborgarinstitutverksamheten och grundläggande konstutbildning. Verksamhetsställena är citytjänster. Undervisningsverksamheten ordnas också som cityområdets närtjänst genom att utnyttja olika aktörers lokaler. Idrottstjänster ansvarar för både idrottsplatserna och idrottsverksamheten. Tjänsterna ordnas i samarbete med tredje sektorn och institutet som cityområdets närtjänster, citytjänst och stadstjänster. Kulturtjänsterna möjliggör en specialisering inom stads- och citytjänsterna. Inom kulturturismen sammanslås resurserna och marknadsföringen samt 83

verksamhetens koordinering i samarbete med företagarna. Muséets olika verksamhetsenheter har olika slags samlingar som kompletterar varandra. Cityområdets närtjänster inom social- och hälsovården är bl.a. mödra- och barnrådgivningstjänster, förebyggande/lätt mottagningsverksamhet inom hälsovården, mun- och tandvård för barn och unga, tjänster som stöder boende hemma samt socialarbetets närtjänster. De här tjänsterna leds centraliserat och produceras nära kommuninvånarna. Social- och hälsovårdens citytjänster är akuta och elektiva regionala socialoch hälsovårdstjänster såsom icke-brådskande och subakut patientmottagning, röntgen- och laboratorietjänster, fostrings- och familjerådgivning, missbrukar- och mentalvårdstjänster samt profilerade hälsocentralsavdelningar. De här tjänsterna leds centraliserat och produceras decentraliserat. Social- och hälsovårdens stadstjänster är bl.a. heldygnsjour och därtill hörande bäddavdelningsverksamhet, akutvård och ambulanser, specialsjukvårdens elektiva verksamhet, krävande mun- och tandvård samt värkjour och specialtjänster dygnet runt. Ekonomiförvaltningens kärnfunktioner är stadstjänster och de koncentreras till ett citycentrum längsmed huvudbanan. Ekonomiförvaltningens primärtjänster kan utlokaliseras. Förvaltningstjänsterna, personaltjänsterna och personalförvaltningens stödtjänster är stadstjänster. De koncentreras till ett verksamhetsställe. Förvaltningen har ett eller flera serviceställen i hela stadsområdet. Inom kostservicen övergår man till en modell med centralkök och utdelningskök. Det finns 2 3 centralkök, dvs. tillredningskök, och ett nödvändigt antal utdelningskök. Antalet utdelningskök bedöms utifrån det framtida servicenätet. Förvaltningen av städtjänster inklusive avtalshanteringen av köpta tjänster är stadstjänster. Kommunen behöver inte producera alla sina städtjänster själv. ICT-tjänsterna koncentreras till två enheter som stadstjänster: dataadministrationsenhet och enhet för datatekniska tjänster. Datatekniska tjänster skaffas i ett senare skede av utomstående aktörer på grund av kostnadseffektiviteten och det ökade expertisbehovet. Fullmäktige i staden Mellersta Nyland består av minst 59 eller 67 ledamöter beroende på antalet invånare. Styrelsen har 11 13 ledamöter. Dessutom finns det en revisionsnämnd och en centralvalnämnd samt tre servicenämnder i enlighet med livscykelmodellen. Ett nödvändigt antal utskott (t.ex. framtidsutskott) och sektioner (t.ex. svenskspråkig skolsektion och stadsutvecklingssektion) grundas. Styrelsens och servicenämndernas ledamöter är fullmäktigeledamöter och de centrala förtroendevalda är heltids- eller deltidsanställda. Staden leds av stadsstyrelsens ordförande (borgmästare) som väljs av fullmäktige och är heltidsanställd. Verksamheten och ekonomin styrs utifrån ett tillämpat beställare-utförare-verksamhetssätt. Fullmäktige och styrelsen styr och koordinerar de centrala funktionerna, bl.a. ekonomin och intressebevakningen. Servicenämnderna och de regionala nämnderna (närforum) ansvarar för beställningen av servicen in ramen för den beslutanderätt som godkänts av fullmäktige. 84

Affärsverkens styrelser ansvarar för producerandet av servicen. (Se förtroendevaldaorganisationen på sidan 56.) I enlighet med kommunstrukturlagen och den kommande kommunallagen samt utgående från den nya stadens vision och enkäter för kommuninvånare och förtroendevalda tar staden Mellersta Nyland i bruk en regionnämndsmodell (närforum). Närforumen är fem till antalet och de grundar sig på samhällstrukturens cityantal. Närforumen har en betydande egen beslutanderätt och budgetbefogenhet. De ansvarar i växelverkan med områdets invånare för beställandet av citynas närtjänster. Närforumen har 7 9 ledamöter och de väljs genom direkt val. Närforumens ordförande är deltidsanställda eller heltidsanställda och de har närvaro- och yttranderätt i stadsstyrelsen. Tjänstemannaorganisationen följer modellen för beslutsfattandet och närdemokratin. Servicenämnderna och närforumen ansvarar för beställandet av tjänsterna. Servicedirektörerna ansvarar för beredningen av ärendena. Stadsstyrelsen och stadsutvecklingssektionen ansvarar för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljötjänsterna, de samhällstekniska tjänsterna och konkurrenskraftstjänsterna. Stadsutvecklingsdirektören ansvarar för beredningen av ärendena. Serviceproduktionen, dvs. fastställandet och ledningen av produktionsprocesserna, sköts av serviceproduktionsdirektören, som ansvarar för beredningen av ärendena för affärsverkens styrelse. Servicen produceras i växelverkan med invånarna och ansvaret ligger hos tjänstemannaledningen i närforumen. (Se organisationsschema på sidan 56.) Kommunsammanslagningens ekonomiska inverkan Om kommunerna beslutar gå samman år 2017, kräver sammanslagningen personalarrangemang och anpassningsåtgärder av de separata kommunerna redan före sammanslagningen åren 2015 2016. Före sammanslagningen kan man genom personalarrangemang utnyttja - pensioneringar (uppskattningsvis sammanlagt 863 personer åren 2015 2016, varav förvaltningspersonalens och ledningens andel är 138 personer) och - annan personalavgång (sammanlagt 1 800 personer av de ordinarie anställda inklusive pensioneringar åren 2015 2016) samt undvika personalöverlappningar (cirka 300 befattningar och tjänster inom förvaltningen kan dras in) i staden Mellersta Nyland. Kommunsammanslagningen förutsätter också att kommunerna enligt sin egen uppskattning anpassar sin verksamhet med sammanlagt 67,6 miljoner euro åren 2015 2016. Eftersom detta utgör cirka hälften av kommunernas sammanlagda anpassningsbehov (112 miljoner euro samt totalförlusten till följd av social- och hälsovårdsreformen), är anpassningsarbetet ofullbordat vid kommunsammanslagningen. Efter sammanslagningen anpassas servicestrukturen, servicen och förvaltningen utgående från sammanslagningsutredningen och enligt det godkända sammanslagningsavtalet. Den största anpassningspotentialen finns inom social- och hälsovården, årligen 26 39 miljoner euro, samt inom småbarnfostran och grundläggande utbildning, årligen sammanlagt cirka 38 miljoner euro. Anpassningspotentialen till följd av digitaliseringen av tjänsterna är minst 25 miljoner euro om året. En grov uppskattning av engångskostnaderna för genomförandet är 4 5 miljoner euro. 85

