Psykopati. Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykopati. Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage"

Transkript

1 Psykopati Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage Rättspsykiatriska regionkliniken, Vadstena Linköpings universitet, Universitetet i Bergen

2 Bergenkonferensen dagar Behandling i fokus

3

4 Vad vet vi? Vår tyngsta riskfaktor för våld, i alla populationer Hög andel personer med denna störning inom kriminalvård/rättspsykiatri världen över Den enda psykiska störning där vård är kontraindicerad (givet vetenskapens nuvarande ståndpunkt)

5

6 Criminal Offenders (Hare, et al, 2000) 728 male offenders Represents UK prisons File + interview Odds ratio v = Recidivism general 20 violent 0 Low High

7 Swedish Studies Belfrage et al. (2000) 41 maximum security inmates Violence in prison AUC =.70 Tengström et al. (2000) 202 males referred for court-ordered forensic psychiatric evaluation in Sweden Average 4.25 year followup 0 Low High Level of Psychopathy % Violent

8 Civil Psychiatric Patients (Douglas, Ogloff, Nicholls, & Grant, 1999) 193 involuntarily committed patients, followed for 2 years post-release Psychopathy measured with PCL:SV Odds of violence, given high psychopathy Any violence 3.7 Physical violence 5.3 Criminal violence 13.6

9 Survival Analysis: Civil Patients (Douglas et al., 1999) 1.0 A PCL:SV High Low Time to Violence (Days)

10 Youth, I (Gretton et al., 2001; N=220 young sex offenders ) Low Med High

11 Dvs: Psykopati är inte bara vår tyngsta riskfaktor för förekomst av våld, men också relaterat till Frekvens (hur ofta brukar man våld?) Tid (hur snabbt återfaller man?) Typ (vilken typ av våld? Vapen? Reaktivt? Instrumentellt?) Svårighetsgrad (hur grovt våld brukar man?)

12 Vad vet vi mer? Hög andel personer med denna störning inom kriminalvård/rättspsykiatri världen över Den enda psykiska störning där vård är kontraindicerad (givet vetenskapens nuvarande ståndpunkt)

13 Ogloff, Wong, & Greenwood (1990) 80 rättspsykiatriska patienter Delade gruppen i hög resp låg grad av psykopati Hög psykopati Fullföljde behandlingen i mindre utsträckning Försökte/deltog aktivt i mindre utsträckning Förbättrades i mindre utsträckning

14 Rice, Harris, Cormier (1992) (% violent recidivism) Group Treated Untreated Low Psychopath 22% 39% High Psychopath 77% 55% < > N = 292 forensic patients; matched groups design Average follow-up 10.5 years Treatment not specifically for psychopathy

15 Hare et al. (2000) (% recidivism) Group Treated Untreated Low Factor 1 31% 31% High Factor 1 86% 59% = > N = 268 English offenders; matched groups design Average follow-up 2 years Treatment not specifically for psychopathy

16 DVS: Ju mer vi behandlar, desto sämre går det Få studier, men Uppbackat av stor klinisk enighet

17 Ny optimism? MacArthur Data (n = allmänpsykiatriska patienter) Skeem et al (2002) Positiv relation mellan behandling och återfall bland allmänpsyk patienter med hög grad av psykopati Ju mer behandling desto mindre våld bland dem som var psykopater Men Vilken slags behandling gavs? Ingen kontrollgrupp eller randomisering

18 Läget idag? Kan inte påtagligt förändra en personlighet Svårt att förändra ett beteende Sannolikt möjligt att förändra beteendet på kort sikt åtminstone för vissa - med högintensiv och kostsam behandling (ex Hall) På lång sikt?

19 Hall-projektet (Belfrage, et al, 2004) N = 47 Riskbedömning (HCR-20), diagnostik Handledning Ny riskbedömning Hypotes: Minskat antal riskfaktorer i HCR-20

20 Hall-projektet Resultat: Alla hade kvar sina riskfaktorer Men: Våldet på avdelningen minskade med 80%!

21 Dvs: Psykopati är inte bara vår tyngsta riskfaktor för förekomst av våld, men också relaterat till Frekvens (hur ofta brukar man våld?) Tid (hur snabbt återfaller man?) Typ (vilken typ av våld? Vapen? Reaktivt? Instrumentellt?) Svårighetsgrad (hur grovt våld brukar man?)

