Risker och karakteristik hos. partnervåld. Henrik Belfrage 2011

Transkript

1 Risker och karakteristik hos män n som förff rföljer och utövar partnervåld Henrik Belfrage 2011

2 Omfattning av våld v mot kvinnor i Sverige polisanmälda lda fall mot kvinnor 2008 (c:a 80/dag) C:a 80% begås s av en bekant till kvinnan 1-22 kvinnor/månad nad dödas d das av (f d) partner i Sverige (Haverikommission!) Incidens 1.9 5% misstänkta förövare f 2008 (1 promille)

3 Dödligt våldv (Belfrage & Rying, 2004) 76% av dem som dödades d dades av sin expartner var förföljd innan brottet 67% hade tidigare utsatts för f r våld v av samme gärningsman I 85% av de fall där d r expartnern försf rsökt att döda d da kvinnan hade stalking föregf regått brottet 54% av de kvinnor som dödades d dades av sina expartners hade polisanmält lt förövaren f innan

4 Dödligt partnervåld Kniv vanligast, därefter strypning, skjutvapen, och misshandel

5 Hur rapporteras det dödliga d dliga Familjetragedi våldet? Utvidgat självmord lvmord Aftonbladet

6

7 Vilka är r gärningsmg rningsmännen? nnen? Den överkontrollerade explosiva Våldsam Passivt aggressiv Den psykopatiska personligheten Våldsam Känslokall Kontrollbehov (ägodel)( Manipulativ Överdriven självk lvkänsla Borderline-personligheten (den instabila) Bekräftelsebehov Kontrollbehov (rädsla, oro) Separationsångest ngest Depressivitet Negativ självbild

8 I USA mord följda f av självmord om dagen. Typiskt scenario: Samtal till polisen klockan den 19 januari. En man berättar att det finns en död d d kvinna i lägenheten. - Hur har detta skett? undrar operatören. ren. - Det var mitt (ohörbart). - Det var ditt fel? - Ja. - Jaha. Du behöver ingen ambulans där d r då? d - Det går g r nog inte, hon är r död, d d, svarar 19- åringen. ringen.

9 Den 48-årige mannen i Malmö dödade dade sin sambo och sjuårige son sen tog han sitt liv Granne: Obegripligt.

10 Gärningsman?

11 Konstigt att han är r lik mig Bild i Alms egen kamera tagen när n r han skall ha varit kidnappad

12

13

14

15 Vilka är offren? I princip vem som helst, eftersom Känslor (ologiska) Normalisering. Våldet minimeras och rättfärdigas. Sårbarhet (psykologiskt, socialt, ekonomiskt). Idealoffer Vilka söker sig till våldsamma män och kända brottslingar? (Ju grövre brott, desto fler brev) Borderlinepersoner (intensiv kärlek, bekräftelse ((någon procent av tiden)), omvändelse, som en kärleksroman, men naivitet och självbedrägeri)

16 Mördaren fick barn med sin psykolog Låste dörren hade sex med sin patient inne i fängelset DEN LIVSTIDSDÖMDE RÅNMÖRDAREN HAR BLIVIT PAPPA. Det blir hans femte barn med lika många kvinnor. Mor till det yngsta är psykologen som behandlade honom på fängelset. (Aftonbladet 31/10, 2009)

17 Oskyldigt dömd?

18 20-25% förnekar/vill inte ha hjälp Motivation Intensivt brottsofferarbete

19 Behandling och åtgärder Senaste nytt: Olika behandling för f r olika typer av gärningsmän Stöd, hjälp och skydd för f r brottsoffren Strukturerade riskbedömningar Samarbete mellan myndigheter Sanktioner?

20 Polisiära skyddsåtg tgärder SÄKERHETSSAMTAL, inventering-riskbed riskbedömning LARMTELEFON, sk skyddspaket BESÖKSF KSFÖRBUD BEVAKNING - RONDERING SKALSKYDD / LARM SKYDDAT BOENDE, tillfälligt lligt / permanent SKYDDAD ID - Namnbyte Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter (ID-byte)

21 Stalking Ett sedan länge känt beteende...

22 ... men ett nytt brott

23 1988 Rebecca Schaeffer skjuts till döds d ds i sitt hem i L A av Robert Bardo (1982, Theresa Saldana knivhuggs allvarligt) Januari 1991, den första f stalkinglagstiftningen träder i kraft (Kalifornien) USA, Kanada, Australien, Storbritannien, m fl 1969, Prosenjit Poddar sköt t och knivhögg Tatiana Tarasoff till döds. d ds. Duty to warn.

