Samhällsbyggnadskontoret Magnus Lundin. Befolkningsprognos Södertälje kommun 2011-2020

Samhällsbyggnadskontoret Magnus Lundin Befolkningsprognos Södertälje kommun 2011-2020

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 2 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning... 3 2. Metod och antaganden... 4 2.1. Startbefolkning... 4 2.2. Fruktsamhet och dödsrisker... 4 2.3. In- och utflyttning... 4 2.4. Framtida bostadsbyggande... 5 2.5. Prognosfel och prognososäkerhet... 5 3. Södertälje kommuns prognostiserade befolkning 2010-2020... 6 3.1. Södertälje kommuns totalbefolkning 2010-2020... 6 3.2. Barn och ungdomar... 6 3.3. Södertälje kommuns äldre befolkning... 7 3.4. Försörjningskvoten... 8 3.5. Jämförelse med föregående års prognos på kommunnivå... 9 3.6. Jämförelse med SCB:s riksprognos... 9 4. Befolkningsprognos för kommundelarna 2010-2020... 9 4.1. Befolkningen i kommundelarna 2010-2020... 9 4.2. Jämförelse med föregående års prognos... 10 5. Sammanfattning... 11 Figurer...Sida Figur 1... 7 Figur 2... 8 Figur 3... 8 Figur 4... 9 Figur 5... 10 Tabellbilaga Prognostabeller för kommunen totalt, kommundelarna samt nyko 3 Bostadsantaganden med beräknat färdigställande, 2011-2020

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 3 1. Inledning Befolkningsprognosen för perioden 2011-2020 har utarbetats av Magnus Lundin, samhällsbyggnadskontoret. Sedan flera år tillbaka har Södertälje kommun haft en positiv befolkningsutveckling. Under år 2010 ökade Södertälje kommun sin befolkning med 976 personer eller 1,1 % jämfört med föregående år. Med undantag av Vårdinge-Mölnbo kommundel ökade folkmängden i kommundelarna. De före detta kommundelarna Östertälje och Tveta är de delområden som ökade sin befolkning mest under 2010, 342 respektive 271 personer sett till faktiska siffror vilket procentuellt motsvarar 1,6 % respektive 1,4 %. Om man jämför den procentuella förändringen mellan 2009 och 2010 ökade Enhörna mest med 1,9 % År 2010 hade Södertälje ett positivt flyttnetto, d.v.s. fler flyttade in till kommunen än som flyttade ut, vilket uppgick till 590 personer vilket var 116 personer färre jämfört med flyttnettot 2009. Flyttnettot mot utlandet var 1 241 personer medan flyttnettot gentemot riket i övrigt var negativt med -651 personer. Kommunens befolkningsprognos skall utgöra ett underlag för bl.a. Mål och Budget men är givetvis även användbar i andra sammanhang och utgör ett viktigt instrument för kommunens samhälls- respektive verksamhetsplanering. Rapporten kommer att inledas med en redogörelse för de bakgrundsfaktorer och antaganden som prognosen bygger på och därefter analyseras de resultat som räknats fram. Avslutningsvis redovisas tabeller över resultatet på totalnivå samt för kommunens olika delområden. De åldersklasser som redovisas är de som visat sig vara mest efterfrågade av såväl politiker som tjänstemän. Det är viktigt att betona att tabellerna redovisar en prognos givet de faktorer som var kända då den beräknades i mars/april år 2011. För att ytterligare förtydliga detta är samtliga värden avrundade till närmsta femtal. Rapporten samt dess tabeller finns tillgängliga på Kanalens statistiksidor samt på Södertälje kommuns externa webbplats. Frågor rörande befolkningsprognosen besvaras av Magnus Lundin, staben samhällsbyggnadskontoret. magnus.lundin@sodertalje.se tfn 08-5230 3092. Trevlig läsning!

