Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. AcadeMedia AB:s policy är att inga former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling tolereras. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö. Vi$ra Förskola Halmstad Verksamhet Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period 180415-190415 När det gäller ak<va åtgärder mot diskriminering genomförs fortlöpande undersökning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Se under rubriken Förebyggande del nedan. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Varje hös$ermin startas med en par veckor lång "Uppstartsperiod" där fokus ligger på samarbetsövningar, förhållningssä$, normer och värden, rela<oner och kommunika<on. K ön: a$ någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Miljö - hur vi bygger upp miljön, vad förmedlar miljön? Vi som pedagoger har en vik<g roll i hur vi är med barnen och vilket förhållningssä$ vi har gentemot dem. Vi har saker a$ leka med istället för leksaker, där barnen själva får utveckla sin fantasi och låta sakerna bli vad de vill Vi <llför material som berikar leken. Vi <lltalar inte en grupp barn eper deras kön.
Könsöverskridande iden6tet eller u9ryck: a$ någon inte iden<fierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sä$ ger u$ryck för a$ <llhöra e$ annat kön Främjande åtgärder: Även här är vårt förhållningssä$ vik<gt. Li$eratur som är könsöverskridande. Vi <llför material som främjar olikheter. A$ vi som pedagoger inte lägger värderingar i tex. barns klädsel eller utseende. Etnisk 6llhörighet: na<onellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vårt förhållningssä$ och hur vi bemöter det här är vik<gt. Betoning på a$ vi alla är olika och a$ det här är något bra. Hur pratar vi om olikheter? Vad har vi för olikheter i gruppen? Börja prata med barnen om det redan i de yngre åldrarna. E$ ex kan vara a$ låna böcker som handlar om olika hemkulturer. Religion eller annan trosuppfa9ning: religion eller en annan trosuppfa$ning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Vik<gt med en bra dialog med föräldrarna, inte exkludera någon pga religion. Då vi firar vår hög<der som ex jul, a$ mer tänka på gemenskapen kring firandet. Ha något för alla a$ göra för a$ inkludera alla. Visa på det posi<va med a$ vi är olika. A$ se våra olikheter som en <llgång för a$ gruppen ska bli starkare. Uppmärksamma tradi<oner utan religiös bakgrund tex Alla Hjärtans Dag. Funk6onsnedsä9ning: varak<ga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funk<onsförmåga som <ll följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstå$ däreper eller kan förväntas uppstå. Främjande åtgärder: Tänka på hur vi bygger upp vår miljö så a$ alla blir inkluderade, erbjuda olika kommunika<onsverktyg som tex tecken, bilder. Vara uppmärksam på a$ vardagssitua<oner och planerade ak<viteter inte exkluderar. Reflektera <llsammans om olikheter och mångfalden och rikedomen i det. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Personal och barn i förskolan använder böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Istället för a$ säga mamma och pappa så kan vi säga föräldrar. Vi tänker a$ det är vik<gt a$ inte förstora det som inte är så vanligt utan ta sig an det på som sä$ som annars. Öppenhet från pedagogerna, tänka på hur vi benämner och pratar kring olika familjebildningar. Kontakta biblioteket för a$ be dem plocka ihop böcker som visar på mångfald. Vi utgår från barnens egenskaper istället för kön, fundera ex på placeringar i led, samlingar. Sexuella trakasserier: Främjande åtgärder: Vi behöver prata om a$ på toale$en är man själv. En kompis kan vänta utanför. Inga personer, som inte har någon god etablerad grundrela<on med barnen hjälper barn vi toale$besök, vila etc. Vi har transparenta lokaler som gör a$ vi har uppsikt. När vi byter blöja på barnen berä$ar vi hela <den vilka moment vi gör. Nya pedagoger, vikarier samt föräldrar tar del av skripen Stopp Min Kropp. Förskolan arbetar med arbetsmaterialet h$ps://www.jagvillveta.se/forskola
Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Förhållningssä$et vi har här visar på a$ barnen får prova och erfara u<från sina erfarenheter och förförståelse och a$ vi stö$ar barnen eper deras behov. Vi har e$ öppet klimat i huset där barnen kan gå in i de olika verksamheterna u<från behov och förutsä$ningar. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: a$ någon missgynnas genom a$ behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situa<on, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande iden<tet eller u$ryck, etnisk <llhörighet, religion eller annan trosuppfa$ning, funk<onsnedsä$ning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: a$ någon missgynnas genom <llämpning av en bestämmelse, e$ kriterium eller e$ förfaringssä$ som framstår som neutralt men som kan komma a$ särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande iden<tet eller u$ryck, viss etnisk <llhörighet, viss religion eller annan trosuppfa$ning, visst funk<onsnedsä$ning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssä$et har e$ berädgat sype och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för a$ uppnå sypet. Bristande 6llgänglighet: a$ en person med funk<onsnedsä$ning missgynnas genom a$ sådana åtgärder för <llgänglighet inte har vidtagits för a$ den personen ska komma i en jämförbar situa<on med personer utan denna funk<onsnedsä$ning som är skäliga u<från krav på <llgänglighet i lag och annan förfa$ning, och med hänsyn <ll ekonomiska och prak<ska förutsä$ningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: e$ uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande iden<tet eller u$ryck, etnisk <llhörighet, religion eller annan trosuppfa$ning, funk<onsnedsä$ning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: e$ uppträdande som utan a$ vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker e$ barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan <ll exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Kartläggning - tillvägagångssätt och resultat Barnen har varit med i kartläggningen genom a$ eper ålder och mognad få$ beskriva var man känner sig trygg respek<ve otrygg. Pedagogerna har även gjort en kartläggning på organisa<ons- och gruppnivå, där man granskat ru<ner, övergångar och andra moment. 1) Brasilien: Pedagogerna har gjort en kartläggningen på grupp/organisa<onsnivå som visar a$: - det lä$ blir oroligt bland barnen vid övergångar, tex mellan ute och inne. - vi är opa flera vuxna och många barn på samma plats/i samma rum/vid samma ak<vitet. Vi kunde se i Stora Kvalitén a$ föräldrar och medarbetare upplevde a$ barnen har svårt a$ få lugn och ro/arbetsro. - barnen ibland inte vet vad som ska hända i nästa steg. Tex vad ska hända när vi går in, ska vi äta direkt eller dröjer det en stund. 2)Vi har, på alla baser, uppmärksammat e$ behov från barnen a$ de vill vara ifred opa vid ilska. 3) Italien: Kartläggningen, metod: trygghetsvandringar och observa<onsprotokoll utanför rummen, visar a$ flera barn behöver stö$ning i a$ komma in i leken. En del barn har svårt a$ veta vad de ska göra. 4)Atlanten : Pedagogerna har gjort en kartläggningen på grupp/organisa<onsnivå som visar a$ de <llfällen då det blir oroligt bland barnen är vid övergångar, speciellt då vi varit ute och barnen ska få nya blöjor samt maten ska plockas fram. OPa blir vi en vuxen själv med barnen då den andra fixar.
5)Agentklubben: Kartläggningen på grupp/organisa<onsnivå visar -A$ en del barn kan uppleva svårigheter när de inte är förberedda på vad som kommer a$ hända. -Pedagogerna har inför och under utvecklingssamtalen gjort en kartläggning på gruppnivå. Var på förskolan tycker du om a$ vara? Var på förskolan tycker du inte om a$ vara? Genom kartläggning har vi få$ fa$ på a$ toale$erna i Studiehallen är en plats där en del barn känner oro. Planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna och respektive utvärdering 1) På Brasilien behöver pedagogerna bli bä$re på a$ placera sig strategiskt vid olika övergångar. Dela upp gruppen mellan ute och inne. När vi är inne delar vi upp oss i olika rum för a$ främja lugn och ro/arbetsro. Skapa mötesplaster/lärmiljöer som bjuder in <ll lugn och ro/arbetsro. Anpassa ak<viteter u<från förutsä$ningarna, vad kan vi göra när vi är flera barn och vad kan vi göra när vi är färre. På samlingen går vi igenom dagsschemat för a$ barnen skall få en tydligare bild av hur dagen ser ut, schemat är <llgängligt hela dagen. 2) Alla-skapa ifredzoner på alla baserna. Symbolerna ser lika ut på alla baserna. 3) På Italien behövs det vuxennärvaro i vissa rum för a$ de ska bli trygga tex byggrummet och sagorummet. Hjälpa barnen in i rummet och samtala om vad för lek som pågår och vad det finns för val av ak<viteter. Med hjälp av ak<vitetskort får barnen välja en ak<vitet när vi ser a$ de inte själva hi$ar något. 4) På Atlanten behöver vi tänka på a$ samla ihop alla barn innan en av oss börjar med blöjor och mat. Vi behöver se över övergångarna epersom vi upplevt a$ vi går in sam<digt som de andra vilket lä$ kan skapa en oro bland barnen. Vi behöver fräscha upp minnet och återgå <ll ru<nerna vi en gång sa$ upp <llsammans med Brasilien. 5) Agenterna. E$ dagsschema har introducerats under ht och behöver befästas och uppdateras uteper de olika lärmiljöerna. Vi behöver se över toale$erna och eventuellt göra två Agen$oale$er i Studiehallen. Gärna de två y$ersta. Kan vi byta lås, där låsen är möjliga a$ låsa u<från och <llverka stora nyckelpla$or. Då behöver man ta med sig nyckeln ifrån Agentklubben när man går <ll toale$en. Kanske kan toale$erna indelas klassvis.