24 Vad är r stalking? Stalking = Smygjakt Fixering (på ett stört sätt) s Förföljelsesyndrom (medicinskt) Patologisk anknytning (psykologiskt) Ofredande, olaga förff rföljelse (juridiskt) Psykologisk terrorism (viktimologiskt)

25 Stalking En oönskad o och upprepad kommunikation, kontakt, eller annat uppförande med avsikt att, eller utan bekymmer om, orsaka fruktan för f r offrets egen, eller offrets närståendes, säkerhet. s

26 Olaga förff rföljelse Den som begår r brottsliga gärningar g döms, d om var och en av gärningarna utgjort ett led i en upprepad förff rföljelse som medfört en kränkning av personens integritet, för f olaga förff rföljelse,, till fängelse f i högst h två år. Är r brottet som avses i första f stycket grovt, döms d till fängelse, lägst l sex månader m och högst h fyra år. Vid bedömande om huruvida brottet ska betraktas som grovt ska särskilt beaktas 1. om gärningarna g har innefattat våld v eller hot om grovt våld, v 2. om brottet har pågått p under särskilt s lång l tid, eller 3. av annan anledning kan anses vara särskilt s allvarlig.

27 Kontaktförbud Kontaktförbud får f r meddelas om det påp grund av särskilda s omständigheter finns risk för f r att förbudspersonen f kommer att begå brott mot, förff rfölja eller påp annat sätt s allvarligt trakassera skyddspersonen. Kontaktförbud får f r förenas f med villkor om: 1. förbud f för f r förbudspersonen f att uppehålla sig i en bostad som brukas gemensamt med skyddspersonen, 2. förbud f för f r förbudspersonen f att vistas inom ett särskilt s angivet område (tillträdesf desförbud), och 3. elektronisk övervakning.

28 Vilka är r offren?

29 Gunther Parche (1993)

30 William Lepeska (2005)

31

32 Vem är r stalkern?

33 Varför r förff rföljer man? Romantik Makt och kontroll Hämnd/Upprättelse

34 Omfångsstudier stalking C:a 10% drabbas (8% kvinnor) Incidens 3% 1 av 10 psykiskt sjuk 10% dömsd 75% av offren söker s psykologisk/psykiatrisk hjälp Medeltid 1.8 år r (2.2 för f r ex-partners) 20% bytte adress 18% av förff rföljarna träffade en annan 15% upphörde efter polisintervention

35 Typer av stalkers Den erotomane/psykiskt sjuke Ofta kändisark Den kärleksfixerade/socialt k inkompetente Ofta servicepersonal el arbetskamrat Den hämndlystne h (rättshaveristen/paranoikern) Ofta myndighetspersoner (ex)partnern (75%) Ofta borderlinepersoner (känslom nslomässigt ssigt instabila) Med hedern som motiv (grupp) By proxy (genom andra)

36 Störst utsatthet?

37 Polismordet i Nyköping, 2007 Lars Widerström, 55

38 Nytt brev till anhöriga: För eget vidkommande, kan jag av förklarliga skäl, ej acceptera, att jag betingat av mened, framställts såsom en gemen våldsverkare, inför Er anhöriga, till Fredrik. Jag kan ej heller, påtaga mig ett oriktigt ansvar, på medvetet falska grunder Om inte pappan hjälper till hotar polismördaren med att starta en rättsprocess kring vittnesmålet, som han menar att ingen tjänar på. Även Fredriks heder och eftermäle, torde gravt besudlas av en dylik process, skriver polismördaren. Expressen 9/

39 M Livstidsdömd Anmäler allt, hela tiden Överformellt Cellen belamrad Hygien? Extremt farlig

40 Samhälleliga initierande faktorer Hollywoodperspektivet: Ge aldrig upp, mannen får f kvinnan till slut (Mandomsprovet) Every breath you take, every move you make, every bond you break, every step you take, I ll I be watching you.... Oh, can t t you see, you belong to me (STING) Jag skall förff rfölja dig tills du blir min (Hur svårt kan det va?? Linda Bengtzing)