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 4 2. Metod och antaganden Befolkningsprognosen beräknas utifrån antaganden om befolkningens förändringsfaktorer: fruktsamhet, dödsrisker, in- och utflyttning samt framtida bostadsbyggande. För att minimera eventuella extremvärden enskilda år används genomsnittliga värden för en treårsperiod vad gäller de fyra förstnämnda faktorerna. Utifrån den gällande översiktsplanen, tillsammans med sammanställningen över kommunens pågående bostadsprojekt, såväl detaljplaner som exploateringsprojekt, görs en bedömning av det framtida bostadsbyggandet tillsammans med enheterna projekt- och exploatering samt plan inom samhällsbyggnadskontoret. Diskussioner har även förts med arbetsmarknadskontoret och utbildningskontoret. Dessa olika faktorer vägs sedan samman och med utgångspunkt från befolkningen per den 31 december 2010 beräknas befolkningsprognosen. Här redovisas kortfattat samtliga bakgrundsfaktorer. 2.1. Startbefolkning Den sista december år 2010 bodde 86 246 personer i Södertälje kommun. Fördelningen mellan män och kvinnor var i princip jämn med endast ett fåtal fler män än kvinnor, 43 447 män respektive 42 799 kvinnor. Detta utgör således startbefolkningen i prognosen och den är indelad i ettårsklasser samt är könsfördelad. Geografiskt är befolkningen indelad på nyckelkodsområdesnivå 3 (NYKO-nivå 3). 2.2. Fruktsamhet och dödsrisker Fruktsamheten beräknas utifrån ålderspecifika fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna i en viss ålder) och utgår från ett genomsnitt för en treårsperiod (2008-2010) för Södertälje kommun och följer sedan SCB:s riksprognos. Södertälje kommun hade för åren 2008-2010 fyra procent högre fruktsamhet än riksgenomsnittet. Antalet döda beräknas med hjälp av dödsrisker enligt SCB:s riksprognos. Med hjälp av index kan det beräknade antalet döda justeras uppåt eller nedåt efter lokala variationer. I årets prognos har dödligheten för kvinnor lagts på nio procent över rikets nivå för kvinnor respektive 14 procent för män. Detta motsvarar genomsnittet för dödligheten för män och kvinnor för en treårsperiod för Södertälje kommun. 2.3. In- och utflyttning Avseende in- och utflyttningen till kommunen totalt används genomsnittliga värden för en treårsperiod vilken justeras med avseende på bland annat nybyggnation och prognostiserad utrikes inflyttning. Södertälje kommun har två typer av flyttrörelser att ta hänsyn till. Dels den mer traditionella som genereras av att nya bostäder byggs dels inflyttningen från utlandet. För vissa år har det varit svårt att se något direkt samband mellan bostadsbyggande och ökad inflyttning till kommunen totalt. Sambandet blir dock mer tydligt när kommundelarna studeras.

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 5 Vad gäller inflyttningen från utlandet är det en mycket svår faktor att bedöma. Det har visat sig att tillgång på bostäder, arbete eller utbildning haft mindre betydelse för inflyttningen från utlandet utan det är snarare närhet till släkt, vänner och kyrka som avgör var man vill bosätta sig. I prognosen görs antagandet att inflyttningen från utlandet inte minskar i samma takt som anges i SCB:s riksprognos. Under åren 2003-2005 minskade inflyttningen från utlandet men kommunen hade ändå en relativt stor grupp asylsökande och flyktingar. För år 2006 hade Södertälje kommun en ökad inflyttning från utlandet. Dessa personer bosatte sig främst i områdena Västertälje, Östertälje och Tveta. År 2007 ökade ytterligare inflyttningen från utlandet medan utflyttningen till utlandet minskade. Under perioden 2008-2010 minskade inflyttningen från utlandet. Situationen i Irak föranledde en omfattande asylinvandring av personer med irakisk bakgrund till Sverige och Södertälje. Under 2007 skedde den hittills största flyktinginvandringen av irakier till Södertälje då 1 221 personer med irakisk bakgrund anlände till Södertälje. Antalet asylsökande från Irak har minskat även om antalet anhöriginvandrare synes ha ökat. När det gäller boendet så har de flesta sitt boende i storstadsstadsdelarna och många av dessa är inneboende, dvs. de saknar antingen egna förstahandskontrakt eller godkända andrahandskontrakt. Det är främst i stadsdelarna Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjden som de asylsökande har sitt boende eller ebo-adress. 2.4. Framtida bostadsbyggande En viktig faktor som läggs in i befolkningsprognosen är framtida bostadsbyggande. Tillskott på bostäder får olika stor betydelse för befolkningsutvecklingen beroende på hur stor befolkning området har. Sambandet mellan nya bostäder och nya invånare är starkare i kommundelarna och svagare i Södertälje tätort. Samtidigt är det viktigt att göra en avvägning av hur många nya invånare nyproduktionen genererar. Där är kommundelarna också känsligare eftersom även ett fåtal nyinflyttade stora familjer kan ge ett stort genomslag i verksamheten. Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Den befolkningsutveckling som antagits i prognosen förutsätter att den byggnation som redovisas i rapporten genomförs. Osäkerhet inom byggbranschen och konjunkturförändringar medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen kommer att påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Planerad bostadsbyggande i Södertälje kommun är angivet som beräknat inflyttningsår. 2.5. Prognosfel och prognososäkerhet Prognosfel, skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet, beror på slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Konjunkturen är likaledes en svår faktor att bedöma och förändringar i konjunkturen påverkar bostadsbyggandet vilket kan leda till att bostadsbyggnadsprojekt antingen fördröjs eller läggs ned vilket i sin tur påverkar folkmängden.