Så här kommer vi att utvärdera de planerade åtgärderna Olika kartläggningar (ex trygghetsvandringar, observa<oner, intervjuer) kommer a$ ligga <ll grund för utvärderingen. Planen kommer a$ utvärderas <llsammans med barn, samtliga pedagoger vid två <llfällen under året, september samt januari. Utvärdering av tidigare planerade åtgärder (september) 1) Brasilien september 2) Alla baser september 3) Italien september 4) Atlanten september 5) Agenterna september Utvärdering av tidigare planerade åtgärder (januari) 1) 2) 3) 4) 5) Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Pedagogerna håller god uppsikt över platser där barnen befinner sig, inom- och utomhus. Pedagogerna befinner sig där barnen är och är uppmärksamma på och här- och närvarande i vad barnen säger och gör. Nära daglig kommunikation med vårdnadshavare.
Rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Vid upptäckt av kränkning ingriper personal direkt och upplyser barnet om a$ det är en kränkning och markerar tydligt. Det är vik<gt a$ pedagogen visar empa< och är lösningsfokuserad i samtalen med både den som kränkt och den som blivit kränkt. Målet för samtalet är a$ ingen kränkning skall ske och a$ den kränkte får upprä$else. Samtalet dokumenteras och berörda vårdnadshavare informeras. Om mycket små barn gör illa andra barn genom a5 t.ex. bitas, även om de5a sker flera gånger, handlar det självfallet inte om mobbning utan om bristande @llsyn i verksamheten. På förskolan använder vi oss av olika konflikthanteringsmetoder, tex spegling. Barnen får återberä$a vad som hänt och var i konflikten startade. Pedagogen sammanfa$ar och ger <llbaka <ll barnen och där de gemensamt hi$ar en lösning på konflikten. Personal som blir vi$ne <ll diskriminering/kränkande behandling ingriper genast genom a$ avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om förskolan på annat sä$ får reda på a$ e$ barn känner sig utsa$ av annat/andra barn: 1) Förskolechefen anmäler inom 24 <mmar <ll huvudmannen som ansvarar för a$ utredning påbörjas. 2) Inblandade barns vårdnadshavare kontaktas. 3) Enskilda samtal med inblandade barn. 4) Åtgärder vidtas vid behov. Kan exempelvis vara ökad vuxentäthet i vissa situa<oner eller lokaler. 5) Uppföljning dagligen med utsa$ barn för a$ försäkra oss om a$ barnet känner sig tryggt i förskolan. Under hela utredningen förs kon<nuerlig dokumenta<on av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kon<nuerligt om läget. Rutiner för anmälan, utredning och utvärdering av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig diskriminerad/kränkt av vuxen
1) Personal som blir vi$ne <ll kränkande behandling ingriper genast genom a$ avbryta handlingen och informerar förskolechefen omgående. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Förskolechefen gör klart för den vuxne a$ de$a inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsä$er. 3) Förskolechefen anmäler samma dag <ll huvudmannen, Anmälan <ll rektor, och ansvarar för a$ utredning påbörjas samma dag. Förskolechefen informerar också barnets vårdnadshavare samma dag. 4) Om barn känner sig kränkt av förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 5) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.