Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Transkript

1 Vad känner vi till om ekobrottslingar?

2 Ekobrottslighetens allvarsgrad

3 Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare inte kan kontrollera. Man känner att man är i händerna på någon som sitter över. Allmänheten upplever i regel att det är allvarligare att bli offer för ekobrott än egendoms-och narkotikabrott. Det är endast våldsbrott som anses vara allvarligare. Samhällskostnaderna för ekobrottsligheten är mellan 10 till 15 gånger högre än kostnaderna för traditionell brottslighet.

4 Ekobrottslingens demografi Till cirka 80 procent är ekobrottslingen en man. Kvinnor utför brott av enklare karaktär (falskt intygande, mutor, bedrägeri och förskingring). Mer komplexa och avancerade brott (kartell, penningtvätt, avancerade skattebrott, etc) utförs av män. Medelåldern för ekobrottslingen är runt år. Majoriteten av ekobrottslingar tillhör den etniska majoriteten i landet. Bland de ekobrottslingar som tillhör en etnisk minoritet finns det indikationer på att de straffas hårdare och har svårare att komma tillbaka efter avtjänat straff. Det råder dock en viss kontextuell variation i just denna fråga.

5 Ekobrottslingens demografi Ekobrottslingen är i huvudsak gift och har barn. Men skilsmässofrekvensen är något högre än för landets population i övrigt. Det gäller speciellt kvinnliga ekobrottslingar. Återfallsrisken är mycket liten för en gift ekobrottsling än för en ogift. Den kriminella historiken varierar beroende på vilken typ av ekobrott som begåtts: kartellbrottsling har i princip ingen tidigare känd kriminalitet, medan kortbedragare, falsk intygareeller skattebrottslingar där har cirka hälften tidigare kriminalitet.

6 Ekobrottslingens demografi I allmänhet är ekobrottslingar kända för låg brottsfrekvens (1-3 kända brott). Det finns dock en betydande variation här: om ekobrottslingen mixar sin kriminalitet med traditionell brottslighet så stiger brottsligheten frekvent (speciellt om det första brottet är traditionellt i förhållande till ekobrottet) gentemot rena ekobrottslingar. Vid mixning av brott så blir demografin annorlunda: Det är i regel yngre män med uppblandad etnicitet inom gruppen. Kvinnliga ekobrottslingar har en låg grad av tidigare kriminalitet, trots att de utför ekobrott av enklare karaktär.

7 Ekobrottslingens demografi I absoluta tal är den typiske ekobrottslingen tillhörande medelklass och i relativa tal är denne företagare. Ekobrottslingen har i stort en regelbunden inkomst. Det beror dock lite på vad det är för typ av ekobrott denne utfört (enklare ekobrott mer oregelbunden inkomst, komplexare ekobrott mer regelbunden inkomst). Ekobrottslingen har i regel en lägre arbetslöshetshistorik än populationen i övrigt. Men återigen beror detta på vilken typ av ekobrott som utförts.

8 Ekobrottslingens demografi Utbildningsnivån är i regel något högre än för populationen i övrigt. Men beror återigen på vilken typ av ekobrott som utförts. De har inte uppvisat någon speciell frekvens av anpassnings-eller inlärningsproblem under skolgång, och de har inte heller uppvisat någon speciell problematik kring social anpassning. Men ju enklare ekobrott som utförts desto mer av ovanstående problem har inrapporterats. I stort har 6-10 procent av ekobrottslingarna negligerats eller misshandlats som barn och ungefär lika stor andel uppger att de har en kriminell familjemedlem eller vän.

9 Ekobrottslingens demografi Ekobrottslingen lider av minst ett känslomässigt, äktenskapsmässigt eller drogrelaterat problem. Ungefär 7 procent uppger sig ha drogproblem och 5 procent alkoholproblem. För explicit svenskt vidkommande uppges att speciellt kvinnliga skattebrottslingar har två procent högre dödlighetsrisk än motsvarande manliga dito och populationen i övrigt. Ekobrottslingar är i regel mindre religiösa än populationen i övrigt. De tenderar att rösta mindre ofta i offentliga val än populationen. De äger i regel hus eller lägenhet. De har i regel goda finansiella tillgångar, dock beroende på brottstyp.

10 Ekobrottslingens demografi Psykopati är klart överrepresenterad (6 procent) bland företagsledare gentemot populationen i övrigt (ca 1,5 procent). Psykopati förklarar en del av ekobrottslingens motivation, men långt ifrån hela bilden. På liknande sätt förklarar girighet en del av ekobrottsligheten, men långt ifrån allt. Beroende på att majoriteten ekobrottslingar begår brott för att klara verksamheten och inte primärt sko sig själva. Om det finns ett personligt motiv så begår ekobrottslingen gärningen för att denne primärt vill undvika en förlust, inte att bli ännu rikare.

11 Ekobrottslingens profil

12 Ekobrottslingens profil Demografin ger en inblick i vad för typ av demografisk kategori vi bör finna den mest vanlige ekobrottslingen. Men den svarar inte riktigt på frågan hur motivationsbilden hos en ekobrottsling ser ut? Daniel Larsson och jag har gjort en studie kring just detta hur attityder till och beteenden kring tre olika ekobrott; Mutor, Försäkringsbedrägeri och Skattebrott ser ut i fyra länder (England, Spanien, Tyskland och Sverige). Data är inhämtad från ESS och analyserad med hjälp av LCA, som just syftar till att finna distinkta profilkluster i ett material.

13 Ekobrottslingens profil Genom LCA fann vi fem distinkta kluster av kategorier: Konformister, som utgjorde den största gruppen. De fördömde attitydmässigt mutor och försäkringsbedrägeri, men inte skattebrott. Pragmatister, fördömde attitydmässigt mutor, men inte skattebrott och försäkringsbedrägeri. Delvis intoleranta, de fördömde i likhet med konformisterna men var hårdare i sitt omdöme än konformisterna. Fördömarna, de fördömde alla brott och såg på brotten som allvarliga brott. Liberalerna, ansåg att försäkringsbedrägeri och skattebrott var helt okej att göra, medan mutor var lite felaktigt att göra.

14 Ekobrottslingens profil Konformisterna var i runda svängar cirka 35 procent av populationen. Pragmatisterna var i runda svängar 20 procent. De delvis intoleranta var i runda svängar cirka 25 procent. Fördömarna var i runda svängar cirka 15 procent. Liberalerna var i runda svängar cirka 5 procent. Frågan är då om dessa attityder till brott hängde samman med självrapporterad brottslighet?

15 Ekobrottslingens profil Det visade sig vara fallet! Ju mer liberal attityd man hade till brott så föreföll man också i mycket högre utsträckning utföra någon eller alla tre brotten. Och omvänt ju högre grad av fördömande man hade desto mer osannolikt var det att man utförde något eller alla tre brotten. Dessutom ju mer liberal man var i både fråga om attityd och självrapporterat beteende desto högre sannolikhet att man hade utvecklat karriäkriminalitet(4 eller fler rapporterade brott).

16 Ekobrottslingens profil Det klustrademönstret av attityd och självrapporterad brottslighet hänger till övervägande grad ihop med demografin. En fråga är dock om det finns något speciellt personlighetsdrag som utmärker sig kring ekobrottslingen?

17 Ekobrottslingens personlighetsdrag

18 Ekobrottslingens personlighetsdrag Ekobrottslingen har mindre grad av samvetsgrannhet, mindre tillmötesgående och lägre grad av självbehärskning än icke-ekobrottslingar bland företagare och medelklass. Ekobrottslingen uppvisar överrepresentation när det gäller extroverthet (charmig, egenkär), neurotisk (kontrollerande, orolig) och föraktande (aggressiv, självförhärligande, självuppfyllande) än motsvarande personer i samma social ställning. Den så kallade mörka triangeln (narcissism, machiavellianismoch psykopati) är klart överrepresenterad bland ekobrottslingar. Tillexempel är cirka 1,5% av befolkningen psykopater, men bland företagare så utgör andelen psykopater cirka 6%.

19 Karriärkriminalitet Någonstans mellan 2 till 5 procent av den samlade ekobrottspopulationen klassificeras som karriärkriminella (fyra eller flera lagföringar) Drygt procent utgör så kallade opportunityseekers, lite av tillfället gör tjuven. Resterande andel om 70 procent svarar mot en krissituation av något slag, för det mesta hotande eller aktuell likviditetsbrist.

20 Karriärkriminalitet Av de karriärkriminella så utgör cirka 1 procent av dem rena ekobrottslingar, dvs de gör ingen annan typ av brott än just ekobrott. Det är med andra ord en mycket liten andel!!!! Om däremot ekobrottslingen mixar sin ekobrottslighet med vålds-och framför allt egendomsbrott så stiger frekvensen till minst 20 procent och som högst 45 procent. Det senare är ett återkommande mönster som är gemensamt med vanlig brottslighet där karriärkriminella mixar sina brottslighet med nästintill alla möjliga brottstyper. Beroende på att de befinner sig så länge i en kriminell karriär.