22 Hur hanterar vi detta gigantiska samhällsproblem? I USA kostar brottsligheten c:a miljarder dollar/år Psykopati förklarar c:a 10%, dvs 100 miljarder dollar/år (mycket försiktig uppskattning) Cirka 0.5% av hela USA:s BNP Ett större folkhälsoproblem än schizofreni i alla avseenden

23 Hur har vi svarat på detta? USA: stöd till schizofreniforskning 150 milj dollar/år 10 miljoner till personlighetsstörningar, varav c:a hälften avser borderlineforskning Ingen specifik tidskrift En, liten, organisation (etiologi, bedömning) Forskning om behandling/hantering?

24 Ex: Schizofreni c:a RCT studier avseende behandling Psykopati? Ingen!

25 Hantering och behandling av psykopati (Logan) Bot a r inte möjlig vi kan inte bota klienter från deras personligheter.

26 Sa rskilt stora och många utmaningar En krävande och långvarig process Varierande behandlingsresultat beroende på psykopatins natur (ex narcissism) Ofta komorbida störningar Långvarig, samordnad och multidisciplina r behandling Caseformuleringsbaserad (individnivå) Jfr VPP

27 Varför viktigt med diagnostik? Forskning Hantering/Behandling Gärningsmannatypologi

28 Olika slags gärningsmän bakom partnervåld Den överkontrollerade explosiva ( Family only ) Våldsam Passivt aggressiv Den psykopatiska personligheten (den känslokalla) Våldsam Känslokall, oempatisk Kontrollbehov (ägodel) Manipulativ Självförtroende Snabb Borderline-personligheten (den känslomässigt instabila) Bekräftelsebehov Kontrollbehov (rädsla, oro) Separationsångest Depressivitet Negativ självbild Dåligt självförtroende

29 Hur yttrar sig då psykopati i praktiken?

30 Kommentar: Jag anser inte att jag brister i moralisk förmåga. Jag vet vad som är rätt och vad som är fel

31 Hare Psychopathy Checklist PCL:SV 2 delar 12 symtom 0, 1, 2 (NK) Personlighetsdrag Ett syndrom Cut-off: 18

32 PCL:Screening Version Del 1 Ytligt charmig Grandios Lögnaktig/manipulativ Saknar skuldkänslor Saknar empati Tar inte ansvar 12 Symtom (0, 1, 2) Poäng = 0-24 Del 2 Impulsiv Dålig självkontroll Kortsiktig Oansvarig Antisocialt beteende i ungdomen Antisocialt beteende i vuxen ålder < 18 = psykopati

33 1. Ytligt charmig Försäljartyp Pseudointellektuell Svaren långt ute på tungspetsen Tekniskt språk Ögonen Trubaduren på psykosavdelningen Fjäsk, och hot

34 Ytligt charmig (forts) Charmörer med stor framgång, kortsiktigt Partnern förälskar sig i en fiktiv person Störningen tar alltid över (ex scannern)

35 2. Grandios Vanligt Gott självförtroende trots situationen Tar över och kontrollerar intervjun Bättre än andra, i alla avseenden Sparkar nedåt Sparkar advokater Ler åt sin egen förträfflighet Duktig på att lura andra (Ingen B-gubbe.. )

36 Grandios (forts.) Lättkränkta (ex G:s gäspning) Kriminella (framgångs)attribut Jag a r duktig på det jag gör Jag har vinnarinstinkt Andras misstag fällde mig Kan du ta och ringa Pelle En sma ll ra cker

37 3. Lögnaktig och manipulativ Får oss att tro att han sköter sig Ljuger bra, men dåligt Ingen stress vid lögner, snarare tvärtom Långsiktigt såväl som impulsivt Semistrukturerad intervju Söker manipulera diagnostik Vid konfrontation av lögn, två vanliga reaktioner Överdriver, sva r vid sin mors grav, om a rlig.. Datahackern, Print University Även professionella glömmer

38

39 Psykopatins kärna - den känslomässiga oförmågan Väggarna dryper av ångest - fast tvärtom Sorglös Bara rock n roll! Deprimerad? Tjänar ingenting till Framtiden?. Det löser sig Trauman beskrivs ofta i tekniska termer Svårt att kommunicera med känsloord Mår inte bara är Tiden rusar fram Humor? (skalpellen, videobandet) Saknar kapacitet för kärlek ( rånar hellre en bank )

40 Den moraliska oförmågan (forts.) Mer orädda Skapar rädsla och obehag Svårt att se en moralisk helhet, låser på detaljer Moralisk oförmåga (ex tjyvheder/golning )? Ursäktens djupare betydelse Jag ka nde sådan ångest

