Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping
Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 2
Större mottagningar har visats ge bättre vård med bättre medicinska resultat. Men patienter i de flesta länder föredrar små mottagningar gärna ensampraktiker Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 3
Ensam eller gruppraktik Ensampraktik 30 procent större slutenvårdsutnyttjande Greenfiels et al 1992 Community health centers hade signifikant bättre kvalitetsscores Starfield 1994
Grindvaktsfunktion I medeltal var sjukvårdskostnader per capita lägre i länder med grindvaktssystem. Delnoij et al 1999 Färre besök och vårdagar ej alltid lägre kostnad Martin et al 1989, Gervas 1994 Nöjdare patienter en aning friskare Meyer et al 1996
Kontinuitet är det bra? Tidigare kännedom om patienten minskade tidsåtgång och användandet av medicinsk service Hjortdahl & Borchgrevink (1991
De som huvudsakligen vände sig till samma läkare hade hälften så stor risk att hamna på akutmottagningen som övriga Rosenblatt (2000) Ju flera primärvårdsläkare en patient träffade under året desto större vårdutnyttjande och kostnader. Raddish (1999)
Andel patienter som under 1 år vårdats på sjukhus Patienter med låg mottagningskontinuitet 14,0 % hög mottagning- men låg läkarkontinuitet 13,4 % hög personlig läkarkontinuitet 9,8 % Mainous & Gill 1998
Välja läkare själv? Studie av 10 205 patienter 35-85 år Enkäter om man själv valt sin läkare och om - Sociodemografi - Hälsa SF 12 - Uppfattning om vad som styr hälsan Den viktigaste faktorn beträffande allmän tillfredställelse med den vård läkaren givit var att man valt sin doktor själv, (OR: 2,2). Schmittdiel et al 1997
Mottagningar som utbildar läkare är mera utvecklade beträffande kliniska aktiviteter,utrustning och personalens kompetens Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 10
Riktlinjer Evidens av betydande kvalitet finns för att riktlinjer ger bättre vård men noggrann utvärdering bör ske före och efter implementering Trapp & Elwyn 2006 Computer-Assisted guidelines can improve the process of care delivery for diabetic patients Khunti, 1999; Lobach et al,1997 Sven Engström 071014Sven Engström 11
Kalla patienter? Paternalism och förmynderi? Minskar tillgänglighet? Många som missar tiden? Bättre att patienter ringer när de vill träffa oss?
Kallelsesystem är en viktig del av riskhanteringsstrategin Det finns stark evidens från systematiska sammanställningar av vetenskapliga studier att vårdens kvalitet och de medicinska resultaten blir bättre Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 13
Kalla patienter? Diabetes Computerised central recall, with prompting for patients and their family doctors, can achieve standards of care as good or better than hospital outpatient care. Unstructured care in the community is associated with poorer follow up, greater mortality and worse glycaemic control than hospital care. Cochrane review: Systems for routine surveillance for people with diabetes mellitus
New contract i England I de kvalitetskriterier som gäller för The New Contract är för varje kronisk sjukdom första kvalitetskriteriet att man har ett register över de patienter som har sjukdomen.
Kalla patienter? forts Astma. Studier i Östergötland visar på färre akutmottagningsbesök och bättre hälsa hos de som kallas regelbundet. Depression Data tyder på att struktur och uppföljning är viktigare för resultaten än behandlingsmetod Tandvård. Många studier visat på klart bättre tandhälsa i populationer som kallas för kontroller. Bilar. Svensk Bilprovning ökat bilars medellivslängd
Långa eller korta besök? Omfattande evidens för att längre konsultationer ger bättre kvalitet och resultat Mera patientinformation Bättra handläggning av kronisk sjukdom Färre läkemedelsförskrivningar Nöjdare patienter Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 17
Det finns evidens av förhållandevis låg kvalitet att datorisering av journaler och läkemedelsförskrivning leder till bättre vårdkvalitet Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 18
Fortbildning-Utbildning Det finns hög kvalitet på evidens talande för att 1. En kontinuerlig professionell utveckling som innefattar studier och analys av den egna handläggningen av patienter och utbildning-fortbildning kan förbättra vården. 2. Enbart utbildning-fortbildning inte förbättrar vården. Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 19
Med patienten delad förståelse och beslut Det En finn studie visar att hälften av GPs patienter i England tycker att detta uppnåtts Ganska svag evidens på effekter på kvalitet men det beror f.f.a. på att det är så svårt att mäta och utvärdera Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 20
Teamarbete Evidens med tyvärr låg kvalitet talar för betydande fördelar: Bättre kvalitet på diabetesvård Bättre tillgänglighet Nöjdare patienter Nöjdare personal Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström 071014Sven Engström 21
Samordnad planering vid utskrivning Minskade vårdtiden. Minskade återinläggningar Mera kontroller hos GP:s Nöjdare patienter Svaga tendenser dock Discharge Planning from Hospital to Home Cohranre review 8 stuider
Samtalsbehandling i primärvård Utbildade terapeutrer jf med vanlig läkarvård Kortidsresultat: en större reduktion av psykiatriska symtom Långtidsresultat: inga skillnader Effectiveness and Cost effectiveness of Counselling i Primary Care Cochrane 7 studier
Specialsköterskor DIABETES Bättre diabetesinställning Vrijhoef, 2002 Bättre patientkunskaper, följsamhet och resultat Interventions to improve management of diabetes Cochrane- review cirka 40 studier
Specialsköterskor ASTMA I Östergötland visat bättre förmåga till egenvård,mindre symtom av astman, färre akutbesök,lägre kostnader. Lindberg, 2002 Cochrane funnit endast en studie som kunde accepteras visade mera egenmätning av PEF och mindre nattliga symtom
Specialistkliniker utom sjukhus Ger ökad tillgänglighet men ej bättre resultat Om specialistkliniken samarbetar med primärvård, skola eller socialtjänst blir det bättre resultat vad gäller hälsa och en mera effektiv vård som i högre grad följer guidelines Specialist outreach clinics in primary care and rural hospital settings. Cochrane review
Hur skall det ekonomiska ersättningsystemet till allmänpraktikerna vara?
Gosden et al 1999 Review av 19 studier Kapitation Mindre sjukhusvård Lägre antal läkarbesök PrestationsersättningMer sjukhusvård Flest läkarbesök o. hembesök Mest lab.prov o. Röntgen Fast lön Minst sjukhusvård Längre konsultationer
Belby et al 1997 Review om hur kostnadsinfo påverkar GP-beteende Upplysning om kostnader vid förskrivning - ökade generisk förskrivning Upplysning om kostnader vid beställning av diagnostiska test - minskade antalet utförda test Minst antal läkarbesök Mera preventivt arbete
Doctors go where the money is! Ersättningssystem styr Starkare ju mera läkaren egen inkomst påverkas. In the light of this patients should have the right to know how their physician is paid. Gosden et al 1999