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 6 Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är då mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Vidare är osäkerheten störst i de rörliga åldrarna dvs. när man föds, när man är mest flyttbenägen (20-34 år) och när man dör. 3. Södertälje kommuns prognostiserade befolkning 2010-2020 3.1. Södertälje kommuns totalbefolkning 2010-2020 Likt tidigare års prognoser samt utfall av dessa visat förväntas Södertälje kommuns befolkning att fortsätta öka. Även om konjunkturläget har förbättrats och många nya bostäder planeras byggas såväl i kommundelarna som i de centrala delarna av Södertälje garanterar detta inte ökad inflyttning. Det har historiskt visat sig att det framförallt är kommundelarna som har vuxit befolkningsmässigt när nya bostäder byggts medan nya bostäder i tätorten snarare genererat en intern omflyttning. Inför 2006 års prognos togs kontakter med aktuella byggföretag och det visade sig att uppskattningsvis mellan 80-90 procent av de nya bostadsrätterna som byggdes i staden hade sålts till befintliga Södertäljebor. Kommunen bedriver emellertid ett aktivt detaljplanearbete och en ny översiktsplan förväntas antas under året. Södertälje är en av regionplanen, RUFS 2010, utpekade regionala stadskärnor vilket betyder att regionen ser Södertälje som en tillväxtnod för hela Stockholms län. Vilket tidigare nämnts har Södertälje kommun sedan flera år haft en högre fruktsamhet än riket i övrigt. Antalet födda barn förväntas under prognosperioden att ligga på något över samma nivå som idag, ett genomsnitt med 1 145 barn per år. Under hela prognosperioden kommer kommunen ha ett positivt födelseöverskott på i snitt 411 barn årligen. 3.2. Barn och ungdomar Av kommunens åtaganden hör förskola och skola till dem som tar en stor del av budgeten i anspråk. Därför är det intressant att se befolkningsutvecklingen i de aktuella åldersgrupperna. Diagrammet nedan visar den faktiska befolkningsutvecklingen för åren 2007-2010 samt prognosen för respektive åldersgrupp fram till år 2020.