Anpassningspotentialen till följd av samordningen av datasystem och datateknik är 1,5 2,5 miljoner euro. Engångskostnaderna är cirka 3 4 miljoner euro. Anpassningspotentialen vad gäller servicenätet och lokalitetsarrangemangens underhållskostnader är årligen cirka 14,2 miljoner euro, varav bildningstjänsternas andel för den grundläggande utbildningens del är 9,6 miljoner euro och för daghemmens del 1,5 miljoner euro. Till följd av att nya produktionsbyggnader bör byggas i viss utsträckning kommer den nya staden till en början att vara tvungen att skuldsätta sig. Samtidigt kan förvaltningsbyggnaderna realiseras, genom att antingen sälja byggnaderna eller tomterna, men intäkterna från dem har inte uppskattats i sammanslagningsutredningen. Man uppskattar att harmoniseringen av lönerna höjer lönekostnaderna med cirka 4 miljoner euro om året. Den nya stadens dragningskraft och attraktion (i euro) ur företagsverksamhetens synvinkel samt den ekonomiska samhällsstrukturens inverkan har inte bedömts i utredningen. Alla uppskattade anpassningspotentialer förverkligas inte genast. Trots det uppgår staden Mellersta Nylands sammanlagda anpassningspotential till 156 miljoner euro under åren 2017 2030. För att anpassningspotentialen ska kunna förverkligas krävs att den nya staden byggs upp på det sätt som föreslås i sammanslagningsutredningen. Statsandelarna minskar troligen inte till följd av sammanslagningen. Det utlovade statsbidraget (10 miljoner euro) inverkar inte heller väsentligt på kommunernas ekonomi. Bidraget skulle utbetalas under tre år i följd. Bidragets betydelse i sin helhet är mycket liten och skulle antagligen gå åt till fusionsarrangemangen. Om de kommuner som går samman utnyttjar pensioneringar och andra avgångar samt hela sin uppskattade anpassningspotential under åren 2015 2016, och om staden Mellersta Nyland byggs upp enligt sammanslagningsutredningen och utnyttjar hela sin anpassningspotential, är den nya stadens ekonomi ända från första början i balans och vilar på en hållbar grund. Staden inleder sin verksamhet 1.1.2017 med en försiktig skattesats på 20 procentenheter. Stadens nettoskuld i relation till antalet invånare eller skatteprocentenhet ökar inte längre så kraftigt efter den oundvikliga ökningen i början, utan börjar sjunka från och med år 2020. Den regelbundna inkomstfinansieringen, årsbidraget, är tillräcklig redan första året. Utöver de kalkylerade avskrivningarna täcker årsbidraget en stor del av investeringarna och den nya staden uppvisar ett överskott från första början. Trots att stadens investeringsplan är tung, är årsbidraget så stort att nettoskuldsättningen inte blir alltför belastande. Även skattefinansieringens genomsnittliga ökning i staden Mellersta Nyland är större än årsbidragets genomsnittliga ökning. I takt med anpassningen och effektiveringen av verksamheten kan nyckeltalet ännu förbättras och finansieringen stärkas för att trygga en regelbunden verksamhet. Den ständiga nedskärningen i statsandelarna är en risk som inte är beroende av stadens egen verksamhet. Därför bör staden Mellersta Nylands verksamhet effektiveras även i fortsättningen. 86

TP 2013 TPE2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 TE 2021 TE 2022 TE 2023 TE 2024 Veroprosentti 19,13 19,48 19,87 19,87 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 Toimintakate -1 117 089-1 153 249-1 165 280-1 188 352-1 240 105-1 295 141-1 355 069-1 418 595-1 499 926-1 584 830-1 674 194-1 768 253 Sopeutus 0-4 300-36 900-26 400-18 799-18 234-16 234-15 784-10 282-10 982-10 982-10 982 Verotulot 1 012 853 1 025 741 1 077 782 1 117 895 1 177 179 1 232 756 1 291 002 1 352 049 1 416 033 1 483 098 1 553 394 1 627 081 Valtionosuudet 193 801 182 874 174 524 183 856 186 757 209 791 221 985 231 933 245 685 260 293 275 813 292 304 josta yhdistymisav. 4 000 3 000 3 000 0 Rahoitustuotot ja -kulut 842-2 100-3 571-4 625-5 893-7 165-7 637-8 375-8 617-8 521-8 506-8 578 Vuosikate 90 407 53 266 83 455 108 774 117 938 140 241 150 282 157 012 153 176 150 040 146 507 142 555 Poistot 81 691 86 444 91 782 97 512 100 110 103 885 107 257 110 373 113 022 111 578 110 280 109 122 Ylijäämä/alijäämä 8 139 28 834-4 786 15 149 16 803 35 331 41 999 45 614 40 153 38 462 36 228 33 433 Kumul ylij/alij. 325 066 353 900 349 114 364 263 381 066 416 398 458 397 504 011 544 164 582 626 618 854 652 287 Kumulat ylij/alij./as 1 326 1 429 1 393 1 435 1 483 1 601 1 741 1 891 2 017 2 133 2 238 2 330 Nettoinvestoinnit 108 255 85 355 130 872 142 172 164 983 161 858 160 804 155 917 115 190 116 266 117 383 118 497 Nettolaina 1000 eur 370 159 411 273 481 266 539 185 621 463 679 813 727 318 761 206 753 478 749 962 751 096 757 296 Nettolaina eur/as 1 509 1 660 1 920 2 124 2 419 2 614 2 763 2 856 2 793 2 746 2 716 2 705 Nettol veroprosenttia 7,76 8,68 9,85 10,58 11,64 12,15 12,41 12,40 11,71 11,12 10,63 10,23 Tabell. Ekonomin i staden Mellersta Nyland Staden Mellersta Nylands förhållande till metropolförvaltningen Bland de förslag som arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltningen ger i sin halvtidsrapport verkar endast modellen med en begränsad mängd uppgifter vara en fungerande lösning för en metropolförvaltning, om verksamhetsområdet avgränsas till ett geografiskt område som inbegriper Helsingforsregionens nuvarande 14 kommuner (inkl. Borgnäs) och en regional representativitet garanteras i valsystemet. Den omfattande modellen ska inte tas som utgångspunkt för metropolförvaltningen. 87

5.2 För- och nackdelar med kommunsammanslagningen Enligt 4 b i kommunstrukturlagen ska kommunernas sammanslagningsutredning innehålla en detaljerad bedömning av för- och nackdelarna med en sammanslagning av kommunerna. I de mellannyländska kommunernas sammanslagningsutredning har för- och nackdelarna jämförts i nuläget, i framtiden om kommunerna fortsätter som separata kommuner och i framtiden som en stad. NULÄGE 8 SEPARATA KOMMUNER FRAMTID 8 SEPARATA KOMMUNER FRAMTID EN STAD JÄMFÖRELSE AV FÖR- OCH NACKDELARNA SAMT SLUTSATSER För och nackdelarna har bedömts ur följande helheters synvinkel: konkurrenskraft, demokrati och deltagande, ekonomi, markanvändning-boende-trafik-miljö, social- och hälsovårdstjänster, bildnings- och undervisningstjänster, samhällstekniska tjänster samt förvaltnings-, personal- och stödtjänster. Bedömningskriterierna var: 1) kommuninvånarnas tillgång till service och servicens effektivitet 2) kommunens konkurrenskraft gällande servicen i fråga eller arbetsgruppens tema jämfört med Helsingforsregionen och hela landet 3) inverkan på samhällsstrukturen, bostadsproduktionen och kollektivtrafiken 4) miljökonsekvenser 5) social enhetlighet, segregation och invandrare 6) förvaltningens effektivitet och lokalt inflytande. Nedan presenteras kommunernas mest centrala (andra än ekonomiska) för- och nackdelar med sammanslagningen. Inverkan på samhällsstrukturen, bostadsproduktionen och kollektivtrafiken De grundläggande problemen i nuläget och i de separata kommunernas framtid är att de nuvarande kommunernas gränsområden inte har utnyttjats, vilket har lett till en oekonomisk utveckling av samhällsstrukturen samt att kommunerna har otillräckliga resurser att utveckla områdena och sköta trafikens behov. Grundproblemen inom boendet är det svaga kunnandet och organiserandet av bostadsproduktionen samt de otillräckliga resurserna för att skapa en bostadsproduktion som motsvarar invånarnas och näringslivets behov. Kommunsammanslagningens fördelar är utnyttjande av gränsområden, ekoeffektiv och ekonomisk stadsstruktur, centralisering av investeringarna samt en systematisk regionutveckl- 88