41 4. Bristande skuldkänslor Ångrar vad? Synd om vem? Ångrar mig inte för fem öre. Andra har hoppat på mig (TA) Många har tackat mig Den enda som skadats är jag Tänker aldrig på brottsoffer, vare sig före eller efter brottet. Jobbar man på bank vet man vad som gäller Växla samtalsämne Bagatelliserande ( jag klippte honom, sänkte honom, straffade ut mig, etc)

42 5. Bristande empati Likgiltig Känslomässigt ytlig Sadism Gränsöverskridande (makt och kontroll) Gränstestande (makt och kontroll) Hur ska jag kunna veta hur det känns? Tänkte ju inte skjuta Låste ju bara in personalen Har ju inte gjort dom något Partnern en ägodel Alltid sexuella övergrepp

43 6. Tar inte ansvar Världens mest otursförföljda Världens sämsta brottslingar Alltid en förklaring in absurdum Oftast någon annans fel Biljakt i Stockholm ( trottoarer, gubbar, kärringar och barnvagnar ) polisens fel Dåligt minne Oskyldig Långa och invecklade resonemang

44 Sammanfattning Del 1 Politiker och företagsledare? Ledargestalten: Högt på del 1, lågt på del 2 En fördel med den ka nsloma ssiga oförmågan: Dödligt partnervåld

45 7. Impulsivitet Söker kickar, spänning Rånar hellre en bank än håller på med kärringar Tar risker ( kan man ju inte tänka på om man ska göra ett bra jobb ) Blir snabbt uttråkad Stress? Stridspilot?

46 8. Dålig självkontroll Plötslig och oprovocerad aggressivitet Går snabbt över Aggressivt laddad Konfrontativ Hotfull Stresstest Var sitter vi?

47 9. Saknar långsiktiga mål Lever för dagen Ingen genomtänkt plan trots tid för förberedelse

48 10. Oansvarig Ser även nära som objekt, inte subjekt Barn? Arbetslivet?

49 Antisocialt beteende Tillämpning på kvinnor, utifrån forskning på män Könet på den som bedömer och den som blir bedömd?

50 Kontakt

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER Manipulativa och känslokalla personlighetssyndrom Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror att den vet bäst Tål inte motstånd

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR IDENTIFIERA, BEMÖTA & HANTERA Helena Bingham - leg psykolog & föreläsare EMOTIONELL INSTABILITET Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild

Läs mer

Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008

Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008 Strukturerad riskbedömning vid partnervåld Henrik Belfrage 2008 Riskbedömningar Vad är r risk? Ofta: En sannolikhet att något n mindre bra kan inträffa Komplicerat. Innefattar: När? Var? Hur? Varför? r?

Läs mer

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr Psykopati myter och fakta Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr Diskussionsområden Vad är psykopati? Hur vanligt är psykopati? Vad skapar en psykopat? Tidiga varningstecken på psykopati Att bemöta &

Läs mer

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr Psykopati myter och fakta Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr Diskussionsområden Vad är psykopati? Hur vanligt är psykopati? Vad skapar en psykopat? Tidiga varningstecken på psykopati Att bemöta &

Läs mer

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Mt: K-nr: Riskfaktorer mt: (Bedöm N, D, J, och specificera) N,D,J Allmänt: 1. Våld 2. Hot/Avsikt 3. Kriminell belastning 4. Tillgång till vapen 5. Upptrappning

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage

Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage Fengsels- och sikkerhetspsykiatri i Sverige Henrik Belfrage 2015 Fängelse: Normaliseringsprincipen Konsultpsykiatri Rättspsykiatrisk vård Domstolen dömer till rättspsykiatrisk vård Allvarlig psykisk störning

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Statestik över index brott RPV-sektionen

Statestik över index brott RPV-sektionen brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild sätter sig själv främst i alla lägen! Strävar efter framgång

Läs mer

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för SARA:SV Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma

Läs mer

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017 HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017 Psykopaten ett mänskligt rovdjur! Mänskliga rovdjur som använder charm, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina

Läs mer

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för SARA:SV Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,

Läs mer

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under

Läs mer

mrangne@gmail.com 1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

mrangne@gmail.com 1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte Mindre kärt barn, likväl många namn Abnorm personlighet Karaktärsabnormitet Tidig karaktärsstörning Moralisk färgblindhet Karaktärsbrist Manipulativ personlighet Cleckleys syndrom The mask of sanity Psykopati

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen

Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen Hva med de voldelige? Är de våldsamma dubbeldiagnoser? Våldstypologier

