PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Relevanta dokument
PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

PSYKOPATI & NARCISSISM!

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Pass C3 Självskadebeteende

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Högkänslighet. Frågor & Svar. Varför är högkänsliga lättfångade byten för manipulatörer och hur kan det åtgärdas?

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Barn och ungas utsatthet för våld

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Beteendeproblem i äldrevården

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Så stärker du barnets självkänsla

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Anknytning/ Relationer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk: Behandling och återfall i brott

Beteendeproblem i förskolan

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet

Psykopater på arbetsplatsen Finns de? Fredag 14 mars 2014

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Personlighetsstörningar

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Våld i nära relationer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Våld i nära relationer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Anmälan När, hur och sen då?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Interkulturell medvetenhet. Soroush Shouri leg psykolog

Vad är SOFIA-studien?

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Vad är SOFIA studien?

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Kvintessensen HA KUNDENS FOKUS! Avgörande är att äga kundupplevelsen. INTE ha kunden i fokus! - Ta klagomålet som en gåva!

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Barn i utsatta livssituationer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Psykopati. Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage

Transkript:

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR IDENTIFIERA, BEMÖTA & HANTERA Helena Bingham - leg psykolog & föreläsare

EMOTIONELL INSTABILITET

Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild sätter sig själv främst i alla lägen! Personlig makt och kontroll viktigast! Bristande empati Känslig för kritik Antisociala/psykopatiska drag/emotionellt instabila Grandios/sårbar Konfrontationer leder till kyligt förakt/aggressivitet/depression

Sund självkärlek Narcissism Respekterar den fria viljan Tillfreds Ödmjuk Tycker om att vara ensam Fri från andras tyckande Kan bekräfta sig själv Empatisk Stärker andra Vill kontrollera andra Kritisk Grandios Behöver alltid andra omkring sig Mycket upptagen med vad andra tycker Charmig utåt men djupt osäker inom sig Manipulativ och hjärtlös Nedvärderar andra

Machiavellistiskt personlighetssyndrom Dominant Besserwisser Tål inte motstånd Empatisk på egna villkor Kontrollerande Manipulativ Skruplerlös Grym

Psykopati ett extremt personlighetssyndrom Psykopati Faktor 1 Interpersonell/affektiv Faktor 2 Antisocial livsstil Fasett 1 Interpersonell Fasett 2 Affektiv Fasett 3 Livsstil Fasett 4 Antisocial

Faktor 1 Fasett 1 Interpersonell Talförhet/ytlig charm Grandios självuppfattning Patologisk lögnaktighet Bedräglig/manipulerande Fasett 2 Affektiv Avsaknad av självförebråelser/skuldkänslor Ytliga affekter Känslokyla/avsaknad av empati Oförmåga att ta ansvar för egna handlingar

Faktor 2 Fasett 3 Livsstil Behov av stimulans/benägenhet att bli uttråkad Parasiterande livsstil Avsaknad av realistiska/långsiktiga mål Impulsivitet Ansvarslöshet Fasett 4 - Antisocial Bristande självkontroll Tidiga beteendeproblem Ungdomsbrottslighet Indragning av försöksutskrivning Kriminell mångsidighet

Kriterier utanför fasetterna Promiskuöst sexuellt beteende Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden

Primär & sekundär psykopati Ångest (låg/hög) Orsaksbakgrund (arv/miljö) Andra psykiatriska störningar (narcissism/emotionell instabilitet) Återfallsrisk i våldsbrott (lägre/högre) Behandlingsbarhet (sämre/bättre)

Forskning "Psykopater är inga monster Karolina Sörman forskare KI Empatisk förmåga i fokus Kan känna empati på uppmaning - empati-knapp som de kan slå av och på Försiktigt optimistisk Henrik Andershed kriminolog och professor Örebro Bestraffning är lönlöst Katarina Howner KI Rehabilitering fokusera på belöningssystemet

Hur vanligt är psykopati? Ca 2-3% män färre kvinnor Kriminalvården - 15-30 % män Rättspsykiatriska och allmänpsykiatriska grupper - < 10 % Industripsykopaterna (Robert Hare) - hot mot samhället!

Den narcissistiske/psykopatiske föräldern Distanserad och empatifattig relation Omsorgssvikt Idealiserar och nedvärderar Uppviglar barnet mot den andre föräldern/syskon Silence treatment Grym och sadistisk Kontrollerande Oberäknelig och slug barnet behöver alltid vara på sin vakt

Skrämmer till lydnad - uppträder hotfullt Skam- och skuldbelägger Känslomässig utpressning om du verkligen älskar mig så Kritiserar, ljuger, förstör, tar barnets saker Sexuellt gränslös Pengar som maktmedel

Psykiskt våld/misshandel lika farligt som fysiskt våld och sexuellt utnyttjande! Förödmjukande beteende Direkta hot Indirekta hot Kontroll Isolering NARCISSISM Svartsjuka Emotionellt våld Narcissism Känslomässig försummelse (passivt våld)

Den andre föräldern Förändras ofta i personligheten Manipulerad Kontrollerad Isolerad från omgivningen Upptagen av sin egen smärta/rädsla/skam Frånvarande mentalt/emotionellt Krav från samhället! Känslomässigt instabil Medskyldig ibland Ofta inte betrodd av omgivningen Rädd för att stöta sig med krokodilen

Konsekvenser för barnet Bristande tillit till andra speciellt vuxna Perfekt fasad gentemot omgivningen som skydd Glömmer sina egna behov och önskningar Låg självkänsla, självhat Negativ inre dialog fylld av kritik och självanklagelser Ångest Oro Otrygghet Depression Aggressivitet Självskadebeteende, våld

Rädsla Förvirring Brist på tillit

Missbruksrisk Flyr ofta hemmet när skolgången är klar bara ett steg i processen att bli fri Utvecklar liknande personlighetsdrag/beteenden Dras till partners med narcissistiska/psykopatiska drag helvetet börjar om! Flyktiga relationer

Hur bemöter vi krokodilföräldern? Lyssna alltid till din inre röst - något känns fel God självkännedom viktigt eget bekräftelsebehov, konflikträdsla mm Uppmärksamma och avled manipulativt beteende de har egen vinning för ögonen Ta inte konflikt sära ut dig! Sköldpaddskal mot förakt/kyla/aggressioner Hänvisa till din arbetsroll Vittne på vad som sägs - om möjligt var två för rättssäkerheten! Dokumentera allt! Stå ut med vanmakten Egna liknande erfarenheter

Hur bemöter vi det utsatta barnet Var en trygg vuxen för barnet lyssna och validera se barnet! Möt barnets känslor! Visa värme och medkänsla! Fråga barnet vad behöver du för att det ska kännas bättre? Aktivera barnet i olika sammanhang! Stå ut med barnets vanmakt! Stå ut med den egna vanmakten över att inte kunna rädda barnet Lagstiftningen behöver förändras! Skaffa dig kunskap!

Industripsykopater

Psykopaten i privatlivet

Skaffa dig kunskap! vuxnabarn.nu

HELENA BINGHAM LEG PSYKOLOG www.ptfo.se helena@ptfo.se