41 Riskbedömningar

42 Vad är r risk? Ofta: En sannolikhet att något n mindre bra kan inträffa Komplicerat. Innefattar: När? Var? Hur? Varför? r? Vem?, Etc. Farlighet mindre bra. Dikotomt, endimensionellt och beständigt

43 Outcome Prediction Not Violent Violent Low Risk High Risk

44 Resultat: Slumpmässigt Oetiskt Vanliga argument: Ska vi låtsas l att vi kan se in i framtiden? Ska vi låsa l in människor m för f r någonting n de ännu inte har gjort? Hur många m oskyldiga ska vi låsa l in för f r att vara säkra s påp att vi hittar alla skyldiga?

45 Resultat (forts): Forskarvärlden rlden enig! Lagstiftning ändrades

46 Men, verkligheten? Finns personer som är r farligare än n andra Vårt system är r uppbyggt kring att vi inte klarar oss utan att göra g riskbedömningar Vi gör g r riskbedömningar dagligen och stundligen Och, hur bra är r forskningen egentligen? Och, vad innebär r egentligen en riskbedömning? Att förutsäga någonting? Eller att förhindra någonting?

47 Mer balanserade och sakliga argument Ska vi låsa l in människor m för f r någonting n de ännu inte har gjort? Ska vi skriva ut/frige en patient som med stor sannolikhet kommer att begå ett nytt allvarligt våldsbrott?

48 Mer balanserade och sakliga argument (forts.) Ska vi låtsas l att vi kan se in i framtiden? (Svaret är r givet) Även om vi inte kan se in i framtiden, ska vi ändå bedöma risker och utifrån n det ta ställning till vad som är r acceptabelt? (Krav från n samhället. Stöd d i vetenskapen)

49 Socialstyrelsen: 2003: Några exakta metoder för f riskbedömning finns inte Men: 2004 (efter Mijailovic och Arvika): 5 läkare l anmäls till HSAN

50 Riskbedömningar skall göras Skriftliga rutiner för f r detta skall finnas Bedömningarna skall göras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Bedömningarna skall dokumenteras

51 Liknande utveckling också inom andra områden Kriminalvården rden Socialtjänsten (Rätts)psykiatrin Polisen Bankvärlden Försäkringsbranschen M fl

52 Polisen: Initial hot- och riskbedömning... bör b göras påp ett sås tidigt stadium som möjligt. m Den dokumenterade bedömningen bör b ligga till grund för f r beslut om vilket slag av skydd... som ett enskilt brottsoffer skall ha (RPS 2005:1)

53 Polisens uppgift Utreda brott Skydda brottsoffer Det åligger varje polisman att ha ett brottsoffertänk nk

54 Vad har hänt? h Insikt i att vi inte klarar oss utan att göra g riskbedömningar Vår r verklighet kräver det Vi gör g r riskbedömningar, implicit eller explicit, dagligen och stundligen Ny utgångspunkt: Vi måste m sträva efter att göra g dessa bedömningar sås bra vi kan

55 Hur ska vi dåd göra riskbedömningar? I huvudsak tre olika ansatser: - Den ostrukturerade - Den aktuariska - Den strukturerade professionella

56 Den ostrukturerade Ang. John Jonsson Jag bedömer risken som låg l g att JJ skulle återfalla i allvarlig brottslighet vid vistelse påp annan anstalt under öppnare former. I tjänsten Psyk. konsult

57 Den aktuariska, ex VRAG 1 Psykopati (-5,( +12) 2 Problem i skolan (-1,( +5) 3 Personlighetsstörning rning (Nej -2, Ja +3) 4 Ålder (>39-5, <26 +2) 5 Splittrat hem (Nej -2, Ja +3) 6 Missbrukat friförm rmåner (Nej 0, Ja +3) 7 Historik av annan än våldskriminalitet (-2( -- +3) 8 Är/varit gift (Ja -2, Nej +1) 9 Schizofreni (Ja -3, Nej +1) 10 Offrets skador (Död -2, ) 11 Alkolhol (-1( ) 12 Kvinnligt offer (Ja -1, Nej +1)

58 p(violence) % violent 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th Risk Bins

59 Bra ändå som grundkunskap? En falsk känsla k av vetenskaplig exakthet Vi kan postdicera exakt. Men predicera? Överprövning? vning? Exemplet roadkill