Läs mer

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp Criminology BA (A), Applied Criminology II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld 2014-01-29 Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut birg.goransson@comhem.se Riktade insatser mot relationsbrott IDAP (Integrated Domestic Abuse

Läs mer

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. 18 Publikationer nationellt Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. Belfrage H (2016). Bedömning av psykopati

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv

Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Finns det samband mellan användandet av AAS och aggressivitet? Vid jämförelse mellan AAS-användande bodybuilder

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Agenda Vad händer med den dömda? Kan man behandla våld i nära relation? Hur ser behandlingen

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

PSYKOPATISKA DRAG HOS BARN OCH UNGDOMAR

PSYKOPATISKA DRAG HOS BARN OCH UNGDOMAR Examensarbete i Kriminologi 15hp VT-2013 Malmö Högskola Hälsa och Samhälle Kriminologiska Institutionen PSYKOPATISKA DRAG HOS BARN OCH UNGDOMAR EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MARTINA GAVELLI MARTINA MÅRTENSSON

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling 2 Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D vww.protect-international.com Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen

Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen Paulina Stein Examensarbete i Allmän rättslära, 30 hp Examinator: Mauro

Läs mer

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Vad känner vi till om ekobrottslingar? Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare

Läs mer

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra? Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra? Cecilia Kjellgren Socionom/dr med vet Lunds Universitet/Linnéuniversitetet

Läs mer

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter GRADE-tabell över nytta och risker

Läs mer

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008 Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008 Elisabeth Kwarnmark Leg psykolog, leg psykoterapeut Nationell samordnare för ROS programmet

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation

Läs mer

Våld och kontroll i hederns namn

Våld och kontroll i hederns namn KRUTON Stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende Våld och kontroll i hederns namn E n m a n u a l Manual Våld och kontroll i hederns namn: manual Manual för bedömning av hot, våld och risk i samband

Läs mer

Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad

Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad Susanne Strand, Docent i Kriminologi CAPS Center for Criminological

Läs mer

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut Schematerapi RFMA-konferens 22/5 2018 Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut 1 SAMSJUKLIGHET TIDIG DEBUT AV DROGMISSBRUK GER PÅVERKAN PÅ EMOTIONELL OCH KOGNITIV UTVECKLING

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa

Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa Umeå Universitet Sociologiska institutionen Kriminologi B Uppsats 7,5 hp VT 2014 Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa - Lider kvinnliga brottslingar vanligen av psykisk ohälsa? Sandra Borén Handledare:

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda. Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 104 Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda. Författare: Anders Carlsson Henrik Persson

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Bedömningsunderlag (SAM)

Bedömningsunderlag (SAM) Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare:

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

PATRIARK Henrik Belfrage

PATRIARK Henrik Belfrage Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv PATRIARK Henrik Belfrage Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall Mittuniversitetet Inledning Hedersrelaterat våld finns i olika skepnader

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi 17 augusti 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta

Läs mer

Styrs världen av psykopater?

Styrs världen av psykopater? Styrs världen av psykopater? Pia Hellertz, fil.dr. Juni 2017 För att nå Maktens toppar, oavsett om det handlar om världspolitiken, kommunpolitiken, företagsledning eller kompisgänget, så krävs det vissa

Läs mer

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården 2018-10-17 RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården Utgångspunkter Tydligt samband mellan problematiskt drickande och partnervåld

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken

Läs mer

Risker och karakteristik hos. partnervåld. Henrik Belfrage 2011

Risker och karakteristik hos. partnervåld. Henrik Belfrage 2011 Risker och karakteristik hos män n som förff rföljer och utövar partnervåld Henrik Belfrage 2011 Omfattning av våld v mot kvinnor i Sverige 28 300 polisanmälda lda fall mot kvinnor 2008 (c:a 80/dag) C:a

Läs mer

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet 16.01.2013. Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet 16.01.2013. Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige Vad är problemet? Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? 2013 Henrik Belfrage Hedersmord? Brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och...... vi är dåliga på att stötta, skydda och hjälpa.

Läs mer

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga

Läs mer

Deceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte?

Deceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte? Deceptionsstudier Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte? Milgrams lydnadsexperiment Forskningspersonen vilseleddes om det egentliga syftet med studien Lurades

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Mortalitet hos personer med AST

Mortalitet hos personer med AST Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation

Läs mer

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg. Post Traumatiskt StressSyndrom Jäv Disposition Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang 1 Vad är det i korthet Något traumatiskt Återupplevande Kognitiva och emotionella

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar

Läs mer