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 7 Figur 1: Prognostiserat antal barn och ungdomar i Södertälje kommun, 0-18 år 14 000 12 000 10 000 Grundskolebarn 6-15 år 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Förskolebarn 1-5 år Gymnasieungdomar 16-18 år Nyfödda 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Antalet nyfödda barn kommer att vara svagt ökande under hela prognosperioden. Jämfört med riket har det historiskt fötts fler barn per kvinna i fruktsam ålder i Södertälje kommun vilket är en trend som antas fortsätta. Fruktsamheten minskade år 2009 vilket kan härledas till den svagare konjunkturen men ökade år 2010. Antalet barn i förskoleålder dvs. 1-5 år förväntas öka under hela prognosperioden. Gruppen grundskolebarn är förhållandevis stor och omfattar barn i åldern 6-15 år. Även om antalet grundskolebarn förväntas öka under hela prognosperioden finns det skillnader inom gruppen. Antalet sexåringar antas vara förhållandevis stabilt i början av prognosperioden, antas öka något till 2016 för att därefter plana ut. Antalet 7-9 åringar kommer öka fram till 2017 för att därefter stabiliseras. Gruppen 10-12 åringar förväntas öka svagt fram till 2013 för att därefter öka successivt under hela prognosperioden. Gruppen 13-15 åringar kommer inledningsvis att minska. Från år 2015 förväntas emellertid gruppen att öka. Antalet gymnasieungdomar i åldrarna 16-18 år kommer minska fram till 2015 för att därefter öka svagt men antas understiga antalet år 2010. 3.3. Södertälje kommuns äldre befolkning Likt förskola och skola hör äldreomsorg till kommunens stora ansvarsområden. Den här frågan blir mer och mer aktuell och diskuteras flitigt på såväl kommunal nivå som riksnivå. Olika grupper har olika behov och ju äldre invånarna blir desto större blir kommunens åtaganden. Nedan redovisas befolkningsutvecklingen i de grupper som oftast efterfrågas av politiker och tjänstemän.

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 8 Figur 2: Södertälje kommuns äldre befolkning, 65 år och äldre 2007-2010 samt prognostiserat antal 2011-2020 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 3.4. Försörjningskvoten Under prognosperioden beräknas antalet personer i yrkesaktiv ålder i åldern 20-64 år att öka med cirka elva procent vilket innebär att den här gruppen har en lägre tillväxttakt jämfört med befolkningen i Södertälje kommun som väntas växa med tolv procent. Södertälje kommun har idag en försörjningskvot på 1,69 vilket betyder att varje person i åldern 20-64 år utöver sig själv skall försörja ytterligare 0,69 personer. Vid prognosperiodens utgång kommer kvoten att ha ökat till 0,70. Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt högre. Figur 3: Försöjningskvoten 2004-2010 samt prognostiserad försörjningskvot 2011-2020 1,72 1,71 1,7 1,69 1,68 1,67 1,66 1,65 1,64 1,63 Försörjningskvot 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 9 3.5. Jämförelse med förra årets prognos på kommunnivå Årets prognos visar totalt sett på en starkare befolkningsutveckling jämfört med föregående års prognos. Detta beror främst på ett flertal större bostadsbyggnadsprojekt som inte framkom i föregående års prognos och vilka bör generera inflyttare till kommunen. Prognosen antar även att inflyttningen från utlandet kommer att ligga högre jämfört med vad som antas i SCB:s riksprognos vilket avspeglas i inflyttningsantagandena. Jämfört med föregående års befolkningsprognos uppvisar årets prognos likartade tendenser utslaget på både den yngre och äldre befolkningen. Dock förväntas inte andelen äldre befolkning öka i samma takt. 3.6. Jämförelse med SCB:s riksprognos Det kan i sammanhanget vara intressant att se hur kommunens prognostiserade befolkningsförändring skiljer sig från rikets prognos. Eftersom det framförallt är intressant utifrån ett skatteutjämningsperspektiv redovisas förändringen under det kommande året i tabellen nedan: Figur 4: Procentuell förändring riket och Södertälje kommun 2010-2011 Riket Södertälje procentuell procentuell förändring förändring 0-0,26-0,79 1-5 2,41 1,49 6 5,47-3,77 7-9 3,41 8,30 10-12 1,16 0,78 13-15 -3,84-2,00 16-18 -4,75-2,40 19-24 2,41 3,21 25-64 0,18 0,94 65-79 3,69 3,39 80-84 -0,43-0,10 85-89 -1,44-1,50 90-w 4,80 5,09 Utifrån detta går det att konstatera att den antagna utvecklingen för kommunen respektive riket inte helt följer varandra. Befolkningen i Södertälje kommun tycks växa i högre takt jämfört med riket under det kommande året. 4. Befolkningsprognos för kommundelarna 2010-2020 4.1. Befolkningen i kommundelarna 2010-2020 Totalt beräknas Södertälje kommuns befolkning att öka med tolv procent under prognosperioden. Utifrån de fakta som var kända vid tidpunkten för prognosarbetet är det sannolikt att kommunde-

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 10 larna och Södertälje tätort kommer att ha en likartad tillväxttakt. Vårdinge har den procentuella största ökningen. Nedan redovisas en tabell över den procentuella förändringen för mitten och slutet av prognosperioden i respektive kommundel. Figur 5: Procentuell förändring i kommunens delområden 2015 och 2020 Delområde 2015 2020 Östertälje 9 19 Västertälje 5 9 Tveta 3 8 Södertälje tätort totalt 6 12 Järna 6 7 Hölö-Mörkö 7 12 Vårdinge 14 16 Enhörna 13 21 Kommundelarna totalt 8 11 Södertälje kommun totalt 6 12 Ovanstående befolkningsutveckling har flera förklaringar. Dels planeras nya bostäder i kommunen vilket har betydelse för befolkningsutvecklingen samt att det sker en omflyttning inom kommunen. Förutom permanentning av fritidshus i Viksberg kan ökningen i Östertälje förklaras av förtätning av befintliga områden, större bostadsbyggnadsprojekt som exempelvis Lejonet samt den fortsatta utbyggnaden av Glasberga sjöstad. I Tveta planeras bland annat förtätning samt utbyggnad av Almnäs. Ute i kommundelarna kan befolkningstillväxten framförallt förklaras av permanentning av fritidshus, förtätning i befintliga områden, styckebyggnation i kommundelarna samt nya och utbyggnad av befintliga bostadsområden. Områden som kan nämnas är Kallfors, Wij och Ekeby med flera. 4.2. Jämförelse med föregående års prognos Till skillnad från föregående års prognos anges en något högre tillväxttakt inom Södertälje tätort jämfört med kommundelarna. I prognosen tas hänsyn till den omflyttning som sker inom kommunen och hur framtida bebyggelse planeras samt tidpunkten för dess färdigställande men även en skattning görs av nyinflyttningen till följd av bostadsbyggandet. I beräkningen har även inflyttningen från utlandet tagits med. Historiskt har den invandrade befolkningen i huvudsak bosatt sig i Södertälje tätort vilket prognosen även tagit hänsyn till.

Södertälje kommun, /Befolkningsprognos 2011-2020/ 11 5. Sammanfattning Den befolkningsökning Södertälje kommun haft de senaste åren kommer att fortsätta även framöver. Under prognosperioden beräknas kommunens befolkning växa med ca tolv procent. Således beräknas kommunen år 2020 ha 96 345 invånare jämfört med 86 246 personer idag. Det är framförallt Södertälje tätort som kommer att växa men även Vårdinge-Mölnbo och Enhörna kommundelar kommer att öka avsevärt i förhållande till folkmängden. Järna och Tveta beräknas få en svagare befolkningsutveckling. Av barn och ungdomar är det framförallt gruppen barn, 7-9 år, 10-12 år och 13-15 år som kommer att bli större. Antalet gymnasieungdomar kommer minska fram till 2014, därefter sker en svag ökning resterande prognosår. Den grupp som framförallt kommer att bli större bland de äldre under hela prognosperioden är den i åldrarna 75-79 vilket även är den åldersgrupp som förväntas att öka mest under prognosperioden. Övriga åldersgrupper dvs. 80-84, 85-89 och 90-w kommer i framtiden att öka något i jämförelse med hur det ser ut idag. Antalet personer i yrkesaktiv ålder, 20-64 år, kommer inte att öka i samma takt som övriga befolkningsgrupper. Försörjningsbördan kommer i slutet av prognosperioden att vara 1,7 vilket kan jämföras med dagens 1,69. Det betyder att år 2019 ska varje invånare i åldern 20-64 år förutom sig själv försörja ytterligare 0,7 personer. Kommunen tycks få en något högre befolkningstillväxt jämfört med riket totalt under det närmaste året.