60 p(violence) 1 0,8 % violent 0,6 0,4 0,2 0 1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th Quinsey et al Douglas et al

61 Tyvärr Inga mirakelmediciner

62 Riskbedömning i kriminalvården rden Patienten är r känd k för f r undertecknad sedan 1999 dåd han låg l g påp obs- avdelningen påp Hall. Initialt var han oerhört rt negativt inställd till all kontakt och låg l g ofta med ryggen vänd v och vägrade v att överhuvudtaget tala med undertecknad. Han tedde sig obstinat och negativistisk. Han har dock successivt blivit allt mera talför r och är r nu t o m vänlig v och förtrolig. f Han har trots allt klarat av de år r jag känt k honom utan att ta till våld v och förutom att ibland verbalt uttrycka sitt missnöje har han i denna välstrukturerade miljö klarat sig utmärkt. JämfJ mfört med min tidigare bedömning 1999 har en klar förbf rbättring ägt rum. Tillsammans med den övriga personalen, som har känt k honom i många m år, tycker jag att han har visat en mognad och en klar psykisk stabilisering. Jag rekommenderar således s att han måtte m beviljas dagspermissioner och flyttas till Tillberga konsult. läkl Specialist i psykiatri och rättspsykiatrir

63 Den strukturerade professionella ansatsen Vetenskapligt grundade checklistor med personligt ansvar. Ex.vis: HCR-20 SARA SAM SVR-20 PATRIARK M.fl.

64 Utgångspunkter för f r de olika ansatserna: Den aktuariska: Människan, även den professionelle yrkesmannen, är r värdelv rdelös, det har forskningen bevisat. DärfD rför r skall vetenskapliga instrument helt avgöra riskbedömningarna. Den strukturerade professionella: Den professionelle är r ganska bra, men behöver strukturerad kunskap (vetenskap) till sin hjälp.

65 Exempel rättspsykiatrinr Strukturerade riskbedömningar var sjätte månad RUT-grupp Länsrätt

66 HCR-20 Våldsrisk Historik Klinisk bedömning Riskhantering Bakåt (10 faktorer) Här och nu (5 faktorer) Framtiden (5 faktorer)

67 HCR Tidigare våldshandlingarv (N, D, J) 2. Tidig debut i våldshandlingarv 3. Instabilitet i förhf rhållanden 4. Problem påp arbetsmarknaden 5. Alkohol- eller drogmissbruk 6. Psykisk sjukdom 7. Psykopati 8. Tidig missanpassning 9. Personlighetsstörning rning 10. Tidigare misskötsamhet vid permission

68 Kliniska riskfaktorer 1. Brist påp insikt (N, D, J) 2. Negativ attityd 3. Symtom påp psykisk sjukdom 4. Instabilitet 5. Dålig behandlingsbarhet

69 Riskhantering (In resp Ut) 1. Orealistisk framtidsplanering (N, D, J) 2. Brist påp professionell tillsyn 3. Brist påp stöd d och hjälp 4. Brist påp samtycke och motivation 5. Stress

70 Hur rapportera riskbedömningen? Underlag för f r riskbedömning mning Skäl l till riskbedömningen Metod Aktuell brottslighet Tidigare brottslighet Social anpassning Anpassning inom kriminalvården rden Psykiatrisk funktionsbedömning Riskbedömning och förslag f till riskhantering

71 Målsättning Att bli bra påp att predicera framtida våld? v Att bli bra påp att förhindra f våld! v

72 Risk, Intervention, and Recidivism Intervention Level % Recidivism Low Risk Low 13% High 25% High Risk Low 32% High 24%

73 Det värsta v som kan hända h (i verkligheten)? Att riskbedömningen blir till en prediktion som blir rätt! r Alltså,, tvärt emot prediktionsforskningen: SBU-rapport 2005: Kan våld v i samhället förutsägas? gas?