ing. Ett enhetligt system för kollektivtrafiken når merparten av bosättningen och de tvärgående förbindelserna förbättras. En nätverkslik samhällsstruktur är en stor fördel som möjliggör en optimal dimensionering av stadens servicenät med tanke på investerings- och driftskostnaderna utan att pruta alltför mycket på servicens tillgänglighet. En nackdel är de ökade kollektivtrafikkostnaderna som förverkligas i vilket fall som helst till följd av metropolförvaltningen. Fördelarna förverkligas endast om kommunerna sammanslås. Inverkan på konkurrenskraften De största fördelarna i nuläget och i framtiden som separata kommuner är kommunernas smidighet och kundorienteringen. Å andra sidan är det just detta som försvagas till följd av bl.a. metropolförvaltningen då beslutsfattandet till stora delar flyttar utanför kommunerna. Konkurrensen mellan utredningskommunerna främjar inte heller hela områdets intressen eftersom kommunerna inte nödvändigtvis erbjuder kunderna etablerings- och servicealternativ utöver de nuvarande kommungränserna. Då en ny stor stad bildas finns det en risk för att verksamheten blir osmidig. För att staden Mellersta Nyland ska kunna bevara sin smidighet krävs att staden har en låg organisation, en kund- och företagsorienterad verksamhet som utnyttjar elektroniska redskap, och en informationsbaserad ledning. Vad gäller kunskapsledning och digitaliseringen och utvecklingen av servicen räcker de separata kommunernas resurser inte till ett fullt utnyttjande av ICT. Dessutom har kommunerna flera parallella, delvis överlappande och delvis föråldrade datasystem. ICTutvecklingsinvesteringarna är realistiska för staden Mellersta Nyland, och till följd av dem förbättras kostnadseffektiviteten och kundservicens kvalitet. En nackdel är att ICTkostnaderna per capita skulle öka jämfört med de nuvarande och ligga nära nivån i huvudstadsregionens städer. Tack vare sammanslagningsutredningen är tröskeln dock låg även för de mellannyländska kommunerna att utbyta erfarenheter om de bästa metoderna med varandra och tillsammans försnabba digitaliseringen av tjänsterna, men å andra sidan fördröjer även samarbetet genomförandet. Personalens yrkesmässiga baskunskaper i de nuvarande kommunerna håller en god nivå och det förekommer inga betydande rekryteringsproblem med undantag av några yrkesgrupper. Personalens stabilitet är relativt bra trots den regionala arbetskraftskonkurrensen. Det förekommer dock brister i personalens specialkunnande och tillräckliga alternativ för karriärutveckling och arbetsrotation kan inte alltid erbjudas. Fördelarna för personalen i en stor stad är bättre specialiserings-, utvecklings- och avanceringsmöjligheter. En nackdel torde vara delvis längre arbetsresor. De åtta separata utredningskommunernas konkurrenskraft grundar sig på att företagen och arbetsplatserna i huvudsak finns i huvudstadsregionen. Endast 14 % av arbetsplasterna i Helsingforsregionen finns i KUUMA-kommunerna. Staden Mellersta Nyland utvecklar själv starkt verksamhetsförutsättningarna för företagen. Stadens konkurrenskraft grundar sig på en kund- och företagsorienterad nätverkslik samhällsstruktur, en egen mångsidig näringsstruktur (framför allt teknologi och livsmedelsindustri) samt mångsidiga möjligheter till boende och företagande. Tack vare bättre utvecklings- och expertresurser har stora städer bättre möjligheter än separata kommuner att påverka ökningen av arbetsplatser och skatteinkomster. Inverkan på social enhetlighet och invånarnas möjligheter att delta och påverka 89

Å andra sidan är de separata kommunernas starka regionala identiteter och möjligheter till lokala lösningar en fördel som upprätthåller den sociala enhetligheten, och segregationen är mycket decentraliserad. Å andra sidan hindrar kommunernas små resurser en god integrering av invandrarna och kunnandet kan inte heller utnyttjas, vilket för sin del ökar segregationen. Kommunernas försämrade ekonomiska situation och de knappa resurserna kan även öka olikvärdigheten mellan områdena. Staden Mellersta Nyland erbjuder bättre tjänster till specialgrupper (inkl. grundläggande utbildning) samt bättre integrationsmöjligheter i samhället varvid även segregationen bättre kan förebyggas. För närvarande har kommunerna ingen egentlig kommundelsförvaltning och invånarna kan inte påverka ärenden som gäller deras eget område. Växelverkan mellan de förtroendevalda och kommuninvånarna fungerar dock. Det är mera krävande att separat utveckla olika slags nya verksamhetssätt och strukturer för närdemokrati och direkt påverkan i varje kommun än i en gemensam stad på ett sätt som krävs i den nya kommunallagen. Med den föreslagna modellen för närdemokrati och beslutsfattande i staden Mellersta Nyland försäkrar man att invånarna har en genuin möjlighet att påverka planeringen, beslutsfattandet och utvecklingen i det egna området. En nackdel är att antalet förtroendevalda trots den föreslagna regionnämndsmodellen/närforumsmodellen minskar till följd av att antalet organ minskar. Ur demokratins synvinkel finns det en risk för att beslutsfattandet och inflytandet till följd av bl.a. metropolförvaltningen och social- och hälsovårdsområdet i framtiden flyttar allt längre bort inte enbart från den enskilda kommunen utan framför allt från den enskilda kommuninvånaren. De enskilda kommunernas (kommuninvånarnas) inflytande är avsevärt mindre än en större kommuns (kommuninvånares). Den nya staden har avsevärt mycket bättre möjligheter än de nuvarande kommunerna att verka till förmån för invånarna till exempel vad gäller att bevara området norr om flygplatsen, yrkeshögskolornas verksamhetsställen och byggnadstillsynsverksamheten samt att ordna kollektivtrafiken. Dessutom kan staden Mellersta Nyland bättre än de separata kommunerna påverka beslutet om att ordna social- och hälsovården och bl.a. produktionsansvaret. Social- och hälsovårdstjänsterna i den nya staden skulle vara 26 39 miljoner euro förmånligare per år än tidigare. Om staden inte får produktionsansvaret och det södra socialoch hälsovårdsområdet fakturerar utredningsområdets kommuner enligt den viktade kapitationsprincipen, ökar kommunernas kostnader med 20 50 miljoner jämfört med de nuvarande. Sammanfattning av för- och nackdelarna I den detaljerade bedömningen uppgick antalet för- och nackdelar till 287, varav fördelarna var 222 och nackdelarna 66. Dessutom förekom 109 nollalternativ, dvs. en situation där kommunsammanslagningen ansågs medföra varken för- eller nackdelar. En sammanfattning av för- och nackdelarna finns i tabellen nedan. Den gröna färgen beskriver en majoritet av fördelar och den röda färgen en majoritet av nackdelar. Ju starkare den gröna färgen är, desto flera är fördelarna. Ju starkare den röda färgen är, desto flera är nackdelarna. Sammanslagningsutredningen visar att 1. om kommunerna utnyttjar hela sin uppskattade anpassningspotential samt pensioneringar och andra anvångar åren 2015 2016 2. om sammanslagningen av de mellannyländska kommunerna genomförs på det sätt som föreslås i sammanslagningsutredningen 90

har sammanslagningen av de mellannyländska kommunerna mera fördelar än nackdelar jämfört med om kommunerna skulle fortsätta som separata kommuner. Bedömningen av för- och nackdelarna finns som bakgrundsmaterial till utredningen. 91

Palvelujen saatavuus ja tehokkuus Kilpailukyky verrattuna Helsingin seutuun ja koko maahan Vaikutus yhdyskuntarakenteeseen ja asuntotuotantoon ja joukkoliikenteeseen Ympäristövaikutukset Sosiaalinen eheys, segregaatio ja maahanmuuttajat Hallinnon tehokkuus ja paikallinen vaikuttaminen Palvelujen saatavuus ja tehokkuus Kilpailukyky verrattuna Helsingin seutuun ja koko maahan Vaikutus yhdyskuntarakenteeseen ja asuntotuotantoon ja joukkoliikenteeseen Ympäristövaikutukset Sosiaalinen eheys, segregaatio ja maahanmuuttajat Hallinnon tehokkuus ja paikallinen vaikuttaminen Palvelujen saatavuus ja tehokkuus Kilpailukyky verrattuna Helsingin seutuun ja koko maahan Vaikutus yhdyskuntarakenteeseen ja asuntotuotantoon ja joukkoliikenteeseen Ympäristövaikutukset Sosiaalinen eheys, segregaatio ja maahanmuuttajat Hallinnon tehokkuus ja paikallinen vaikuttaminen NYKYTILA ERILLISET KUNNAT KESKI-UUDENMAAN KAUPUNKI Kriteerit Työryhmä Demokratia ja osallistuminen Hallinto, henkilöstö, tukipalvelut Kilpailukyky alueellinen vaikuttaminen edustuksellinen demokratia vuorovaikutus suora demokratia hallinto henkilöstö tukipalvelut (hlstö, taloushallinto, ruoka+siivous) maaseutuhallintopalvleut, valmiussuunnittelu kilpailukyky kaavoitus, kiinteistö, maapolitiikka, liikenne MAL-työryhmä asuminen ympäristö rakennusvalvonta kadut, muu liikenteeseen liittyvä omaisuus puistot, viher-, liikunta- ja virkistysalueet Muut palvelut toimitilat vesihuolto (+ haja-asutusalueiden vesihuolto) jätehuolto Tietohallinto energia Tietohallinto: ICT-palvelut varhaiskasvatus perusopetus oppilas- ja opiskelijahuolto lukiokoulutus ammatillinen 2. asteen koulutus Sivistys muu koulutus (amk:t, jne) kirjastopalvelut kulttuuripalvelut (sis. museot nuorisopalvelut opistot (sis. vapaa sivistystyö) taiteen perusopetus liikuntapalvelut ikäihmisen palvelut lapset (alle kouluikäiset) lapsiperheet Sote-palvelut vastaanottopalvelut vammaispalvelut ja kehitysvammahuolto lastensuojelu mielenterveys/päihdepalvelut Talous erikoissairaanhoito talouspalvelut Etujen ja haittojen arviointiasteikko: ++ etuja ja haittoja ei arvioitu + - ei etua eikä haittaa - - 92

6 Styrgruppens begäran om utlåtande Den politiska styrgruppen för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland ber städerna Hyvinge, Kervo och Träskända samt kommunerna Borgnäs, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo och Tusby att svara på följande fråga: Godkänner er kommun de konvergens- och personalkriterier som sammanslagningen kräver under övergångsperioden och deltar ni i den fortsatta beredningen av utredningen? Enligt 4 h i kommunstrukturlagen ska kommunerna göra en sammanslagningsutredning och med stöd av den en eventuell sammanslagningsframställning till statsrådet senast sex månader från det att lagen om ordnandet av social- och hälsovården har trätt i kraft. Kommunerna tar nästa gång ställning till ett fortsatt deltagande i sammanslagningsutredningen efter det att lagen om ordnandet av social- och hälsovården har trätt i kraft, dvs. uppskattningsvis i januari februari 2015. Svarsalternativ: ja / nej Konvergenskriterier och personalarrangemang som sammanslagningen kräver under övergångsperioden 1. Ökningen av kommunens nettolånebestånd dämpas fram till år 2017. De kommunvisa kriterierna är: Nettolaina laskettuna veroprosenttiyksiköiksi 2011 2012 TP 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 2017 2018 2019 2020 2012 14 2014 16 2017 20 Hyvinkää 8,6 10,5 10,2 12,1 12,7 12,8 1,7 0,6 Järvenpää 3,9 4,7 5,1 7,7 8,5 8,9 3,0 1,2 Kerava 4,8 6,0 5,3 5,6 5,4 5,7-0,4 0,1 Mäntsälä 14,6 16,8 16,3 7,9 10,1 12,2-8,9 4,2 Nurmijärvi 7,3 7,9 8,8 11,7 13,6 14,8 3,8 3,1 Pornainen 11,2 12,1 12,2 17,6 19,5 18,3 5,5 0,7 Sipoo 15,6 13,6 11,4 11,1 13,3 13,7-2,5 2,6 Tuusula 3,2 3,4 3,0 3,7 5,4 6,9 0,3 3,2 Uusi kunta 7,1 7,9 7,8 8,7 9,9 10,6 11,1 11,2 10,9 10,5 0,7 1,9-0,7 2. Utredningskommunernas årsbidrag justerat med skattesatsernas medeltal närmar sig en täckning av avskrivningarna enligt följande: minst 80 % år 2015 och minst 90 % år 2016. Den nya kommunens mål är över 100 % år 2017. De kommunvisa kriterierna är: Muokattu vuosikate / Poistot 2010 2011 2012 TP 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 2017 2018 2019 2020 Hyvinkää 114 % 116 % 58 % 97 % 24 % 49 % 78 % Järvenpää 230 % 155 % 51 % 96 % 31 % 72 % 91 % Kerava 259 % 239 % 142 % 178 % 169 % 185 % 173 % Mäntsälä 225 % 129 % 47 % 92 % -23 % 27 % 80 % Nurmijärvi 185 % 169 % 98 % 122 % 64 % 91 % 106 % Pornainen 140 % 157 % 12 % 56 % 5 % 14 % 69 % Sipoo 149 % 46 % 78 % 65 % 45 % 83 % 94 % Tuusula 203 % 190 % 131 % 127 % 114 % 135 % 162 % Uusi kunta 187 % 154 % 87 % 111 % 62 % 91 % 112 % 145 % 163 % 169 % 172 % 93

3. Skillnaden mellan ändringen i skatteinkomstunderlaget och statsandelarna samt ändringen i verksamhetsbidraget är positiv. De kommunvisa kriterierna är: Verotulopohjien ja valtionosuuden muutos - Toimintakatteen muutos 2006-8 2007-9 2008-10 2009-11 2010-12 2011-13 2012-14 2013-15 2014-16 2015-17 2016-18 2017-19 2018-20 Hyvinkää 2,1 % 0,0 % 1,6 % 0,6 % 0,6 % -0,2 % -1,0 % 2,8 % 1,8 % Järvenpää 0,6 % 1,5 % 2,8 % 0,5 % -2,9 % -2,6 % -0,8 % 2,5 % 1,8 % Kerava 3,1 % -1,3 % 1,0 % -1,0 % -1,3 % -2,2 % -1,4 % 1,0 % -0,1 % Mäntsälä 2,8 % 2,1 % 1,6 % 0,2 % -0,8 % 0,3 % -1,5 % 1,9 % 0,2 % Nurmijärvi 2,8 % -1,7 % -0,3 % -0,2 % -0,5 % -1,0 % -1,3 % 1,8 % 1,3 % Pornainen 3,7 % 3,1 % 0,6 % 2,1 % -2,2 % -0,6 % -1,0 % 3,0 % 2,8 % Sipoo 1,4 % 2,4 % 0,7 % -2,2 % -4,9 % -1,9 % 0,3 % 2,3 % 1,7 % Tuusula 0,0 % -1,0 % -1,4 % -0,9 % -1,0 % -0,1 % 0,8 % 2,5 % 1,4 % Uusi kunta 1,8 % 0,0 % 0,8 % -0,2 % -1,3 % -1,1 % -0,7 % 2,2 % 1,3 % 2,0 % 0,8 % 0,2 % 0,1 % 4. Under åren 2014 2015 anställs personal i första hand ur de kommuner som godkänt dessa konvergens- och personalkriterier. Förfaringssättet gäller fram till att sammanslagningsstyrelsens mandatperiod inleds (uppskattningsvis 1.9.2015). Uppgifts- och personalarrangemangen görs systematiskt över kommungränserna för dessa kommuners del. 5. Då sammanslagningsstyrelsens mandatperiod inleds, uppskattningsvis 1.9.2015, ska sammanslagningsstyrelsen dra upp riktlinjer för hur befattningar och tjänster ska grundas och besättas. För detta ändamål utarbetas separat noggrannare förfaringssätt som ska godkännas som en del av sammanslagningsavtalet. För personalårsverken används som analysnivå den nivå som fastställs i budgeten 2015. Beskrivning av konvergenskriterierna 13 De kommuner som eftersträvar en kommunsammanslagning kommer överens om att deras ekonomi ska utvecklas så att den motsvarar de gemensamt överenskomna konvergenskriterierna. Konvergenskriterier är (i allmänhet) sådana kriterier som ett europeiskt land måste uppfylla för att ansöka om medlemskap i EU. Kriterierna måste uppfyllas och ansökan är en s.k. non stop-ansökan. De sökande kan själva fastställa en tidpunkt under vilken de ska uppfylla kriterierna och ansöka om medlemskap. Kriterierna ska vara begripliga och uppfyllbara. Konvergenskriterierna för sammanslagningen av de mellannyländska kommunerna fungerar lite tvärtom kriterierna måste uppfyllas för att de andra kommunerna ska kunna godkänna kommunen som kommunsammanslagningspartner. Tidsperioden för anpassningen är reellt sett mycket kort. Kommunerna bör redan nu inleda en verksamhet som strävar efter att uppfylla kriterierna och den nya staden fortsätter arbetet då finns det en möjlighet att kommunen kan uppfylla kriterierna enligt principerna för en sund ekonomi. Efter att man kommit överens om sammanslagningen kan man redan under ledning av sammanslagningsstyrelsen inleda anpassningen både i de enskilda kommunerna och i den nya staden, fastän dess verksamhet inleds först i början av år 2017. 13 Utredningens ekonomiexpert, AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy 94

Konvergenskriterium 1: Begränsning av ökningen i kommunens (och kommunkoncernens) nettoupplåning Kommunerna är skuldsatta och till följd av minskade inkomster och en mycket stor inversteringstakt kommer skuldsättningen att fortsätta. Nettoskuldsättningen bör åtminstone dämpas och i ett senare skede även minskas. Mätaren räknas ut med formeln Nettoupplåning i skatteprocentenheter = (lånebestånd likvida medel utlåningsfordringar) / intäkter per skatteprocent. Det uträknade nyckeltalet visar hur mycket kommunens inkomstskattesats bör ändras för att nettoskulden skulle kunna avbetalas under ett år. Balansposten Utlåningsfordringar som tagits med i mätaren ger inte en helt sann bild av Mäntsäläs och Nurmijärvis kriterier. Detta beror på att utlåningsfordringarna i båda kommunerna är poster som inte ökar kommunernas likvida medel; utlåningsfordringarna baserar sig alltså inte på reella utlåningar som kan betalas tillbaka. Det skulle vara bra om lånebestånden kunde särskiljas enligt lånets användningsändamål. Detta är inte möjligt utgående från ett offentligt statistikmaterial. Konvergenskriterium 2: Resultat garanterande av tillräcklig finansiering Kommunens regelbundna inkomstfinansiering, årsbidraget, bör täcka de kalkylerade avskrivningarna. Eftersom nettoinvesteringarna i en tillväxtkommun ofta är betydligt större än avskrivningarna, bör årsbidraget täcka avskrivningarna med stor marginal. Annars blir kommunen skuldsatt. Om kommunen inte ens täcker avskrivningarna, blir den sannolikt skuldsatt och balansräkningen uppvisar ett underskott. Årsbidragen justeras så att skattesatserna i de olika kommunerna justeras till samma nivå. Om kommunens skattesats är högre än områdets medeltal, försämras årsbidraget till följd av justeringen; om skattesatsen är lägre, förbättras årsbidraget till följd av justeringen. Vid förfarandet beaktas både inkomst- och fastighetsskattesatserna. Även avskrivningarnas nivå bör vara jämförbar. Med denna tidtabell är det dock en omöjlig och oekonomisk uppgift. Den slutliga mätaren räknas ut med formeln Justerat årsbidrag / avskrivningar i %. Utredningskommunernas årsbidrag justerat med skattesatsernas medeltal närmar sig en täckning av avskrivningarna enligt följande: minst 80 % år 2015 och minst 90 % år 2016. Den nya kommunens mål är över 100 % år 2017. Konvergenskriterium 3: Begränsning av utgiftsökningen: skillnaden mellan ändringen i kommunens inkomst- och fastighetsskatteunderlag och statsandelarna och ändringen i verksamhetsbidraget Kommunernas verksamhetsbidrag har försämrats alltför snabbt, i synnerhet när man granskar ökningen av skattefinansieringen. Kommunens verksamhetsbidrag beskriver skillnaden mellan utgifterna och inkomsterna av kommunens huvudsakliga tjänster. Till skattefinansieringen räknas kommunens olika skatteinkomstposter och statsandelarna. Kommunens inkomstskattebelopp påverkas av den beskattningsbara inkomsten och skattesatsen; fastighetsskattebeloppet av fastigheternas värde och fastighetsskatteprocenten. Skatteinkomsterna ökar då inkomstunderlaget ökar och skattesatsen ökar. 95

Skattefinansieringens genomsnittliga ökning utan en ökning av skattesatsen ska vara större än årsbidragets genomsnittliga ökning. Den genomsnittliga ökningen räknas ut som ett glidande medeltal för tre år, som avlägsnar till exempel avvikelser till följd av avvikande utbetalningar av skatteinkomster. Om nyckeltalets värde är större än noll, ökar skatteinkomstunderlaget och statsandelarna snabbare än årsbidraget. Koncernbalansräkning koncernens nettoegendom, euro/invånare Konvergenskriterierna inbegriper även en mekanistisk uträkning av koncernens nettoegendom i euro/invånare. Nyckeltalet beskriver hur mycket varje kommuninvånare skulle få av kommunens egendom om kommunen i teorin skulle upplösas och egendomen efter realiseringen skulle delas ut bland alla kommuninvånare. Mätare: (koncernbalansräkningens slutsumma koncernskulder) (kommunens anläggningstillgångar kommunens lånebestånd), euro/invånare Det sammanlagda värdet av energiaffärsverksamhetens eget kapital i Hyvinge, Kervo, Mäntsälä och Nurmijärvi, som uppgår till knappt 400 miljoner euro, ingår inte i siffrorna. Kervo har den största koncernegendomen och den har ökat mest under granskningsperioden. Borgnäs har den minsta koncernegendomen. Koncernegendomen har till och med minskat i Borgnäs under granskningsperioden. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Muutos Tabell. Koncernegendomen (netto) i de olika kommunerna, euro/invånare Sijoitus ryhmäss ä Hyvinkää 1 192 1 390 1 307 1 332 1 360 1 251 1 355 1 282 1 366 1 387 195 5 Järvenpää 430 467 453 460 465 519 509 631 683 641 212 7 Kerava 1 687 1 917 2 291 2 959 2 983 3 365 3 431 3 494 3 631 3 735 2 048 1 Mäntsälä 1 444 1 520 1 588 1 468 1 649 1 612 1 583 1 551 1 595 1 536 92 4 Nurmijärvi 1 889 2 109 2 055 2 125 2 088 2 306 2 520 2 750 2 778 2 827 939 2 Pornainen 708 698 809 1 012 945 917 655 635 728 517-191 8 Sipoo 1 077 1 629 927 1 045 1 064 1 119 1 347 1 661 1 441 2 415 1 338 3 Tuusula 888 795 838 983 833 977 946 886 993 920 32 6 Uusi kunta 1 201 1 352 1 334 1 476 1 474 1 580 1 648 1 715 1 770 1 841 640 96

Bilagor Bilaga 1 Bedömning av förverkligandet av de språkliga rättigheterna samt kostnaderna för tvåspråkigheten Enligt språklagen (423/2003) är en kommun tvåspråkig om det i kommunen finns både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och minoriteten utgör minst 8 % av invånarna eller minst 3 000 invånare. I en tvåspråkig kommun ska tjänsterna finnas tillgängliga på samma grunder både på finska och på svenska. Om kunden så vill ska kommunen då den tar kontakt använda kundens eget språk. Tjänsterna kan produceras på olika språk vid olika verksamhetställen. Staden Mellersta Nyland är en tvåspråkig kommun. Av de invånare som hör till den svenska språkgruppen bor endast en bråkdel i andra kommuner än Sibbo. Därför är det förnuftigt att koncentrera tjänsterna. För beställandet av de svenskspråkiga tjänsterna ansvarar Sibbesborg citys närforum inom de befogenhetsramar som fullmäktige godkänt. Stadens tvåspråkighet beaktas även på i beslutsfattandet för övrigt. Staden Mellersta Nyland har till exempel en svenskspråkig utbildningssektion. För dokumenthanteringens del betjänar staden Mellersta Nyland sina kunder både på finska och svenska. Till exempel fullmäktiges möteshandlingar, förvaltningsstadgan och övriga stadgor samt den allmänna informationen såsom kungörelser och offentliga meddelanden finns både på finska och på svenska. Exempel på tjänster som ordnas även på svenska Småbarnsfostran I den nya staden ordnas tjänsten som en närtjänst i cityområdet, huvudsakligen som daghemsverksamhet på campusarna där det även finns annan tjänsteverksamhet, och den ordnas antingen på finska eller svenska. Grundläggande utbildning Den grundläggande utbildningen ordnas som en närtjänst i cityområdet på campusarna där det även finns andra tjänster riktade till kommuninvånarna. År 2030 är antalet skolor 42 45 97

beroende på prognosen för befolkningstillväxt. Den genomsnittliga storleken på skolorna är 800 barn. Av skolorna är 2 3 svenskspråkiga. Utbildningen på andra stadiet I den nya staden grundas en läroanstalt som ordnar både gymnasie- och yrkesutbildning som en stadstjänst. Läroanstalten har verksamhetställen i cityna. Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen kan ordnas kostnadseffektivt som en del av läroanstalten som bildas, men för den svenskspråkiga yrkesutbildningens del behövs samarbete med andra utbildningsarrangörer. Elev- och studerandevården Den grundläggande utbildningen ordnas som en närtjänst i cityområdet på campusarna där det även finns andra tjänster riktade till kommuninvånarna. Den största delen av elevvårdspersonalen är utplacerad i skolorna. Specialtjänsterna ordnas som citytjänster. Största delen förverkligas som egen tjänsteproduktion, som kan kompletteras med privat tjänsteproduktion. Tjänsten produceras på finska och svenska. Ungdomen I den nya kommunen ordnas ungdomstjänsterna delvis som citytjänster och delvis som närtjänster i cityområdet. Tjänster som riktas särskilt till minderåriga, bl.a. regionalt ungdomsarbete som stärker den sociala gemenskapen, kultur- och klubbverksamheten, stärkande av delaktigheten samt special- och skolungdomsarbetet, ordnas som närtjänster i cityområdet på campusarna fast anknutna med övriga tjänster som stöder uppväxt samt skolorna. De elektroniska-, mobila- och nättjänsterna samt händelseproduktionen är stadstjänster. Ungdomscentral- och verkstadsverksamheten ordnas som stadstjänster, som har verksamhetsställen i cityna, som en del av förverkligandet av ungdomsgarantin och i nära samarbete med tjänsterna för utbildningen på andra stadiet. Det finns ungdomscentraler i de största citynas centrum, och i dem har man samlat sektorsövergripande tjänster som stöder unga. Det kan dessutom finnas verkstadsverksamhet i form av citytjänster i närområdet och i samband med läroanstalterna. På de svenskspråkiga områdena ordnas tjänster på svenska. Bibliotek I den nya kommunen finns ett bibliotek som har omfattande mångfunktions betjäningsställen. Dessa närtjänster i cityområdet utnyttjar de nuvarande huvudbiblioteken, vars samlingar delvis kan specialiseras. Särskilt i randområdena kompletteras tjänsterna med självbetjäningsbibliotek samt ambulerande tjänster. Dessutom utvecklas de elektroniska-, självbetjänings- och mobila tjänsterna i hela kommunen. Bibliotekstjänster och -material erbjuds också på svenska. Det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen "Mellersta Nylands Institut" ansvarar för ordnandet av såväl medborgarinstitutverksamheten som den grundläggande konstundervisningen. Verksamhetsställena är citytjänster och undervisning ordnas även som närtjänster i cityområdet där olika aktörers lokaler utnyttjas. Svenskspråkiga tjänster ordnas som en del av institutets verksamhet och som en köpt tjänst. Social- och hälsovårdstjänster Tillgängligheten på svenskspråkiga tjänster inom tjänsterna för äldre, tjänsterna för barn/barnfamiljer, barnskyddet samt mental- och missbrukarvården förbättras. 98

Kostnaderna för tvåspråkigheten Enligt språklagen är det endast fullmäktiges föredragningslistor som måste översättas till två språk i en tvåspråkig kommun. Staden Mellersta Nyland kan själv bestämma i vilken utsträckning föredragningslistorna översätts. Den största delen av kostnaderna för tvåspråkigheten uppkommer av att kommunikationen sköts på två språk. I Sibbo har man uppskattat att ca 80 % av translatorernas arbetstid går åt till det administrativa arbetet dvs. till att översätta föredragningslistor och tillhörande bilagor i anknytning till beslutsfattandet. I den nya staden behövs 3 5 extra translatorer. De totala lönekostnaderna för en translator är ca 47 000 euro per år, varvid lönekostnaderna i anknytning till översättning stiger till ca 150 000 250 000 euro per år. Dessutom förbereder man sig på att göra några större översättningsjobb som köpta tjänster. Det går att minska kostnaderna för tvåspråkigheten genom att en del av personalen är tvåspråkig och själv kan producera ärendena på två språk. I detta fall måste man överväga att betala ut språktillägg. I staden Mellersta Nyland ska skyltar, trafikmärken, anvisningsskyltar och vägvisare som ställs upp av myndigheterna vara tvåspråkiga. NMT-centralen ansvarar för märken och stora s.k. orienteringstavlor vid allmänna vägar, men staden ska själv sköta om att texten på skyltar, vägvisare och trafikmärken samt i styrutrustning som avses i vägtrafiklagstiftningen är tvåspråkig. Då en enspråkig kommun blir tvåspråkig kan enbart enspråkiga väg- och gatunamnsskyltar fortfarande användas på de områden i den nya kommunen som tidigare var enspråkiga. Övriga skyltar och vägvisare som myndigheterna sätter upp ska göras tvåspråkiga inom två år från kommunindelsändringen, och vägmärken och anvisningsskyltar enligt trafiklagen ska göras tvåspråkiga inom fem år från kommunindelsändringen. En grov uppskattning av dessa kostnader är cirka 100 000 euro. 99

Bilaga 2 Invånarnas möjligheter att delta och påverka under sammanslagningsutredningen Sammanslagningsutredningens styrgrupp har godkänt en delaktighetsplan och kommunikationsplan för utredningen, vilka har fungerat som arbetsredskap i utredningen. Målet för delaktighetsplanen har varit att 1. säkerställa att de mest centrala partnerna och intressentgrupperna i utredningen kan påverka beredningen av utredningen 2. samarbetet med centrala intressentgrupper görs på ett planmässigt och likvärdigt sätt 3. de centrala intressentgrupperna och samarbetspartnerna definieras 100

4. de centrala intressentgruppernas och samarbetspartnernas åsikter om sammanslagningsutredningen baserar sig på fakta 5. utredningens beredare alla känner till sitt eget ansvar för växelverkan och samarbete och fungerar enligt det. I beredningen av sammanslagningsutredningen har kommunerna tagit hand om kommuninvånarnas delaktighets- och påverkningsmöjligheter samt samverkan med de anställdas representanter i enlighet med 7 i kommunindelningslagen. Beredningen av sammanslagningsutredningen har genomförts i samarbete med personalens representanter på det sätt som fastställs i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007). Varje stad har följt sina egna kommunikationsprinciper i den interna kommunikationen till de egna förtroendevalda och personalen. För invånarnas möjligheter att delta och påverka har man beaktat 4 kap. i kommunallagen (365/1995), där bl.a. information, diskussionsmöten och utredandet av invånarnas åsikter nämns. Dessutom har de personer getts möjligheter till inflytande på vars livsmiljö, arbete eller övriga förhållanden kommunsammanslagningen kan ha en betydande inverkan (41 i förvaltningslagen 434/2003). Möjligheterna för kommunernas personal att delta och påverka Under sammanslagningsutredningen har personalens delaktighet främjats på följande sätt: - utredningsprojektet har behandlats i kommunernas samarbetsorgan - två gemensamma informations- och diskussionsmöten har ordnats för personalorganisationernas representanter: det första i Nurmijärvi i november 2013 och det andra i Hyvinge i december 2013 efter att halvtidsrapporten hade färdigställts - personalorganisationernas representanter har haft möjlighet att delta i ett presentationsevenemang för halvtidsrapporten, som var riktat de förtroendevalda, i Kervo i januari 2014 - organisationernas representanter har bjudits in till följande gemensamma tillställningar som ordnats av utredningens arbetsgrupper samt till kommuninvånarkvällar: en workshop om servicenätet i Mäntsälä (12/2013) ett informationsmöte om kommunstrukturreformen, som ordnades av finansministeriet i Hyvinge (4/2014) arbetsgruppernas gemensamma seminarier i Träskända (4/2014) och Sibbo (4/2014) gemensamma invånarkvällar i Tusby, Mäntsälä och Hyvinge (4/2014) i utredningens regi Organisationerna och kommunen-evenemang i Träskända (4/2014). Ett sort antal representanter för personalorganisationerna har deltagit särskilt i arbetsgruppernas gemensamma seminarier och informationsmöten. Representanter för samtliga kommuner har deltagit i dessa. Organisationerna har lämnat kommunvisa, gemensamma uttalanden om halvtidsrapporten. Utlåtandena har behandlats i arbetsgruppen Förvaltning-, personal- och stödtjänster samt av utredningens lednings- och styrgrupper. Då slutrapporten färdigställts hålls ett informations- och diskussionsmöte i enlighet med samarbetsförfarandet i alla kommuner samtidigt. Dessutom har personalorganisationernas representanter bjudits in till ett presentationsmöte för slutrapporten, som är gemensamt för samtliga fullmäktige. 101

Möjligheterna för kommunernas förtroendevalda att delta och påverka Enligt sammanslagningsutredningens arbetsplan har varje kommundirektör regelbundet informerat fullmäktige samt stads- och kommunstyrelsen och utnyttjat det gemensamma presentationsmaterialet. Fullmäktiges första gemensamma diskussionsmöte ordnades i samband med halvtidsrapporten i januari 2014. Alla fullmäktige svarade på styrgruppens utlåtandebegäran i samband med halvtidsrapporten. Det andra gemensamma mötet kommer att hållas i samband med slutrapporten i september 2014. Slutrapporten behandlas av alla fullmäktige. Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka En utredning om tjänsternas tillgänglighet har gjorts i regi av Taloustutkimus. Man frågade via telefonintervjuer av ettusen 18 79-åriga invånare i mellersta Nylands kommuner vilka kommunala tjänster man borde få i den närmaste tätorten (närtjänster i cityområdet), vilka tjänster som kan centraliseras (stadstjänster) och vilka som kan digitaliseras. Data samlades in i mars 2014. Urvalet bildades genom ett kommunvist kvoturval så att man i Hyvinge, Träskända, Kervo, Nurmijärvi och Tusby gjorde 140 intervjuer och i Mäntsälä, Borgnäs och Sibbo 100 intervjuer. Resultatets genomsnittliga statistiska felmarginal med en 95 % tillförlitlighetsnivå är som högst ± 3,2 %-enheter. Angående beredningen av staden Mellersta Nylands modell för närdemokrati frågade man i mars-april 2014 kommuninvånarna om deras åsikt gällande behoven att påverka och delta i kommunens verksamhet och hur detta ska ske. Totalt svarade 989 invånare i området på den öppna internetbaserade kommuninvånarenkäten. Dessutom intervjuades ca 110 ungdomar skilt. Förfrågningen utfördes av yrkeshögskolan Diakonia som en del av KUUMA-regionens projekt för närdemokrati. Angående den nya stadens tjänster samt kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka har det ordnats tre öppna invånarkvällar för samtliga invånare i utredningsområdet: I Tusby 1.4.2014, i Mäntsälä 8.4.2014 och i Hyvinge 10.4.2014. Totalt deltog ca 100 kommuninvånare i tillställningarna. Angående sammanlagningsbeslutet beslutar utredningsområdets fullmäktige om de olika sätten på vilka kommuninvånarna hörs, inkl. en rådgivande folkomröstning. Styrgruppen har rekommenderat att kommunerna förbereder sig på att höra kommuninvånarna på våren 2015. Näringslivets möjligheter att delta och påverka Som utgångspunkt för arbetet ordnades i september 2013 ett seminarium dit man bjöd in utredningsområdets företagares ordförande samt Nylands företagares verkställande direktör. Målet för seminariet var att höra företagarnas åsikter om vad som är viktigt i den nya kommunens verksamhet ur företagens synvinkel. En enkät genomfördes våren 2014 bland regionens företagare i samarbete med Nylands företagare. Syftet vara att utreda företagens åsikter om huruvida det är möjligt att förverkliga stadens Mellersta Nylands vision och huruvida en sammanslagning av kommunerna för med sig mer nytta eller skada ur företagsverksamhetens synvinkel. 102

Dessutom har man intervjuat representanter för ledningen i tre betydande företag i varje kommun. Syftet med intervjuerna var att ta reda på deras uppfattning och inställning till kommunsammanslagningar och betydelsen av interkommunalt samarbete ut företagens synvinkel. Organisationernas möjligheter att delta och påverka De konsekvenser en eventuell kommunsammanslagning har för organisationerna samt organisationernas påverkningsmöjligheter i staden Mellersta Nyland dryftades i april 2014 vid tillställningen Kommunen och organisationerna, som var gemensam för hela utredningsområdet. Drygt 50 representanter för olika organisationer deltog i tillställningen. För de föreningar som anknyter till bildningsväsendets olika delområden ordnades en nätenkät på våren 2014. 213 organisationer i utredningsområdet svarade på enkäten. Övriga intressentgruppers och samarbetspartners möjligheter att delta och påverka Man har informerat bl.a. följande aktörer och frågat om deras åsikter avseende staden Mellersta Nylands samhällsstruktur samt metropolförvaltningen: HRT, Nylands förbund, KUUMAregionen, Mellersta Nylands miljöcentral, NTM-centalen i Nyland, Trafikverket samt ministerierna. Angående de samhällstekniska tjänsterna har man frågat av 16 tekniska organisationer, som samarbetar med kommunerna i mellersta Nyland, om deras åsikt. Dessa omfattade organisationer inom vatten-, energi-, avfallshantering- och räddningstjänster. Kommenterar har lämnats av samkommunen för Tusby vattenverk, Mänstälän Sähkö Oy, Kiertokapula Oy och Keski-Uudenmaan vesiensuojelun liikelaitoskuntayhtymä (KUVES). Angående bildningstjänsterna har man begärt om utlåtanden av utbildningssamkommunerna och ordnat en nätenkät för de föreningar som fungerar på kommunernas områden och har anknytning till bildningens olika delområden. 213 svar mottogs Angående social- och hälsovårdstjänsterna har man intervjuat de mest centrala samarbetspartnerna, såsom verkställande direktör Aki Linden vid HNS, sjukvårdsområdets direktör Asko Saarta HNS/Hyvinge sjukvårdsområde, sjukvårdsområdets direktör Sune Lang HNS/Borgå sjukvårdsområde, tf. verkställande direktör Kaarina Kilpelä vid samkommunen Eteva, verkställande direktör Päivi Flinkman vid Kiljavan Sairaala Oy, samkommundirektör Ismo Airis vid Nyländska samkommunen för missbrukarvård. Dessutom ordnade man i december 2013 ett arbetsseminarium om social- och hälsovårdens strukturreform, i vilket deltog kommunernas beslutsfattare, tjänstemän samt andra aktörer inom social- och hälsovården. I maj 2014 ordnade arbetsgruppen ett arbetsseminarium för cheferna och ledningen inom kommunens social- och hälsovård. Seminariet behandlade de möjligheter och utmaningar som en sammanslagning av kommunerna medför, och man producerade samtidigt substans för utredningsarbetet. Angående närdemokratin och modellen för beslutsfattandet har man hört medlemmar i ungdomsfullmäktige och sakkunniga i utredningsområdets kommuner, såsom professor Aimo Ryynänen, demokratisektionens ordförande Inga Nyholm som utsetts av FM, samt teknologie doktor och ledande expert Heikki Lonka vid Grandlund Oy. Dessutom har man samarbetat intensivt med närdemokratiprojektet som drivs av affärsverket KUUMA-regionen. Närdemo- 103

kratin och beslutsfattandet var centrala teman vid utredningens styrgrupps möten och seminarier under våren 2014. 104

Bilaga 3 Organisation för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland Sammanslagningsutredningen har styrts av en politisk styrgrupp. Medlemmar i styrgruppen är fullmäktige- och kommunstyrelseordförandena i Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby samt sammanlagt tio s.k. tilläggsmedlemmar så att styrgruppens sammansättning motsvarar kommunalvalets resultat. Ordföranden för stadsstyrelsen i Hyvinge, Annika Kokko, har varit ordförande för styrgruppen. Ordföranden för Nurmijärvis fullmäktige, Petri Kalmi, och andra vice ordföranden för Tusby kommunfullmäktige, Arto Lindberg, har varit vice ordförande för styrgruppen. Styrgruppens sammansättning presenteras i schemat nedan. 105

Ledningsgruppens sammansättning och arbetsgruppernas ordförandeskap Ärendena presenteras för den politiska styrgruppen av ledningsgruppen, som består av kommundirektörerna. Ledningsgruppens ordförande är Mäntsäläs kommundirektör Esko Kairesalo. Vice ordförande är Sibbos kommundirektör Mikael Grannas och Träskändas stadsdirektör Erkki Kukkonen. Sammanslagningsutredningen bereds i huvudsak som tjänstearbete av arbetsgrupper som är underställda ledningsgruppen. Kommundirektörerna fungerar som ordförande i utredningens arbetsgrupper enligt följande: Projektdirektör för sammanslagningsutredningen Ekonomiexpert Servicenätexpert Direktören för utredningsprojektet har utarbetat sammanslagningsutredningens arbetsplan och delaktighets- och kommunikationsplaner samt säkerställt att arbetsgruppernas arbete framskrider enligt dem. Dessutom har direktören för utredningsprojektet sammanställt utredningens mellanrapport och slutrapport utgående från arbetsgruppernas och experternas rapporter, ansvarat för utredningens kommunikation och utarbetandet av en kostnadsberäkning. Dessutom bereder projektdirektören sammanslagningsavtalet för kommunerna i slutet av utredningen. Direktören för utredningsprojektet ger sitt förslag till ledningsgruppen. Direktören för KUUMA-regionens affärsverk, Johanna Viita, är direktör för utredningsprojektet. Ekonomiexperten har utarbetat bl.a. kalkyler över framtidsvisionen för de separata kommunerna och för den nya staden samt konvergenskriterier. AVD Eero Laesterä, Perlacon Oy, har fungerat som ekonomiexpert. Servicenätexperten har analyserat den nuvarande verksamheten och fastigheterna inom den grundläggande utbildningen, småbarnsfostran samt social- och hälsovårdsväsendet. Teknologie doktor Heikki Lonka, Granlund Oy, har fungerat som servicenätexpert. 106