74 B-SAFER summary risk ratings and recidivism in spousal assault towards the same partner for 216 male alleged perpetrators of spousal assault in a Swedish police county Risk Low risk Medium risk High risk Acute 45% 40% 44% Long term 47% 41% 42% Severe/Fatal Violence 47% 40% 32%

75 Prediktionsperspektivet Ett bra sätt s att slippa brottsofferarbetet Hjärtl rtläkaren

76 Så,,... Prevention! Inte prediktion

77 Steg och strategier vid revisionen 1. Review av litteraturen, (N = ~2500) 2. Review av forskningen kring HCR-20 (N = ~150) Meta-analys (Reeves et al., in prep) 3. Aggregerad data-analys (N = ~4500) 4. Identifiera behov av nya/reviderade faktorer 5. Formulera nya/reviderade faktorer 6. Feedback från användare 7. Fältstudier/Empirisk prövning

78 SARA-projektet % återfall Fler barn än n offer och gärningsmg rningsmän 19% ville ej driva en rättslig r process 24% ville inte ta emot det skydd som polisen ville ge dem Ex: 1 mord

79 SARA

80 SARA En checklista för f r kliniker innehållande 20 riskfaktorer SARA:SV (B-SAFER) 10 riskfaktorer att användas ndas även av icke-kliniker kliniker Utformad efter forskning i Kanada och Sverige (faktoranalys av drygt bedömningar) Svenska versionen kompletterad med 5 sårbarhetsfaktorer (stark korrelation till risk!)

81 SARA Stabil vetenskaplig grund (evidensbaserad) Användarv ndarvänlignlig Checklista (N, D, J) Viktning av faktorer gör g r man själv

82 Syfte Att underlätta arbetet En utgångspunkt för f r informationsinhämtning mtning Att bli mer professionell (även( i misslyckade fall) Att öka samstämmigheten mmigheten - med bristfällig info ökar spridningen Att öka kvaliteten Att öka kommunicerbarheten (Soc, åklagare, kollegor i andra län) l

83 Syfte (forts) Att ge möjlighet m till uppföljning och kvalitetssäkring kring Forskning och utveckling Underlag för f r ny lagstiftning (bättre verktyg) Att skydda brottsoffren!

84 Syfte (forts) Att fylla i SARA korrekt? Nej, att med hjälp av checklistan fåf en sås fullständig bild som möjligt m och utifrån n det sätta in ett bra skydd. SARA är r inget mål, m det är r ett medel

85 Kom ihåg! Finns inga exakta regler

86 Ekbrands modell Riskmodellen som jag presenterat i den här avhandlingen fungerar som följer: om mannen gjort minst fyra av följande sju handlingar de sista sex månaderna innan separation blev aktuellt förutsäger modellen att mannen kommer att använda fysiskt våld efter separation. Om han gjort tre eller färre av dessa handlingar kommer han sannolikt inte att använda fysiskt våld efter separation. De relevanta handlingarna är: Kastat saker mot kvinnan Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand Bitit, sparkat eller slagit med knuten hand Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin bostad Skadat barnen, om kvinnan har några Hotat att skada kvinnan Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent När modellen tillämpas på de enkätsvar som den är utvecklad utifrån ger den rätt förutsägelse i 86 procent av fallen. (N= c:a 300, 85% bortfall)

87 Forskningen SARA Översatt till 10 språk Används nds i 15 länder, l påp 5 kontinenter Obligatorisk i ex Corrections Canada Varje riskfaktor har en solid grund i forskningen SPJ-ansats, dvs en checklista, inte en skala

88 Validitet och reliabilitet N = Kropp & Hart (2000), N = (Canada) Movat-Leger (2001), N = 154 (US) Belfrage & Strand (2002), N = 430 (Sweden) Williams & Houghton (2004), N = (US) Cairns (2004), N = 231 (Canada) Wong & Hirashima (2008), N = 196 (US) Gibas, Kropp, Hart & Stewart (2008), N = 108 (Canada) Grann & Wedin (2002), N = 88 (Sweden) Hilton, Harris, Rice, Lang & Cormier (2004), N = 689, (Canada) Heckert & Gondolf (2004), N = 840 (US)

89 SARA:SV (B-SAFER) Cooke (2003), N = (IRT-analys) SARA:SV/B-SAFER SAFER (Kropp, Hart & Belfrage, 2005) (Nederländerna, Italien, Grekland, Norge, Canada, US, m fl) Belfrage & Strand (2003), N = 250 Belfrage & Strand (2008), (vvfactors) N = 698 Belfrage & Strand (2009), (vvfactors) N = 219 Thijssen & de Ruiter (in press) N = 146 (inter rater, sub types) Thijssen & de Ruiter (in press) N = 146 (prediction)

90 Contact: